Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare som arbetar i årskurs 1–6 inom den grundläggande utbildningen har om barns kroppsupp-fattning samt hurdana uppkroppsupp-fattningar de har om sina påverkningsmöjligheter angående att stödja barns kroppsuppfattning i skolan. För att kroppsuppfattning inte betonas i Läroplanen 2014 (Utbildningsstyrelsen, 2014), kunde man anta att ämnet är relativt nytt för många skolor i Finland. Därmed bidrog denna studie med en viktig inflikning i hur lärare uppfattar detta ämne. Jag hoppas att studiens resultat kan vara till nytta för lärare, vårdnadshavare och personer som arbetar inom undervisning och utbildning, samt för bearbetning av framtida läroplaner.
Tidigare studier visar att barns kroppsuppfattning är ett ämne som måste tas på allvar. Medan exempelvis majoriteten av barn verkar vara missnöjda med sin kropp (Costa et al., 2016) eller vill ändra på sitt utseende (Hutchinson & Calland, 2020), finns det också tecken på att barn strävar efter att gå ner i vikt med hjälp av oroväckande metoder, såsom att hoppa över måltider och svälta sig själv (Lambert Brown et al., 2016). Därutöver delar barn bantningstips åt varandra (Syrjälä, 2021). Dessa fynd är inte så överraskande då man tillägger det faktum att barn med övervikt, men även undervikt, ofta blir föremål för retande och mobbning (Kohlmann et al., 2018; Lian et al., 2018; Morales et al., 2019).
Eftersom det finns tydliga bevis på att barn och unga kämpar med dessa frågor, borde det därmed inte vara otydligt om arbetet med att stödja barns kroppsuppfattning behövs. Frågan, eller frågorna, borde snarare lyda: Varför arbetar inte alla skolor med barns kroppsuppfattning redan nu? och Varför betonar inte den finländska läroplanen stödjandet av kroppsuppfattningen som en viktig del av skolans arbete?
Denna studie understryker också det faktum hur viktigt det vore att barn – och egentligen alla människor – skulle få se olika kroppar bli representerade i media.
Förutom att media och utsättandet av utseendeideal kan påverka kroppsuppfattningen negativt (Frisén et al., 2014, 58–62; Tiggemann & Zaccardo, 2015; Brown & Tiggemann, 2019, Chatzopolou et al., 2020; Hutchinson &
72
Calland, 2020, 6–8), är alla kroppar lika värda och borde således också få synas lika mycket. I en skolkontext skulle det vara viktigt att det fanns en mångfald av olika kroppar såväl i läromaterial, som också i exempel som lärarna använder i undervisningen. På så sätt skulle elever kunna få en bredare verklighetsbild av hur vanliga kroppar ser ut. Som lärare har man en möjlighet att till viss mån styra sitt arbete och som en vuxen förebild för eleverna är det nödvändigt att man strävar efter att skapa en trygg och accepterande atmosfär som välkomnar alla elever och alla kroppar. Här är ett gott samarbete med familjerna betydelsefullt.
Precis som lärarna i denna studie berättade, finns det ett stort behov av kunskap, material och riktlinjer angående arbetet att stödja barns kroppsuppfattning i skolan. Därför vore det viktigt att kroppsuppfattning behandlades mera ingående i exempelvis framtida läroplaner samt inom ledningar och skolgemenskaper.
Även lärarutbildningen kunde ta fasta på detta viktiga ämne och ge lärarstuderande fler redskap för att arbeta med kroppsuppfattning i sitt kommande yrke. Mera material om att stödja barns kroppsuppfattning samt forskning inom detta område behövs också.
Som förslag på fortsatt forskning är att undersöka hur lärare i Finland och i andra länder arbetar för att stödja sina elevers kroppsuppfattning, vilka effekter detta arbete har haft på elevernas kroppsuppfattning och hälsa överlag samt vilka erfarenheter och åsikter lärare har av arbetet. Det kunde också vara meningsfullt att utveckla inhemska kroppsuppfattningsprogram, liknande som de som presenteras i denna studie, så att de bättre skulle passa in i en finländsk skolkontext. Eftersom detta ämne är starkt sammanknutet med media och samhällets rådande skönhetsideal, kan kroppsuppfattningsarbetet i skolorna bli tungt då det fungerar som en motkraft mot samhällets utseendekultur. Fettfobin präglar samhället fortfarande i form av negativa attityder mot större kroppar (Grogan, 2017, 11; Gailey & Harjunen, 2019) och bland annat TV-program som fokuserar på vikt (Domoff et al., 2012; Frisén et al., 2014, 34). Men precis som Lärare 2 konstaterar, är skolan en av samhällets stöttepelare, som bygger upp framtidens medborgare. Att skolan skulle vara en föregångare i frågor gällande att stödja kroppsuppfattning kunde därmed också öppna upp till nya tankemönster på samhällsnivå och varför inte även på en global nivå.
