BESLUT OM TILLÄMPNING AV FÖRFARANDET FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING(MKB) PÅ NORDIC TROUT AB:S FISKODLINGSANLÄGGNINGSPROJEKT VID BLEKNÄS
HAVSOMRÅDEN I GUSTAVS
PROJEKT
Fiskodlingsanläggning på Bleknäs områden, Gustavs
PROJEKTANSVARIG
Nordic Trout Ab Fiskhamnsvägen 10 AX-22 710 FÖGLÖ ÅLAND
ANHÄNGIGGÖRANDE
Den 28 april 2021 har Region förvaltningsverket i södra Finland sänt till närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) en begäran om utlåtande:
Nordic Trout Ab:s ansökan om miljötillstånd (ESAVI/4570/2021) ”Odling av fisk i nätbassänger i havet i Bleknäs samt tillstånd för inledande av verksamhet och börberedelser, Gustavs”.
I sin initiativ som överlämnades till projektansvarige den 24 maj 2021 har NTM- centralen i Egentliga Finland uppgett att i det här fallet med ett fiskodlingsprojekt (600 ton/år) är det nödvändigt att bedöma om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) ska tillämpas på projektet.
UPPGIFTER OM PROJEKTET SOM DEN PROJEKTANSVARIGE LÄMNAT
Den projektansvarige har konstaterat att informationen enligt den pågående
miljötillståndsansökan (ESAVI / 4570/2021) är tillräcklig för att beakta behovet av ett bedömningsförfarande enligt MKB-lagen.
En miljötillståndsansökan för projektet (ESAVI / 4570/2021), är tillgänglig i NTM- centralen under beredningen av beslutet.
Beskrivning av projektet
Tillståndsansökan gäller odling av regnbågsforell i nätkassar i Bleknäs, på Gustavs havsområde. Det är fråga om en ny anläggning som producerar slaktfisk.
Anläggningens placering samt de utfodringstekniker och det foder som används har noggrant valts för att minimera projektets miljökonsekvenser. Fiskodlingen är belägen i ett havsområde långt från kusten och övrig mänsklig verksamhet. Man använder sig av effektiva utfodringstekniker för att minimera svinn och bemödar sig att använda foder framställt av Östersjöströmming, vilket effektiviserar kretsloppet av näringsämnen.
Uppfödnings- och fodermängd: Den i ansökan begärda produktionskapaciteten skulle innebära en tillväxt på ytterligare 600 ton regnbågsforell per år, och högst 690 ton foder per uppfödningssäsong. Den beräknade foderkoefficienten är således 1,15. Fodret som används innehåller cirka 0,6-0,8% fosfor och cirka 5-7% kväve.
Kasskonstruktioner: I produktionsområdet placeras åtta nätkassar, vars omkrets är 100 meter, diameter 32 meter och djup högst sju meter. Kassarna placeras i två rader med fyra kassar vardera. Nätkassarna kräver ett område på sammanlagt omkring 130 m x 260 m. Kassarna transporteras till området i april och bogseras bort i november.
Nätkassarna förankras vid havsbotten med ankare och rep. Alla strukturer är flyttbara och orsakar ingen permanent förändring av området. Nätkassarna skyddas med säkra konstruktioner som hindrar fåglar och säl från att fastna.
Läge
Läge och ägarförhållanden: Det planerade projektområdet ligger i Gustavs havsområde i Bleknäs vattenområde (fastighetskod 304-418-1-237). Fastigheten gränsar endast till andra vattenområden och det finns inga fritidsbostäder i närheten.
Fastigheten ligger i havsområdet utanför Nystad (3_Seu_120), i övergångszonen mellan Skärgårdshavet och Bottenhavet. för skärgården och Bottenhavet. Området är mycket öppet och har kraftiga bottenströmmar. Havsdjupet är omkring 13 meter. Läges koordinater är E:175580 N:6742084 (ETRS-TM35FIN).
Valet av område baserar sig på planen för styrning av anläggningarnas placering inom vattenbruket, och den exakta placeringen inom området baserar sig på en
FINFARMGIS-analys som genomförts i samarbete med Naturresursinstitutet, där man bedömde områdenas lämplighet för fiskodling med hjälp av miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier, samt på miljöundersökningar som gjordes sommaren 2019.
Tillfällig förvaring av slaktfisk, avblodning och rensning
Slaktfisk kan tillfälligt förvaras i fastigheten Heikintalo 304-419-5-103 i Kraaveniemi och Lossinsalmi i Ströömi. Den tillfälliga förvaringen sker i tidsperioden 1.11.-31.5. Fisken utfodras inte under förvaringen. På vardera platsen förvaras enligt estimatet fyra nätkassar. Nätkassarnas areal på vartdera området är 3180 m2 (4 x 795 m2).
Fiskar tas emot för rensning på verksamhetsidkarens bas vid Ströömi (Anavaistentie 83, Gustavs och avblodas vid stranden. En nätkasse fisk i taget kan tillfälligt förvaras vid basens strand i samband med avblodning. Vid avblodningen tas blodet till vara och skickas vidare för behandling. Sköljvattnet från avblodningen rinner ut i avloppet och leds till ett avloppsreningsverk. I genomsnitt avblodas ca 20 000 kg fisk per dygn.
Fiskarna transporteras till verksamhetsidkarens befintliga anläggning (Vuosnaistentie 593, Gustavs) för rensning. Renseriet verkar inom ramen för ett befintligt tillstånd.
Gällande beslut och avtal
Verksamheten är ny och anläggningen har inga gällande tillstånd. Verksamhetsidkaren har en bas vid Ströömis strand (Anavaistentie 83, Gustavs, Bild 2), där det finns
nödvändiga förrådsbyggnader för förvaring av foder och områden för underhåll av nätkassar. Alla fiskar som ska rensas avblodas också vid basen vid stranden. Därefter skickas de vidare för rensning till ett närliggande renseri (Vuosnaistentie 593), som har separat tillstånd. Den tillståndssökande har gällande besittningsrätt till vattenområden i Ströömi vid fastigheten Heikintalo 304-419-5-103 där slaktfisk tillfälligt kan förvaras under perioden 1.11–31.5.
Övrig belastande verksamhet i området
Mindre än nio kilometer söder om den planerade placeringen finns Lännenpuolen lohis fiskodlingsanläggning vid Loukeenkari, vars produktionskapacitet enligt miljötillståndet är 300 t/a, utöver vilken anläggningen har en produktion på 100 t/a med stöd av en anmälan om provverksamhet enligt miljöskyddslagen. Omkring 30 kilometer söder om Gustavs finns Jannen Lohi Oy:s odlingsanläggningar, omkring 20 kilometer norrut i Nystad finns Mannerlohi Oy:s odlingsanläggning och omkring 30 kilometer norrut finns Rantamaan lohi Ay:s odlingsanläggning.
Nära projektområden finns även farleder för kommersiell sjöfart. Katanpää gästhamn är belägen mindre än tio kilometer sydost om projektområdet. Staden Nystad är belägen omkring 20 km nordost om projektområdet.
Naturmiljön
Vattnets status: Vattenkvaliteten i området har undersökts genom
vattenkvalitetsmätningar som gjorts år 2019 och 2020 i närheten av projektområdet. I mätningarna motsvarade områdets kvalitet det allmänna tillståndet i vattenförekomsten när det gäller den totala näringsämnen och hade något bättre kvalitet än
referenspunkterna när det gällde klorofyll a och siktdjup. Projektets effekter på vattenkvaliteten har undersökts genom modellering med hjälp av SYKE:s
totalbelastningsmodell för Skärgårdshavet, FICOS. Baserat på modelleringen är ut- spädningsförhållandena i området goda och effekterna av projektet förblir lokala. Det estimerade influensområdet har mycket få förekomstområden lämpar sig för värdefulla naturtyper.
Havsbottnens kvalitet och bottendjur: Under 2019 genomfördes inom projektområdet två studier av bottenkvaliteten samt bottendjurens tillstånd. De platser som studerades hade hård botten. På platserna identifierades en mångfald arter, bland dem även känsliga och mycket känsliga arter. Området har hårt botten och en mängd olika arter observerades, inklusive både känsliga och särskilt känsliga arter, samt också
förorenade bottenarter. BBI-indexet gav värdet utmärkt och inga tecken på syrebrist hittades.
