• Ei tuloksia

"Inte är det acceptabelt, MEN..." : En studie om unga kvinnors uppfattningar om kvinnors våld

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa ""Inte är det acceptabelt, MEN..." : En studie om unga kvinnors uppfattningar om kvinnors våld"

Copied!
1
0
0

Kokoteksti

(1)

Helsingin yliopisto - Helsingfors universitet - University of Helsinki

ID 2005-34 Tiedekunta-Fakultet-Faculty

Statsvetenskapliga fakulteten

Laitos-Institution-Department

Sociologiska institutionen

Tekijä-Författare-Author

Jokinen, Heidi Marie

Työn nimi-Arbetets titel-Title

"Inte är det acceptabelt, MEN..." : En studie om unga kvinnors uppfattningar om kvinnors våld

Oppiaine-Läroämne-Subject

Sociologi

Työn laji-Arbetets art-Level

Pro gradu

Aika-Datum-Month and year

2005-10-10

Sivumäärä-Sidantal-Number of pages

102 + 2

Tiivistelmä-Referat-Abstract

Syftet med avhandlingen är att kartlägga hur unga kvinnor (i åldern 19-25) uppfattar, tolkar och förhåller sig till kvinnors bruk av våld.

Huvudvikten ligger vid beskrivningar av hur kvinnor definierar kvinnlighet i relation till våld, och hur olika femininiteter i förhållande till våld produceras och värdesätts. Upplevs våld alltid som någonting maskulint, eller kan det även ses som en del av en godkänd femininitet? Vilken roll gruppinteraktionen spelar för de definitionsprocesser som sker i grupperna, är också en central del av avhandlingen.

Materialet består av kvalitativa (fokus)gruppintervjuer med tre vängrupper. Gruppintervjuer möjliggör diskussioner om deltagarnas egna uppfattningar och erfarenheter och utförs ofta när man är intresserad av deltagarnas delade meningar om ett ämne.

Jag närmar mig kvinnors våld ur ett könsperspektiv, eftersom kön spelar en nyckelposition i kvinnors våldsamhet. Den teoretiska referensramen bygger sig på könssensitiva (feministiska) kriminologiska teorier och konstruktivistisk könsteori. I de nyare feministiskt inriktade kriminologiska studierna har man velat ta i beaktande mångformigheten av kategorier såsom män, kvinnor och våld i olika sociala kontexter.

Kvinnorna förstärkte den traditionella uppfattningen om skillnader mellan könen på många plan. Särskilt i fråga om våld ansågs kvinnor vara det svagare könet i förhållande till män, och den manliga överhögheten i förhållande till våld förstärktes. Våld och kvinnlighet visade sig vara en problematisk kombination. Våld förenades med maskulinitet, medan femininitet i förhållande till våld formade en motsats till detta och representerade oftast svaghet.

Samtidigt uppkom det brytningar och spänning i kvinnornas diskussioner om våld. Den traditionella kvinnobilden i förhållande till våld utmanades och kvinnorna diskuterade om våld som ett mångdimensionellt fenomen. Det kunde strängt fördömas i en kontext, medan i en annan var dess berättigande en självklarhet. Genussystemets grundprinciper; skillnaden mellan könen och det manliga våldsbeteendets normativitet tycks fortfarande bevaras, men skillnaden har trots allt flyttat på sig. Även kvinnor kan och får nuförtiden vara våldsamma, även om endast män uppfattas verkligen behärska våldsanvändningen.

Dagens mera jämlika samhälle ger kvinnor allt oftare en möjlighet att ta del av mäns värld och därmed utvidga gränserna för sin femininitet. Den ökade jämlikheten mellan könen sågs även som en central orsak till kvinnors ökade våldsbenägenhet.

Avainsanat-Nyckelord-Keywords kvinnor

våld aggressivitet kön femininitet kvinnoskap kvinnobilden könsroller naiset väkivalta aggressiivisuus sukupuoli naiseus naisellisuus sukupuoliroolit

Säilytyspaikka-Förvaringsställe-Where deposited

Muita tietoja-Övriga uppgifter-Additional information

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

Att vårdtagarna i vår studie hyser normer om att det hör till att ställa upp för varandra syns i en kvinnlig vårdtagares berättelse om hur hennes make initialt inte ville bli

Med hänvisning till denna artikel av Scholem talar Fromm om de tvås motsatta (opposite) uppfattningar om messianism. Hur irriterad - och samtidigt imponerad -

och kulturministeriet. Utvärderingsrådet gör vid behov årligen framställningar till undervisnings­ och kulturministeriet om eventuella ändringar i utvärderingsplanen. I mitten

E j allenast kommunister utan ocksä socialdemokrater nödgar man genom pätryckning och hotelser a t t utträda ur fullm äktige; uppenbarligen vill man därmed häm

(Chesney et al.. I nästa kapitel följer en djupare, mera detaljerad beskrivning om hur marknaden är uppbyggd samt uppbyggnaden av de olika faserna och skillnaderna

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 18 § i lagen om strukturstöd till jordbruket och 41 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och

Hennes forskningsfrågor handlar om vilken betydelse etnicitet har i livshistorierna, vad det finlandssvenska består av, hur språket används för att skapa detta och till vad denna

Det behövs nämligen kunskap om och insyn i allt från hur användare blir intresserade av att läsa skönlitteratur till hur de söker och finner böcker och vad läsningen leder