Avskaffande av revisionsplikt i småföretag – faktorer som påverkar valet av frivillig revision (Available on Internet)

Faktorer som förklarar sannolikheten för frivillig revision i småföretag i Finland

Sandra Hallvar

Institutionen för redovisning och handelsrätt Hanken Svenska handelshögskolan

Vasa

2016

<

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN

Institution: Institutionen för redovisning och handelsrätt

Arbetets art: Avhandling

Författare och Studerandenummer: Sandra Hallvar, s111880

Datum: 31.3.2016

Avhandlingens rubrik: Avskaffande av revisionsplikt i småföretag – faktorer som påverkar valet av frivillig revision

Sammandrag: Genom det fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktivet slopades revisionsplikten för små och medelstora företag i EU. I Finland befriades de minsta företagen från revisionsplikt år 2007 då revisionslagen i Finland ändrades. Studier visar att en stor del av företagen som blir befriade från revisionsplikt, ändå fortsätter att ha frivillig revision. Syftet med denna avhandling är att undersöka de faktorer som förklarar valet av frivillig revision i småföretag i Finland. Undersökningen i denna avhandling utgår från tidigare undersökta variabler för att se om dessa förklarar valet av frivillig revision även i småföretag i Finland.

Nio stycken företagskarakteristiska faktorer valdes ut och hypoteser ställdes upp. Icke revisionspliktiga företag och deras bokslutsdata samt annan information plockades ur databasen Voitto+. Efter bearbetning av data blev det slutliga samplet 640 stycken företag. Hypoteserna testades genom logistisk regression för att pröva huruvida det finns ett signifikant samband mellan de oberoende variablerna och den beroende variabeln revision. Förutom regressionsanalyserna gjordes även två stycken t-test, test av normalfördelning och en korrelationsanalys.

Korrelationsanalysen indikerade att de inte fanns någon risk för multikollinaritet mellan de oberoende variablerna. Den högsta korrelationen mellan de oberoende och den beroende variabeln fanns mellan omsättningen och revision. T-testets resultat visade att det fanns skillnader i medelvärden mellan företag med och utan revision för alla variabler utom andelen kundfordringar. Företag med revision hade i medeltal högre omsättning, balansomslutning, skuldsättningsgrad, andelen lager och ålder samt ett lägre medeltal på relationstalet avkastning på totalt kapital i förhållande till företag utan revision.

Regressionsanalys gjordes på tre olika modeller. Variablerna; omsättning, skuldsättningsgrad, avkastning på totalt kapital, konkursrisk och andelen lager visade ett signifikant samband med revision i alla tre modellerna. Dessa variabler kan alltså förklara frivillig revision. Två av modellerna antyder också att balansomslutningen och företagets ålder skulle kunna förklara frivillig revision. I ingen av modellerna hittades signifikanta samband för variablerna andelen kundfordringar och anmärkning i revisionsberättelsen.

Nyckelord: Avskaffad revisionsplikt, frivillig revision, ändring av revisionslag, småföretag,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1

1.1 Problemdiskussion ... 2

1.2 Syfte ... 5

1.3 Metod och avgränsningar ... 5

1.4 Disposition ... 5

2 TEORETISK REFERENSRAM ... 6

2.1 Revisionsplikt i EU ... 6

2.1.1 Åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor ... 6

2.1.1. EU:s gränsvärden för revisionsplikt... 7

2.1.2. Revisionsplikten i Finland ... 8

2.1.3. Revisionsplikt i andra EU-länder ... 10

2.2 Agentteorin ... 10

2.3 Intressentteorin ... 12

2.4 Tidigare studier av efterfrågan på frivillig revision ... 14

2.5 Utformning av hypoteser ... 16

2.5.2 Företagets storlek ... 17

2.5.3 Skuldsättningsgrad ... 19

2.5.4 Företagets risknivå ... 20

2.5.4 Anmärkning i revisionsberättelsen ... 23

2.5.5 Övriga faktorer ...24

2.6 Sammanfattning av den teoretiska referensramen ... 25

3 FORSKNINGSUPPGIFT ... 28

3.1 Forskningsmetod och data ... 28

3.2 Datainsamling ...29

3.3 Variabler ... 30

3.4 Sampel ... 34

3.5 Databearbetning ... 35

3.6 Bortfall och slutligt urval av företag ... 36

3.7 Analysstrategi ... 37

4 RESULTAT ... 40

4.1 Deskriptiv statistik ... 40

4.1.1 Beroende variabel ... 40

4.1.2 Storlek………..40

4.1.3 Skuldsättningsgrad ... 41

4.1.4 Företagets risknivå ... 41

4.1.5 Anmärkning i revisionsberättelsen ...42

4.1.6 Kontrollvariabler ...42

4.2 T-test ... 43

4.3 T-test 2 ... 46

4.4 Test av normalfördelning ... 49

4.5 Korrelationsanalys ... 51

4.6 Regressionsanalys 1 ... 53

4.7 Regressionsanalys 2 ... 56

4.8 Regressionsanalys 3 ...58

4.9 Sammanfattande diskussion ... 60

5 AVSLUTNING ... 65

5.1 Sammanfattning och diskussion ... 65

5.2 Validitet och reliabilitet ... 67

5.3 Fortsatt forskning ... 67

KÄLLFÖRTECKNING ... 69

BILAGOR

Bilaga 2 Korrelationsmatris ... 78

TABELLER

Tabell 2 Hypoteser, källor och förväntad riktning ... 34

Tabell 3 Deskriptiv statistik för variabler... 43

Tabell 4 Gruppstatistik från t-testet ... 44

Tabell 5 Resultat från t-test ... 46

Tabell 6 Gruppstatistik från t-test 2 ... 48

Tabell 7 Resultat från t-test 2 ... 49

Tabell 8 Test av normalfördelning ... 50

Tabell 9 Korrelationsmatris ... 52

Tabell 10 Resultat av regressionsanalys 1 ... 54

Tabell 11 Resultat av regressionsanalys 2 ...58

Tabell 12 Resultat av regressionsanalys 3 ... 59

FIGURER

1 INLEDNING

Europeiska kommissionen har under en längre tid arbetat för en förenklad och förbättrad lagstiftning inom Europeiska unionen (EU). Målet med en förenklad och förbättrad lagstiftning är att öka tillväxten, sysselsättningen och företagens konkurrenskraft på en högt konkurrensutsatt global marknad. Detta incitament anses särskilt viktigt för små och medelstora företag, som utgör 99 % av alla företag i Europa och står för två tredjedelar av sysselsättningen. På grund av småföretagens begränsade resurser lider de mera av regelkrångel och har svårare att hantera komplexa regler och föreskrifter (KOM 2005/353). Europeiska kommissionens strategi har därför under de senaste åren varit att minska den administrativa bördan för att stimulera Europas ekonomi, speciellt för små och medelstora företag. (KOM 2006/ 689)(KOM 2007/394)(KOM 2007/23)

Redovisning och revision kan anses vara en sådan administrativ börda. Harmoniserande krav på redovisning och revision har uppkommit och regleras genom det fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktivet. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet innehåller grundläggande bestämmelser om skyldighet att upprätta årsredovisning samt om revision och offentliggörande av årsredovisningen i dels aktiebolag, dels sådana handelsbolag där de obegränsat ansvariga delägarna är aktiebolag eller andra bolag med begränsat delägaransvar. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet innehåller motsvarande bestämmelser avseende koncernredovisning för de nämnda företagen. (SOU 2014:22) Det fjärde bolagsrättsliga direktivet befriar de allra minsta företagen i Europa från revisionsplikt. Gränsvärdena för revisionsplikten, som uppkom år 1978 genom rådets fjärde direktiv, höjdes år 2006 genom Europaparlamentets och rådets direktiv. De nuvarande maximigränsvärdena för undantag av revisionsplikt är: nettoomsättning 8 800 000, balansomslutning 4 400 000 och antalet anställda 50. Företagen undantas revisionsplikten om högst ett av dessa gränsvärden överskrids två år i följd.

