Det finns tre tidigare studier som presenteras här. De första två handlar om formellt och informellt lärande och den tredje om autenticitet i svenskundervisningen.
15 4.3.1 Formellt och informellt lärande
Baker (2015) har undersökt formellt och informellt lärande med fokus på engelskan. Därtill undersökte han elevernas inställning till engelska. Forskningsfrågorna var: Hur anser eleverna att de lär sig engelska? Vad anser eleverna om att lära sig engelska? Vilka likheter och skillnader upplever eleverna finns i att lära sig engelska i och utanför skolan? Bakers informanter var 51 gymnasister i en skola i Västra Götalands län. I undersökningen använde han kvantitativ metod och han samlade sitt material genom enkäter (Baker 2015: 12 – 13).
Resultaten i Bakers studie visade att gymnasisterna lärde sig bäst genom att tala. De ansåg att talövningar även hade en positiv inverkan på deras självförtroende. Sedan kom läsandet, lyssnandet och skrivandet. Gymnasisterna konstaterade att ”det engelska språket är roligt”, men ändå bara hälften ansåg att själva inlärningen av språket skulle vara roligt. De tyckte mest om att tala engelska under lektionerna. Alla informanter ansåg engelskan som ett viktigt språk eftersom det används ”som kommunikationsmedel med omvärlden”. (Baker 2015: 14 – 15)
Största delen av gymnasisterna ansåg att det finns skillnader mellan inlärningen av engelska i och utanför skolan. Endast tre informanter upplevde inte några skillnader. Baker konstaterar att
”utifrån svaren anses den strukturerade engelskinlärningen ske på skolan och den ostrukturerade i sin tur på fritiden”, vilket är presumtivt. Över hälften av informanterna svarade att de lärde sig bra både på formellt och informellt sätt. (Baker 2015: 16)
När det gäller informellt lärande visade resultatet att eleverna mest använde filmer, musik och Internet som verktyg utanför skolan. Några informanter svarade att de lär sig genom att kommunicera på målspråket när de är utomlands. (Baker 2015: 14) Detta stödjer även svaren på första forskningsfrågan där majoriteten av gymnasisterna konstaterade att de lär sig bäst genom att tala. De ansåg att lärandet utanför skolan är ”omedvetet, oplanerat, fritt och utan krav och press” (Baker 2015: 16).
Den största skillnaden mellan föreliggande pro gradu -avhandling och Bakers studie är språket eftersom jag undersöker det svenska språket, medan Baker studerar engelska. Därtill undersökte
16
Baker inlärningen av engelskan både i och utanför klassrummet medan jag fokuserar endast på det informella lärandet vilket sker utanför klassrummet. Baker har även inkluderat informanternas inställningar till engelska i sin undersökning. Denna undersökning handlar enbart om det informella lärandet så att det inte blir för omfattande. En orsak till att jag inte behandlar informanternas inställningar är att det redan har undersökts i hög grad gällande svenskan. Därför anser jag att det inte behöver tas upp i denna avhandling.
Formellt och informellt lärande har undersökts även i Finland. En undersökning utredde vad och hur universitetsstuderande hade lärt sig om engelskan eller svenskan både i och utanför klassrummet. Informanterna studerade engelska eller svenska som huvudämne. Materialet samlades in genom en enkät och svaren analyserades med hjälp av innehållsanalys (Kalaja m.fl.
2011b: 66).
I sin studie kom Kalaja m.fl. (2011b) fram till att informanterna hade lärt sig grunderna i språken när de var i grundskolan och gymnasiet. Med grunderna menas huvudsakligen grammatik och ordförråd. Informanterna som studerade engelska hade varierande åsikter om skolans betydelse som inlärningsmiljö: ”Några ansåg skolan som en viktig inlärningsmiljö där de lärt sig ’alla grunder’. Några argumenterade däremot att de ’inte alls’ hade lärt sig språket i skolan.” Å sin sida konstaterade de som studerade svenska att de hade lärt sig språket i skolan som inlärningsmiljö. (Kalaja m.fl. 2011b: 67 – 68)
Kalajas m.fl. (2011b: 68 – 69) resultat gällande informellt lärande visade att informanterna hade lärt sig till exempel ordförråd på sin fritid. De konstaterade att det hade skett genom att titta på TV och genom att läsa tidningar samt texter i olika förpackningar. Både studerandegrupper ansåg att deras hörförståelse förbättrades genom det informella lärandet. (Kalaja m.fl. 2011b:
68 – 69)
Informanterna i Kalajas m.fl. studie (2011b: 69, 71) som studerade engelska framhävde även autenticitet i inlärningen, eftersom de hade fått möjligheter att faktiskt använda språket i äkta situationer. Därigenom hade de blivit mer säkra på att använda språket i verkligheten. Däremot de som studerade svenska utnyttjade inte möjligheter till autentisk kommunikation: en
17
informant konstaterade att hen använde engelska istället för svenska när hen besökte Sverige.
(Kalaja m.fl. 2011b: 69, 71)
4.3.2 Autenticitet i undervisningen
I sin graduavhandling undersöker Peltonen (2011) hur högstadielärare förhåller sig till autenticitet i svenskundervisning. Hon samlade in materialet genom fyra temaintervjuer. Två av informanterna var nyblivna lärare medan de två andra hade mer erfarenhet, 10 – 20 år, som lärare. (Peltonen 2011: 33).
Resultaten visade att alla informanter ansåg autenticitet som en viktig del av svenskundervisningen (Peltonen 2011: 55). Alla informanter använde läroböcker i sin undervisning eftersom ”den fungerar som en bra grund för undervisningen och ger ramar för allt man gör under lektionerna”. En av informanterna tyckte att det finns autentiska drag även i läroböckerna, till exempel teman i böckerna försöker vara sådana som eleverna upplever i sina liv. (Peltonen 2011: 37)
Peltonen (2011: 39) poängterar att alla informanter använde likadant autentiskt material som till exempel artiklar, musik och filmer. Ändå ansåg några av dem att det inte är lätt att få tag på autentiskt material och att lärare själva måste vara aktiva på att söka lämpligt material. Internet ansågs dock vara ett ställe där det går att hitta autentiskt material. (2011: 43) En annan utmaning som kan begränsa autenticitet i svenskundervisningen är elevernas relativt låga kunskapsnivå.
Peltonen (2011: 44) märkte att detta försvårar till exempel projektarbete vilka kunde öka undervisningens autenticitet.
Peltonen utredde även elevernas åsikter om autentiskt material. Informanterna ansåg att eleverna har en tämligen positiv inställning till språket om autentiskt material används i svenskundervisningen. Å andra sidan kan eleverna ibland vara otåliga med autentiska texter om de innehåller många obekanta ord. Autentiskt material används ofta för att skapa en lättare stämning. (Peltonen 2011: 41 – 42)
18 5 RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel redogörs det för resultat och analys. Resultat redovisas i form av figurer som tolkas och analyseras närmare. Jag presenterar representativa exempel på lärarnas och studerandenas svar och jag själv har översatt dem från finska till svenska. Resultaten presenteras i samma ordning som frågorna i enkäterna. Först redogörs det för universitetsstuderandenas och därefter gymnasisternas svar på respektive enkät (se bilaga 1 eller 3). Jag sammanfattar studerandenas svar för att redogöra för eventuella likheter och skillnader. Därefter behandlas lärarnas svar på enkäten (se bilaga 2 eller 4). Jag kommer även att sammanfatta lärarnas svar i slutet av kapitlet.