afreste jag till Sevilla och Cadix, och med-

med-tog ifrån Lisabon intet ^annat intryck ärt den högsta aktningoch ^vänskap för aboten af Caluso,_{hvilken pg}

,

_nar _{det ock} _kunde

ske, hoppades att en gång återse i Turin.

Af Sevilla behagade mig ^{det sköna}klimatet,

och det högst originella äkta &panska utseen-det,hvilket denna stad

framför

^alla

andra

iallt har bibehållit;och jag har alltid

gif-vit

^ett ^dåligt original företräde för den

bä-sta copia. Den Spanska och Portugisiska nationen äro nästan de^endaiEuropa, som blifvit deras seder trogna, isynnerhet i^de lägre och medelstånden. Och fa3tän

det

goda går

här

förloradt iett h-if

af

orimlig-heter, af alla slag, som ^äro rådande, så

tror jag dock att hos folket ligger ^ett for-träffeligt

frö

^för ^att ^blifva mäktigt till

Stora förerag

,

i synnerhet i

militaiiiska

dygder, ty alla elemeater dertill hafva do iutmärkt måu: ^Mod,

ihärdighet,

^heder,

nykterhet, lydnad, tålamod och höghet

i

själen.

Cadix

^slutade jag Carnavalen ^rätt för-nöjd; men någradagat efter min

afresa

^till Cordova fann jag ^art^jag tagit ^en åminnelse med mig från Cadix, _{som kunde} räcka nå-gon tid. Dessa fögaärofulla sår förbittrade

för mig rnvcket den ofantligt långa vägen ifrån Cadix till Turin,som jag företogmig att^steg for ^stegtilibakalägga i en^sträcka, ge-nom Spanien ^till franska gränsen,hvarifrån jagkommit. Men genom min kroppsstyrka,

min

^envishet ^och ^tålamod, kom jag efter många bemödanden af alla slag, änridande, än till fots släpande mig fram genom

smut-sen, att saga

sa-n

ningen,ganska illa tUltygad

till

^Perpignan- ^Diⁱⁱ^{frän hade} jag mycket

mindre

att utstå, emedan jag _reste vidare med posthästar. På dennelånga sträcka voro Cordova och Valencia ^deenda orter,hvilka jag något ^tyckte ^ora

,

i synnerhet hela konun-gariket Valencia,^som jag vid slutet af Mars

mätte

efte?

längden. Öfverallt herrskade

en ljum och behaglig ^vår, sådan som

poe-terna beskrifva honom. Omgifningarneoch promenaderna, det klara ^vattnet, Valencias läge, himmelens blåa färg, ett visst elastikt kärleksandande någotiatmosferen

,

äfvensom qvinnorna, hvilkas lifliga ögon kommo mig att fördömma Cadixska flickorna.

Med

ett

ord, ettsådant helt framställde sig för mig idetta fabelns ^rike, att ejnågot annat land hos mig efierlemnat ^ert sådan längtan, ej heller

gifves

det någon bild som så ofta

framställer

sig för min fantasi.

Jag ankom ^på ^v'igen från Tortosa

för ändra

^gången ^till ^Barcelona, ^{och som} ^jag

Var innerligen ledsen att resa så långsamt, skiljde jag mig efter en hård strid ifrånmin präktiga Andalusiska ^häst,hvilken jag,emedan han genom ^denmer ^äntrettio dagars oafbrut-na resanifrånCadix till Barcelona var ganska utmattad, ^<j ville mödaännumerderigenom

,

ätt jag lat ^honom ttafva efter vagnen, då jag reste vidare idubbla dagsresor till Per-pignan. Min andra häst, den Cordovesiska^-, hade blifvit lam emellan Cordova och