73
Källor
1177 Vårdguiden. (2021). Psykisk hälsa: Självkänsla. Hämtad 2021-05-21 från https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/sjalvkansla/
Andersson, K. (2020). Livsviktigt. En handbok i kroppspositivt föräldraskap.
Stockholm: Forum.
Atkinson, M. J., Diedrichs, P. C. & Garbett, K. M. (2016). Evaluating a School-Based Intervention for Body Image (‘Dove Confident Me: 5-Part Body Confidence Workshops for Schools’) Among Adolescent Girls and Boys: Results from a Cluster Randomized Controlled Effectiveness Trial. Journal of Adolescent Health, 60(2), S5-S5. doi: 10.1016/j.jadohealth.2016.10.031
Baumeister, R. F., Leary, M. R. & Steinberg, R. J. (1995). The need to belong:
Desire for interpersonal attachments as a fundamental human motivation.
Psychological bulletin, 117 (3), 497-529. doi: 10.1037/0033-2909.117.3.497
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 2006(3), 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa
Brinkmann, S. (2014). Unstructured and semi-structured interviewing. In Leavy, P (Ed.), The Oxford Handbook of Qualitative Research (277-299). New York:
Oxford University Press.
Brown, Z. & Tiggemann, M. (2019). Attractive celebrity and peer images on Instagram: Effect on women’s mood and body image. Body Image, 19, 37–43.
doi: 10.1016/j.bodyim.2016.08.007
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Malmö: Liber.
Butterfly. (u.å.). Body Image – Who does it affect? Hämtad 2021-04-23 från https://butterfly.org.au/body-image/who-does-it-affect/
Chatzopoulou, E., Filieri, R. & Dogruyol, S. A. (2020). Instagram and body image:
Motivation to conform to the “Instabod” and consequences on young male wellbeing. The Journal of consumer affairs, 54(4), 1270-1297. doi:
10.1111/joca.12329
Costa, L. C. F., Silva, D. A. S, Alvarenga, M. S., de Vasconcelos, F. A. G. (2016).
Association between body image dissatisfaction and obesity among schoolchildren aged 7-10 years. Physiology & behavior, 160, 6–11. doi:
10.1016/j.physbeh.2016.03.022
Damiano, S. R., McLean, S. A., Nguyen, L., Yager, Z. & Paxton, S. J. (2020). Do we cause harm? Understanding the impact of research with young children about their body image. Body Image, 34, 59-66. doi: 10.1016/j.bodyim.2020.05.008
74
Damiano, S. R., Yager, Z., Mclean, S. A. & Paxton, S. J. (2018). Achieving body confidence for young children: Development and pilot study of a universal intervention ‘Dove Confident Me: Single Session’ when delivered by teachers and researchers: Results from a cluster randomised controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 74, 94–104. doi: 10.1016/j.brat.2015.09.004
Domoff, S. E., Hinman, N. G., Koball, A. M. & Storfer-Isser, A. (2012). The effects of reality television on weight bias: an examination of The Biggest Loser. Obesity, 20 (5), 993-998. doi: 10.1038/oby.2011.378
Eskola, J. & Suoranta, J. (1998). Johdatus laadulliseen tutkimukseen. Tampere:
Vastapaino.
Folkhälsan. (u.å.). Bli en förebild för bättre kroppsbild – lägg ner kroppshetsen.
Hämtad 2021-04-22 från https://www.folkhalsan.fi/tidningen-folkhalsan/artiklar/kroppsbild/
Forskningsetiska delegationen, TENK. (2019). Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland.
Helsingfors. Tillgänglig:
https://tenk.fi/sites/tenk.fi/files/Ihmistieteiden_eettisen_ennakkoarvioinnin_ohje_
2019.pdf
Frisén, A., Holmqvist Gattario, K. & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt. Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Stockholm: Natur & Kultur.
Gailey, J. A. & Harjunen, H. (2019). A cross-cultural examination of fat women’s experiences: Stigma and gender in North American and Finnish culture.
Feminism & psychology, 29(3), 374-390. doi: 10.1177/0959353518819582
Grogan, S. (2017). Body Image: Understanding Body Dissatisfaction in Men, Women and Children. (3. uppl.). New York: Routledge.
Halliwell, E., Yager, Z., Paraskeva, N., Diedrichs, P. C., Smith. H. & White, P.
(2016). Body Image in Primary Schools: A pilot evaluation of a primary school intervention program designed by teachers to improve children’s body satisfaction. Body Image, 19, 133-141. doi: 10.1016/j.bodyim.2016.09.002 Hameed, M., Sahu, A. & Johnson, M B. (2016). Muscle mania: the quest for the perfect body. BMJ case reports, 2016, bcr2016217208. doi: 10.1136/bcr-2016-217208
75
Hirsjärvi, S. & Hurme, H. (2008). Tutkimushaastattelu: Teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Helsinki: Gaudeamus.