Medlemsländerna får själva bestämma gränsvärdena för revisionsplikten, men så att de ligger under EU:s maximigränsvärden. Gränsvärdena varierar en hel del mellan de olika medlemsländerna. Den allmänna trenden inom EU de senaste åren har varit att medlemsländerna höjer gränsvärdena för revisionsplikt och allt fler länder går mot att slopa revisionsplikten för småföretag. Exempelvis Storbritannien har under en längre tid höjt gränsen för revisionsplikt och år 2004 höjdes gränsen till Europeiska unionens maximigränsvärden. Andra länder som har tillämpat maximigränsvärdena eller som har

satt gränserna nära de högsta tillåtna är Nederländerna, Tyskland, Österrike, Luxemburg, Belgien, Slovenien, Cypern och Italien. Jämfört med de övriga europeiska länderna har de nordiska länderna ovanligt låga gränsvärden för frivillig revision.

Finland har för tillfället de lägsta gränserna för revisionsplikt av alla EU:s medlemsländer och gränserna är även betydligt lägre än t.ex. Sveriges. De andra medlemsländernas betydligt högre gränser för revisionsplikt innebär att småföretagen i Finland, som belastas av strängare regler än övriga medlemsländer, förlorar konkurrenskraft. (Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG; Niemi et al. 2012;

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG)

Eftersom Finland blev medlem i EU år 1995 styrs regleringen av revisionen i Finland av Europeiska kommissionens direktiv. I Finland avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen genom den nya revisionslagen år 2007. I och med ändringen av revisionslagen i Finland upphörde även möjligheten för de mindre företagen att anlita en så kallad lekmannarevisor, dvs. en icke-certifierad revisor. (Revisionslag 2007/459)(Revisionslag 936/1994)

Gränsvärdena i Finland har inte höjts sedan revisionslagen ändrades år 2007 och de allra minsta företagen befriades från revisionsskyldighet. En viktig punkt i den nya regeringens strategi för att återhämta ekonomin är att minska onödiga administrativa kostnader för företag. En obligatorisk revision kan i detta sammanhang ses som en ekonomisk börda för småföretag och denna börda skulle kunna minskas genom att företagen kan välja revision när sådan är motiverad.

1.1 Problemdiskussion

Det kan således hävdas att revision är kostsamt för småföretagen och en anledning till att många småföretag väljer bort revision om de är befriade från revisionsplikt. En hel del undersökningar visar dock att en stor del av de företag som blir befriade från revisionsplikt ändå fortsätter med frivillig revision på grund av att de anser att nyttan med revisionen överstiger kostnaden. I en undersökning gjord av Collis (2004) på småföretag i Storbritannien visade det sig att 63 % av småföretagen i undersökningen, vilka skulle bli befriade från revisionsplikt, ändå ämnade fortsätta med frivillig revision.

I en liknande studie som gjordes av Niemi et al. (2012) på finländska småföretag år 2005, dvs. före slopandet av revisionsplikt i Finland, visade det sig att 60 % av småföretagen ansåg att de skulle fortsätta med revision även om de befriades från revisionsplikt.

Behovet av revision brukar vanligtvis förklaras utifrån agentteorin, där företagsledningen är agenter och ägarna är principaler. I företag där ledningen och ägarna är åtskilda kan det uppstå intressekonflikter och informationssymmetri, eftersom båda aktörerna är rationella och nyttomaximerade. Företagsledningen har många gånger mera information om företaget och dess verksamhet än ägarna, vilket informationssymmetri avser. Asymmetrisk information uppstår också mellan andra parter, t.ex. mellan kreditgivaren och företagsledningen vid en kreditbedömning samt mellan företaget och den externa revisorn. Ett sätt för principalen att kontrollera agenten är dock att anlita en revisor. Genom att företaget har en revisor som kvalitetssäkrar företagets redovisning minskar informationsasymmetrin vilket underlättar exempelvis kreditbedömningen. Detsamma gäller för intressekonflikten mellan företaget och dess externa redovisare. Småföretag har ofta mycket lite erfarenhet och kunskap om redovisningsuppgifter och utlokaliserar därför ofta dessa uppgifter till en extern redovisare. Utlokalisering av dessa uppgifter gör att det uppstår en agentrelation och en informationsasymmetri mellan ledning och den externa redovisaren vilket leder till problem, eftersom ledningen inte har direkt möjlighet att övervaka och kontrollera den externa redovisarens arbete. (Jensen & Meckling 1976) Utgående från detta resonemang kan man anta att för att kontrollera den externa redovisaren har företaget incitament att anlita en revisor. (Niemi et al. 2012)

Det är flera aktörer som är intresserade av företagets redovisning. Den externa redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med viktig information.

Intressenterna använder informationen som beslutsunderlag vid viktiga frågor. De aktörer som är intresserade av företags redovisning, förutom aktieägarna och kreditgivare, är leverantörer, kunder, anställda och statliga myndigheter såsom skatteverket. Företagets intressenter har olika behov av den ekonomiska informationen och behovet grundar sig ofta på att de externa intressenterna vill kunna bedöma pålitligheten hos de företag, vilka de kan tänkas ingå ett avtal med.(FAR 2006) Denna bedömning byggs ofta utifrån företagets finansiella rapporter. Enligt Blackwell et al.

(1998) kan revision ge ökad trovärdighet åt företags finansiella rapporter och minska riskerna vid beslutsfattande. Intressenternas intresse för ett företags revision ökar därmed också behovet hos och villigheten för företagen att utföra och kvarhålla frivillig revision.

De faktorer som kan förklara valet av frivillig revision har undersökts mycket i Storbritannien där revisionsplikten för småföretag slopades redan år 1994 och där

gränserna höjts flera gånger ända upp till EU:s maximigränser. Behovet av revision beror som sagt till stor del på agentförhållande och intressekonflikter och det har visat sig i tidigare studier att höga agentkostnader ökar sannolikheten för frivillig revision. Höga agentkostnader är positivt associerade med företagets storlek, komplexitet, belåningsgrad, spridning av ägandet och styrelsens storlek. Att dessa faktorer förklarar frivillig revision kan förklaras av att revision underlättar kontrollen av intressekonflikterna mellan företagsledningen och olika intressenter och att övervakningsfunktionen är svårare och dyrare i en större organisation.

Agentkostnaderna stiger också i förhållande till företagets externa finansiering, vilket beror på att revisionen minskar kreditgivarnas kontrollkostnader och konkurrensen tvingar kreditgivarna att sänka lånekostnaderna, vilket innebär lägre räntor. (Dedman et al. 2014, Jensen & Meckling 1976)

Andra faktorer som enligt tidigare studier visat sig kunna förklara frivillig revision är företagets risknivå, finansiell oro, upplevd nytta av revision, såsom ökad kvalitet på boksluten och kontroll av interna system samt chefernas ekonomiska utbildning.

(Dedman et al. 2014, Collis et al. 2004, Collis 2010)

Niemi et al. (2012) gjorde en undersökning av finländska småbolag för att studera huruvida de faktorer som undersökningarna i Storbritannien visade även kan förklara frivillig revision i sådana förhållanden som är typiska för många kontinentaleuropeiska länder. Undersökningen visade att faktorer såsom företagets storlek, extern finansiering, behovet av att granska interna kontroller och att förbättra kvaliteten på redovisningen var faktorer som även kunde konstateras påverka frivillig revision i Finland.

I denna avhandling kommer finländska företag som ligger under gränsvärdet för revisionsplikt i Finland att undersökas. Undersökningen utgår från tidigare studier av efterfrågan på revision och testar om de tidigare undersökta variablerna även kan förklara beteendet hos småföretagen i Finland. Det har gjorts en del tidigare studier på frivillig revision i länder där gränserna är mycket högre än i Finland. Vidare finns det en del studier i Finland som är gjorda före revisionsplikten slopades. Det är därför motiverat att undersöka småföretagen i Finland efter att revisionsplikten avskaffades i Finland.

Detta ämne har även undersökts tidigare i en avhandling på Hanken Svenska handelshögskolan (Eklund Jennys, magisteravhandling 2015). I denna avhandling undersöks dock företagskarakteristiska faktorer, som inte testades i Eklunds avhandling.

Dessutom görs undersökningen i denna avhandling med en annan

datainsamlingsmetod, nämligen genom analys av bokslutsdata och annan arkivdata.

Undersökningen i denna avhandling ska besvara följande forskningsfråga:

 Vilka faktorer förklarar finländska småföretags val av frivillig revision?

1.2 Syfte

Syftet med denna avhandling är att undersöka faktorer som förklarar valet av frivillig revision i småföretag i Finland. Undersökningen i denna avhandling utgår från tidigare undersökta variabler för att se om dessa förklarar valet av frivillig revision även i småföretag i Finland.

