• Ei tuloksia

Uppgift 5

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "Uppgift 5"

Copied!
1
0
0

Kokoteksti

(1)

Uppgift 5

Läs Huhtamäki & Grahns artikel "Rutin och beröm. Prosodiska drag hos bra som uppföljning under personlig träning i Finland och Sverige" och besvara följande frågor:

1) Hur motiveras undersökningen? Framstår den som relevant?

2) Hur gjordes urvalet av bra?

3) Vilka prosodiska drag undersöktes hos bra i materialet? Vilka andra drag undersöktes?

4) Hur gick forskarna till väga i undersökningen – dvs. vilka analysmetoder användes? Är metoderna tydligt beskrivna i artikeln – dvs. skulle du själv kunna utföra en likadan

undersökning utifrån beskrivningen?

5) Vilket är det huvudsakliga resultatet? Verkar det trovärdigt?

6) Vilken språksyn kommer fram i artikeln? Vilken roll spelar prosodiska drag enligt den?

7) Möjliga etiska problem i studier av denna typ?

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

Under Period 3 mättes höjden på alla bottenburar på en farm (nr 204) till 34 cm. På i fråga varande farm har bottenburarnas höjd under Perioderna 1 och 2 emellertid nedtecknats

Resultaten visar att frågor har många olika funktioner i de studerade samtalen och att prosodiska drag används för att hantera olika aspekter av funktionerna. De flesta

Malin Thor Turebys artikel lyfter fram kvinnornas judiska historia i Sverige genom att gran- ska den Judiska Kvinnoklubben i Stockholm och dess verksamhet under 1930- och

Ty hade någon misstanke vunnit insteg hos honom om att det var skydds- polisen själf, som genom sina agenter låtit mörda både hans högt betrodde minister, Plehve, och hans

Den kvantitativa analysen ger svar på vilka kategorier som förekommer i de två talen och fungerar sedan som en utgångspunkt för att besvara studiens övriga frågor om hur

Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby förordar beviljande av miljötillstånd för ändring av verksamheten vid Oy Feora Ab och anför i sitt utlåtande följande: "Förestring

c) Avtalet mellan Republiken Finland och Konungariket Sverige om inrättandet av ett gemensamt avrinningsdistrikt av den 3 okto- ber 2003. När denna överenskommelse träder i kraft

Finlandssvenskan har beskrivits som mer monoton än sverige- svenskan (t.ex. 51), men då har antagligen finlandssvenska varieteter i huvudstadsregionen jämförts med dito