uppgifter för fasadlängor och rumssviter. Scenbildsövningar och glasmålnings-kompositioner. Allmogemöbler ( dekoration o. restaurering).
Fackritning. o. (Textilavd.) Som repetition av bindningsläran uppritas ett bestämt antal exempel på bindningar för vilka redogjorts i föreläsningarna i yrkeslära. övningar i bindningsanalys, förslag till bindningar och arbetsritningar för 10 olika tyger.
Fackritning. ao. (konstsmeder, metalldrivare, guldsmeder och gravörer). Geo-metriska ritningsuppgifter. Kroppars projektion. Utveckling av kroppars ytor i plan. Axonometriskt perspektiv. Plansnitt av kroppar begränsade av böjda ytor.
Framställning av snittytors form och mantelytors utveckling jämte snittlinjer i plan. Kroppars inträngande i varandra. Ritningsskalor. Tillämpning av det inhämtade på praktiska uppgifter. Uppgörande av arbetsritningar.
Fackritning och sättning. a Skissering av olika trycksaker i en eller flera färger. Av varje arbete utföres flera skisser, av vilka de slutliga till ledning för sättaren avsedda utväljes och erhåller sin slutliga utformning.
Formanatomi. o. Benbyggnadslära. Muskellära. Undervisningens syfte är att bibringa kännedom om människokroppens proportioner och former. I mån av möjlighet inpräntas anatomiska fakta med tillhjälp av teckning.
Formlära. o. Konstruktiv form och dekor. översikt av de konsthantverkliga och konstindustriella yrkenas teknik. Föremåls estetiska värde och på detsamma inverkande faktorer. Särdrag i Finlands konstindustri och den moderna konst-industrin i olika länder. Färgharmonilära. Det kyrkliga konsthantverket.
Franska. o. I kursen. Sohlbergs ,,Elementarbok i franska" kap. 1- 21 och 27 har genomgåtts. Uttals- och skrivövningar. Konversations- och modevokabulär.
Några franska sånger och dikter. II kursen. Ur den ovannämnda läroboken till stycket 38 samt st. 43. Skrivövningar. III kursen. Repetition av föregående års-kurs. Läroboken har genomgåtts till st. 54 samt därtill st. 57, 58, 60 och 63, varvid särskild uppmärksamhet ägnats verbböjningen. Konversations- och skriv-övningar.
Frihandsteckning. ao. K o n s t i n d u s t r i e 11 a y r k e s s k o 1 a n: Blyerts- och kolteckning efter gipser m. m. samt stilleben för studium av form, ljus och skugga.
På tonat papper stillebenövningar med kol och krita. Tuschteckning, laverings-och akvarellövningar. Perspektiv- laverings-och valörstudium. Uppgifterna med hänsyn ta-gen till olika yrkens krav. Konstindustriella institutet: övningar för uppdrivande av den rent manuella teckningsfärdigheten förbunden med per-sonligt uttryckssätt. Motivets noggranna återgivande i linjer. Ljus och skugga.
Valör. Lokalton. Färgharmoni. Rytm. Rörelse. Proportioner. Perspektiv. Teck-ning efter olika slag av föremål, stilleben, växt-, figur-, djur- och arkitekturmotiv, friluftsmålning och -teckning. Fantasiteckning.
Färglära. ao. ( tryckare och sättare). Färgteori, färgernas väsen och system, färgernas samstämmighet. Färg- och bindmedlens ursprung och kemiska samman-sättning vid olika tryckförfaranden. Tryckfärgernas inbördes blandningsmöjlig-heter och ändamålsenlighet vid olika slag av tryck. Kännedom om färgerna och deras olika egenskaper. Harmonisei·ingsövningar. (För tryckare, reklamtecknare och illustratörer): Kortfattad framställning av olika färgsystem. Färgton, valör, mättnad, ljusfärger, lokalfärger. Färgtonkretsen. Färgbilder m. m.
Färgerna i den grafiska industrin. Grafikerns arbete och färgtrycket.