Holmqvist Gattario, K., Lindwall, M. & Frisén, A. (2020). Life after childhood bullying: Body image development and disordered eating in adulthood.
International journal of behavioral development, 44(3), 246-255. doi:
10.1177/0165025419877971
Hutchinson, N. & Calland, C. (2020). Body image in the primary school: 2. edition.
New York: Routledge.
Huusko, M. & Paloniemi, S. (2006). Fenomenografia laadullisena tutkimussuuntauksena kasvatustieteissä. Kasvatus, 37(2), 162–173. Tillgänglig:
http://elektra.helsinki.fi/se/k/0022-927-x/37/2/fenomeno.pdf
Hyvärinen, M. (2017). Haastattelun maailma. I M. Hyvärinen, P. Nikander, J.
Ruusuvuori (Red.), Tutkimushaastattelun käsikirja. Tampere: Vastapaino.
Institutet för hälsa och välfärd. THL. (2017). Enkäten Hälsa i skolan 2017.
Tillgänglig:
https://sampo.thl.fi/pivot/prod/sv/ktk/ktk4/summary_perustulokset2?alue_0=878 69&mittarit_0=200537&mittarit_1=200264&mittarit_2=200527&vuosi_0=v2017#
Kohlmann, C-W., Eschenbeck, H., Heim-Dregner, U., Hock, M., Platt, T. & Ruch, W. (2018). Fear of being laughed at in children and adolescents: Exploring the importance of overweight, underweight, and teasing. Frontiers in psychology, 9, 1447-1447. doi: 10.3389/fpsyg.2018.01447
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lag om grundläggande utbildning 1998:628. Helsingfors:
Undervisningsministeriet.
Lambert Brown, C., Skelton, J. A., Perrin., E. M. & Cockrell Skinner, A. (2016).
Behaviours and motivations for weight loss in children and adolescents. Obesity, 24(2), 446-452. doi: 10.1002/oby.21370
Lazuka, R. F., Wick, M. R., Keel, P. K. & Harriger, J. A. (2020). Are we there yet?
Progress in depicting diverse images of beauty in Instagram’s body positivity movement. Body Image, 34, 85-93. doi: 10.1016/j.bodyim.2020.05.001
Lewis, V. (2016). No body's perfect: a helper's guide to promoting positive body image in children and young people. Bowen Hills: Australian Academic Press.
Lian, Q., Su, Q., Li, R., Elgar, F. J., Liu, Z. & Zheng, D. (2018). The association between chronic bullying victimization with weight status and body self-image: a cross-national study in 39 countries. PeerJ, 6, e4330-e4330. doi:
10.7717/peerj.4330
76
Liu, W., Lin, R., Guo, C., Xiong, L., Chen, S. & Liu, W. (2019). Prevalence of body dissatisfaction and its effects on health-related quality of life among primary school students in Guangzhou, China. BMC public health, 19(1), 213-213. doi:
10.1186/s12889-019-6519-5
MacConville, R. (2017). Positive body image for kids: a strengths-based curriculum for children aged 7-11. London: Jessica Kingsley Publishers.
Medical News Today. (2020). What is body image? Hämtad 2021-02-05 från https://www.medicalnewstoday.com/articles/249190
Mental Health Foundation. (2019). Body image report - Executive Summary.
Hämtad 2021-03-26 från https://www.mentalhealth.org.uk/publications/body-image-report/exec-summary
Meskanen, K. & Strengell, H. (2019). Rakas keho. Keuruu: Otavan Kirjapaino Oy.
Mills, A & Osborn, B. (2003). Shapesville. Carlsbad; Gürze Books.
Morales, D. X., Grineski, S. E. & Collins, T. W. (2019). School bullying, body size, and gender: an intersectionality approach to understanding US children’s bullying victimization. British journal of sociology of education, 40(8), 1121-1137. doi:
10.1080/01425692.2019.1646115
Murray, S. B. (2021). A Historical Overview of Eating Disorders in Males. I J. M.
Nagata, T. A. Brown, S. B. Murray & J. M. Lavender. (Eds.), Eating disorders in boys and men (3-6). Cham: Springer.
National Eating Disorders Collaboration, NEDC. (u.å.). Body Image. Hämtad 2021-04-23 från https://nedc.com.au/eating-disorders/eating-disorders-explained/body-image/
Neuvonen, J. (2020). Koululiikunta ja kehollisuus: liikunnan- ja tanssinopettajien kokemukset oppilaiden myönteisen kehonkuvan ja kehollisuuden tukemisesta sekä kehollisuuden yhteydestä oppimiseen (Magisteruppsats). Helsingfors:
Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet. Tillgänglig:
http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202006162909
Noor, P. (2019, 1 november). What is body neutrality, the new trend loved by
beautiful celebs? The Guardian. Tillgänglig:
https://www.theguardian.com/fashion/2019/oct/31/body-neutrality-taylor-swift-jameela-jamil-latest-trend .
