INFORMELLT LÄRANDE OCH AUTENTISKT MATERIAL SOM VERKTYG I SVENSKINLÄRNINGEN – EN ENKÄTSTUDIE BLAND GYMNASISTER OCH UNIVERSITETSSTUDERANDE SAMT
SVENSKLÄRARE
Oona Tolonen
Pro gradu -avhandling Östra Finlands universitet Filosofiska fakulteten Humanistiska avdelningen Svenska språket
27.5.2020
ITÄ-SUOMEN YLIOPISTO – UNIVERSITY OF EASTERN FINLAND
Tiedekunta –Faculty
Filosofinen tiedekunta
Osasto – School
Humanistinen osasto
Tekijä – Author
Oona Tolonen
Työn nimi – Title
Informellt lärande och autentiskt material som verktyg i svenskinlärningen – en enkätstudie bland gymnasister och universitetsstuderande samt svensklärare
Pääaine – Main subject Työn laji - Level Päivämäärä - Date Sivumäärä – Number of pages
Ruotsin kieli
Pro gradu -tutkielma X
27.5.2020 63
Sivuainetutkielma Kandidaatin tutkielma Aineopintojen tutkielma Tiivistelmä – Abstract
Syftet för denna avhandling är att redogöra för om gymnasister och universitetsstuderande utnyttjar informellt lärande i sina studier i svenska. Universitetsstuderandena i studien genomför de obligatoriska studier i muntlig och skriftlig kommunikation i andra inhemska språket på språkcentret. Jag kommer även att redogöra för svensklärarnas åsikter om informellt lärande och autenticitet. Forskningsfrågorna är: 1) Använder studerandena informellt lärande i sin svenskinlärning? I fall ja, på vilka sätt och i vilken grad? 2) Finns det skillnader eller likheter mellan gymnasisterna och universitetsstuderandena när det gäller informellt lärande? Hurdana? 3) Anser studerandena att svensklärarna uppmuntrar dem att lära sig svenska även utanför klassrummet? I fall ja, på vilka sätt? 4) Använder svensklärarna autentiskt material under sina lektioner? I fall ja, på vilka sätt och i vilken grad?
I fall inte, varför? 5) Hurdana fördelar eller nackdelar anser svensklärarna att det finns i användningen av autentiskt material? 6) Uppmuntrar svensklärarna sina studerande att utnyttja informellt lärande? I fall ja, på vilka sätt? Jag antar att både gymnasister och universitetsstuderandena i någon grad använder informellt lärande i svenskinlärningen. Jag tror att studerandena i relativt hög grad upplever att lärarna uppmuntrar dem till informellt lärande. Min hypotes gällande svensklärarna är att de alla i någon grad använder autentiskt material i sin undervisning. Det finns även skäl att tro att de uppmuntrar studerandena till informellt lärande.
Jag samlar in materialet genom två webbenkäter: den ena för studerandena och den andra för lärarna.
Undersökningen är kvantitativ, kvalitativ och även kontrastiv. Materialet kommer att analyseras genom innehållsanalys.
Resultaten visar att både gymnasister och universitetsstuderande använder informellt lärande i svenskinlärningen. Gymnasisterna använder mest t.ex. Internet och följer sociala medier samt lyssnar på musik.
Universitetsstuderandena utnyttjar mest de tre ovannämnda men även filmer och tv-serier och tidningar. De största skillnaderna är att universitetsstuderandena mer aktivt använder filmer och tv-serier, tidningar och musik. Däremot använder de t.ex. svenskspråkiga radioprogram och podcast, böcker, hobbyer och bloggar i samma mån, dvs. lika sällan. Både studerandena och lärarna är mestadels eniga om att studerandena uppmuntras till informellt lärande genom olika tips. Alla svensklärare uppger att de använder autentiskt material i undervisningen, men det används högre på språkcentret än på gymnasiet. Svensklärarna nämner t.ex.
motiveringen och en mer omfattande helhetsbild om språket som fördelar med autentiskt material. Lärarna anser att nackdelar är t.ex. svårigheten med att hitta lämpligt material och uppdateringen av materialet.