Vattenväxter och makrofyter: Tre dyklinjer gjordes på 1-3 km avstånd från projektområdet år 2019. Vid dykningarna var reven både i projektområdet och i jämförelseområdet i gott skick, och där växte mycket blåstång i gott skick i
framträdande bälten med stor täckning. Även bältena av trådalger och rödalger var tydliga och hade en god utbredning i djupled
.
Naturskydds- och Naturaområden: Den planerade fiskodlingsanläggningen i Bleknäs är belägen i Natura 2000-området Sexmilarens skärgård (SPAFI0200152), som är ett särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet. Projektet ligger mer än en kilometer från närmaste fågelreservat. I samband med projektet har gjorts en Naturabedömning enligt naturvårdslagens 65 §, som beskriver projektets effekter på Sexmilarens skärgårds Natura 2000-område.
Norr om odlingsanläggningen, som gränsar till Sexmilarens skärgård Naturaområdet, ligger Natura området Nystads skärgård (SPA/SACFI0200072) omkring 6 km norr om fastigheten Dessutom ligger Katanpää Naturaområdet, som skyddas på grund av habitat, omkring 2 km söder om odlingsanläggningen. Det närmast belägna
landområdena som hör till Bottenhavets nationalpark är Enskärs sydvästra strand om- kring fyra kilometer från projektområdet samt Fästinki, Rouskeri och Hamskeri på 4–5 kilometers avstånd.
Ekologisk statusklassificering: Projektet ligger i havsområdet utanför Nystad (3_Seu_120), som i utkastet till den tredje perioden för klassificering av ytvattens ekologiska status bedöms vara tillfredsställande. Statusklassificeringen har sjunkit sedan föregående klassificeringsperiod, då formationen bedömdes vara i gott skick.
Försämringen av tillståndet baserades på försämring av klorofyll a värdena. Klorofyll a- värdena har minskat genomgående längs kusten mellan den andra och tredje
klassificeringsperioden.
Vattenförekomsten bedöms inte ha förändrats kraftigt fysiskt. De fysikalisk-kemiska faktorerna har inte getts en enhetlig klassificering i den beräknade klassificeringen som utgör en bakgrundsfaktor för utkastet, men bland värdena för enskilda delfaktorer är total fosfor och totalt kväve på en god nivå och siktdjupet tillfredsställande. Av de biologiska delfaktorerna är klorofyll a på en tillfredsställande nivå och BBI-
bottendjursindexet på en utmärkt nivå.
I fråga om den hydrologisk-morfologiska förändringen (som också spelar en roll för klassificeringen av den ekologiska statusen) har vattenförekomstens tillstånd bedömts som utmärkt och inte kraftigt förändrat i såväl den andra som den tredje
planeringsperiodens klassificering.
Ytvattentypen i havsområdet utanför Nystad är Bottenhavets yttersta kustvatten. För denna ytvattentyp har följande gränsvärden mellan god och tillfredsställande status fastställts: klorofyll a 2,1 ug/l, total fosfor 14 ug/l och totalt kväve 275 ug/l.
Planläggning och havsområdesplanering i området
Planläggning: I området gäller landskapsplanen för Egentliga Finland som godkändes av miljöministeriet den 20 mars 2013. I lanskapsplanen har vattenområdet markerat som ett Naturaområde och ett skyddsområde (S), vilket betyder riks-, landskaps- eller regionnivå betydande natur-, landskaps- och vattenskyddsområden och objekt. ” Planerna och åtgärderna på området skall vara sådana att de tryggar och främjar naturvärdena.” I landskapsplanen har vattenområdet markerat också ett område för strategisk utveckling av fiske och fiskerinäring i Bottenhavet: ”Åtgärderna på området
skall vara sådana att de utvecklar områdets mångsidighet och stöder fiskerinäringens verksamhetsförutsättningar. För området skall uppgöras en utvecklingsplan i vilken områdets speciella värden och funktioner sammankopplas.”
Gustavs kommun har inga gällande general- eller detaljplaner som gäller vattenområdena
Havsområdesplanering: För Finlands havsområden utarbetas havsområdesplaner före slutet av mars 2021. Bleknäs vattenområden tillhör havsplaneringsområdena
Skärgårdshavet och södra Bottenhavet. Havsområdesplaneringens mål är att främja den blå tillväxten och havets tillstånd genom att samordna olika användningsformers behov. Planerna är inte juridiskt bindande.
Plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket: Planen, som publicerades 2014, är ett verktyg för att identifiera de områden som är mest lämpliga för vattenbruk. Den är inte juridiskt bindande. Den planerade odlingen i Bleknäs ligger i ett område som enligt planen är lämpligt för fiskodling. Områdets fördelar inkluderar den hårda botten, områdets öppenhet och goda flödesförhållanden.
Vattenbruksstrategin: Den nationella vattenbruksstrategin är ett principbeslut av statsrådet från år 2014. Den bygger på en hållbar ökning av fiskodlingen i linje med villkoren för vattenkvalitet och andra miljömål.
Effekter på miljön
Effekter på vattnet
Näringsbelastning av verksamheten: Projektets utsläpp i vattnet utgörs av den näringsbelastning som utfodringen av fiskarna orsakar i Östersjön. Fiskarna utfodras med foder vars råmaterial huvudsakligen kommer från Östersjön och som innehåller kväve och fosfor. En del av den näring som finns i fodret binds i fiskarna i form av tillväxt och en del hamnar i vattnet genom fiskarnas avföring. I avföringen är näringen nästan helt i oorganisk form, och kvävet är till största delen i lättlöslig form och därmed tillgängligt för producenter. Fosforns löslighet beror bland annat på vilket foder som används, och enligt litteraturen varierar den mellan 11 och 35 procent. I skapandet av modeller för effekterna av detta projekt utgick man från antagandet att 35 procent av fosforn är i löslig form och tillgänglig för producenter.
Om fiskarnas tillväxt uppgår till 600 ton per år och högst 690 ton foder används för utfodringen av fiskarna, beräknas utsläppen i vattnet till 2 430 kg fosfor och 24 900 kg kväve per år. Med den löslighetsgrad som presenteras ovan frigörs kvävet helt för producenternas bruk, och 850 kg av fosforn är tillgänglig för producenterna.
Vattendragen berörs av näringsutsläpp från den fortsatta odlingen under sommaren till havs, det vill säga mellan maj och november. Näringsbelastningen på vattendraget är störst i september och oktober, när fiskarna är som störst. I november är belastningen mindre, eftersom fiskarna då transporteras bort för avblodning.
En modell för näringsutsläppens spridning och utspädning utarbetades med hjälp av Finlands miljöcentrals modell för helhetsbelastningen av skärgårdshavet (FICOS). Den kraftigaste effekten begränsar sig till en ruta på 450 m x 450 m, som är anläggningens plats, under en kort tid i ogynnsamma förhållanden med en månads bakgrundsvärden.
I andra delar av området och under andra tider är belastningen och influensområdet mindre. Det högsta månatliga medelvärdet för totalt kväve enligt modellen var 2,7 µg/l.
För total fosfor var den största ökningen av halten enligt modellen 0,26 µg/l. Det högsta månatliga medeltalet för klorofyll a enligt modellen var 0,53 µg/l. Enligt ansökan är beräknade influensområde är högst 13 km2. Hela influensområdet ligger inom vattenförekomsten havsområdet utanför Nystad, och av de närliggande öarna och reven ligger endast Keskikallio inom detta område.
Enligt ansökan orsakar fortsatt odling i vattenförekomsten havsområdet utanför Nystad orsakar högst en förändring på 0,008–0,014 µg/l i halterna av total fosfor, omkring 0,08–0,14 µg/l i kvävehalterna och ≤0,01–0,018 µg/l i halterna av klorofyll a. De största ökningarna av halterna av total fosfor och totalt kväve sker i september och oktober och den största ökningen av klorofyll i juni–augusti. Det tillskott som orsakas av den fortsatta odlingen för total fosfor är högst 0,1 procent, för totalt kväve högst 0,05 procent och för klorofyll a högst 1 procent av gränsvärdet mellan god och tillfredsställande status.
Avloppsvatten:
I genomsnitt avblodas omkring 20 000 kg fisk per dygn, och vid avblodningen uppstår sköljvatten på omkring 15 m3 per 20 000 kg avblodad fisk. Därmed uppstår i
genomsnitt omkring 15 m3 sköljvatten per dygn. Bruttovikten för den odlade fisken är omkring 807 500 kg per år (inklusive ynglens massa och tillväxten) vilket innebär att den totala mängden sköljvatten från avblodningen är omkring 610 m3 per år. Fiskar avblodas endast under vintersäsongen i enlighet med marknads- och produktionsläget.
