I denna studie beaktade jag tillförlitligheten på flera olika sätt. I kapitel fyra motiverade jag mina val av forskningsstrategi, materialinsamlingsmetod och analysmetod, vilket ökade på både tillförlitligheten och transparensen för studien.
För att därutöver säkerställa mig om att analysen blev tillförlitlig, samt för att se till att jag analyserade data så djupgående, systematiskt och noggrant som möjligt, valde jag att följa Braun och Clarkes (2006, 87) riktlinjer gällande den tematiska analysens faser (se Tabell 1 på s. 36). Jag följde dessa riktlinjer väldigt noggrant genom hela analysen. För själva analysen använde jag analysprogrammet ATLAS.ti., med vars hjälp jag kunde systematiskt analysera och organisera hela data. Eftersom syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar, valde jag att framhäva lärarnas egen röst genom att använda mig av flera utdrag ur deras intervjusvar. På detta sätt kunde jag även motivera valet av subteman och teman och bevisa att dessa teman faktiskt existerade i studiens data, vilket även det ökar på tillförlitligheten (Braun & Clarke, 2006, 93).
I denna studie deltog sex lärare som undervisade i årskurserna 1–6 inom den grundläggande utbildningen vid tidpunkten för intervjuerna. Som jag nämnde tidigare, var det svårt att få tag på informanter. Det faktum att kroppsuppfattning som tema är så känsligt (Frisén et al., 2014, Damiano et al., 2020) samt tanken om att lärare kanske inte upplever att de vet så mycket om temat i synnerhet då det inte får så mycket plats i läroplanen (Utbildningsstyrelsen, 2014), kan vara möjliga förklarningar till varför deltagarantalet inte var större. Att besvara en enkät anonymt istället för att delta i en intervju kunde ha minskat på tröskeln att delta i studien, och därmed kunde kanske också fler lärare ha deltagit i studien ifall materialinsamlingen bestod av en enkät istället för en intervju. Eftersom jag ändå var intresserad av lärares egna uppfattningar, och ville ha en möjlighet för att säkerställa mig om att jag förstått deltagarna rätt, valde jag därför att hålla kvar intervjuerna. Eskola och Suoranta (1998) påminner också att det inte är kvantiteten eller mängden (här: antalet deltagare) som är det viktigaste för kvalitativ forskning, utan att det är kvaliteten i data som räknas. De menar även att storleken av data i kvalitativa undersökningar inte är avgörande för huruvida
69
undersökningen blir lyckad eller inte. Inom kvalitativ forskning koncentrerar man sig däremot ofta på få enskilda fall och försöker analysera dem så grundligt som möjligt. (Eskola & Suoranta, 1998). Eftersom intervjuerna i denna studie var relativt långa, 35–55 min var, fick jag för det första en mycket djup förståelse för deltagarnas uppfattningar, vilket var det viktigaste målet för denna studie, och för det andra också rikligt med data.
För att få ihop sex deltagare, behövde jag ändra mina ursprungliga kriterier för deltagandet i studien (se kapitel 4 för djupare diskussion om kriterierna). Det kunde ha varit bättre att hålla fast vid de ursprungliga kriterierna, eftersom jag då även skulle ha kunnat besvara mina ursprungliga forskningsfrågor. Dock kan forskningsplanen enligt Eskola och Suoranta (1998) i bästa fall leva under forskningsprojektets gång, vilket jag hade i åtanke då jag beslöt att inkludera alla sex lärare i studien. Därmed ändrade jag också forskningsfrågorna så att de inkluderade även ämneslärare som arbetar i årskurs 1–6 inom den grundläggande utbildningen.
Man kunde också fråga sig ifall studiens resultat hade sett likadana ut ifall a) lärare som inte tyckte att ämnet kroppsuppfattning var viktigt deltog i intervjun, och b) deltagarna inte hade kunnat förbereda sig inför intervjun. Angående den första punkten bör det påpekas att trots att alla deltagare ansåg att ämnet kroppsuppfattning var viktigt, hade inte alla deltagare ägnat mycket tid åt att tänka på ämnet tidigare (se subtemat viktigt ämne). Samtidigt är det viktigt att påpeka att en del av lärarna som ställde upp i intervjun var lärare som jag kände från förut. Med andra ord kunde detta ha betytt att dessa lärare hade ställt upp i min studie oavsett studiens ämne, det vill säga även om studien inte handlade om just barns kroppsuppfattning.
Angående den andra punkten fick deltagarna varsitt informationsbrev (se bilaga 1) om studien där det fanns information om studiens huvudteman. Därmed kunde deltagarna till viss mån förbereda sig inför intervjun genom att exempelvis läsa sig in på ämnet. Detta kunde i sin tur resultera i att deltagarna svarade mindre spontant och med större eftertanke eller förberedelse på intervjufrågorna. Här gjorde jag ett medvetet val: eftersom kroppsuppfattning kan uppfattas som ett
70
känsligt ämne, ville jag ge deltagarna tillräckligt med information om studien så att de till viss mån kunde förbereda sig inför intervjun och så att tröskeln till att delta skulle bli lägre. Att ge tillräckligt med information om studien åt deltagarna före deltagandet i studien är också ett sätt att beakta människors självbestämmanderätt och människovärde, vilket är en viktig del av de etiska principerna för humanforskning (TENK, 2019, 28). Informationsbrevet innehöll dock inga specifika intervjufrågor, vilket kunde tänkas minska på risken av att deltagarna skulle läsa och memorera utantill svar till olika frågor. Deltagarna visste med andra ord vilka huvudsakliga teman intervjun skulle behandla, men de kunde inte planera sina svar till några exakta frågor i förväg.
Avslutningsvis beaktade jag också studiens tillförlitlighet genom att använda mig av tillförlitlig litteratur, referentgranskade vetenskapliga artiklar, samt andra aktuella och relevanta källor. En stor del av studierna och litteraturen som denna studie bygger på är från 2010-talet. På detta sätt försökte jag se till att studien bygger på så aktuell information som möjligt. Eftersom kroppsuppfattning som forskningsämne traditionellt har fokuserat på tonåringar (Hutchinson & Calland, 2020, 5), och därmed är relativt nytt då det kommer till barn, bedömde jag att det var ändamålsenligt att förutom att använda mig av vetenskapliga artiklar, även till stor del använda mig av relevanta och tillförlitliga böcker och webbsidor. Förutom artiklar, böcker och webbsidor som berör mitt forskningstema, analyserade jag även Läroplanen 2014 (Utbildningsstyrelsen, 2014), eftersom den är relevant för lärares arbete. Jag beaktade också diskussioner i Finland genom att bland annat inkludera tidningsartiklar, podcast-avsnitt och två magisteruppsatser i mitt arbete.
Bägge av magisteruppsatserna är publicerade inom de två senaste åren, vilket tyder på att detta tema är av stort intresse även inom den akademiska världen i Finland. Genom att beakta olika typer av källor lyckades jag således skapa en omfattande, trovärdig och framför allt mångsidig teoretisk referensram.
71