Perry, M., Watson, L., Hayden, L. & Inwards-Breland, D. (2019). Using body neutrality to inform eating disorder management in a gender diverse world. The Lancet Child & Adolescent Health, 3(9), 597-598. doi: 10.1016/S2352-4642(19)30237-8
Rapley, T. (2007). Interviews. In C. Seale, G. Gobo, J. F. Gubarium, D. Silverman (Eds.), Qualitative research practice (15-33). SAGE Publications.
77
Richards, N. & Hague, J. Being me (and loving it): stories and activities to help build self-esteem, confidence, positive body image and resilience in children.
London: Jessica Kingsley Publishers.
Ridal, J. (2020). Peruskoulu syömishäiriötä sairastavan oppilaan silmin (Magisteruppsats). Helsingfors: Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet.
Tillgänglig: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202006162903
Rodgers, R. F., Simone, M., Franko, D. L., Eisenberg, M. E., Loth, K. & Neumark-Sztainer, D. (2021). The longitudinal relationship between family and peer teasing in young adulthood and later unhealthy weight control behaviors: The mediating role of body image. The International journal of eating disorders, 54(5), 831-840.
doi: 10.1002/eat.23492
Ruusuvuori, J. (2010). Litteroijan muistilista. I M. Hyvärinen, P. Nikander & J.
Ruusuvuori, Haastattelun analyysi. Tampere: Vastapaino.
Saukkola, A., Puoliväli, J. & Meskanen, K & Duodecim. (Producent). (2020, 5 februari). Lääkäripodi: 4. Kehorauhaa [Podcast]. Tillgänglig:
https://podtail.com/fi/podcast/laakaripodi/
Scharf, M. & Levy, M. (2015). The contribution of familial characteristics and idolization to children’s body and eating attitudes. Journal of Child and Family Studies, 24(7), 1943-1954. doi: 10.1007/s10826-014-9994-4
Schunk, D.H., Pintrich, P.R. & Meece, J.L. (2008). Motivation in education:
Theory, research, and applications. (3 uppl.) Columbus, OH: Merrill/Prentice-Hall.
Syrjälä, Hanna. (2021, 7 januari). Vanhemmilta salaa. Helsingin sanomat.
Tillgänglig: https://www.hs.fi/perhe/art-2000007688529.html
Syömishäiriöliitto. (2020). Kehonkuva, sukupuolinormit ja syömishäiriö. Hämtad 2021-03-11 från https://syomishairioliitto.fi/blogi/kehonkuva-sukupuolinormit-ja-syomishairio
Tatangelo, G. L. & Ricciardelli, L. A. (2017). Children’s body image and social comparisons with peers and the media. Journal of health psychology, 22(6), 778-787. doi: 10.1177/1359105315615409
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, THL. (2020). Lasten ja nuorten ylipaino ja lihavuus 2019. Tilastoraportti 31/2020 9.9.2020. Helsinki: THL. Tillgänglig:
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/140396/Tilastoraportti_Lasten_ja_
nuorten_ylipaino_ja_lihavuus_2019.pdf?sequence=5&isAllowed=y
Tiggemann, M. & Zaccardo. M. (2015). “Exercise to be fit, not skinny”: The effect of fitspiration imagery on women’s body image. Body Image, 15, 61-67. doi:
10.1016/j.bodyim.2015.06.003
78
Tylka, T. L. & Wood-Barcalow, N. L. (2015). What is and what is not positive body image? Conceptual foundations and construct definition. Body Image, 14, 118-129. doi: 10.1016/j.bodyim.2015.04.001
Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Tillgänglig:
https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/166434_grunderna_for_laroplan en_verkkojulkaisu.pdf
Utbildningsstyrelsen. (2020). Lärarna och rektorerna i Finland 2019. Helsingfors:
Grano Oy
Väestöliitto. (2018). Miksi murrosiässä voi olla vaikeuksia tykätä omasta
kehosta? Hämtad 2021-04-23 från https://www.hyvakysymys.fi/artikkeli/miksi-murrosiassa-voi-olla-vaikeuksia-tykata-omasta-kehosta/
Ätstörningscentrum. (2017). Livslust-projektet. Hämtad 2021-05-24 från https://www.syomishairiokeskus.fi/uusi/sv/livslust-projektet/
79
Bilagor
Som bilagor finns informationsbrevet och intervjuguiden.
80 BILAGA 1
81 BILAGA 2
82