Sköljvattnet leds ut i avloppet och vidare till ett avloppsreningsverk.
Effekter för naturen och naturskyddsvärden samt den byggda miljön
Projektets effekter på naturen och naturskyddsvärden är direkt och indirekt knutna till näringsbelastningens effekter på ekosystemen och naturtyperna. Eventuella effekter bedöms för plankton, bottendjur, makrofyter, fiskar, fåglar, däggdjur samt naturtyperna rev och laguner. Projektet bedöms inte ha effekter på den byggda miljön. Projektets effekter på Naturaområdet behandlas i Naturabedömningen.
Effekter av utsläpp i luften, buller och trafik
Projektets utsläpp i luften och bullerutsläpp begränsar sig närmast till trafiken. Antalet besök vid anläggningen för matning kommer att vara omkring 200 st./år, det vill säga ett besök per dag under tillväxtperioden. Om matningen sker automatiskt från flotte, sker fodertransporter cirka 45 per säsong. Dessutom sker besök dagligen vid kassarna med en liten båt. Fodret förvaras i ett torrt förråd på verksamhetsidkarens bas i
Ströömi. Enligt ansökan medför projektet inga olägenheter för sjöfart i området.
Transporterna av nytt foder till foderförrådet på land (tung trafik) uppgår till omkring 30 - 45 laster per år. Avblodad fisk transporteras också vägledes till renseriet på
Vuosnaistentie. Dessa transporters antal beräknas uppgå till omkring 60 st./år. Övriga transporter som anknyter till projektet är avfallstransporter.
Tillfälliga luktolägenheter från hanteringen av döda fiskar medför inte heller några betydande effekter, eftersom hanteringen sker på avstånd från mänsklig bosättning och inte orsakar skada för andra organismer.
Avfall som uppstår, hantering av det och minskning av mängden
Animaliskt avfall som uppstår i verksamheten är blod och döda fiskar. Avblodningen av fiskar ger omkring 75–150 kg blod per 20 000 kg avblodad fisk. Fiskens årliga
bruttovikt är 807 500 kg per år, vilket innebär att mängden blod är omkring 3000–
6100 kg per år. Animaliskt avfall uppstår även när en del av fiskarna dör under den fortsatta odlingen (mängden beräknas till högst 2 procent av tillväxten).
Kemikalier som används i produktionen
Eventuellt läkemedelsfoder som behövs i produktionen förvaras vid
verksamhetsidkarens bas på land vid Ströömi. Vid behandlingen av nätkassarna används enligt behov antifouling-färgämnen som är godkänd för användning inom fiskodling. Mängden antifouling-färgämnen som används uppgår till omkring 5 000 liter per år, när den nya produktionen räknas med (1 500 liter i den nuvarande produktionen och 3 500 liter i produktionen enligt ansökan).
Olägenheter för andra användningsområden
Fritidsanvändning: Projektet ligger på ytterkanten av den yttre skärgården, långt från mänskliga aktiviteter, i närheten av större farleder. Enligt ansökan medför projektet inga olägenheter för rekreations- eller fritidsanvändning i området. De visuella olägenheter som kassarna orsakar är små och lokala på grund av konstruktionernas låga höjd och den avlägsna platsen. Inom projektets beräknade influensområde finns endast skäret Keskikallio, som inte regelbundet används för bosättning eller rekreation.
Fiske: Enligt ansökan medför projektet inga olägenheter fiske.
Effekter på marken och grundvattnet
Projektet orsakar inga utsläpp i marken eller grundvattnet, och därmed inte heller några miljöeffekter av sådana.
Bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa miljöpraxis (BEP)
För fiskodling i nätkassar finns ingen tekniskt eller ekonomiskt kostnadseffektiv metod för att ta till vara de näringsämnen som kommer ut i vattnet. Högsta
förvaltningsdomstolen har fastslagit att automatiska utfodringssystem inte kan betraktas som BAT-teknik som kan krävas av alla anläggningar.
Man strävar efter en så hög fodereffektivitet i produktionen som möjligt och väljer foder som har sådan näringssammansättning att det inte innehåller mer än de nödvändiga mängderna kväve (ca 6 %) och fosfor (ca 0,7 %). Näringsbelastningen av
verksamheten minskas genom att man med hjälp av välplanerade utfodringsrutiner strävar efter en så effektiv användning av foder som möjligt. Därtill strävar den sökande efter att i utfodringen använda Östersjöfodret, som främjar en cirkulär ekonomi i fråga om näringsämnen i Östersjön.
BEHANDLING AV ÄRENDET Hörande av myndigheterna
NTM-centralen konstaterade, att det var onödigt att begära utlåtanden enligt 13 § 1 mom beträffande Nordic Trout fiskodlingsprojekt (600 ton/år) i Bleknäs, Gustavs.
Begäran om utlåtande var uppenbart onödigt, eftersom de berörda myndigheterna Gustavs, Nystads stad, Brändö och Ålands landskapsstyrelse hade redan hörts angående det överklagade ärendet (425 ton/år) på samma plats (VARELY//89/2089) och kommunerna och landskapsstyrelsen inte hade något att lägga till Nordic Trout Ab:s projekt.
NTM-CENTRALENS AVGÖRANDE
På Nordic Trout Ab:s fiskodlingsprojekt i Bleknäs tillämpas förfarandet vid miljökonsekvensbedömning enligt lagen om förfarandet vid
miljökonsekvensbedömning (252/2017).
Motiveringar till NTM-centralens avgörande
MKB-förfarande krävs av sådana projekt och ändringar av dem som sannolikt
föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser (MKB-lagen 3 § 1 mom.). De projekt på vilka bedömningsförfarandet alltid ska tillämpas räknas upp i projektförteckningen i bilaga 1 till MKB-lagen.
Bedömningsförfarandet tillämpas vidare i enskilda fall när ett projekt eller i fall av annan väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt än det som avses i 1 mom.
sannolikt medför betydande miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som kräver bedömningsförfarande enligt 1 mom.
I beslutsfattandet beaktas därtill projektets egenskaper och läge samt
konsekvensernas karaktär. Om de faktorer som beslutsfattandet grundar sig på bestäms i bilaga 2 till MKB-lagen och i 2 § i MKB-förordningen (MKB-lagen 3 § 3mom.).
Tillämpningen av bedömningsförfarandet på det aktuella projektet för
fiskodlingsverksamhet avgörs som ett enskilt fall enligt 3 § 2 mom. i MKB-lagen.
Vid beslut om huruvida förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska tillämpas på projektet beaktas de faktorer som avses i 3 § 3 mom. i lagen. Enligt bilaga 2 till lagen är dessa faktorer projektets karakteristiska egenskaper, projektets lokalisering och konsekvensernas typ.
Enligt bilaga 1 till MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet enligt punkt d) bl.a. på fiskodlingar i havsområden där fiskbeståndet ökar med minst 1 000 000 kilogram per år.
Betydelsen av det planerade projektets miljökonsekvenser har bedömts enligt ovan nämnda bedömningskriterier i bilaga 2 till MKB-lagen. I bedömningen har beaktats uppgifter som den projektansvarige lämnat och uppgifter om uppföljning och andra uppgifter från tidigare tillståndsförfaranden vid NTM-centralen samt uppgifter som kommit in under förfarandet.
Projektets egenskaper, läge och konsekvensernas karaktär
Verksamhetens mest centrala miljökonsekvens för vattendragen sker i form av näringsbelastning.
Av projektets egenskaper är det storleken som är den viktigaste faktorn när man bedömer konsekvensernas betydelse, eftersom storleken till många delar korrelerar med miljöbelastningen från verksamheten. Projektet, som utvidgat omfattar 8 st. 5–7 m djupa nätbassänger för att producera ett ökat fiskbestånd på 600 000 kg årligen är till sin storlek omfattande trots att den understiger tillämpningsgränsen på 1 000 000 kg för ökat fiskbestånd i MKB-lagens projektförteckning.
Omfattningen av den belastning som projektet orsakar påverkas inte bara väsentligt av projektets storlek, men också av många andra faktorer, såsom vattendragets
nuvarande status, i vilken riktning utvecklingen går och vattendragets förmåga att klara av ytterligare belastning, strömförhållandena, befintlig verksamhet i området och naturvärdena i den planerade verksamhetens influensområde.