1.3 Metod och avgränsningar

Undersökningen görs som en analys av bokslutsdata. Bokslutsdata hämtas från databasen Voitto +. Därför kommer undersökningen att begränsas till de företag vars uppgifter finns registrerade där. Undersökningen avgränsas till de företag i Finland som ligger under gränsen för frivillig revision och som därmed har haft möjlighet att välja frivillig revision eller inte. Eftersom en liknande undersökning gjorts tidigare på Hanken Svenska handelshögskolan avgränsas denna undersökning till att undersöka ett visst antal utvalda företagskarakteristiska faktorer, som inte testades då.

1.4 Disposition

Avhandlingens första kapitel inleds med en introduktion till ämnet. Därefter presenteras problembakgrunden, syftet samt metod och avgränsningar. I det andra kapitlet, teoretisk referensram, diskuteras först revisionsplikten i Europa och därefter görs en genomgång av teorierna agent- och intressentteorin. Det andra kapitlet fortsätter sedan med en presentation av tidigare studier av faktorer som kan förklara valet av frivillig revision.

Utgående från de diskuterade faktorerna ställs hypoteser upp som senare testas genom regressionsanalys. Det andra kapitlet avslutas med en sammanfattning.

I det tredje kapitlet beskrivs avhandlingens forskningsuppgift. En genomgång av undersökningens data, sampel och analysmetod görs. I kapitel fyra presenteras sedan resultatet och en sammanfattning och avslutande diskussion görs. I det femte och sista kapitlet sammanfattas avhandlingen och slutsatser dras. Därtill diskuteras reliabilitet och validitet samt förslag till fortsatt forskning ges.

2 TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel presenteras den teoretiska referensramen. Först gås bakgrunden till avskaffandet av revisionsplikten i EU igenom och de lagar och direktiv som reglerar revisionen. Revisionsplikten i Finland behandlas mera noggrant, eftersom undersökningen begränsas till finländska bolag. Efter detta presenteras två teorier som kan förklara behovet av revision, nämligen agent- och intressentteorin. Till slut görs en genomgång av tidigare studier. Utgående från de faktorer som enligt dessa studier antas förklara frivillig revision så kommer hypoteser att formuleras. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av den teoretiska referensramen.

2.1 Revisionsplikt i EU

Europeiska kommissionen meddelade år 2005 att en förenklad lagstiftning inom EU måste prioriteras. Strategin är att öka tillväxt och sysselsättning i Europa och fokusera på de regelverk som berör företagens konkurrenskraft. Förenklingen av lagstiftningen syftar till att göra lagstiftningen både på EU och medlemsländernas nivå mindre betungande, lättare att tillämpa och effektiva för att uppnå bestämda mål. Genom att minska den administrativa bördan för de europeiska företagen vill EU stärka den europeiska ekonomin med avseende på den tekniska utvecklingen samt utvecklingen på marknaderna och internationellt. (KOM 2006/689) Genom programmet för bättre lagstiftning försöker EU skapa en lagstiftning som stimulerar företagandet och innovationen samt låter företagen konkurrera mera effektivt och dra nytta av den inre marknadens fördelar. (KOM 2009/15)

2.1.1 Åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor

För att minska de administrativa kostnaderna inledde Europeiska kommissionen år 2006 ett åtgärdsprogram. År 2007 sattes ett mål att minska de administrativa kostnaderna med 25 %, vilket EU och medlemsländerna skulle uppnå tillsammans senast 2012. Inom programmet skulle man mäta administrativa kostnader, bedöma vilka av dessa kostnader som utgör onödiga bördor och sedan minska dessa onödiga administrativa bördor. För att uppnå målet krävs samarbete och engagemang från medlemsstaternas sida. (KOM 2007/23) I Finland inleddes år 2009 ett nationellt handlingsprogram för minskning av de administrativa bördorna som anknyter till EU:s gemensamma mål för att förbättra företagsamheten och företagens, speciellt små och

medelstora företags, verksamhetsförutsättningar. Målet var även att före utgången av år 2012 minska de administrativa kostnaderna jämfört med nivån 2006. (Arbets- och näringsministeriet 2009) År 2012 visade det sig att byråkratin hade minskat betydligt mer än de 25 % som sattes som mål. Minskningen av de administrativa kostnaderna som gjordes under åren 2007-2012 utgjorde en inbesparing på 30,8 miljarder euro. Till programmet viktigaste framsteg hörde bland annat undantag och särskilda system för små och medelstora företag när det gäller redovisning. Resultaten visar också att ytterligare förenklingar och kostnadsminskningar kan göras och kommissionen fortsätter jobba mot nya mål (KOM 2013/685)

Initiativet att minska de administrativa kostnaderna är särskilt viktigt för små och medelstora företag som utgör 99 % av alla företag och står för två tredjedelar av den totala sysselsättningen. De små och medelstora företagen lider mera av regelkrångel och har ofta svårare att hantera komplexa regler och föreskrifter eftersom de har begränsade resurser och sakkunskap. (KOM 2005/535) Redovisning och revision har lyfts fram som betydande områden för att minska de administrativa bördorna. Redan år 1978 antogs det fjärde bolagsrättsliga direktivet i syfte att skapa en harmoniserad lagstiftning för externa rapporter för aktiebolagen i EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet ändrades år 2006 för att förenkla den finansiella rapporteringen för små och medelstora företag samt lätta på rapporteringsbördan. (KOM 2008/195) Genom det fjärde, sjunde och åttonde direktiven har harmoniserade krav på redovisning och revision avsevärt höjt kvaliteten på den finansiella rapporteringen i EU. Kommissionen menar att det är viktigt att bevara och förbättra kvaliteten på redovisningen. Samtidigt orsakar kraven på de små och medelstora företagen administrativt merarbete, som de små och medelstora företagen anser onödigt betungande. (KOM 2007/394)

2.1.1. EU:s gränsvärden för revisionsplikt

Utgångspunkten i rådets fjärde bolagsrättsliga direktiv 78/660/EEG är att revision är obligatorisk för alla aktiebolag. Företagens bokslut ska granskas av en eller flera personer som enligt medlemsländernas egen lagstiftning är behöriga att utföra revision. Direktivet ger dock medlemsländerna en möjlighet att undanta revisionsplikten för småföretag.

Medlemsländerna kan själva bestämma om att befria småföretag, och vilka gränser som ska tillämpas, så länge dessa underskrider EU:s uppsatta maximigränser. Gränserna för revisionsplikten ändrades då det fjärde bolagsrättsliga direktivet ändrades genom europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG.

De nuvarande maximigränsvärdena för undantag av revisionsplikt för onoterade små och medelstora företag är: nettoomsättning 8 800 000 euro, balansomslutning 4 400 000 euro och antalet anställda 50 personer. Företagen undantas revisionsplikten om högst ett av dessa gränsvärden överskrids två år i följd. De tidigare gränsvärdena var:

nettoomsättning: 7 300 000 euro, balansomslutning 3 650 000 euro och antal anställda 50 personer. (Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/46/EG)

2.1.2. Revisionsplikten i Finland

I Finland reglerades revisionen redan år 1895 genom bolagslagen, vilken krävde att alla företag skulle revideras av en eller flera revisorer. Under den här tiden var inte revisionen en profession och revisionsmetoderna såg mycket annorlunda ut jämfört med de metoder som används idag. Efterfrågan på en mer trovärdig revision ledde till den första sammanslutningen av professionella revisorer, Finska revisorsföreningen. För att ytterligare öka trovärdigheten började man eftersträva att revisionen utfördes av en extern revisor. Den privata organisationen, Centralhandelskammaren, tog sig an uppgiften att licensera och övervaka de professionella revisorerna. Följande år grundades även Föreningen CGR för auktoriserade CGR revisorer. År 1995 infördes den första revisionslagen. Revisionen hade tidigare endast varit reglerad genom bokföringslagen och bolagslagen. (Niemi & Sundgren 2008:79–85)

Finland blev medlem i EU år 1995 och regleringen av revisionen följer därmed riktlinjerna i direktiven utgivna av Europeiska unionen. Lagstiftningen om revision och redovisning utfärdas dock på nationell nivå i EU:s medlemsländer. På grund av de skillnader som finns inom de rättsliga ramarna för företagsfinansiering och beskattning uppstår det även en skillnad i revisionsmiljön. (Niemi et al. 2012) Revisionen regleras bland annat av Rådets fjärde direktiv (78/660/EEG) som ger medlemsländerna möjlighet att undanta revisionsplikten för småföretag och genom Rådets åttonde direktiv (84/253/EEG) som kräver att medlemsländerna endast ska godkänna sådana revisorer som uppfyller kraven i direktivet gällande yrkeskompetens, personlig integritet och oberoende.