Avainsanat – Keywords språkundervisning, språkinlärning, informellt lärande, svenska språket, enkätundersökning
ITÄ-SUOMEN YLIOPISTO – UNIVERSITY OF EASTERN FINLAND
Tiedekunta –Faculty
Filosofinen tiedekunta
Osasto – School
Humanistinen osasto
Tekijä – Author
Oona Tolonen
Työn nimi – Title
Informellt lärande och autentiskt material som verktyg i svenskinlärningen – en enkätstudie bland gymnasister och universitetsstuderande samt svensklärare
Pääaine – Main subject Työn laji – Level Päivämäärä – Date Sivumäärä – Number of pages
Ruotsin kieli
Pro gradu -tutkielma X
27.5.2020 63
Sivuainetutkielma Kandidaatin tutkielma Aineopintojen tutkielma Tiivistelmä – Abstract
Tämän tutkielman tavoitteena on selvittää, käyttävätkö lukiolaiset ja yliopisto-opiskelijat hyödykseen informaalia oppimista ruotsin kielen opiskelussaan. Yliopisto-opiskelijoista tutkin niitä, jotka suorittavat tutkintoon kuuluvaa toisen kotimaisen kielen kurssia kielikeskuksella. Kartoitan myös ruotsinopettajien näkökulmia informaalista oppimisesta ja autenttisuudesta. Tutkimuskysymykseni ovat seuraavat: 1) Käyttävätkö opiskelijat informaalia oppimista ruotsin kieltä opiskellessaan? Jos kyllä, niin miten usein ja millä tavoin? 2) Onko lukiolaisten ja yliopisto- opiskelijoiden informaalissa oppimisessa eroja tai yhtäläisyyksiä? Millaisia? 3) Kokevatko opiskelijat, että ruotsinopettajat kannustavat heitä opiskelemaan ruotsia myös vapaa-ajalla? Jos kyllä, niin millä tavoin? 4) Käyttävätkö ruotsinopettajat opetuksessaan autenttista materiaalia? Jos kyllä, millä tavoin ja kuinka usein? Jos ei, miksi? 5) Mitä hyviä tai huonoja puolia ruotsinopettajat kokevat autenttisen materiaalin käytössä olevan? 6) Kannustavatko ruotsinopettajat opiskelijoita informaaliin oppimiseen? Jos kyllä, niin millä tavoin? Oletan, että sekä lukiolaiset että yliopisto-opiskelijat käyttävät jossakin määrin informaalia oppimista ruotsin kielen opiskelussa. Uskon, että opiskelijat kokevat saavansa melko paljon kannustusta luokan ulkopuolella tapahtuvaan omaehtoiseen ruotsin opiskeluun.
Hypoteesini opettajiin liittyen on, että kaikki ruotsinopettajat käyttävät opetuksessaan jossakin määrin autenttista materiaalia. On myös syytä uskoa, että opettajat kannustavat opiskelijoitaan ruotsin informaaliin oppimiseen.
Käytän aineistonkeruumenetelmänä kahta sähköistä kyselylomaketta, joista toinen on opiskelijoille ja toinen opettajille.
Tutkimukseni on kvantitatiivista, kvalitatiivista ja kontrastiivista. Aineisto analysoidaan sisällönanalyysin keinoin.
Tulokset osoittavat, että sekä lukiolaiset että yliopisto-opiskelijat käyttävät informaalia oppimista ruotsinopiskelussaan.
Lukiolaiset käyttävät useimmin esim. Internetiä, seuraavat sosiaalisia medioita ja kuuntelevat musiikkia. Yliopisto- opiskelijat puolestaan hyödyntävät useimmin kolmea edellä mainittua, mutta myös elokuvia, tv-sarjoja ja lehtiä. Suurin ero opiskelijoiden välillä on se, että yliopisto-opiskelijat käyttävät lukiolaisia aktiivisemmin elokuvia/sarjoja, lehtiä ja musiikkia. Opiskelijat käyttävät yhtä vähän esim. ruotsinkielisiä radio-ohjelmia ja podcasteja, kirjoja, harrastuksia ja blogeja. Kyselyyn vastanneet opiskelijat ja opettajat ovat pääosin yhtä mieltä siitä, että opiskelijoita kannustetaan informaaliin oppimiseen erilaisten vinkkien kautta. Ruotsinopettajista kaikki kertovat käyttävänsä autenttista materiaalia opetuksessaan, mutta kielikeskuksella sitä käytetään useammin kuin lukiossa. He mainitsevat autenttisen materiaalin hyvinä puolina esim. motivoinnin ja kielen kokonaiskuvan laajentamisen. Huonoina puolina tuodaan esille esim. sopivan materiaalin löytäminen ja sen ajan tasalla pitäminen.