Projektet är mycket omfattande och på lång sikt kan projektets miljökonsekvenser för vattendragen till sin omfattning och kvalitet anses motsvara konsekvenserna av ett projekt enligt projektförteckningen i synnerhet när det gäller vattenbelastning, vilket presenteras mer detaljerat senare i detta beslut.
Annan förorening av miljön som orsakas av den planerade verksamheten i form av lukt, buller från transporter och döda fiskar är små på öppet hav. På öppet hav finns ingen fritidsbosättning och farlederna styr övrig rekreationsanvändning. Den risk för människors hälsa som projektet medför förblir liten.
Projektet är placerat på öppet hav i närheten av gränsen till Ålands landskap, ungefär två kilometer från vattenförekomsten Norra Delet som hör till Åland. Fastigheterna är belägna i Gustavs kommun i övergångszonen mellan Skärgårdshavet och Bottenhavet i den södra delen av fjärden Sexmilaren, i Skiftets norra vattenformation.
Enheten i Bleknäs ligger i vattenförekomsten i havsområdet utanför Nystad (med beteckningen 3 _ Seur _ 120).
Platsens egenskaper
Enligt dokumenten baserar sig valet av område på planen för styrning av
anläggningarnas placering inom vattenbruket, och den exakta placeringen inom området baserar sig på en FINFARMGIS-analys som genomförts i samarbete med Naturresursinstitutet, där man bedömde områdenas lämplighet för fiskodling med hjälp av miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier. Genom att jämföra egenskaper av den planerade platsen i Bleknäs med de data som används av FINFARMGIS-verktyget
kan det konstateras att anläggningsplatsen (djup 13 m) inte har fått den bästa poängen (20 - 50 m) i djupundersökningen. Värdet på djupkriteriet har varit bara
tillfredsställande.
Vatten- och havsförvaltningsplaner
Enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen omfattas projektet av
förvaltningsplanen och havsförvaltningsplanen. Finland har förbundit sig till att förbättra vattnens status via vattenskyddsmålen i flertalet olika program, bl.a.
Skyddsprogrammet för Östersjön. Det allmänna miljömålet för vattenvården är att försämringen av vattnens status förhindras och att åtminstone god status uppnås.
Statusmålet för vatten med hög status är hög och för dem med god status är målet god status. Målet för vattenförekomster med sämre än god status är att de ska uppnå god status. Klassificeringen av den ekologiska statusen bygger främst på biologiska kvalitetsfaktorer (i kustvatten växtplankton, makroalger, bottendjur). I bedömningen beaktas dessutom kvalitetsfaktorer rörande vattnet (i kustvatten näringsämnen i kustvattnen, siktdjup) och hydromorfologiska faktorer.
Statsrådet godkände den 3.12.2015 Åtgärdsprogrammet för Finlands
havsförvaltningsplan 2016–2021. I åtgärdsprogrammet för ytvattnen i Skärgårdshavets avrinningsområde 2016–2021 och i förslagen till vattenförvaltningen och
åtgärdsprogram 2022 – 2027 i Egentliga Finland och Satakunta har bland annat framförts att belastningen från fiskodlingarna ska minskas i synnerhet i områden där den ekologiska statusen är sämre än god eller vars status hotar bli sämre på grund av belastningen från fiskodlingen och där vattnets status kan förbättras genom minskning av belastningen från fiskodlingen.
För projektområdet gäller förvaltningsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet-
Bottenhavet. Miljömålet för vattenvården är enligt förvaltningsplanen att försämringen av vattnens status förhindras. De vattenvårdande åtgärderna anses vara tillräckliga, om vattenförekomstens ekologiska status förblir minst god och att en förbättring av kvaliteten på omgivande vattenförekomster med måttlig status inte hindras. I den ekologiska klassificeringen av ytvattnen (2019) har vattenförekomsten i havsområdet utanför Nystad (enheten i Bleknäs) försämrats från god till tillfredsställande. Den nya klassificeringen är ett utkast, som bekräftas i statsrådet i samband med
vattenförvaltningsplanerna i slutet av 2021.
Riktning för utvecklingen av den ekologiska statusen för vattenförekomsten i havsområdet utanför Nystad
När man bedömer betydelsen av projektets påverkan på vattendragen bör man ta hänsyn till den nuvarande ekologiska statusen (måttlig) i vattenförekomsten
havsområdet utanför Nystad, i vilken riktning utvecklingen går i området och projektets storlek samt de sammantagna konsekvenserna. Projektet har sannolikt även
konsekvenser för intilliggande vattenförekomster, såsom vattenförekomsten i Gustavs norra yttre skärgårdsområde.
Vattenförekomsten i havsområdet utanför Nystad hör när det gäller ytvattentyp till Bottenhavets yttre kustvatten. Vattenförekomstens ekologiska status har bedömts vara måttlig under den tredje perioden av vattenvårdsplanering (2019). Den ekologiska statusen försvagades från god till måttlig jämfört med föregående klassificeringsperiod (2013).
I vattenformationen var totalfosforhalten under den andra perioden av vattenvårdsplanering (2007–2012) 18,2 μg/l, och nu under den tredje
klassificeringsomgången (2012–2017) 17,4 μg/l. Halten såg ut att sjunka något, men var fortfarande 24 % högre än gränsvärdet för god status. Totalfosforhalten motsvarar måttlig status i den ekologiska klassificeringen. I vattenformationen av ytvattentyp med god status i Bottenhavets yttre kustvatten ska totalfosforhalten vara högst 14 μg/l.
Halten av totalkväve var under den föregående planeringsperioden 289,3 μg/l och var under den tredje planeringsperioden inom samma klassificering, 284,3 μg/l. Halten av totalkväve är måttlig, för i vattenformationen av ytvattentyp med god status i
Bottenhavets yttre kustvatten ska totalfosforhalten vara högst 275 μg/l.
Siktdjupet var under den föregående planeringsperioden 4,3 meter och har nu förbättrats till 4,22 meter. Siktdjupets ekologiska status är tillfredställande. I
vattenformationerna i den sydvästra yttre skärgårdens kustvattentyper med god status ska siktdjupet vara minst 5,8 meter.
När det gäller biologiska variabler var halten av klorofyll a 2,5 μg/l under den föregående planeringsperioden men har i den nya planeringen ökat till 2,9 μg/l. En ökning på 12 % hade skett från den senaste klassificeringen och halten överskred den undre gränsen för god status på 33 %. Under den första klassificeringsperioden för vattenvården var halten av klorofyll a 2,2 μg/l. I vattenformationen i Bottenhavets yttre kustvatten med god biologisk status ska halten av klorofyll a vara högst 2,1 μg/l.
Av de andra biologiska klassificeringsvariablerna klassificerades statusen för den totala biomassan av växtplankton som måttlig och för bottendjur som hög. Den uppskattade statusen för bottendjuren är inte representativ, för den bygger bara på observationer på ett ställe under ett år.
Utvecklingen av vattenkvaliteten på lång sikt i de havsområden som omger fiskodlingsområdet
Utvecklingen av vattenkvaliteten på längre sikt illustreras till exempel av förändringarna i ytvattenkvaliteten i Tuusinaukko, som ligger cirka tio kilometer nordost om de
planerade fiskodlingsplatserna, och i havsområdet norr om Ströömi i Gustavs, som ligger närmare de planerade odlingsplatserna. Halten av både klorofyll a och totalfosfor i ytvattnet stiger huvudsakligen och siktdjupet försämras.
Bild 1 visar utvecklingen av vattenkvaliteten i Tuusinaukko (Uki 105 Iso-Hylkimys) och bild 2 utvecklingen av vattenkvaliteten i havsområdet norr om Ströömi (Kus 167 Mustaklupu it). Vattenkvalitetsstationerna har valts ut till granskningen på grund av deras långvariga uppföljning av vattenkvaliteten. Det röda strecket i graferna är gränsen för god och måttlig status som används i klassificeringen av vattenvården. I observationsmaterialet från Iso-Hylkimys i Tuusinaukko har alla de undersökta kvalitetsfaktorerna klassificerats som måttliga redan 1980–1990 (bild 1). I materialet från Mustaklupu i havsområdet norr om Ströömi var halterna av totalfosfor och klorofyll a av statusen god 1980–1990 och därefter försämrades de till statusen måttlig.