I och med Finlands medlemskap i EU krävdes en förändring av revisionslagen för att den skulle överensstämma med internationell praxis. För att utreda behovet av ändringar i revisionslagen tillsatte handels- och industriministeriet en. Revisionslagsarbetsgruppen ansåg efter sin utredning att revisionsplikten skulle slopas för de minsta aktie- och andelsbolagen. Ett annat förslag var att lekmannarevisionen borde slopas.

Arbetsgruppen motiverade sina ståndpunkter med bland annat att lekmannarevisorer generellt har bristande sakkunskap och att de saknar ett verkligt ansvar. Utgående från de förslag som arbetsgruppen presenterade och utgående från EU:s revisionsdirektiv (2006/43/EG) genomgick revisionslagen en totalreform. Den 1 juli 2007 trädde den nya revisionslagen i kraft. (Arbets- och näringsministeriet 2004; Arbets- och näringsministeriet 2008)

I den nya revisionslagen intogs nya bestämmelser om bl.a. kvalitetssäkring, ändringar gällande revisorer i sammanslutningar som är mål för offentlig handling samt revisorns oberoende, godkännande och registrering. Vad gäller revisionsplikten befriades de minsta företagen. Förutsättningen för att undantas revisionsskyldighet är att företaget underskrider minst två av följande gränsvärden under den avslutade räkenskapen samt under den omedelbart föregående räkenskapsperioden: (Arbets- och näringsministeriet 2008; revisionslag 459/2007)

 Omsättning 200 000 euro

 Balansomslutning 100 000 euro

 Antal anställda 3 stycken

Den nya revisionslagen tillåter inte längre lekmannarevisorer utan efter den övergångsperiod som sträckte sig till 31.11.2011, ska företagen anlita antingen en av Centralhandelskammaren godkänd revisor, CGR-revisor, eller en av handelskammaren godkänd revisor, GRM-revisor. I särskilda fall som omfattar kommuner eller samkommuner kan en OFR-revisor väljas. (Revisionslag 459/2007)

Orsaken till befrielsen från revisionsskyldigheten för de minsta företagen har i propositionen ansetts vara att ägandet och ledningen i småföretag sällan är åtskilda och därmed förekommer inga intressekonflikter. En annan orsak är att många småföretag inte är i behov av extern finansiering och att den totala befintliga kundrelationen och kreditvärderingen ofta har en större betydelse för kreditinstituten än revisionen.

Kreditinstituten, leverantörerna och beviljare av stöd kan vid behov ställa krav på revision. Även skattestyrelsen menar att revisionsberättelsens betydelse vid beskattningen är ytterst liten, eftersom den endast ger möjlighet till kontroll i efterhand.

Revisionsplikten avskaffande har dock bedömts kräva ökade skattekontroller.

Propositionen menar också att det primära målet är att skapa förutsättningar för

konkurrenskraft bland småföretagen och att ett brottsbekämpningsskäl inte kan anses väga högre än höjda kostnader på grund av revision. (SOU 2008:32)

2.1.3. Revisionsplikt i andra EU-länder

Trenden i Europa har de senaste åren varit att gränsvärdena för revisionsplikt höjs och det är flera av EU:s medlemsländer som utnyttjar det fjärde bolagsrättsliga direktivet till fullo. Av de medlemsländer som valt att utnyttja EU:s maximivärden nästan till fullo har de flesta valt att använda sig av maximigränsvärden för antal anställda. England, Tyskland, Nederländerna och Österrike har dessutom valt att tillämpa maximigränsvärdena för balansomslutning och omsättning. (SOU 2008:32)

De nordiska länderna har, trots att de lättat på kraven, betydligt striktare krav än övriga Europa. (frivision 2011) I tabell 1 nedan presenteras gränsvärdena för Finland, Sverige och Danmark.

Tabell 1 Gränsvärden i Finland, Sverige och Danmark (Källa: Revisionslag 2007/459;

skatteverket; Revisionslag (1999:1079) växelkurs 26.10.2015 / Kauppalehti

Företag ska låta utföra revision om de två räkenskapsår i följd överskrider mer än ett av ovanstående gränsvärden. Som man kan se i tabell 1 så har Finland de lägsta gränsvärdena för revisionsplikt i Norden. Juha Ahvenniemi, VD för Taloushallintoliitto, menar att det inte finns någon som kunnat motivera varför gränsvärdena för lagstadgad revisionsplikt är så låga i Finland. Ahvenniemi menar att gränserna måste höjas radikalt så att fler företag har möjlighet att välja bort revision. (Sjöström 2014)

2.2 Agentteorin

Behovet av revision kan förklaras bland annat med hjälp av agentteorin. Utgångspunkten i agentteorin är att det finns en principal (uppdragsgivare) som anlitar en agent (uppdragstagare) att utföra ett uppdrag. Relationen mellan principalen och agenten benämns ett kontrakt. I företaget anses aktieägarna, som satsar sitt kapital i företaget,

vara principalen och som delegerar ansvaret för ledning av företaget till en företagsledning, agenten. Agentproblemet uppstår vid intressekonflikter mellan ägarna och ledningen. (Seow 2001, Jensen & Meckling 1976)

I en del, speciellt större företag, finns det en separation mellan ägande och ledning.

Ledningen äger vanligen en relativt liten andel av företaget och kan därför ha incitament att allokera företagets resurser på ett sätt som inte stämmer överens med ägarnas intresse. (Chow 1982) Ledningen kan ha incitament att fatta beslut som gynnar det egna intresset mera än ägarnas. Agentproblemet uppkommer till följd av att målsättningarna skiljer sig mellan ägarna och ledning samt för att det är svårt och dyrt att kontrollera agentens aktiviteter. Dessutom kan ledningen och ägarna ha olika syn på risktagande.

Om det inte finns en fungerande övervakning finns det risk för att företagsledningen agerar i konflikt med ägarnas intresse. (Eisenhardt 1989; Watts & Zimmerman 1983;

Jensen & Meckling 1976)

Ägarna (principalen) är i detta fall villiga att åtdra sig en kostnad för att kontrollera ledningens (agentens) aktiviteter genom att anlita en revisor. Det arvode som betalas till revisorn utgör i detta fall en agentkostnad för att minska intressekonflikten. Förutom de kostnader som uppstår på grund av att principalen övervakar agenten är även de förluster som principalen erhåller då agenten agerar för att maximera sin egen nytta istället för principalens, agentkostnader. Agentkostnadernas storlek varierar beroende på hur bra principalens och agentens målsättningar och intressen sammanfaller samt hur mycket övervakningen av agenten kostar. Ägarna har utöver revision flera möjligheter att övervaka ledningen, bland annat genom budgetrestriktioner, kontrollsystem samt belöningssystem som för ledningens intressen närmare ägarnas.

Kostnaden för denna kontrollåtgärd, agentkostnaden, stiger i förhållande till företagets storlek på grund av att kontrollåtgärderna blir svårare och dyrare i en större organisation.(Seow 2001, Jensen & Meckling 1976)

Eftersom ägaren och ledningen ofta är samma person i småföretag är agentteorin mer tillämpbar i större företag. I småföretagen kan dock principalen utgöra en person som är distanserad från ledningens aktiviteter och som inte har möjlighet att övervaka dem såsom externa aktieägare och kreditgivare. Informationsasymmetri kan också uppstå bland interna aktieägare om de saknar den kompetens som behövs för att tolka den finansiella informationen. (Collis et al. 2004)

Agentteorin tillämpas alltså inte enbart på förhållandet mellan ledning och ägare utan även på förhållandet till andra intressenter såsom leverantörer, kreditgivare och externa redovisare. Genom att företagens bokslut verifieras av en utomstående part kan intressenterna såsom placerare och kreditgivare använda informationen för att göra riskbedömningar och fatta beslut. Det betyder också att agentkostnaderna stiger i förhållande till den externa finansieringen. (Jensen & Meckling 1976). Småföretagen viktigaste källa för extern finansiering är kommersiella banker (Meyer 1998). Reviderade bokslut har visat sig vara viktiga för småföretagen vid bankernas kreditbeviljande. Enligt flera undersökningar har det visats att bankerna är mer villiga att bevilja lån om de fått reviderade bokslut. (Collis et al. 2004)