Va-lencia, _{och hellre} _än jag ville uppehålla mig ^2:ne ^dagar, ^under hvilka han kunde blifva återstald, ^skänkte jag honom till min

värdinnas skönadöttrar

,

och anbcfallte

dem*

att låta bota honom och lemna honom nå*

gon hvila,då de, när han

blef

^frisk,

skttl-le kunna sälja honörn med

fördel; jäg

här:

sedan aldrig hört något mera ^derom, Som jag ej ville sälja den sista ^hästen, som ^Var mig öfrig

,

emedan jag af naturen är fiende till ^all slags handel, skänkte jag den till enfransk banquier, som bodde ⁱ Barcelo-na,och hvilken jag ^kände sedan milt

för-staUppehåll i den släden. Och här vill jag bifoga en omständighet, for att visa och ådagalägga huru en publikans hjerta ät be-skaffadt. Jag hade ännu ^qvat Omkring tre-hundrade spanska gulldubbloner, hvilka i ianseende till de stränga undersökningar^>

som vid ^utgången ur Spanien anställas af tullkarnrarne på gränsen,kanhända ej utan

svårighet kunnat ^utföras, emedan ^det ^är förbudit;jag anmodadederföre nyssnämnde banquier, sedan jagskänkt honom hästen,

att gifva mig för denna summa ^en vexel

att betalas iMontpeiller, hvilken stad jag skulle resa igenom, och för ^attbevisa mig sin tacksamhet sktef han åt mig, sedan han instrukit mina klingande dubbloner

,

växeln,

efter

^kursens ^yttersta ^stränghet,^såsom ^han

var noterad i den veckan, så att när jag iMontpeiller emottogsumman ilouisd'orer,

hade

^jag ungefär _{7 proc.} ^{mindre, än} jag erhållit om jag medtagit mina dubbloner och bortvexlat dem ^{der. For}öfrigt behöfdé

jäg

alldeles ickeröna denna köpmanna aij

tighet, för att stadgamm tanka ^om denna

t

menniskoklass, _som alltid förekommit mig såsom en af de uslaste och eländigaste i menskligasarnmanlefnaden,och det så myc-ket mer

,

ju merdemasquera sig ^som ber-rar,och medan de hemma på skryt anställa för er en lysande måltid, på ett konstigt sätt utplundra er på vexelhandel och alltid

äro färdiga att göda sig af det allmänna eländet. Mina pengar sattede trögaste mul-åsnor ⁱrörelse,_och så ilade jag på tvenne dygn _ifrån Barcelona till Perpignan, livar-till jagpåmin bortresa användt fyra. Skynd-samheten var mig så på hälarne,att jag ifrån Perpignan till.Antibes genomflög Sta-tionerna utan att uppehålla mig hvarken i

Narbonne

ⁱMontpeiller eller

Äix.

^IAn.'

tibes inskeppade jag genast mig till Genua,

der jag dröjde _trenne dagar, blott föratt

hvila ut. Derifran återvände jag till mitt fädernesland, dröjde_tvenne dagar hos min Moder ⁱ Asii och återkom efier _-.ne års frånvaro den _s:te5:te Maj 1772 till

Turin.

Vid min resa genom

Montpeiller,

_hade_jag

rådfrågat en läkare af stort anseende, om min ⁱ

Cadix

iråkade olägenhet. _Denne vil-le qvarhålla mig der, i förtröstanpå den

erfarenhet

som jag redan hämtat af dy-lika åkommor, _och pä min Elias råd, som

förträffligt

förstodsig ^pa sådane ^saker, _och

6 redan

förut iTyskland och annorstädes full.

komligt gjort mig ^frisk, brydde jag mig ej om dengirige Chirtirgcn iMontpeiller,utan

fortsatte sorti jag nämnt min resa på det ifrigasie. Mina strapåser af en två måna-ders ^resahade redan förvärrat detonda. Jag var verkligen illa (illtygad, och hade efter min ankomst till Turin nästan hela som-maren ^att göra för att återställamin hälsa.

Och delta ^var förnämsta frukten af denna andra treårigaresa.

In document Märkvärdiga händelser ur Vittorio Alfieris lefnad. · DIGI (sivua 93-98)