Bild 1. Utvecklingen av vattenkvaliteten i Tuusinaukko. Det röda strecket är gränsen för god och måttlig status som används i klassificeringen av vattenvården
Bild 2. Utvecklingen av vattenkvaliteten i havsområdet norr om Ströömi. Det röda strecket är gränsen för god och måttlig status som används i
klassificeringen av vattenvården.
Enligt tillståndsansökan har vattenkvaliteten i området undersökts genom
vattenkvalitetsmätningar som gjorts år 2019 och 2020 i närheten av projektområdet i Bleknäs och cirka 5 km sydost om Pleikong. I mätningarna var totaltkvävehalter och totalfosforhalter typiska för ytvattenförekomsten. I juli var fosforhalterna av mätplats 1 förhöjda. Baserat på mätningar sommaren 2019, mätplats 2 i närheten av
fiskodlingsområdet Bleknäs, var totalfosfor i ett måttlig skick och totaltkväve i god skick jämfört med gränsvärdena för ytvattnets ekologiska status. För A-klorofyll var båda mätställena i utmärkt skick jämfört med gränsvärdena för klassificeringen av
vattenvården. Vattnet på båda mätplatser var klart vid alla tider och sikten var 7 m i juni och mer än 5 m i mätningarna i juli och september. Dessa värden indikerar en utmärkt och bra nivå. Enligt vattenkvalitetsmätningarna i närheten av projektområdet som gjorts i augusti och september år 2020 var de totala näringsämnena och α-klorofyllen i ett måttligt skick jämfört med gränsvärdena av klassificeringen. Klorofyll a var nära den goda statusen. Värdena var liknande med mätningarna på referenspunkterna, a- klorofyllvärdena var signifikant bättre än på referenspunkterna.
Tillståndsansökan undersöker områdets vattenkvalitet på grundval av endast två års provtagning, varav några provtagningar har tagit utanför klassificeringsperioden. Om man till exempel tittar på enskilda år har väderförhållandena stor effekt på resultatet.
På grund av detta baseras den ekologiska klassificeringen av vattenvården vanligtvis på sex års referensperioder, vilket minskar effekterna av enskilda slumpmässiga faktorer på resultaten och förbättrar resultatens tillförlitlighet.
Området innehåller en intensiv mätningsstation (Brändö, vattenförekomsten Norra Delet), för vilken vattenkvalitetsdata har funnits sedan år 2000. Dess indikatorer beskriver bättre den allmänna ekologiska statusen för området och den variation som observerats i det. Medelvärdet av α-klorofyllhalter uppmätt vid Brändö intensiv station under den ekologiska klassificeringsperioden (1 juli - 7 september) 2000-2020 har varit 2,42 µg / l och medianen 2,4 µg / l (bra och måttlig gräns 2,1 µg / l). l). År 2019 var den genomsnittliga α-klorofyllhalten 2,45 µg / l och 2020 2,77 µg / l. Det minsta som
observerats i hela datamängden (n = 114) var 0,5 µg / l och det maximala var 7,2 µg / l.
Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket
I den nationella planen för lokaliseringsstyrning av vattenbruket (2014) som godkänts av MM och JSM föreslås det att belastningen från vattenbruk med beaktande av Skärgårdshavets status inte längre ökas i området, men den nuvarande produktionen kan koncentreras till större anläggningar.
Projektet ligger på ett område som enligt planen för lokaliseringsstyrning lämpar sig för vattenbruk, där man bedömt det vara möjligt att koncentrera fiskodlingen. Med tanke på näringsbelastningen hade ett ökat fiskbestånd på endast 400–600 ton årligen som uppskattats som godtagbart i planen för lokaliseringsstyrning. Det är viktigt att notera att de aktuella vattenområdena fortfarande hade god status när planen för
lokaliseringsstyrning färdigställdes. Om de redan då hade haft sämre ekologisk status än god, hade de sannolikt inte längre fått någon ny ökning av fiskbeståndet alls.
I den nationella planen för lokaliseringsstyrning anser man att ett vattenområde lämpar sig för fiskodling om det har en vattenkvalitet som har minst god status och den goda
statusen inte hotar att försämra fiskodlingen på grund av näringsbelastningen. I planen för lokaliseringsstyrning har lämpligheten för vattenbruk endast bedömts utifrån
helheten, vilket innebär att en försämring i klassificeringen av en enskild kvalitetsfaktor inte har beaktats.
Lokaliseringsstyrningsverktyget FINFARMGIS som användes i projektet
Valet av områdena för fiskodling i projektet, inom fastigheten Bleknäs är baserat på en FINFARMGIS-analys, som genomförts i samarbete med Naturresursinstitutet (LUKE).
Med hjälp av analysen bedömdes områdenas lämplighet i fiskodlingssyfte utifrån miljökriterier samt sociala och ekonomiska kriterier.
Med verktyget FINFARMGIS kan man identifiera områden i havet som lämpar sig för fiskodling. Analysen bygger på tio faktorer som man ska ta hänsyn till samtidigt, varav åtta gäller minimering av anläggningarnas miljökonsekvenser. FINFARMGIS-metoden innehåller dock brister i identifieringen och beaktandet av skadliga miljökonsekvenser.
Enligt FINFARMGIS-verktygets analys av djupet har Bleknäs flera utmärkta 20–50 meter djupa områden som får högsta poäng i analysen. Den enhet som planerats för fastigheten Bleknäs ligger dock i ett lägre område (13 m) och värdet på djupkriteriet är endast tillfredsställande i analysen.
I Skärgårdshavet och Bottenhavet är de genomsnittliga flödeshastigheterna 5 cm/s.
Tillfälliga flödeshastigheter kan tidvis överskrida nivån 5 cm/s i båda havsområdena, varvid FINFARMGIS-modellen ger dem maximala poäng. Av modellens kriterier framgår inte vilka flödeshastigheter som används i bedömningen och om de bygger på mätningar.
Den ekologiska statusen för vattenförekomsten i målområdet tas med i beräkningen som en faktor i verktyget FINFARMGIS genom att använda klassificeringsuppgifterna för den andra planeringsperioden (2013). Modellen tar inte hänsyn till vattenvården och målet om en god status på rätt sätt, eftersom den inte använder en lägre ekologisk status än god som en uteslutningsfaktor. Den senaste ekologiska klassificeringen (den tredje planeringsperioden 2019) har inte tagits med i modellen. I den har bedömningen av kustvattnens status försämrats jämfört med tidigare planeringsperioder. Det finns alltså färre vattenförekomster med tillräckligt god ekologisk status som lämpar sig för fiskodling än tidigare.
Att uppmärksamma vattenområdets ekologiska status på ett bristfälligt sätt har förutom direkta konsekvenser för hur målen för vattenvården uppmärksammas också indirekta konsekvenser när det gäller att uppnå målen för till exempel naturskyddet och
rekreationsanvändningen.
FICOS-modellering (SYKE) som använts i projektplaneringen vs.
belastningsjämförelse (NTM)
En modellering om spridning av fiskodlingsanläggningens näringsbelastning samt de ändringar i vattenkvaliteten som de orsakar har gjorts i samarbete med SYKEs havscenter. Man använde sig av modellen för Skärgårdshavets helhetsbelastning (FICOS). Ändringar i vattenkvaliteten granskades som ändringar i halterna av
totalfosfor och totalkväve. Enligt den sökande visade modelleringen att förändringarna är så små att de inte skulle medföra betydande konsekvenser för klassificeringen av vattendragets ekologiska status.
Det är dock svårt att verifiera att den ökning av fosfor- och kvävehalten som är
resultaten av denna modellering verkligen stämmer. Med modellen har man i praktiken kunnat beräkna minskningen av tillfälliga utsläppsökningar som beror på belastningen från fiskodlingen i vattenmassorna i Skärgårdshavet och Bottenhavet. FICOS-modellen beräknar nog ökningen av algmängden baserat på ökningen av användbara
näringskoncentrationer, men ignorerar i övrigt vattenekosystemets näringscykler.
Modellen inkluderar endast tillsatser och försvinnande av ämnen, antingen genom att ämnena sprids bort från studieområdet eller genom sedimentering. Man har man inte kunnat använda modellen för att granska hur andra belastningskällor, såsom
bakgrundsbelastningen till följd av vattenväxlingen i andra havsområden, påverkar vattenformationens vattenkvalitet och vilken betydelse den nya ökningen av näringsbelastningen har i detta som helhet.