2.3 Intressentteorin

Behovet av revision kan även förklaras utgående från intressentteorin. Revisionens syfte är att kvalitetssäkra den information som intressenterna får från företagets ekonomiska rapporter. Intressenterna måste kunna lita på den information som företaget lämnar om sin ekonomiska situation och revisionen ger ökad trovärdighet åt företagets finansiella information. Revisionen har alltså stor betydelse för ägarna och dess intressenter. Alla intressenter har direkt eller indirekt nytta av vad revisorn gör och kommer därför att efterfråga revision. Om revisorn inte fanns eller utförde de uppgifter hen har, skulle de olika intressenterna vara tvungna att själva kontrollera för att öka tilltron till företagets ekonomiska rapporter. (FAR 2006:20)

Företagets intressenter avser de individer, grupper och organisationer som på något sätt har en utbytesrelation med företaget. Detta innebär att företaget och intressenterna har ett beroendeförhållande till varandra. Företaget är beroende av att intressenterna är villiga att medverka i dess verksamhet och intressenterna är beroende av företaget för att få sina behov tillfredsställda. (Bruzelius & Skärvard 2011:73) Utgångspunkten i intressentmodellen är att företaget strävar till att uppnå ett stabilt förhållande till sin omgivning. Mellan företagen och intressenterna krävs balans mellan de bidrag intressenterna lämnar till företaget och de belöningar företaget ger intressenterna. En förutsättning för att intressenterna ska vilja tillhöra företagets intressentgrupp är att de belöningar som de får överstiger de bidrag som de ger företaget. Företagets mål är alltså enligt intressentmodellen att tillgodose intressenternas krav, vilka ibland kan stå i konflikt med varandra. Kraven kan också vara för stora för att företaget ska kunna tillgodose dem till fullo. En viktig uppgift för ledningen är då att kompromissa mellan

intressentkraven för att försäkra företagets fortsatta drift och utveckling. (Ax et al.

2009:25–26) Intressenterna kan grupperas i olika intressentkategorier såsom kunder, intresseorganisationer, ägare och ledning, leverantörer, stat och kommun, opinionsbildande grupper, långivare samt anställda och deras organisationer (Bruzelius

& Skärvard 2011:73)

I många småföretag är ofta ägaren och ledningen samma person och hen har därför full överblick av verksamheten. I småföretag kan därför revisionen anses vara onödigt utgående från ägarperspektivet. I större företag är dock ägandet och ledningen åtskilda och ägarna måste därför lita på den information som ledningen ger dem. Det är därför viktigt att uppgifterna är rättvisande. Revisorns bedömning kan därför vara avgörande för en ägares beslut om sitt ägande. (FAR 2006:20) Revisionen anses dock också vara till nytta för småföretagens ägare/ledning och dess personal genom att den inför disciplin bland företagets redovisare. Att personalen vet att redovisningen kommer att granskas av en revisor gör att personalen kommer att utföra redovisningsaktiviteterna med mera disciplin. Dessutom besitter revisorn en ekonomisk expertis som kan hjälpa ägaren/ledningen att förbättra företagets system och verksamhet. Revisorn har vanligtvis en bred kunskap inom flera olika företag och branscher och företagets ägare/ledning kan använda sig av denna kunskap genom att fråga råd. (Tabone &

Baldacchino 2003)

För kreditgivarna blir revisionen betydande vid kreditbedömning av företag. Banker och andra kreditgivare måste kunna bedöma om ett företag kommer att kunna betala tillbaka sina lån. Då är det viktigt att de uppgifter som kreditgivarna får av företaget är granskade av en opartisk och självständig revisor. (FAR 2006:20)

För leverantörernas del underlättar en trovärdig ekonomisk information om deras kund när de ska bedöma om de vågar leverera och ge kredit till kunden. Även kunderna är intresserade att veta huruvida företaget kan förväntas sköta sina leveranser. (FAR 2006:21)

Stat och kommun måste också kunna lita på företagens redovisning eftersom den ligger som grund för skatter och avgifter. Att en revisor granskar företagets redovisning ökar sannolikheten för att företagen sköter uppbörden av skatter och avgifter. Staten och kommunen ger dessutom företagen olika typer av stöd och då behöver de ha korrekt information om företagen och deras verksamhet för att avgöra om företagen har rätt till bidragen. Revisorn skriver ofta intyg på sådana bidrag.(FAR 2006:21)

2.4 Tidigare studier av efterfrågan på frivillig revision

I detta avsnitt ska tidigare studier som behandlar efterfrågan av frivillig revision och faktorer som förklarar frivillig revision presenteras. Utgående från tidigare studier kommer sedan ett antal utvalda faktorer, som kan förklara frivillig revision, att behandlas noggrannare och hypoteser formuleras.

Chow (1982) undersökte efterfrågan på revision redan år 1926 bland 165 företag som fanns listade på New York Stock Exchange (NYSE) och Over The Counter (OTC). Studien gjordes under den tidsperiod då det inte fanns något krav på extern revision. Studien utgick från en agentteorietisk referensram. Resultatet av studien antyder att en betydande orsak till att ett företag har revision är för att underlätta kontrollen av intressekonflikten mellan ledning, ägare och obligationsinnehavare. Företagsspecifika egenskaper såsom skuldsättningsgrad, företagsstorlek och antalet redovisningsbaserade skuldavtal anses öka sannolikheten för ett företag att välja revision. (Chow 1982) En annan som undersökte efterfrågan på revision ur ett agentteoretiskt perspektiv var Abdel-Khalik (1993). Till skillnad från Chow (1982) som undersökte listade bolag, studerade Abdel-Khalik efterfrågan på revision hos familjeägda företag. Undersökningen testade sambandet mellan kostnaden för revision och en hierarkisk struktur. Resultatet visade att en mer komplex struktur, som mättes i form av storlek, antal anställda och riskexponering, innebar en minskad kontroll av företaget och därmed ett ökat behov av revision. (Abdel-Khalik 1993) Både Chow och Abdel-Khaliks undersökningar är relativt gamla undersökningar, men många av de faktorer som de testat är även relevanta i nyare undersökningar.

Ytterligare en som undersökt faktorer som påverkar frivillig revision i familjeägda företag är Carey et al. (2000). Undersökningen gjordes på australienska företag och de variabler som testades var företagets storlek, skulder och agentförhållanden. Storleken mättes i form av omsättning, balansomslutning och antal anställda, skulderna mättes i form av skuldsättningsgrad och agentförhållandet testades i form av hur stor andel av ledningen som inte var en del av familjen. Till skillnad från Chow (1982) och Abdel- Khaliks (1993) undersökning visade denna undersökning att storleken inte hade någon signifikant inverkan på revision. (Carey et al. 2000)

I Storbritannien har efterfrågan på revision och de faktorer som förklarar den frivilliga revisionen studerats mycket. Där slopades revisionsplikten redan år 1994. Collis et al.

(2004) gjorde redan år 1999 en undersökning på de småföretag i Storbritannien som låg

under gränsvärdena för revisionsplikt samt de företag som låg strax ovanför gränsvärdena och som skulle omklassificerats ifall gränsen skulle höjas till EU:s maximivärden. Resultatet i undersökningen visade att 63 % av företagen skulle fortsätta med frivillig revision även om de blev befriade från plikten. Av dessa företag ansåg 86 % att de upplevde revision som en kontroll av den interna bokföringen, 73 % sände in sina reviderade bokslut till kreditgivaren, 60 % var helt familjeägda och 48 % ansåg att revisionen förbättrade kvaliteten på bokslutet. De faktorer som alltså ökade sannolikheten för frivillig revision var om företagen upplevde någon nytta med revisionen, såsom ökad kvalitet på boksluten eller ökad intern kontroll. Andra faktorer som var positivt relaterade till frivillig revision var chefernas ekonomiska utbildning, företagens storlek mätt i omsättning, agentförhållandet mellan ägarna samt agentförhållandet mellan företaget och kreditgivarna. (Collis et al. 2004)

I en senare studie av Collis (2010) undersöktes det huruvida omsättningen som enda faktor är tillräcklig för att förklara frivillig revision. Sedan jämfördes faktorerna mellan Storbritannien och Danmark. Undersökningen gjordes före Storbritanniens höjning av gränsvärdena till EU:s maximigränsvärden och i Danmark före slopandet av revisionsplikt. Undersökningen visade i båda länderna att en ökad omsättning i företagen kan öka efterfrågan på revision men att omsättningen som enda faktor inte är tillräcklig för att förklara förekomsten av frivillig revision. I båda länderna visade det sig också att kostnaden för revision inte ansågs vara betydande och att revision ger fördelar genom att förbättra kvaliteten på redovisningen, vilket också konstaterades i den tidigare undersökningen i Storbritannien av Collis et al. (2004). I Danmark understöddes också resultatet i Collis et al. (2004) undersökning angående fördelen med den interna kontrollen av bokföring och system, även om detta inte visade sig vara en signifikant faktor i Collis (2010) undersökning av de brittiska företagen. Det här tyder alltså på att det är viktigare att minska informationsrisken, inneboenderisken och kontrollrisken i Danmark än i Storbritannien. Studien understödde även effekten av agentrelationer i Danmark mellan aktieägare samt mellan företaget och kreditgivarna men inte mellan företaget och leverantörer eller borgenärer. I Storbritannien var agentrelationen mellan företaget och kreditgivare inte signifikant, vilket står i konflikt med den undersökning som Collis et al. (2004) gjorde.

