Genomförandet av materialinsamling

5.2.1 Elektronisk enkätundersökning som undersökningsmetod

Studien fokuserar på att få en relativt omfattande bild av gymnasisters åsikter. Med anledning av detta valde jag att använda en kvantitativ undersökningsstrategi, d.v.s.

surveyundersökning.Den är en av de vanligaste kvantitativa metoderna och används för att få information av en bestämd grupp. Syftet med surveyundersökning kan vara beskrivande, jämförande eller förklarande. (Hirsjärvi m.fl. 2004: 125) I denna undersökning tillämpas surveyundersökning för att beskriva, d.v.s. att presentera noggrant de mest centrala och de mest intressanta dragen i fenomenet (Vilkka 2007:

20). I surveyundersökning samlas materialet in i strukturerad form och vanligen med hjälp av enkäter eller intervjuer (Hirsjärvi m.fl. 2004: 125). I denna studie valde jag att använda elektronisk enkätundersökning för den möjliggör att samla in ett omfattande material relativt snabbt på geografiskt sett olika områden⁶. (Hirsjärvi m.fl. 2004: 184, 185, Eliasson 2010: 28, 29) Genom att använda intervjuundersökning skulle antalet informanter blivit relativt begränsat vilket i denna uppsats inte var meningen. I detta fall var det viktigt att få ett så stort antal informanter som möjligt för att resultaten skulle vara sanningsenliga (Heikkilä 2001: 14). I kvantitativa undersökningar finns det nämligen risken att resultaten blir felaktiga om materialet är för litet (Eliasson 2010:

28). Vad ”ett stort antal informanter” betyder exakt varierar säkert mellan forskare.

Enligt Vilkka (2007: 17) är ett hundra informanter ett rekommendabelt minimiantal vilket jag valde att eftersträva i denna undersökning.

Det elektroniska frågeformuläret utarbetades med hjälp av enkätverktyget i studieinformationssystemet Korppi och som modell för frågeformuläret användes i någon mån en enkät från Seppänen och Suikki (1997) samt resultaten i Green-Vänttinens m.fl. (2010) studie. Frågeformulärets språk var finska och det bestod av tre frågeserier vilka i den elektroniska versionen var delade i avskilda sidor (se Bilaga 1). I

6 Nackdelar med denna metod behandlas närmare i avsnitt 7.2.

formuläret fanns det tre frågetyper: flervalsfrågor, öppna frågor samt en attitydskala.

Som det konstaterades i texten ovan samlas materialet i surveyundersökningar i strukturerad form. På grund av detta användes huvudsakligen strukturerade frågor som möjliggör att jämföra lätt informanternas svar (Hirsjärvi m.fl. 2004: 190). Öppna frågor användes dock i några ställen för att få förklaringar till svaren i flervalsfrågorna eller för att få spontana åsikter (Vilkka 2007: 68). Attitydskalor används ofta i opinionsmätningar för den möjliggör att ta reda på svarares åsikter om några bestämda påståenden (Heikkilä 2001: 52 53). Därför ansåg jag det vara ett lämpligt sätt att undersöka informanternas åsikter även i detta fall. En nackdel med sådana skalor är dock att svarare kan betona värden olikt vilket är svårt att tolka (Heikkilä 2001: 52).

Först i frågeformuläret beskrevs undersökningens tema och instruktionerna för enkäten.

Informanternas svar förblev anonyma och svaren kunde inte förknippas med vilket gymnasium informanterna kom från. Antal frågor på enkäten var 39.

Den första delen bestod av några allmänna frågor, i form av flervalsfrågor och en öppen fråga, om informanternas bakgrundsuppgifter (kön, vilket års studerande han eller hon är, lärokurs och sista vitsordet i svenska) och deras uppfattningar om grupparbetets betydelse i olika skolämnen i allmänhet (se Bilaga 1, frågor 1 6). Jag ansåg viktigt att fråga dessa bakgrundsuppgifter för att få en helhetsbild av informanterna.

Informanternas åsikter om grupparbetets viktighet i alla läroämnen som undervisas i gymnasiet frågades för att svara på den första forskningsfrågan. Härigenom kontrolleras även om informanternas åsikter om grupparbete i svenskundervisning beror på läroämnet eller på en allmän attityd till grupparbete som arbetsform. Exempelvis om en negativ inställning till grupparbete i svenskundervisning förorsakas av en allmän nekande attityd till grupparbete oavsett läroämnet.