Med FICOS-modellen kan man alltså granska kortvariga tillskott av näring orsakade av belastning och de beräknade klorofyllhalterna i influensområdet, men inte deras
kumulativa effekter eller annan ekologisk respons. Modelleringens bedömning av konsekvenserna för vattendragen har till dessa delar varit osäker, särskilt när det gäller utsläppens långsiktiga och sammantagna konsekvenser samt ekologiska faktorer.
I helhetsbedömningen av konsekvenserna för vattendragen behövs det förutom tillfälliga förändringar i vattenkvaliteten enligt modellen för vattenflöden och
vattenkvalitet även bedömningar av hur den totala belastningen av vattenformationen eller det omedelbara influensområdet kommer att förändras om den planerade
fiskodlingsanläggningen blir verklighet. Därför har man i detta sammanhang gjort en jämförelse av den ökade belastningen, där man strävar efter att ställa den nya belastningen från fiskodlingen i relation till den övriga näringsbelastningen i
fiskodlingsområdet. I praktiken är övrig belastning i de granskade områdena enbart s.k.
bakgrundsbelastning från andra havsområden. Enligt SYKEs slutrapport Rannikon kuormitusmalli (2018) begränsar sig de tydliga effekterna av belastningen från fastlandet till en smal skärgårdszon och till åarnas mynningar, eftersom vattnen blandas och späds ut på ett effektivt sätt i Skärgårdshavets och Bottenhavets kustområden. Ingen annan punktbelastning förekommer i dessa områden.
Jämförelsen gjordes med fosfor, som är ett primärt näringsämne vid reglering av vattenkvaliteten. Mängden bakgrundsbelastning kan bedömas med hjälp av tidigare gjorda flödes- och vattenkvalitetsmodeller för Skärgårdshavet och Bottenhavet. I denna beräkning är det viktigt att rikta in bakgrundsbelastningens influensområde rätt; i
synnerhet i Bottenhavet finns det stora skillnader i fördelningen av den mellan olika områden ((Vesitalous 2/2021, Helminen:” Saaristomeren ja Selkämeren
taustakuormituksen laskenta osana kokonaisvaltaista vesistövaikutusarviointia).
https://www.vesitalous.fi/wp-content/uploads/2021/03/Vesitalous_0221_lowres-1.pdf
Belastningsökningen i havet orsakade av anläggningen i Bleknäs
Enligt ansökan skulle influensområdet för den planerade fiskodlingens
näringsbelastning vara 2 700 m brett och 4 950 m långt, dvs. dess yta skulle vara 1336,5 ha. I södra Bottenhavet beräknas bakgrundsbelastningen av fosfor vara 0,352 kg / ha (Helminen, 2021). Bakgrundsbelastningen av fosfor i det drabbade området är därför 470 kg / år och fosforbelastningen för den planerade aktiviteten (fiskodling 600 ton) är 2430 kg / år. Fosforbelastningen i påverkningsområdet skulle öka mer än femfaldigt om planen genomfördes. Det är dock klart att näringsämnen från fiskodling inte stannar i ett definierat område, och de försvinner inte. Näringsämnena sprider sig till det bredare havet. Det är naturligt at ta hänsyn till hela vattenformationen.
Vattenförekomsten i havsområdet utanför Nystad (75 637 ha) utsätts nu för en bakgrundsbelastning av fosfor på 26 590 kg per år. Enligt metoden som används av NTM-centralen för att beräkna belastningsökningen skulle den ytterligare
fosforbelastningen som Bleknäs-anläggningen för med sig vara 2 430 kg / år.
Belastningsökningen för hela vattenförekomsten i havsområdet utanför Nystad skulle då vara 9,1%. Samma beräkning måste göras för produktionsperioden (juni-
september), då 67% av belastningen av fiskodlingen sker. Under den tiden skulle bakgrundsbelastningen av fosfor i influensområdet vara 2 216 kg / månad och belastningen från fiskodling skulle vara 407 kg / månad. Beräknat för
produktionsperioden skulle belastningsökningen vara 18,4% för hela vattenförekomsten.
.
Under produktionsperioden (juni-september) finns det i övrigt lite av de näringsämnen som är användbara för algerna, dvs lösliga näringsämnen, i öppna områden eller så är alla bundna till näringsämnenas kretslopp. Enligt FICOS-modellens antaganden är cirka 35% av fosfor som kommer från belastningen orsakad av fiskodlingen i en form som direkt är användbar för algerna och nästan 100% av kvävebelastningen, eftersom fiskarna utsöndrar kvävet i vattnet i form av ammoniumkväve.
Som en jämförelse kan det konstateras att avloppsreningsverkets fosforbelastningen är cirka 800 kg per år i Nystad Häpönniemi. Avloppsvattnet med cirka 275 000 invånare släpps ut till Kakolas avloppsreningsverket i Åbo och dess genomsnittliga totala fosforbelastning till havet har varit 3,2 ton per år. Av detta kan man beräkna att ett avloppsreningsverk med 100 000 invånare idag släpper ut totalt 1164 kg fosfor i havet per år. När cirka 4 g totalt fosfor släpps ut i havet i fiskodlingar släpper fiskodlingen ut med en ytterligare tillväxt på cirka 290 ton lika mycket total fosfor i havet som ett avloppsreningsverk med 100 000 invånare. Enligt MKB-lagen måste
behandlingsanläggningar för avloppsvatten vilka är dimensionerade för mer än 100 000 invånare omfattas av ett MKB-förfarande direkt på grundval av projektlistan.
I Bleknäs skulle fiskbeståndet öka med 600 ton/år och den totala belastningen av Bleknäs skulle vara 2430 kg / år. Anläggningens totala fosforbelastning skulle motsvara den totala fosforbelastningen i avloppsreningsverket på cirka 208 800 invånare. Dessutom är det nödvändigt att notera att den årliga näringsbelastningen för fiskodling är betydligt tidsinställd för den biologiska produktionsperioden, i motsats till den årliga belastningen på avloppsreningsverk, som fördelas jämnt över året.
Den ökade fosforbelastningen på havet från den planerade fiskodlingen, beräknad på olika sätt, är inte liten, särskilt inte under produktionsperioden.
Ökningen av belastningen orsakad av anläggningen i Bleknäs med tanke på uppnåendet av målen för vattenvården
Miljömålet för vattenvården är att vattenförekomsternas status inte försämras och att den ekologiska statusen är minst god senast 2027. För enskilda projekt måste man i tillståndsprövningen utvärdera förbudet mot försämring och kravet för att uppnå god ekologisk status utifrån kvalitetsfaktorerna. Betydelsen av en enskild kvalitetsfaktor blir då större vid en helhetsbedömning av vattenförekomstens status. I Förvaltningsplan för Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde 2016–2021 sägs att ”Belastningen från fiskodlingarna ska minskas i synnerhet i områden där den ekologiska statusen är sämre än god eller vars status hotar bli sämre på grund av belastningen från fiskodlingen och där vattnets status kan förbättras genom minskning av belastningen från fiskodlingen.”
EU-domstolen (EUTI) fastställde i den s.k. Weserdomen (C-461/13) att miljömålen för vattenvården är bindande i den nationella tillståndsprövningen och att det räcker med en försämring av en enskild kvalitetsfaktor för att en förbjuden försämring av statusen för en vattenförekomst ska ske. Här konstaterade EUTI också särskilt att förbudet mot att ramdirektivet för vatten försämras gäller, oberoende av
klassificering/kategorier/teknik/detaljer i vattendirektivet, som en egen rättslig
skyldighet som inte kan kringgås genom att hänvisa till någon detalj i vattendirektivet.
Således är det redan enligt Weserdomen förbjudet att försämra någon del av vattenformationen.
Eftersom det projektet planerat av Nordic Trout Ab är beläget i ett havsområde med en status som är sämre än god borde all verksamhet som ökar belastningen, enligt 20 § 1 punkten i miljöskyddslagen (försiktighetsprincipen) utvärdera noggrant i MKB-
förfarandet för att säkerställa att projektet inte strider mot EU:s ramdirektiv om vatten och en marin strategi och inte hindrar uppnåendet av målen för vatten- och
havsvården.
Planläggning och planering av havsområden
I landskapsplanen är vattenområdena i projektet Natura 2000-områden och försedda med anteckning om skyddsbehov (S). Detta innebär att de är betydande natur-, landskaps- och vattenskyddsområden och objekt på riksnivå, landskapsnivå och regionalnivå. För skyddsområde/-grupp/-objekt gäller skyddsbestämmelsen: ”Planerna och åtgärderna på området skall vara sådana att de tryggar och främjar naturvärdena.”
