Alexis Fetrowitz

Petter den^StoresforstjoddeSon»

X

^börjanaf adertonde århundradet

timade

i Ryssland en händelse, som har få exempel ihistorien. Likasom ^en gång ^Romaren Brutus upoffrade sina begge ^sönerför

Sta-tens väl, sålät Petter den Store

mörda

^siit förstföddeson. Denne olyckligePrins

het-te Alexei) eller Alexis Peirowitz. Han var född år 1690, _{med alla} egenskaperaf sin

Kejserliga ^mor, som var dotter af en Rysk Bojar. Denna Furstinna var så intagen af sin nations vidskeplighet och^grofvavanor, seder och villfarelser, att Petter den »Store ej kunde afvänja ^{henne dem. Alla} nytti-ga förändringar,^{som Petter}

införde,

tyck-tes henne vara de ^största brott, och de främlin?^ar, _som hennes^gemål samlade om-kring sig lör att vinna eller utföra sina

stora afsigter, voro ihennes ögon Statens

förderfvare,

och det allmänna lugnets stö-rare.

Alla dessa fördomarinpräglades ännu starkare hos Prins Alexis utaf ^demåt hvil-ka hans upfostran var

anförtrodd,

_ochsom äfven ^voro af hans ^mors karakter. Det var hans ^största olycka att präster voro hans förstaledare, ty dessa ^voro de egenteligen missnöjde^{med hans}

far,

som

inskränkt

de-rasinkomster och rättigheter^ _{ochsatte en}

gräns för deras makt. Poperne upfostrade honom med

Jesuitisk

^slughet alldeles efter sina grundsatser. Öe ingåfvo honom vi-driga tänkesätt och ovilja emot sin

far,

och kallade kyrkoförbättringarne ^Petters kätte-rier. Hans mors onåd, ifrån hvilken

Pet-ter år

1707

^lät skilja sig,och inspärra hen-ne i^ett kloster, ökade^ännu mera sonens

förbittring.

Med

bedröfvelse

sågKejsaren att hans sönbefann sig på elaka vägar; ha?i sökte leda honom påbättre,men

de^första

intryc-ken hade slagit för djupa rötter och kun-de ej mera utrotas. Prinsen hade veder-vilja för all lärdom ^och kunskap

—

_utom

Theologien. Påsitt

femtonde

^århadehan fem gånger genomläst Bibeln påRyska,och en gång den Lutherska öfversättningen. Der-till ägde

han

^{så många andra} theologiska kunskaper, _att svårligeni

hela

^Ryska ri-ket någonStudent iTheologien kunde jem-föras med

honom.

Men allt hvad ma- an-nars kunde

lära

^{honom var, att han talte} och skrefgod Tyska, och

kände

något af ritkonsten och mathematiken. Hans atsmak förnyttig sysselsättning förde honom till skadlig. ^Hanöfverlemnadesig åt alla den

obetänksamma

ungdomens utsväfningar,^och

förnedrade

sig derigenom till den grad,^att han blef ett mål för hela

hofvets

^förakt,

och till och med

deras,

^som

begagnade

sig

af

^hans svagheter.

H 4

mm 120 mm

För att göra honom bekant med regé-ringsangelägenheterne ^*, och ^genom värdig-het och verksamvärdig-het

föra

honom ifrån sitt skamliga

lefnadssätt ,

satte Petter

,

då han

år 1710 ^drogifält emot

Turkarne,

Alexis isitt ställe, till interims Chef för regerin-gen. Ingenting

fick

likväl afgöras -—h vil-ket ⁱdessa omständigheter var väl betänkt

1

—

utanKejsaren»- egen föreskrift eller

sam-tycke. Men denna inskränkning behagade ej ^Prinsen, Äran af

denna

skenmyndighet hade för^litet behag för honom. ^Det in-kom många klagomål ^och besvär öfver de gjorde kyrkoförändringarne. Man trodde genom den unga Regenten ^kusna afhjelpa dem. Och han hade äfven ^den

oförsigtighe-ten,attgöraPettereftertryckliga föreställnin-gar4eröfver,fprestäliningar,som^kunnatblif»

va farliga

för

hans

lif,

om den^;upbragte fadren i uplågandet ^{al sin}

vrede varit

när-jnare sin ^sqri.