Gipsgjutning. ao. Gipsgjutningens teori. Tillverkning av gipsformer av i lera eller plastolin modellerade föremål. Styckformar för gjutning av föremål i fajans och tenn.
Grafisk frihandsteckning. o. Blyertsstudior efter gips. Stilleben. övningar i olika teknik och maner. Akvarellstudier. Vid samtliga uppgifter aktgivande på de olika teckningsredskapen, pappersslagen och de avsedda reproduktionsförfaran-dena. Som hemuppgift teckning av situationsbilder.
Föremålsteckning. Stoffteckning. Växter och djur. Hand- och ansiktsstudier.
Arbetsbilder, byggnader, sport- och resebilder, interiörer, dräktstudier. Figur-kompositioner. Croquisteckning. Friluftsstudier.
Grafisk kompositionsritning. o. Grafikens allmänna principer. Utarbetning av plakat, förpackningar, broschyrer, bokomslag, frimärken, rnbriktexter och annonser.
Olika tekniska problem inom grafikerns yrke. Komposition och utarbetning av olika uppgifter från skiss till tryckfärdig ritning.
I föreläsningsform: Den tekniska grafiken och reklamen, fotografin i grafi-kerns yrke, firmamärken, utställningsfönster, allmän utställningsteknik, böcker, ljus och reklam samt textningen i det merkantila livets tjänst.
Grafisk teknologi. ao. De olika grafiska reproduktionsmetoderna, klichö- och papperstillverkningen samt bokband.
Grafisk stillära. ao. Bokens och bokstavstypernas utveckling i ljuset av de historiska stilarna. Ritning av ornament och bokstäver.
Gravering. a. För nybörjare övningar i att slipa sticklar. Gravering av enkla, raka och krokiga linjer. Gravering av figurer, bokstäver, texter och bokstavs-kombinationer. För stålgravörer gravering av punsar och former (stanser).
Guldsmedsarbete. a. övningar i sågning och £ilning. Lödningsövningar. Utfö-rande till en början av enklare smycken, senare av mer krävande.
Guldsnittsbehandling. a. Tillbehör och material. Förfärdigaude av slätt guld-snitt och de olika metoderna vid dess utsmyckning.
Handarbetsövningar och komposition. o. (Teckningsläraraspiranter och textil-elever). Förfärdigande av modellappar med tillämpning av olika prydnadsstygn.
övningar i sömnad av silke, tyll, hålsöm och bottensöm. Fantasidocka.
Heraldik. o. Det heraldiska vapnets ursprung och användning. Heraldisk stil.
Tillämpning i ritning av det under föreläsningarna inhämtade.
Inrednings- och möbelkomposition. o. Planering av bostadsinredning. Komposi-tion av möbler och fast inredning. Undersökningar med hjälp av miniatyrmodeller.
Dimensioneringsundersökningar. Besök på utställningar och i fabriker. Hela inredningar för hem, butikslokaler, restauranger, hotell, kontor osv. Timtävlingar och allmänna tävlingar.
Kalkylation och tarifflära. a. (tryckare och sättare). Tariffräkning enligt ,,Kollektivavtalets" bestämmelser samt kalkylation och självkostnadsberäkningar med tillhjälp av ,,Minimitariffen för boktryckeriarbeten".
Keramik. o. Enklare övningar i drejning. Drejning av olikartade föremål med stegrad svårighetsgrad efter elevernas egna ritningar såsom vaser, dopskålar, kaffe- och teserviser, brickor, trädgårdsurnor m. m. Keramisk målning och plas-tisk samt annan dekoration. Radning i ugn. Bränningsteknik.
Kemi. o. Kemins grunder, råmateriallära, keramiska fenomen inom kemins område.
Kompositionsritning. ao. Konstindustr. yrkesskolan. 1- 3 kl.:
Grundkurs: löpande ornament, centralornament, ytornament m. m. i tuschteckning.
Samma uppgifter i färg. Ytkompositionsuppgifter med tillämpning av givna dekora-tionselement.