Vattenområdena ingår därtill i utvecklingszonen för fiske och fiskerinäringen i Bottenhavet. För denna gäller skyddsbestämmelsen: ”Åtgärderna på området skall vara sådana att de utvecklar områdets mångsidighet och stöder fiskerinäringens verksamhetsförutsättningar. För området skall uppgöras en utvecklingsplan i vilken områdets speciella värden och funktioner sammankopplas.” På vattenområdena går dessutom havsfarleder.
I Ströömi området gäller landskapsplanen för Egentliga Finland och i landkapsplanen har Ströömi markerat som en viktigt område med hänsyn till kulturmiljön eller
landskapet (VSMK). Dessutom har markerat båt- eller fartygsled, färja, regional väg och rekreationsled intill vinterlagringsbassängerna tilldelats landskapsplanen.
Nätkassorna som används för vinterförvaring påverkar Ströömi landskapet.
Fiskodlingsaktiviteter kan försämra komforten och skada stadsplaneringen. Ströömi är ett väldigt viktigt landskapsområde. I uppdateringsinventeringen, som ännu inte trätt i kraft, klassificeras Ströömi som ett riksnivå betydande landskapsområde. Basen ligger nära det natursköna navet, bredvid färjan och vattenvägen. De närliggande stränderna är befolkade. Längre fram, på Ströömis östra strand, finns det ett kulturellt och
historiskt värdefullt byggnadsbestånd, t.ex. Kotikallio- och Kallioniemi-villor, som klassificeras som landskapsnivå betydande område.
Natura 2000-områden och andra naturobjekt
Fiskodlingsenheten i Bleknäs ligger i Natura 2000-området Sexmilarskärgården (FI0200152, SPA). Området är skyddat enligt fågeldirektivet. En Naturabedömning enligt 65 § i naturvårdslagen har utarbetats för projektet.
Den fastigheten där fiskodlingen placeras är områden som ingår i Natura-nätverket, men den framtida fiskodlingen enligt den projektansvariges framställning förväntas den inte ha någon inverkan på Natura 2000-områdena. Även om skyddsgrunden för Natura-området i Sexmilarskärgården endast är de fågelarter som nämns i
fågeldirektivet (SPA), har undervattensnaturtyperna och de arter som förekommer i dem stor betydelse med tanke på tillgången till föda för de fågelarter som utgör skyddsgrund för området. Därför är den bedömning som den projektansvarige presenterar tvivelaktig. Det finns dessutom flera båtleder i närheten som delvis går i närheten av Natura 2000-öarna. På denna grund anser den projektansvariga att fiskodlingsverksamheten inte avviker från den normala båt-/fartygstrafiken. Projektet medför dock mera trafik, delvis också utanför lederna. I dessa områden kan det finnas skär som är lämpliga häckningsplatser för fåglar. Slutsatsen i rapporten om
konsekvenserna av den kommande verksamheten för Natura 2000-området
Sexmilarskärgården innehåller osäkerhetsfaktorer både när det gäller indirekta effekter (naturtyper som fåglarnas näringskällor) och direkta konsekvenser (ökad trafik).
Omkring 6 km norr om anläggningen ligger Natura 2000-området Nystads skärgård, där skyddsgrunderna är både fågelbeståndet och naturtyperna i habitatdirektivet (FI0200072, SPA och SAC). Natura 2000-området Katanpää med särskilda
skyddsåtgärder ligger som närmast omkring 2 kilometer söder om området. I området finns förutom Natura 2000-områden även andra skyddsområden. Det närmast belägna landområdena som hör till Bottenhavets nationalpark är Enskärs sydvästra strand omkring fyra kilometer från projektområdet samt Fästinki, Rouskeri och Hamskeri på 4–5 kilometers avstånd.
I Finland, liksom i andra länder i EU, utgör nätverket Natura 2000 ryggraden i
naturvårdsnätverket. För att stödja nätverket har skyddsområden upprättats i Finland enligt naturskyddslagen, vars fridlysningsbestämmelser kan förbjuda aktiviteter som äventyrar områdets skyddskriterier. Dessa skyddsområden har också inrättats i Sexmilarskärgården Natura-området (Seksmiilari Naturskyddsområdet YSA205499), t.ex. för att garantera häckningsfrid åt fåglar.
Med hänvisning till att stöda Natura-nätverket föreslås den strategi för biologisk mångfald 2030 lösningar som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald.
Strategin förutsätter effektiveringen av naturskydd och rekonstruering samt många nya åtgärder för att minska förlusten av biologisk mångfald.
Naturskyddsenheten har med oro följt placeringen av fiskodlingen särskilt i Natura- området Sexmilarskärgården, där det finns många andra ännu okända naturvärden trots att områdets skyddskriterium är fåglar. På havsbotten har man upptäckt t.ex.
vitmärla bottnar, som enligt den senaste hotbedömning av arterna (2018) har klassificerats som starkt hotade (EN).
Övergödning har också andra negativa effekter på det marina ekosystemet än tillväxten av cyanobakterier. Ettåriga trådalger, som inte är liksom cyanobakterier kväveförsörjande, drar också nytta av en ökning av kvävebelastningen. När de sprider sig överskuggas och undertrycker trådformiga alger fleråriga brunalger och rödalger på rev som håller en rik och mångsidig art. Revsamhällens försämring är redan i sig oroande. Dessutom har det, tillsammans med det grumliga vattnet på grund av ökningen av planktonalger, en skadlig effekt på matintaget för sjöfåglar.
Finland förbinder sig till EU:s strategi för biologisk mångfald, där skyddsområdet för mark- och havsområden bör utökas till 30% och 10% av detta område bör strikt skyddas. Det nuvarande skyddade området i våra hav är cirka 11%.
Miljökonsekvensbedömning är ett av de viktigaste verktygen för att grundligt utvärdera det ursprungliga tillståndet i ett påverkningsområde och därigenom spegla de framtida effekterna av aktiviteter på bevarande och eventuell återställande av biologisk
mångfald.
Sammantagna konsekvenser med andra projekt
Den planerade näringsbelastningen på 600 ton skulle bäras av Natura-området Sexmilarskärgården, som redan har fiskodlingsverksamhet (ett giltigt tillstånd och en anmäla för verksamhet av försöksnatur angående fiskodlingen i Loukeenkari).
Belastningen på Natura-området som helhet skulle öka. I detta beslut har beaktats endast kumulativa effekter i förhållanden till andra befintliga och godkända projekt.
Åtgärder för att lindra och förebygga konsekvenserna
Den projektansvarige har förbundit sig till att använda Östersjöfoder i utfodringen av fiskarna som ett sätt att förbättra den cirkulära ekonomin inom fiskodlingen.
Användningen av foder kan dock inte förhindra lokal belastning.
Syftet har också varit att hitta bästa möjliga platser vad beträffar
utspädningsförhållanden och placering i fastigheten i Bleknäs genom att utnyttja bl.a.
Naturresursinstitutets FINFARMGIS-verktyg och SYKEs FICOS-modellering.
Den projektansvarige anser också att när fiskodlingsenheterna är tillräckligt stora, gör detta en utveckling av verksamheten möjlig och då är verksamheten effektiv och ekonomiskt på en rimlig nivå. Bolaget ska utveckla utfodringssystemet som används på öppet hav samt uppföljningen av utfodringen för att göra produktionen ännu mera effektiv.
Lindringseffekterna av ovan nämnda utvecklingsarbete på den lokala belastningen förblir oklara. Det finns inga skyddskonstruktioner för att minska fiskodlingsenhetens belastning på vattendragen för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet.
Sammandrag
Baserat på ovanstående anser NTM-centralen att Nordic Trout Ab:s fiskodlingsprojekt sannolikt kommer att ha så betydande negativa effekter på vattenkvaliteten i den marina miljön vid den planerade projektplatsen att de bör bedömas i
bedömningsförfarandet enligt MKB-lagen.
Om man tar hänsyn till målen i förvaltningsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet- Bottenhavet, vattenformationens status och försämringen av den och vattenmiljöns motståndskraft, den övriga näringsbelastningen som orsakas av projektet och som vattenformationerna drabbas av samt de begränsade metoderna för att lindra och förebygga skadorna i fiskodlingsenheterna, medför projektet sannolikt betydande skadliga miljökonsekvenser. Projektets miljökonsekvenser måste anses vara
betydande och negativa med tanke på uppnåendet av målet om god status inom havs- och vattenvården.