I den andra delen fokuserades enbart på svenskundervisning och grupparbete i svenskkurser (frågor 7 14). Först frågades med hjälp av en flervalsfråga och en öppen fråga informanternas uppfattningar om hur de lär sig svenska genom olika inlärningsmetoder för att veta hur grupparbete placeras bland andra arbetssätt (frågor 7 och 8). Som modell för denna fråga användes resultaten i Green-Vänttinen m.fl. (2010) (se figur 1 i avsnitt 3.4). Med hjälp av dessa två frågor strävas efter på att svara på den

första forskningsfrågan. Därefter redogjordes kort om grupparbetets allmänna genomförande i svenskkurser för att få veta ur vilken utgångspunkt informanterna svarar på frågorna (flervalsfrågor 9 och 10). I fråga 10 om de mest använda gruppstorlekarna valde jag bestämma grupp på sex till sju personer som maximistorlek även om i denna avhandling syftas på smågrupper (se avsnitt 4.1.2). Härigenom säkerställdes pålitligare material för det inte i förväg var möjligt att veta om även i informanternas svenskkurser föredrogs smågrupper. Vidare frågades om grupparbetets viktighet för inlärning av svenska för att svara på min första forskningsfråga (flervalsfråga 11 och öppen fråga 12). I den andra forskningsfrågan strävas efter att svara med hjälp av de öppna frågor 13 och 14.

I den tredje delen utreddes informanternas åsikter om de centrala principerna inom grupparbete för att svara på den tredje forskningsfrågan. I denna del fanns det påståenden enligt Likertskalan. Jag valde att använda en sex-gradig skala (1= instämmer helt, 2= instämmer delvis, 3= neutral inställning, 4= instämmer delvis inte, 5=

instämmer inte alls, 6= vet ej) i frågeformuläret. Det sjätte alternativet, ’vet ej’, tillades och ställdes utanför skalan i stället för att placera det mitt i skalan för det betecknar en annan åsikt som ’neutral ställning’. ’Vet ej’ besvarar inte direkt påståendet utan det kan bl.a. betyda att svarare inte har förstått frågan eller inte vill avslöja sin åsikt. (Vehkalahti 2008: 36) Utgångspunkten för dessa påståenden var samarbetsinlärningens principer för ett fungerande grupparbete (se avsnitt 4.1.2 och 4.2). I den sista öppna frågan var det möjligt att ge kommentarer om frågorna, påståendena eller överhuvudtaget om hela frågeformuläret (fråga 39).

5.2.2 Materialinsamling

Datainsamlingen genomfördes under tidsavsnittet november 2012 januari 2013 och sammanlagt tre gymnasier, två från Mellersta Finland och ett från Norra Österbotten, deltog i studien. Det fanns inga speciella orsaker eller kriterier till valet av gymnasierna. Före insamlingen av data gjordes en pilotstudie för att testa frågeformulärets lämplighet. Därefter sändes länken till frågeformuläret per e-post till gymnasiernas svensklärare som tidigare hade beviljat tillåtelse för datainsamlingen. Som konstaterades i avsnitt 5.2.1 var syften att få minst ett hundra

informanter. I de breven till lärarna presenterade jag därför att två grupper från ett gymnasium skulle vara ett lämpligt antal.

Den största nackdelen med enkätundersökning är bortfallet i materialet (Hirsjärvi m.fl. 2004: 185). För att undvika bortfallet i denna studie bad jag därför lärare att informanterna kan svara på enkäten under en lektion eller en rast i stället för att informanterna skulle fylla i enkäten hemifrån. För att få ett högt antal svar är det enligt Eliasson (2010: 29) gynnsamt att samla in materialet på en sådan plats, exempelvis en skola eller en arbetsplats, där informanter är samlade ihop och det finns en person, som läraren eller arbetsgivaren, som är medgörlig för undersökningen.

Jag var visserligen inte närvarande i svarssituationerna som kan vara en nackdel om informanter skulle ha velat fråga någonting om enkäten. Enligt Eliasson (2010: 29) finns det nämligen risk med enkätundersökningar att informanterna missförstår någonting som står i formuläret. I denna undersökning var det dock möjligt för informanterna att ge kommentarer om formuläret och som kan därmed beaktas vid analys av materialet.