Efter Storbritanniens höjning av gränsvärdena för revisionsplikt till EU:s maximivärden gjorde Collis (2010) en ny undersökning på 592 privata småföretag, varav 419 var mikroföretag. Studien omfattade faktorer såsom kostnad, ledning och agentfaktorer som

alla kan kopplas till frivillig revision. Enligt studien var omsättningen den starkaste faktorn som förklarade frivillig revision bland icke-mikro företag. Ju större företagets försäljningsintäkter (omsättning) var, desto större var sannolikheten att företagen hade frivillig revision. Den näst viktigaste faktorn visade sig vara investerarnas efterfrågan på reviderade räkenskaper och uppfattningen att kostnaden för revision inte är en betydande ekonomisk börda. I mikroföretagen var den mest betydande faktorn redovisarens rådgivning följt av att kostnaden för revision inte upplevdes som en ekonomisk börda, efterfrågan på reviderade räkenskaper från investerare och bank/kreditgivare, omsättningen samt åsikten att revisionen är en kontroll av interna redovisningssystem och bokföring. (Collis 2010)

I Finland undersökte Niemi et al. (2012) huruvida de faktorer som enligt undersökningar i Storbritannien förklarar frivillig revision även gäller för förhållanden som är typiska för många kontinentaleuropeiska länder. Deras studie visade att faktorer såsom företagets storlek, extern finansiering, behovet av att granska av interna kontroller och att förbättra kvaliteten på redovisningen var faktorer som även kunde konstateras i Finland. (Niemi et al. 2012) Förutom dessa visade det sig även att företag som lagt ut redovisningsfunktionerna till en extern redovisare skapar ett agentförhållande mellan ägare/ledning och redovisaren vilket ökar behovet av en revisor. I undersökningen fann forskarna även bevis för att företag som tidigare haft konflikter gällande en oren revisionsberättelse är mindre villiga att fortsätta ha revision. (Niemi et al. 2012)

I en nyare studie gjord i Storbritannien av Dedman et al. (2014) på ett stort sampel av privata företag visade det sig, precis som i Chows (1982) mycket äldre studie, att företag med höga agentkostnader med större sannolikhet har frivillig revision. Höga agentkostnader kan anses vara positivt associerade med företagets storlek, komplexitet, belåningsgrad, spridning av ägandet och styrelsens storlek. Undersökningen visar också att företag med hög risknivå med större sannolikhet behåller revisionen. Risknivån kan mätas i form av varierande och sämre ekonomiska resultat samt hur stor del av tillgångarna som består av riskfyllda balansposter såsom kundfordringar, inventarier och likvida medel. (Dedman et al. 2014).

2.5 Utformning av hypoteser

I detta kapitel görs en genomgång, med utgångspunkt i litteraturen, av utvalda faktorer som förväntas ha ett samband med efterfrågan på frivillig revision. Utgående från de olika faktorerna ska hypoteser formuleras.

Företagen har redovisningsskyldighet gentemot många olika parter och såsom beskrevs i avsnittet om intressentteorin efterfrågar ett flertal av intressenterna revision.

Gemensamt för tidigare studier inom området är att efterfrågan på frivillig revision kan förklaras utifrån ett flertal olika företagskarakteristiska faktorer. Resultaten från tidigare studier visar att bland annat företagets storlek (Collis et al. 2004; Dedman et al. 2014), ägarspridning (Dedman et al. 2014; Seow 2001; Carey et al. 2000), hög skuldsättningsgrad och relationen till långivana (Dedman et al. 2014; Carey et al. 2000;

Collis et al. 2004) är faktorer som kan förklara förekomsten av frivillig revision. Det finns alltså, som tidigare studier antyder, ett stort antal faktorer som kan förklara varför ett företag väljer att ha frivillig revision men det finns också faktorer som kan förklara varför ett företag väljer att avstå revision, såsom kostnaden för revision och skatterådgivning av en extern redovisare.

Enligt Dedman et al. (2014) ökar sannolikheten för frivillig revision då agentkostnaderna ökar. Agentkostnader kan i sin tur vara associerade med företagets storlek, komplexitet, skuldsättningsgrad, ägarspridning och styrelsens storlek. (Dedman et al. 2014) Jensen och Meckling (1976) fann i sin studie att agentkostnaderna ökar i takt med företagets storlek på grund av att övervakningen blir svårare och dyrare i större företag. Dessutom är större tillgångar i riskzonen i större företag (Abdel-Khalik 1993). Agentkostnaderna anses också öka i proportion till den externa finansieringen, eftersom ledningens ägarandel minskar vilket ökar kostnaden för att utvinna förmåner i företaget. Detta är kreditgivarna medvetna om och skyddar sig mot risken i form av dyrare lån. (Jensen &

Meckling 1976) Företag med högre agentkostnader har således med större sannolikhet frivillig revision (Dedman et al. 2014)

2.5.2 Företagets storlek

I ett flertal tidigare studier av faktorer som förklarar frivillig revision anses företagets storlek öka sannolikheten för frivillig revision. Enligt Collis (2012) undersökning är omsättningen den mest betydande faktorn som förklarar frivillig revision. Då ett företag blir större ökar mängden och volymen transaktioner i företaget, vilket gör att risken för fel också ökar. Det här betyder därtill att de relativa fördelarna med övervakning och granskning också ökar. En annan förklaring till det positiva sambandet mellan storlek och frivillig revision är att marginalkostnaden för revisionen minskar då företagets storlek ökar. (Chow 1982; Tauringana et al. 2000; Collis 2012) Eftersom det även för ett litet företag krävs betydande resurser av revisorn för att sätta sig in i företagets

verksamhet kommer revisionskostnaderna att till en del vara fasta. Då övervakningsfunktionen har upprättats kommer dock marginalkostnaden att minska, dvs. de rörliga kostnaderna för att granska kommer inte att bli det dubbla för ett företag vars storlek skulle vara dubbelt större än ett annat. Innebörden av detta resonemang tyder på att småföretag drabbas av oproportionerligt höga kostnader i jämfört med stora företag vilket också kunde betyda att ju större företag, desto större är möjligheten att de har råd med revisionskostnaderna. (Tauringana et al. 2000) Enligt en undersökning av Collis (2003) sparade småföretag, med en omsättning under £1 million, £ 1000 på att inte ha revision, vilket kan anses vara en signifikant kostnad.

Det positiva sambandet mellan ökad företagsstorlek och frivillig revision kan också förklaras genom att företagets agentkostnader ökar med företagets storlek. (Dedman et al. 2014; Simunic et al. 1987; Ettredge et al. 1994) Då företagets storlek ökar försvåras ägarnas övervakning av verksamheten, ledningen och de anställda. Såsom det i den teoretiska genomgången av agentteorin framkom kan alltså efterfrågan på revision uppstå ur ett ökat behov att kompensera för förlorad kontroll. (Jensen & Meckling 1976;

Abdel-Khalik 1993). Ledningen förlorar också kontroll till de underordnade och risken att de anställda inte anstränger sig eller t.o.m. stjäl kan antas öka med företagsstorleken.

(Abdel-Khalik 1993).