Även om projektets storlek underskrider den gräns som anges i projektförteckningen gör den inte det i så stor omfattning att den i sig kan anses vara avgörande för behovet av ett MKB-förfarande.
Eftersom projektet har varit föremål för en Natura-bedömning enligt 65 § Naturskyddslagen kunde inte heller indirekta effekter som försvagar
bevarandekriterierna för Natura 2000-området uteslutas i förväg. Det planerade kläckeriet i Bleknäs ligger i Natura-området i Sexmilarskärgården som är ett särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet. I närheten av projektområdet finns det flera undervattensplatser som är viktiga för biologisk mångfald, t.ex. Nystads skärgård och Katanpää Natura-områden. Således kan känslighetsfaktorer relaterade till naturvård identifieras i påverkningsområdet.
Överensstämmelse med försiktighetsprincipen är också en förutsättning för MKB- förfarandet där projektets genomförbarhet kan fastställas. Även om havsområdet är relativt öppet och ligger i de yttre kustvattnen finns det många faktorer som ökar risken för negativa miljöeffekter, till exempel värdet på djupkriteriet och områden som är viktiga för biologiska mångfald.
Det är nödvändigt att ta med olika genomförandealternativ för projektet, t.ex. utifrån produktionens volym eller placering, för att man ska kunna säkerställa att belastningen ligger på en hållbar nivå och inriktning. Bedömningen av effekterna av ett projekt i bedömningsförfarandet i enlighet med MKB-lagen möjliggör bedömning och jämförelse av effekterna av de olika implementeringsalternativen och det icke-genomförande- alternativ som krävs enligt MKB-lagen.
Syftet med bedömningsförfarandet enligt MKB-lagen är att ge projektansvarige information om projektets miljöpåverkan, utöver de ekonomiska och tekniska kriterier som påverkar genomförandet av projektet. MKB-förfarandet ökar också möjligheterna för dem vars intressen projektet kan påverkas att delta och påverka.
Efter MKB-förfarandet har den projektansvarige och även beslutsfattande myndigheter information om vilket projektalternativ som är minst skadligt och genomförbart när det gäller miljöpåverkan och hur dess negativa miljöeffekter kan mildras.
När man granskar projektet som helhet, dess egenskaper, placering och
konsekvensernas karaktär, projektet och dess sammantagna konsekvenser medför det sannolikt betydande skadliga miljökonsekvenser som till sin omfattning eller kvalitet kan jämställas med konsekvenserna av projekten i MKB-lagens projektförteckning.
Därför är det nödvändigt att tillämpa ett MKB-förfarande på projektet.
REKOMMENDATIONER FÖR UPPFÖLJNING
Detta beslut gäller endast projektet enligt det material som projektledaren lämnat in.
Om fiskodlingarnas antal, plats eller egenskaper och eller projektets miljöpåverkan förändras väsentligt från vad som presenterats kommer tillämpningen av MKB- förfarandet att omprövas i ett enskilt fall, om det behövs.
BESTÄMMELSER SOM TILLÄMPATS
Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen, 252/2017): 3, 11, 12, 13, 31 och 37 § samt bilagorna 1 och 2.
Förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förordningen, 277/2017): 1 och 2 §
Förvaltningslag (434/2003):31 och 60§
OMPRÖVNING
Den projektansvariges rätt till sökande av ändring
Den projektansvariga får söka ändring i detta beslut genom besvär hos
Åbo förvaltningsdomstol. Besvärs anvisning medföljer som bilaga. Klagomålet måste överlämnas till Åbo förvaltningsdomstol inom 30 dagar efter det att projektansvarige har informerats om beslutet.
DELGIVANDE AV BESLUTET
Detta beslut skickas med mottagningsbevis till den projektansvariga.
NTM-centralen i Egentliga Finland ger även kännedom om beslutet genom en offentlig kungörelse. Kungörelsen och beslutet finns till påseende på NTM-centralen i Egentliga Finlands webbplats https://www.ely-keskus.fi/kuulutukset (välj: Varsinais-Suomi) och meddelandet om kungörelsen publiceras på Gustavs kommuns och Nystads stads webbplats.
Beslutet publiceras elektroniskt i miljöförvaltningens gemensamma webbtjänst www.ymparisto.fi/yva-paatokset/varsinais-suomi-ja-satakunta
under beslut inom ”Fiskodling”. Beslutet skickas också för kännedom till dem som gett utlåtanden och dem som framfört synpunkter.
GODKÄNNANDE AV DOKUMENTET
Ärendet föredrogs av överinspektör Sanna-Liisa Suojasto och avgjordes av ledande expert Asta Asikainen. Dokumentet har godkänts elektroniskt och en anteckning om detta finns på dokumentets sista sida.
BILAGOR
Bilaga 1: Projektområdets lägeskarta Bilaga 2. Besvärsanvisning
DISTRIBUTION
Projektansvarige med mottagningsbevis, utan behandlingsavgift Elektroniskt:
Brändö kommun Gustavs kommun Nystads stad
Ålands landskapsregering
Bilaga 1 Projektområdets lägeskartor
Bild1. Anläggningens placering har märkts ut med rött på kartan. Källa: Gaia Consulting Oy, Ansökan om miljötillstånd 19.3.2021
Bild 2. Bas samt de områden i Kraaveniemi (längre norrut) och Lossinsalmi (längre söderut) som planeras användas för tillfällig förvaring av slaktfisk Källa: Gaia Consulting Oy, Ansökan om miljötillstånd 19.3.2021, bakgrundskarta LMV
BILAGA 2: BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet
Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring hos Åbo förvaltningsdomstol genom skriftligt besvär.
Besvärstid
Besväret ska lämnas in inom 30 dagar från dagen för delfåendet av beslutet. Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton förlängs besvärstiden till följande vardag.
När delgivningen skickas per post anses mottagaren ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. Ett ärende anses dock ha kommit till en myndighets kännedom den dag brevet anlände.
När delgivningen skickas elektroniskt anses handlingen vara tillkännagiven den tredje dagen från att meddelandet skickades om inget annat påvisas.
Vid en bevislig delgivning framgår dagen för delfåendet av delgivnings- eller mottagningsbeviset. Om det är fråga om en mellanhandsdelgivning anses delfåendet ha skett den tredje dagen efter den dag som framgår av delgivningsbeviset.
Besvärsskriftens innehåll och underskrift I besvärsskriften ska följande uppges:
* ändringssökandens namn och hemkommun
* om ändringssökandens talan förs av hennes eller hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.
* den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden
* det beslut i vilket ändring söks
* till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas
* de grunder på vilka ändring yrkas
Ändringssökanden, dennes lagliga företrädare eller ombud ska underteckna besvärsskriften, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per fax, e-post eller förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst).
Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften ska fogas:
* närings-, trafik- och miljöcentralens beslut, i original eller som kopia
* intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat
* de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har lämnats till myndigheten.
* fullmakt för ombud (en advokat och ett offentligt rättsbiträde ska förete fullmakt endast om besvärsmyndigheten bestämmer så)
* utredning om ombudets befogenheter om besvärsskriften tillställs elektroniskt
Tillställande av besvärsskriften
Besvärsskriften ska tillställas Åbo förvaltningsdomstols registratorskontor. Besvärsskriften ska vara framme
hosmyndigheten under tjänstetid senast den sista dagen av besvärstiden. Besvärsskriften kan inlämnas personligen, med bud, per post eller elektroniskt. Om besvärsskriften postas ska det göras i god tid så att den hinner fram till myndigheten under kontorstid senast den sista dagen av besvärstiden. Om besvärsskriften skickas elektroniskt (per fax, e-post eller förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst) ska den vara tillgänglig för förvaltningsdomstolen i mottagarapparaten eller datasystemet under tjänstetid senast den sista dagen av besvärstiden.
Rättegångsavgift
En rättegångsavgift på 260 euro uppbärs av den ändringssökande för handläggning av ärendet i förvaltningsdomstolen. I lagen om domstolsavgifter (1455/2015) stadgas särskilt om fall där ingen avgift uppbärs.
Kontaktuppgifter till Åbo förvaltningsdomstol:
Postadress: PB 32, 20101 Åbo
Besöksadress: Lasarettsgatan 2–4, 20100 Åbo Telefon: 029 56 42400
Telefax: 029 56 42414 E-post: turku.hao@oikeus.fi Öppettider: 8.00–16.15
Förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst: https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/