Yrkeskurs: Olika kompositionsuppgifter på ett senare stadium med beaktande av elevens yrke.
Konstindustriella institutet. 1 år s k.: Naturstudium, stilisering och färger. I naturen förekommande centralornament och ur dem härledda ytornament. F'irrna- och varumärken. Timtävlingar. ,,Gesällprov" från elevens fackområde för de längst hunna.
Konstindustriella institutet. 2- 3 års k.: Av verktyg och teknik betingade mönster. Kompositionsuppgifter hänförande sig till de olika fack-avdelningarnas behov. Förslagen utföres i skolans verkstäder och ateljeer i den utsträckning som studietiden tillåter.
Tävlingar, av skolan anordnade och för utomstående beställares räkning.
Konstbrcderf. o. I årsk. 1) Nytto- och prydnadsbroderi, 2) schattersöm, 3) påläggs- och underläggssöm, som praktiskt övningsarbete en handarbetsväska.
II årsk. 1) Bott.ensöm (hopdragssommar ), 2) ( olika hi\Jsömnader). Som praktiskt övningsarbete aftonväska och midjeförkläde. III årsk. 1) vitbroderi, 2) kedjesöm,
62
3) olika rynkningsmctodcr. Som praktiskt övningsarbcte krage och manschetter, veckad blus.
Konstgrafik. o. Etsning: Föreläsningsserie om eusniugstekn ikens utveeklings-skeden. Förfärdigandet av plåten, etsning och tryckning enligt olika metoder (linje-etsning, mjukgrnnds- och aqnatinta-etsning, mezzotinta, torrnålsteekning).
Litografi (konstlitografi): Föreläsniugsserie om konstlitografins teknik. Lito-grafi med olika arbetsmetoder. Pennkrit- och pensellitografi på sten och zink-plåtar. Färglitografi (elementarkurs). Träsnitt: En grundläggande framställning av träsnittsteknikens utveeklingsskeclen. Skärning och tryckning av träsnitt.
Xylogravyr, gravering på träplattor (elementarkurs).
Konsthistoria. o. Kort översikt av ele bildande konsternas historia närmast ur stilsynpunkt samt under varje läsår en fortlöpande grundligare framställning av olika länders konst med beaktande av treårig kurs. Viel föreläsningarna ljusbilder.
Konstruktionskomposition och formgivning. o. Kännedom om olika råämnen.
'I'redimensiouella konstruktionskompositioner. Kännedom om produktionsprocessen.
Fackföreläsningar från olika områden inom tekniken och produktionen. Industriell formgivning.
Materiallära. (yrkes- o. dekorationsmålare). ao. Kemins grunder. Målnings-ämnenas kemiska förhållande till varandra, till den yta som skall målas och till väderlekens inverkan m. m. De vanligaste målfärgerna och bindmedlen samt deras tillämpning i praktiken.
Metalldrivning. a. Självständig tillverkning av punsar. För drivning avsedda metallers egenskaper. Enklare och svårare övningsuppgifter på zink och mässing.
Ciselering och olika arbetsförfaranden vid tillverkning av smycken och prydnads-föremål i ädelt och oädelt material, huvudsakligen efter kompositioner utförda i skolan.
Modistarbete. o. Kännedom om arbetsredskap och material som användes vid tillverkning av damhattar. Formning av typer och stommar. Tillverkning av tyg-, filt- och halmhattar enligt givna modeller och även av elevernas egna modeller.
Modekomposition. o. I års k u rs en.
1) Näsduk och arbetsritning för densamma, 2) Kjolar, 1 arbetsritning över-förd till mönster, 3) Bälten och arbetsritningar för dessa, 4) Tyg till stranddräkt och dräktkompositioner därav, 5) Hemmadräkter.
I I år s k u r s e n.
1) Hattnålar, 2) Handskar, 1 arbetsritning överförd till mönster, 3) Blusar, 1 arbetsritning överförd till mönster, 4) Schalett, arbetssättet valfritt, 5) Dräkter enligt materialmodell, 6) Stranddräkter (färguppgift), 7) Dräkter, med använd-ning av blott en färg.