Vanliga sätt att mäta företagets storlek är omsättning, totala tillgångar och antal anställda. Collis et al. undersökte i sin studie från år 2004 huruvida dessa tre storlekskriterier, omsättning, balansomslutning och antal anställda, påverkade företagets val av frivillig revision. Undersökningen visade att av dessa faktorer kunde endast omsättningen fånga kostnadsfördelarna och att de två andra inte var signifikanta faktorer. (Collis et al. 2004) Även om omsättningen som ensam faktor kan förklara efterfrågan på revision kan den inte ses som en fullständig och tillräcklig orsak till att ett företag väljer frivillig revision. (Collis 2010) Omsättning antas alltså i högre utsträckning än totala tillgångar (Clarke 2000; Collis et al. 2004) och antal anställda (Collis et al.

2004) kunna förklara frivillig revision. I denna undersökning kommer omsättning och balansomslutning, i likhet med Dedman et al. (2014), att användas som mått på storlek.

Utgående från detta kan följande hypoteser utformas:

H1: En större omsättning ökar sannolikheten för frivillig revision H2: En större balansomslutning ökar sannolikheten för frivillig revision

Även om de flesta tidigare studier tyder på att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och frivillig revision så finns det även studier, såsom nämndes i föregående kapitel, som antyder att omsättningen inte är en signifikant faktor för frivillig revision. (Carey et al. 2000)

2.5.3 Skuldsättningsgrad

Av litteraturgenomgången framgår att företagets redovisningsinformation efterfrågas av kreditgivarna. När företagets skuldandel av kapitalstrukturen ökar har ledningen större incitament att genomföra finansiering och investeringsbeslut som gynnar dem själva på bekostnad av långivarna. Till dessa beslut hör bland annat överföring av förmögenhet till aktieägarna och ledningen. Kreditgivarna kommer dock att kunna förutse denna förmögenhetsöverföring och de kommer då att skydda sig själva mot den ökade risken genom högre lånevillkor. (Tauringana et al. 2000) Tidigare studier tyder på att då andelen skulder av ett företags kapitalstruktur ökar, ökar även företagsledningens incitament att överföra förmögenhet från obligationsinnehavarna. (Watts 1997)

Vidare, utgående från agentteorin, kan efterfrågan på revisionen förklaras genom intressekonflikten mellan ledningen och kreditgivarna. Kreditgivare som baserar sina kreditbedömningar på icke-reviderade bokslut kan drabbas av finansiella förluster och kreditgivarna kommer därför att efterfråga revision av rapporterna innan de kan lita på dem. Eftersom risken för kreditgivarna ökar då andelen skulder av kapitalstrukturen ökar, kommer efterfrågan på reviderade bokslut att öka då skuldsättningsgraden ökar.

Reviderade bokslut är den bästa garantin som de har på bolagets finansiella ställning och därmed är de mer benägna att begära reviderade bokslut. (Taruingar et al. 2000) Det här överensstämmer också med studier som visar att kreditgivarna är mer benägna att bevilja lån till företag som har reviderade bokslut och kreditgivarna ger större tilltro till dem. (Blackwell et al. 1998)

Även om en stor del av tidigare studier tyder på att en ökad skuldsättningsgrad ökar efterfrågan på revision, fann Seow (2001) inte något signifikant samband mellan skuldsättningsgrad och efterfrågan på revision. Utgående från tidigare studier antas det i denna avhandling att det finns ett positivt samband mellan skuldsättningsgrad och efterfrågan på frivillig revision. Hypotes 3 formuleras således enligt följande:

H3: Högre skuldsättningsgrad ökar sannolikheten för frivillig revision

2.5.4 Företagets risknivå

Ett företags risknivå kan bland annat mätas i form av företagets resultat, andelen tillgångar i balansräkningen som kan klassificeras som riskfyllda och företagets ålder. I ett företag med högre risk anses värdet av en oberoende revisors bekräftelse öka, vilket leder till att sannolikheten för frivillig revision ökar. Däremot kan kostnaderna för revisionen öka då risken ökar, eftersom revisorn prisskyddar sig mot risken, vilket i sin tur leder till att sannolikheten för frivillig revision minskar. (Dedman et al. 2014) En konkursrisk i ett företag som har ekonomiska problem kan också anses vara en faktor som förklarar efterfrågan på frivillig revision. (Niemi et al. 2012)

Ett småföretags ledning/ägare som i många fall inte har så stor erfarenhet och kunskap av hur man löser finansiella problem, kan anse att professionella råd av en erfaren revisor är användbara för att finna en lösning på de ekonomiska problemen. Betydelsen av revisorns expertråd kan till och med öka då ägandet sprids på grund av ökad informationsasymmetri och tillhörande agentkostnader. (Jensen & Meckling 1976) När ett företag har ekonomiska problem är det dessutom mer sannolikt att företagets reviderade räkenskaper är mer efterfrågade av kreditgivare för att minska risken för

"moral hazard", dvs. risken att företagsledningen/ägarna beter sig opportunistiskt vid finansiell oro. (Simunic & Stein 1987) Ekonomiska problem har dessutom visat sig kunna förklara aggressiv redovisning. Enligt en undersökning gjord av Beattie et al. (2004) visade det sig att redovisningskvaliteten snabbt kunde förändras när den ekonomiska situationen i företaget ändrades, speciellt när företaget måste hålla sig inom gränserna för låneavtalet.

Småföretag köper revisionstjänster för att signalera redovisningskvalitet till kreditmarknaden. Tidigare studier som undersökt revisionens betydelse vid kreditgivning indikerar att sannolikheten för att kreditgivarna beviljar lån ökar om företaget har reviderade räkenskaper. Dessutom har det visat sig att företag med revision får bättre lånevillkor i form av lägre räntor och att högriskföretag har möjlighet till bättre lånevillkor om de har reviderad bokslutsinformation. När företagen växer, ökas och förbättras även deras rykte. (Blackwell et al. 1998; Kim et al. 2011) Enligt en undersökning gjord av Collis et al. (2004) visade det sig att 73 % av de företag, som ansåg att de skulle fortsätta med frivillig revision om de blev undantagna revisionsplikten, gav sina reviderade räkenskaper till en extern kreditgivare. (Collis et al. 2004) Ju högre andel externa finansieringar ett företag har, desto större är sannolikheten att företaget vill

minska kreditrisken genom att ha en oberoende granskning i form av revision av sin bokslutsinformation. Kreditgivarna har också möjlighet att kräva reviderade räkenskaper av företaget för att de ska kunna bevilja lån. (Watts 2003) I en studie gjord på 204 kanadensiska företag, som då nyligen blivit befriade från revisionsplikt, visade det sig att efter det första året efter slopandet av revisionsplikten hade 73 % av företagen behållit revisionen. En av de viktigaste orsakerna till att behålla revisionen var för att kreditgivarna krävde det. (Rennie et al. 2003)

Företagets ledning har ofta incitament att påverka företagets resultatprognos utifrån eget intresse. Ledningens agerande har dock en begränsad inverkan på investerare, eftersom investerarna har möjlighet att jämföra ledningens prognoser med de kommande resultatrapporterna samt med det reviderade bokslutet och ledningen kan då bli bestraffade. Företagsledningens incitament att ge vilseledande prognoser varierar med företagets ekonomiska situation. Genom att företagsledningen ger uppmuntrande nyheter kan de påverka investerarna att fortsätta investera i bolaget och övertyga omgivningen om deras fortsatta ledning av bolaget. Utgående från detta kan man anta att ledningen i företag som lider av finansiell oro är mer benägna att manipulera resultatet och ge mer optimistiska prognoser. (Rogers & Stocken 2005) De företag som lider av ekonomiska problem vill därför övertyga sina intressenter om att allt står rätt till och att deras rapporter är tillförlitliga.

Revisionsberättelsen och revisionen kan i sådana fall användas som signaleffekt till intressenterna. Signaleffekten kräver dock att revisionen är frivillig, annars mister den sin relevans. (Meluman & Thoman 1980) En frivillig revision ökar nämligen värdet på informationen i jämförelse med en obligatorisk revision. Den frivilliga revisionen förmedlar en högre tillförlitlighet, eftersom företaget accepterar ett revisionsarvode, vilket inte är en obetydlig summa. (Kim et al. 2011) Utgående från dessa resonemang kan förstås att ett företag med sämre finansiell situation är mer benäget att ha frivillig revision. I undersökningen av Dedman et al. (2014) visade det sig att företag med frivillig revision visade lägre vinster än företag utan revision, vilket stödjer argumentet att företag med sämre resultat vill signalera till sina intressenter att de är kreditvärdiga. Ett motargument till detta är dock att ett företags ekonomiska problem kan medföra en större risk för revisorn, vilket i sin tur leder till högre revisionskostnader och därmed till en negativ inverkan på efterfrågan av revision. (Simunic 1980) Enligt tidigare studier kan alltså företagets risknivå mätas i form av företagets lönsamhet och konkursrisken.

