• Ei tuloksia

b Video Digitalisering och teknologi i skolor text

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "b Video Digitalisering och teknologi i skolor text"

Copied!
2
0
0

Kokoteksti

(1)

1

DIGITALISERING OCH TEKNOLOGI I SKOLAN

Text för videon

Slide2

Det är möjligt att granska skolornas digitalisering och teknologi på olika sätt. Här granskas det ur fyra olika perspektiv.

Slide3

Det första perspektivet granskar digitaliseringen på 2000-talet. Hur har digitaliseringen utvecklats, vad innebär det och vilken betydelse har det?

Slide4

Mobila Internet togs i bruk i början av 2000-talet. I början användes den på några få ställen: på några arbetsplatser, i några skolor och i några offentliga rum. Nuförtiden finns den i våra mobila telefoner, tabletter, hemma, på arbetsplatser, tåg och flygplan. Snabbheten i mobila Internet har ökat och vi kan använda e-post, bläddra i Internet, komma åt våra filer och olika applikationer lätt och behändigt. Vi kan dela vår Internet trådlöst med andra användare.

Slide5

Sociala medier förändrade våra möjligheter att nätverka med andra och dela med oss av

meddelanden, bilder, videor, skapa nätgemenskaper och diskutera ärenden. Med hjälp av sociala medier och deras applikationer blev det möjligt att nätverka globalt i olika grupperingar och gemenskaper. Användningen av dessa är vanligtvis kostnadsfritt och enkla att ta i bruk.

Slide5

YouTube är den populäraste applikationen bland ungdomar i början av 2019. Ungdomarna tillbringar i snitt ett par timmar per dygn på YouTube.

Slide6

Olika molntjänster började förändra den digitala världen och praxis inom kunskapsarbete åren 2006- 2007. Vi använder datorprogram via molntjänster. Vi kan spara våra filer i dem och dela våra filer med andra och använda dem tillsammans. Det är inte längre nödvändigt att ladda ner alla program eller spara alla filer. Vi kommer åt våra filer även via andras enheter.

Slide7

Mängde av data ökade explositionsartigt 2011–2012. Det finns otroliga mängder av information på Internet och olika molntjänster.

Slide8

Från 2015 framåt befinner vi oss i en situation där vi frågar oss vad vi ska göra med all denna information. Vad ska den användas till? På grund av detta har den digitala trenden från 2015 framåt fokuserat på artificiell intelligens, d.v.s. hur vi med hjälp av datorer kan utnyttja den enorma mängden information, som vi konstant producerar. Detta är en central fråga även i skolor.

Slide9

Det andra perspektivet gäller frågan om vilken typ av teknologi som ska användas i skolor och hur den ska användas.

(2)

2 Slide9

Hurdana apparater behövs för olika ändamål? Detta kan betraktas ur olika synvinklar. Teknologi behövs för att lära sig användningen av den, t.ex. som ett redskap för kunskapsarbete. Teknologi behövs då vi dokumenterar, sparar eller skriver ut. Det behövs då vi delar digitalt material eller söker information på nätet. Det behövs då vi programmerar eller bygger robotar.

Slide11

Teknologi diskuteras också i skolor då lärmiljöerna utrustas. Hur skall utrymmena används, vad undervisar man, hur studerar man och hur arbetar man där?

Slide12

Det tredje perspektivet gäller frågan om vilka system som används, vilken applikation och lärplattform, och hur dessa används.

Slide12

I dag är mängden av applikationer och plattformar enorm. Även i en enskild skola kan mängden vara stor. Vilka väljs till undervisningen? Vilka alla måste den enskilda studeranden behärska? Hur lär sig han eller hon att använda dem?

Slide13

Det är värt att fråga sig vad man vill ha ut av teknologin.

Slide14

Det fjärde perspektivet granskar användningen av digitalisering och teknologi. Den önskade verksamheten beskriver kanske bäst målet för undervisning och studier. Målet kan vara att

presentera, dela, dokumentera, belysa eller söka. På basis av dessa kan man sedan begrunda vilken teknologi som möjliggör detta mål.

Detta verk av Hanne Koli är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

I denna kategori beskriver vi sjukdomens påverkan ur respondenternas synvinkel. Vi har delat upp kategorin i tre underkategorier; fysisk påverkan, psykisk påverkan och

Vi har undersökt och fått svar på våra frågeställningar. Känslor som har uppkommit på grund av förlusten är sorg, saknad och ensamhet. Trots att vi inte

Vi lever alltså i och formas av ett konstnärligt klimat som i många fall kan beskrivas som kallt och fientligt, och som utsätter verksamma konstnärer för kritisk granskning, höga

Vi måste istället låna ut våra kroppar åt karaktärerna och låta dem leva målmedvetet och modigt genom dem. Genom att låna våra kroppar lånar vi även vår talapparat;

 Användning av tjänster: Hur kan människorna använda tjänsterna i framtiden.  Partner: Med vem och hur produceras och

Det vi gör i verkligheten påverkar webben och det vi gör på webben påverkar våra liv på ett eller annat sätt, och eftersom länkarna ibland är skapade av ”offline”

Innan våra männer kunna få någon nys härom, och til intet göra all vår glädje. Öra vi på något annat sätt förhöllo oss i denna sak, kunde den lätt förskaffa oss

Det är bra att den här boken sammanfattar hela Norden och deras kärlväxter tillsammans. Det betonar en ide att vi har så många gemensamma kärlväxtarter i Norden och vi lever