I I I å r s k u r s e n.
1) Konstgjorda blommor, 2) Knappar, 3) Komponering av smyckens använd-ning, 4) Komponering av pälsverks användning, 5) Komponering av hattars användning, 6) Komponering av spetsars användning, 7) Industriell komponering av dräkter, 8) Barnkläder.
Dessutom för första och tredje årskursen under höstterminen gemensamma timuppgifter som består i att komponera dräkter av ett tyg som ges som modell, varvid den första kursens materialkännedom utvecklas med hjälp av den tredje kursens arbeten.
Modellering. ao. Modellering i olika material av bruks- och clekorationsföremål samt dekorationsdetaljer i anslutning till arkitektur och möbelkonst, dels efter givna modeller och dels efter elevens egna utkast. På ett senare stadium model-lering efter levande modell.
Modeteckning. ao. I årsk.: övningar i att teckna människokroppen i dess olika lägen samt även detaljerna, såsom ansiktet, händerna, fötterna, m. m. övningar i att teckna tyger, med försök att avbilda rörelse, vackert fall av tyget, som av-slöjar den anatomiska formen. Återgivandet av olika tillverkningsmetoder för beklädnaclsmaterial (tyger, pälsverk, dun m. fl.). Kompositioner mer1 stöd av de förutnämnda övningarna. Timtävlingar arrangerade vid sidan av de
program-63
enliga uppgifterna. II årsk.: övningar i olika tekniska teekningssätt,_ såsom p~nn-teekning, pensel, lavering m. fl. Tillämpning av modeteckning-~ grafiska ~u?hka-tioner såsom modetidningarnas uppslag, reklambroschyrer m.m. Aven komposition av fantasidräkter för balett seen, maskerad m. fl. Timtävlingar. III årsk.: Utökning av de tidigare övrringarna genom större noggrannhet i fråga om detaljerna, s_?m motiv frisyrer hattar handskar, smycken, skodon m. m., samt som repeterade ov-ningsuppgifte/ teckni~1g ur minnet av ansikten, händer och fötter. De tidigare
kursernas uppgifter repeteras. . ..
Modeteori. o. I årsk.: 1) beklädnadens uppkomst, 2) den nutida grunddrakten, dess beståndsdelar och stil, 3) materialen och deras användning, 4) färgerna och deras användning, 5) olika handarbetsmetoder och deras användning vid dräk_~-sömnad, 6) dräkten som ett allmänbegrepp, 7) olika dräkter och utstyrsla_r, 8) ro~
relse och uppbärning av dräkten. III årsk.: 1) Beklädnadens psykologi, 2) Pa typen baserad människokännedom, 3) på basen av föreg.: olika människotypers sätt att klä sig.
Modets historia: o. Europeiska dräkter under olika stilperioder: 1) Grekiska, 2) Romerska, 3) Bysantinska, 4) Gotiska, 5) Sengotiska (F rankrike och länd~_rna norr om Alperna), 6) Renässansen, 7) Senrenässansen eller den spanska dräkt-stilen, 8) Barocken, 9) Rokokon, 10) Empiren, 11) 1800-talets slut och 1900-talets början.
Stiliseringsuppgifter på basen av dräkt.historiska motiv. .
Modersmålet. a. Snabbkurs i rättskrivning och kommatenng. Uppsatser, dels disponerade, dels efter elevernas fria val. I det d~gliga livet förekommande s~ri-velser. Eleverna får öva sig i modersmålets muntliga begagnande genom att halla små föredrag samt vid diskussionstillfällen anordnade för övnings skull.
Mönsterritning och tillskärning. o. Grundmönster för dam- och barnkläder sam_t kappor och sportkläder. 'I'illskarrring i praktiken, dräktsömnad och sömnadsteon.