Hypoteser kan således formuleras enligt följande:

H4: Sannolikheten för frivillig revision är högre i företag med sämre lönsamhet H5: Sannolikheten för frivillig revision är högre i företag med högre konkursrisk

Urwin et al. (2008) anser att företagets risk kan mätas i hur stor andel av de totala tillgångarna som utgörs av riskfyllda balansposter såsom lager och kundfordringar.

Företag med högre andel av kundfordringar och lager vill ha ett godkännande av dessa posters värde, eftersom de är betydelsefulla för intressenterna, t.ex. leverantörer.

(citerad i Dedman et al. 2014) Revisorns granskning och försäkran av dessa poster har visat sig vara en betydande faktor vid efterfrågan på frivillig revision. Utgående från detta resonemang antas därför att höga andelar av dessa poster ökar sannolikheten för frivillig revision. (Rennie et al. 2003) Simunic (1980) menar dock att dessa poster är svåra att revidera, eftersom det krävs observation och större ansvar av revisorn. Det här kan leda till högre revisionskostnader, vilket i sin tur minskar sannolikheten för frivillig revision.

Utgående från dessa resonemang är det svårt att ställa upp en riktad hypotes. Därför kommer hypotesen för högriskfyllda poster att uttryckas enligt följande:

H6: Sannolikheten för frivillig revision varierar inte med andelen kundfordringar H7: Sannolikheten för frivillig revision varierar inte med andelen lager

Ytterligare en faktor som kan mäta ett företags risknivå är företagets ålder. (Dedman et al. 2014) Diamon (1989) menar att yngre företag med mindre tillgänglig information är mer riskfyllda, eftersom informationsasymmetrin är högre i dessa företag. Dessutom ökar revisionskostnaderna i dessa företag, eftersom risken blir större för revisorn. Detta i sin tur leder till att sannolikheten för att ett företag ska välja frivillig revision minskar.

Yngre företag är mer riskfyllda och omfattas av större osäkerhet, vilket kan öka nyttan av en revisors kvalitetssäkring för att öka företagets trovärdighet bland intressenterna.

(Roger & Stocken 2005) Yngre företag är också i större behov av rådgivning än vad äldre företag är, där ledningen har hunnit samla på sig kunskap under åren. Detta bevisas i Kirby och Kings (1997) undersökning där ett negativt samband mellan ålder och användning av revision för rådgivning kunde konstateras. Revisionskostnaderna för nystartade företag är dock mer betungande än för äldre företag, vilket leder till att efterfrågan på revisionen även kan minska i yngre, nystartade företag (Simunic 1980).

Tidigare forskning tyder alltså på att åldern kan inverka både positivt och negativt på efterfrågan på frivillig revision och det blir därför svårt att ställa upp en riktad hypotes.

Hypotesen formuleras således enligt följande:

H8: Sannolikheten för frivillig revision varierar inte med företagets ålder

2.5.4 Anmärkning i revisionsberättelsen

Enligt revisionslagen (459/2006) ska revisorn i revisionsberättelsen ge ett uttalande om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt det bokslutsregelverk som följts ger riktiga och tillräckliga uppgifter samt huruvida uppgifterna är konfliktfria. Enligt revisionslagen kan alltså revisorn ge ett uttalande utan reservation, med reservation eller med avvikande mening. Enligt den tidigare revisionslagen (936/1994) kunde revisorn ge en revisionsberättelse med standardutformning, med anmärkning eller med tilläggsupplysningar. Tidigare studier har visat att ett företags relation till revisorn kan förklara frivillig revision. Det har bland annat visat sig att anmärkningar i revisionsberättelsen kan påverka ett företags val att ha revision. Vid genomförandet av revisionen samverkar revisorn med företagets ledning och andra anställda inom företaget. Diskussioner och olika frågeställningar uppstår och leder ofta till förhandlingar för att förena de eventuellt motstridiga åsikterna mellan revisorn och företaget (Beattie et al. 2000). Flera studier tyder på att dessa förhandlingar väsentligt kan påverka företagets finansiella rapporter (Beattie et al. 2000; Patel et al. 2002) och i exempelvis Beattie et al. (2000) undersökning av 300 styrelsemedlemmar i brittiska börsnoterade bolag visade det sig att förhandlingarna mellan revisorn och företaget leder till en förändring i de finansiella rapporterna i mer än hälften (57 %) av fallen. Tidigare studier tyder på att ett företag som fått anmärkningar i revisionsberättelsen oftare byter revisorer även om det i allmänhet visat sig att det inte lönar sig att köpa revisorns åsikter (opinion shopping), eftersom den nya revisorn antagligen också kommer att ge en anmärkning i revisionsberättelsen. (Chow et al. 1982; Carcello et al. 2003). Ledningens tidigare erfarenheter av obligatorisk revision kan alltså anses påverka efterfrågan på frivillig revision. Om det tidigare uppstått konflikter mellan revisorn och företaget vilka uppstått på grund av en oren revisionsberättelse, minskar sannolikheten för att företagets ledning ska välja att fortsätta med revisionen. (Niemi et al. 2012). Craswell (1988) menar också att det uppstår kostnader om företaget får en oren revisionsberättelse men att det sällan lönar det sig att byta revisor. Den nya revisorn kommer högst sannolikt också att ge en anmärkning vilket gör att det säkraste alternativet att undvika en oren revisionsberättelse är att inte alls ha revision, om så är möjligt. Utgående från detta resonemang kan man alltså anta att sannolikheten att byta revisor eller att avstå revision ökar efter att ett företag fått anmärkningar i revisionsberättelsen.(Niemi et al. 2012) Hypotesen utformas enligt följande:

H9: Sannolikheten för frivillig revision är mindre hos företag som tidigare har fått en anmärkning i revisionsberättelsen

2.5.5 Övriga faktorer

Övriga faktorer som kan antas förklara frivillig revision men som inte kommer att undersökas i denna undersökning är bland annat revisionens kostnad och användningen av externa redovisare och skatterådgivare. Dessa faktorer kommer kort att beskrivas men inte att testas i denna avhandling eftersom avhandlingen fokuserar på företagskarakteristiska faktorer.

Den största orsaken till varför man slopar revisionsplikten för småföretag är som tidigare nämnts för att minska den administrativa bördan för dessa företag. (Regeringens proposition RP194/2006 rd.) När företagets ledning ska besluta om huruvida företaget ska fortsätta med frivillig revision eller inte så tas kostnaden i beaktande och jämförs med nyttan med revisionen (Seow 2001; Tauringana & Clarke 2000). Enligt Chow (1982) och Collis (2012) består revisionsarvodet av en fast kostnad som är densamma oberoende av storleken på företaget. Det här leder till att den relativa kostnaden för revision minskar då omsättningen ökar. (Collis 2012) Enligt Collis (2003) studie visade det sig att ett företag som avstår revision sparar ca £1000, vilket kan anses vara en betydande summa. Det har också visat sig i tidigare studier att revisionskostnadsnivån är en av de främsta orsakerna till att ett företag byter revisor. (Beattie et al. 1995) Utgående från detta resonemang minskar alltså sannolikheten för frivillig revision om företaget anser att nyttan med revisionen inte överstiger kostnaderna.

Småföretag har ofta väldigt begränsad erfarenhet av och kunskap om redovisningsuppgifter såsom bokföring, löneräkning, redovisning av mervärdesskatt, upprättande av bokslut och skatterapportering. (Gooderham et al. 2004) För att utföra dessa uppgifter använder sig småföretagen därför ofta av externa redovisare.

Outsourcing av dessa uppgifter gör att det uppstår en agentrelation mellan ledningen och den externa redovisaren på samma sätt som om företaget lägger ut produktionen till en underleverantör. Det här leder till att det, precis som i andra agentförhållanden, uppstår en informationsasymmetri mellan avtalsparterna och det uppkommer problem, eftersom ledningen inte har direkt möjlighet att övervaka och kontrollera den externa redovisarens arbete. (Jensen & Meckling 1976) Utgående från detta resonemang kan man anta att i syfte att kontrollera den externa redovisaren har företaget incitament att