Petter försökte^ännu ett medel,att fö-ya clen

förledde

^ifrån vanärans ^{väg. Han} förmalte

honom

^år

1711

^{med en Prinsessa}

af Brunsvig. Men detta val ^{var ett}

ibland

de olyckligaste, Alexis bemötte sin älsk-värda gemål ej blott oanständigt, ^han till och med

misshandlade

^{henne, och en}

ge-men, lättfärdig

Finsk

flicka blef föremålet

för hans utsväfvande

^{kärlek. Hans gemål} ladeså nära på hjertat^detta ovärdiga bemö-tandej att

liou

^{innom några år dog af sorg.}

Petter sågmed den^störstagräånelseatfc all hans möda^och arbete

,

efter ^hans död

skulle ^törstöras af ^{hans eget} blod.

.

^Han

skref derföre till sin ^son följande: ^siJag skall ^{ännu en} kort tid hafva ^tålamod

,

för

att se om ni vill ^{bättra er;hvaroni icke}

,

så förkunnar jagerhärmedelst^:attjagskall utesluta er ifrån throniöljden,som man stö-ter en onyttig medlem ^ur samhället. In-billa er icke, att jag^blott vill^injaga

fruk-tanhos er;stöder ej heller ^{på namnetoch} rättighetenaf att vara min ^{egenson,ty då} jag ej skonar mitt egit lif för mitt fäder-neslands och mina ucdersåtares väl,så sko-nar jag; ej heller er. Häldre vill jag

in-sätta en förtjentfrämling till min efterföl-jare,än min ^{egen son}

,

då han gjort sig ovärdig dertill.^5'

Atexh besvarade denna^skrifvelse efter sina förtrognes råd, på ^ett lika ^så

förne-drande^som stötande ^{sätt: 3}'Jag, skref han,

tar Gud ^till vittne,att jag aildrig vill tän-ka på thronföljden. Jag öfverlemnar åt Er mina

barn,

och _\begär ^{endast ett lifstids} underhåll.''

-Petter ömsom förlåt, förmanade och hotadeen långtid, ^{men Alexis}oböjliga_och förderfvade sinne förledde^honom dagligen till nyaförbrytelser. ^Petter skref honom^å nyo till,_{och alla}hansbref vittna^nogsamt, huru ogerna han^upofrrade sin son. 1 det-ta bref uprepade han

alla

hans fel ^och

yt-Hg

fi—s 122 «

trade dervid^{:jag ser,att}ni^iertsvar om thron-följdtntalar

derom,

likasomensakh_vartill jag ^{hade ert} samtycke af nöden. Mina fa-derliga föreställningar röraericke. Om ni under ^min lifstid förkastat mina råd

,

_huru

skulle ⁿⁱ väl akta dem efter min ^död? om

ni ^{nuän vore} villig att hålla ert

löfte,

så skulle långskäggen (Poperne) snart draga

er på ^sin sida; ni tadlar,niafskyr_{alt hvad} jag gör förmitt

folks

väl och förer.

Bät-tra er, och sök att göra er thronföljden värdig, eller blif en Munk. Svara skrif-tligen eller munteligen

,

annars skall jag förfara med er som med en brottsling.³⁵

—

Här hade Alexis blott behöftlofvabättring och beflita sig atthålla sitt löfte;menhan åtnöjdesigatt svara,det han ville bli munk.

Kejsaren hade föresatt sig att se Dan-nemark;men innan han feste gick han till Prinsen, som var sjuk,ellerföregafatt va-ra det, och som försäkrade sin far med de

största ^ederatt han ville bli munk. Petter

gaf honom sex månaders betänketid

,

för att öfverläggahvad han gjorde, _och reste.

Men knapt hade han kommit till Köpen-hamn, förrän hanerfor, att Alexis yarom-gifven ^af upviglare och missnöjde. Han skref ^således till

honom,

aft han antingen skulle välja klostret eller

thronen,

och ^att hanskyndesammast skulle komma

efter till

Köpenhamn.

Alexis stälde sig genom sitt svar

och

de bud han skickade,liksomhan ville

ly-da,

och afreste äfven verkeligen

,

_{men tog}

vägen till Wien, der han ville ställa sig under Carl ^densjettes beskydd, och tänkte qvarblifva intill sin fars död. Ifrån detta ögonblick förtjenteAlexis attblifva

behand-lad efter lagames stränghet} emedlertid vil-lePetter den store ännu

försöka

att åter-föra denna vanartade och olydige son till

hörsamhet;

han skref derföre'

In document Intressanta lefnadsmålningar utaf det adertonde århundradets märkvärdigaste personer. Andra delen. · DIGI (sivua 126-131)