Möbeldetaljritning. ao. (möbelsniekarn och -ritare ): Avläsning av arbetsrit-ningar. Enklare och svårare fognings- och l~on_struktionsdetalj~r. Ar?etsritnin_!sar till olika slags möbler i skala 1: 1. Arbetsntmngar av fasta rnreclnmgar. Matt-förhållanden. Arbetsritningar till mera krävande, såväl moderna som stilmöbler enligt förebilder i skala 1: 10 samt enligt självst_änd)gt __ utf_örda
försl~~-Studiebesök i större möbelfabriker och produktionsmrattnmgar. Utforande uv miniatyrmodeller av fria konstruktionsformer med användning 3:v olika råämnen (papper, papp, rotting, järntråd, plastskivor, lera osv). Pral~tik om som:arna.
Möbelsnickeri. ao. Snickeriverktyg och -maskiner. 'Pillverkuing av maskmbett och deras inmontering. Tillverkning av möbler i hantverks- och maskinellt utfö-rande i helt trä och fanering mecl användning av inhemska och utländska träslag.
Färgning och ytbehandling.
Ornamentteckning. o. Ornamentikens systematik. Ornamentets beroende av ma-terial och arbetsteknik. Naturmotiv och stilisering. Kopiering av förebilder ur olika dekorationsstilar med tillämpning av olika tecknings- och målningsmanår.
Perspektivlära. ao. I Grundbegreppen. Bilder av räta linjer. Avbildning av grundplanet. Uppritning av perspektivbild me_d tillhjälp av projektioner. Cirkeb~
i olika lägen. Skuggkonstruktioner. Spegelbilder. Froritalrutsystem. - Allt i
ritningsuppgifter med olika tillämpningar. . . . .
II Rutsystem i frontalställning. Fotogrammetnsk rekons_~rukti_on. Ritm?-g av perspektivbilder med tillhjälp av mått . oc:1 rutsys_tem. Forst?rmg. ~:" di~tans.
Fågelperspektiv. Spegelbilder. - Allt i ritningsuppgifter ~~cl o~ika tillampmng~r.
Porslinsdekoration. o. Färgers och arbetsredskaps anvandrnng. Penseltekmk.
Under- och överglasyrmålning. Randning. Dekorering av nyt~o- och pr_ydnads-föremål. Kemins grunder, råmateriallära, keramiska fenomen mom kemins om-råde. Porslinets historia. Drejning på tredje årskursen,
Projektionslära. ao. (kortare kurs). Projektion på två plan. Grunduppgifter.
Den tredje projektionen. Cylindern. Konen. Sfären. Ytors. snitt. ~llipsen ... Ro-tationskroppar. Skruvlinjen. Skuggkonstruktioner. !3elysnmgsuppgift. (~a1:1gre kurs): Samma som i föreg. samt olika kroppars smtt, skruvytor och elliptiska
kroppar. Ritning av den axonometriska bilden med tillhjälp av rutnät eller två projektioner. Lärobok: Lauri Pimiä ,,Projektio-oppi".
Reklamens teori. o. Reklamens teoretiska grunder. Reklamverksamhetens art och dess andel i det ekonomiska livet. Olika reklammetoder och deras använd-ningsmöjligheter. Tillämpning av psykologi inom reklamen. Marknadsundersök-ning._ Text~ns innehåll_ oc~ dess illustrering inom annonseringsreklam.
. S1lvers~d~. Fori:ng1vm~!s. med hamn:iar_~ enligt olika metoder. Lödning, fil-mug och slipning. Till en början arbeten 1 oadel metall senare silver. Huvudvikten lägges _ _vid und
0
ervisningen i material, form och fuukt.ion. övningar och experi-ment for att fa fram nya dekorativa verkningar.
. Stenskulptur: ao:. Låg- och högreliefarbeten i täljsten, granit och marmor, olika ytbehandlingssatt: Punktermaskinens användning vid mera krävande skulp-turar1;>e!_en. Textgravenng och mekanisk textning på olika stensorter.
~t1llara. ao. Kort ar e kur s. Gamla Orienten, Kreta, Grekland. Rom. Me-deltidens och nya tidens europeiska stilarter. Islam och Ostasien endast i korthet.
_ Lä n gr e kurs. Allmän översikt av istiden och stenåldern. Gamla Orienten, Kreta, Grekland (bl.a. egyptiska möbler och smycken tvåflodslandets ornamentik kretensiskt och hellenskt vasmåleri, det grekiska templet), Rom fornkristen ocl~
bysantinsk konst, islam (bl.a. det romerska atriumhuset och 'de pompejanska dekorationsstilarna, islamitisk dekoration, textiler, keramik och metallkonst. Kina och Jap~n, ro1;1ansk stil (bl.a. kinesiska bronser, keramik och porslin, den ja-panska inrednings- och trädgårdskonsten, textiler, keramik och metallkonst).
D~ europeiska . stilarterna fr~n gotik till biedermeier, ( europeisk inrednings- och 1:1~belko~st, fa~ans. och po_rslm, siden och sammet, smidesjärn och guldsmedskonst fran gotiken till biedermeier, som bakgrund en kortfattad framställning av bygg-nadskonstens utveckling, varvid särskilt den gotiska katedralen och den finska medeltidskyrkan beaktas). överblick av 1800-talet samt av 1900-talets modernism.
Teckning efter levande modell. ao. Staffliteckning med kol och färgkritor efter naken eller påklädd modell. Detaljstudier. Rörelsestudier. Croquisteckning.
Teckningsundervisningens metodik och övningsklasser. o. Kort historisk över-si_kt av tec'.rn~ngsundervisningens utveckling. Barnteckningens psykologi. Teck-mni:'su~dervi~_mngens ~ystem. Olika motivkretsars behandling jämte metodiska anvismngar ave~som till dem anknutna teckningar. Undervisningsprogram. Åhö-rande av undervisning samt undervisningsövningar i medeltal två gånger i veckan på tredje årskursen.
Teknisk ritning. a. Kännedom om linjalritning med olika hjälpmedel. Kroppars olika pro_jektioner och snitt ritade som dimensionerade arbetsritningar.
Textm.i:ig, ao. Analys _av futura!ypen och den romerska mejselstilen. övningar mecl anvandande av olika tecknmgsredskap. Textningsuppgifter mecl särskilt b~akt~ncle av det inbördes avståndet mellan bokstäver och orcl. Tillämpning av ln~tonska och moderna texter på olika slag av uppgifter rnecl iakttagande av ele olika yrkeskursernas och fackavdelningarnas krav. övningar i snabbtextning.
Textning _och .. sä~tning._ a. Bibringandet av kännedom om olika bokstavstyper medels textmngsovmngar i blyerts och tusch. Typografisk skissering.
Textilkomposition, o. 2 och 3 årsk, Komposition av prover börjande mecl enkla rancl~_ga och n~t)ga tyger _till ~er invecklade fasonerade vävnader. Tillämpning av färgkomposition och olika bmclningar.
Tillämpad textning. o. Disposition av text och bild samt dessas inbördes förhål-lande. Tidskriftsomslag bl. a. med användande av foto- och autotypibilder samt färgbilder. Textplakat och -annonser.
. T~~ck_ning. 3;,· Pral~~iska övningar i blandning av boktryckfärger. Färgsätt-mn~sovnmgar pa av sattarna utförda arbeten. Undervisning i högtryck. Auto-t:i:p1tryck och lappningsövningar på olika slag av tryckpapper. Flerfärgstryck-mng.
T~yck_ningsteo~. a. His~orik over gamla bokformat och dessas tryckningssätt.
Utskjutning a". sidor och tillverkning av formar. Pappersstandards. 'I'ryckrnaski-ners konstruktion med beaktande av olika krav vid deras användning.
Träteknologi. ao. (Avdelningen för dekorativ skulptur och träskulptörer).
Träets egenskaper och rörlighet vid växlingar i fuktigheten. Bestämning av fuktighetsgraden. Torkning av trä för skulptur. Träslag som lämpar sig för skulptur. I skulpturarbete förekommande fogningar. Lim och limningsteknik.
Ytbehandling av skulpturer. Verktyg och bearbetningsmaskiner som används i skulpturarbete .
Träskulptur. o. Behandlingen av träskärningsverktyg. Träskärning i olika arbetsstadier. Skulptering av möbelornament samt nytto- och dekorationsföremål i olika träslag.
Tygtryck. o. Skärning av klichåer i linoleum och tryckning på tyg.
Typografi. o. Praktiska sättningsövningar i skolans sätteri och tryckeri.
Välskrivning. o. Typbokstäver. Form- och handstilsövningar, övningar på tavla.
Välskrivningens metodik och övningsklasser. o. Repetition av typalfabetet.
Skriftens historia. Pedagogikens och metodikens grundfrågor. Undervisnings-schema för välskrivning. Gemensamma auskulteringstimmar i folk- och lärdoms-skolor.
Vävning. o. Förarbeten för vävning. Vävningsuppgifter med tillämpning av i yrkesläran beskrivna bindningar. Metervara, avpassade vävnader, dels efter förebilder och dels efter på kompositionsklassen utförda förslag.
Yrkeslära och -ekonomi. ao. (metalldrivare, guldsmeder och gravörer). Kän-nedom om de vanligaste metallerna inom facket, metallers behandling, glöjning och härdning. Kännedom om arbetsredskapen och deras användning. Elektri-citetslärans grunder. Förnickling och försilvring. Legeringsräkning. Löner och ackord samt en kort framställning av självkostnadsberäkning och räntabilitet.
Yrkeslära. o. (textilavel). Grundbindningar, härledda bindningar, växel- och förstärkta bindningar. Bindningar för mönstrad väv. Bindningsanaly:s. Olika siffersystem. Allmänt om bomullens, linets, ullens och silkets egenskaper och användning.
Yrkeslära. a. (tryckare o. sättare). I. Olika grafiska tryckförfaranden, pap-I. Träets egenskaper och rörlighet vid växlingar i fuktigheten. 'l'orkningens huvuddrag. Vid snickeriarbeten förekommande fogningssätt och olika sätt att bearbeta trä. Träslagen och deras egenskaper.
II. Lim och limningsteknik. Skivor, faner och faneringsteknik. Fiberplattor och spånplattor. Ytbehandlingslära.
III. ( endast möbelsnickare). Bearbetningsmaskiner och bett.
och deras egenskaper. Torkning av trä och torkningsprov.
omkostnadsprocenten och prisbildning. Frågor som sammanhänger av egen affär. Orderanskaffning och reklam.
Yrkeslära. a. (tryckare o. sättare). I olika grafiska tryckförfaranden, pap-pers- och klichåtfllverkning, bokbindning. Lagar och förordningar som berör de grafiska yrkena. 'l'ryckeriers organisation.
II Standardtextning och -ritning. Mekanik, elektricitets- och värmelära. Ma-terial- och hållfasthetslära. Härdning, gjutning, svetsning och lödning. Lager och smörjningsteknik. Transmissioner. Luftbefuktningsapparater.
Yrkesmålning. ao. övningar i färgtonträffning. I samband med olika upp-gifter hand'Jedning i olika ytbehandlingssätt. Textningsövningar tillämpade på olikartade uppgifter. Reklamarbeten. Kalkmålning.
Yrkesritning. a. (bokbindare). Utkast till bokryggar och pärmar för hel- och halvfranska band och lagerband ävensom utarbetande av arbetsritningar och tryckning med stämplar, linjer och ornament.
Yrkesräkning. a. Decimaltal och sorter, procent-, ränte- och bolagsräkning med exempel från olika yrkesområden, kostnadskalkyler, lönelistor. Yt- och rymdberäkningar, transmissioner samt andra geometriska beräkningar med till-lämpning på 'det praktiska livet.
Olika stålsorter Beräkning av med grundandet
H elsinki 1959. V a lt ioneuvoston k i rj a.pa i no