Avainsanat – Keywords kieltenopetus, kielen oppiminen, informaali oppiminen, ruotsin kieli, kyselytutkimus
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Hypoteser ... 3
1.3 Disposition ... 3
2 BAKGRUND ... 4
2.1 Andraspråksinlärning ... 4
2.2 Motivation ... 5
3 MATERIAL OCH METOD ... 8
3.1 Enkätundersökning ... 8
3.2 Enkät för gymnasister och universitetsstuderande ... 9
3.3 Enkät för lärare ... 10
3.4 Innehållsanalys ... 10
3.5 Metod ... 11
3.6 Forskningsetik ... 12
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 13
4.1 Formalitet ... 13
4.2 Autentiskt material ... 14
4.3 Tidigare forskning ... 14
4.3.1 Formellt och informellt lärande ... 15
4.3.2 Autenticitet i undervisningen ... 17
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 18
5.1 Kurs i akademisk svenska ... 18
5.1.1 Slutna frågor ... 19
5.1.2 Öppna frågor... 26
5.2 Gymnasiet ... 30
5.2.1 Slutna frågor ... 31
5.2.2 Öppna frågor... 39
5.3 Sammanfattningen av studerandenas svar ... 43
5.4 Lärare ... 47
5.4.1 Lärarna på kursen Akademisk svenska ... 47
5.4.2 Gymnasielärarna ... 51
5.5 Sammanfattningen av lärarnas svar ... 53
6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 55
LITTERATUR ... 61 BILAGOR
1 INLEDNING
Svenska språket är inte särskilt synligt i hela Finland. Man kan nödvändigtvis inte höra eller läsa svenska i sin vardag till exempel på gator eller i affärer. Man kan anta att det svenska språket överhuvudtaget inte alls behövs i sådana områden där det inte i så hög grad syns eller hörs i vardagen. Detta speglar sig troligen även i attityderna till språkinlärningen i svenska.
Ett sätt att effektivera språkinlärningen är att aktivera eleverna att använda språket även utanför klassrummet. Detta fenomen kallas för informellt lärande. I denna undersökning menar jag med det informella lärandet att elever/studerande frivilligt gör någonting sådant på sin fritid som kan ha en gynnsam inverkan på deras inlärning. Det informella lärandet sker frivilligt och är således inte knutet till skolan. Några exempel på informellt lärande är filmer, musik och sociala medier på målspråket.
Jag kommer att redogöra för om studerande som studerar svenska antingen på gymnasiet eller vid universitet använder informellt lärande. Därtill är jag intresserad av autenticitet i undervisningen. Därför kommer jag även redogöra för lärarnas åsikter om autenticitet och speciellt autentiskt material i undervisningen. Det informella lärandet och autenticitet har mycket med varandra att göra eftersom informellt lärande oftast innehåller autentiskt material, som till exempel nyheter, radioprogram eller tv-serier.
På basis av mina egna erfarenheter kan jag konstatera att det informella lärandet samt autentiskt material påverkar mycket svenskinlärningen. När jag var i gymnasiet, brukade jag titta på filmer eller lyssna på musik på svenska. Det hjälpte faktiskt, fast jag inte hade något egentligt syfte gällande språkinlärning. Genom att lyssna på svenska språket på olika sätt tycker jag att min språkkänsla för svenskan förbättrades. Därtill spelar lärarna en viktig roll. Lyckligtvis hade jag sådana lärare som uppmuntrade oss att använda informellt lärande till exempel i form av en uppgift där vi följde olika medier och skrev dagbok om det.
Nuförtiden när det finns olika tekniska verktyg såsom smartmobiler, Internet och annan informations- och kommunikationsteknik (hädanefter: IKT), har även kulturella fenomen blivit
2
mer tillgängliga. Det kunde sägas att IKT har gjort språkinlärningen mer jämlik. Det är således enkelt att sätta sig in i en annan kultur fast man är långt borta från själva kulturområdet eftersom man kan utnyttja olika medier. Därför erbjuder IKT nuförtiden, ur språklärarens synvinkel, möjligheter att utvidga språkinlärningen även på studerandenas fritid.
Jag anser att det informella lärandet är ett betydelsefullt ämne, men det har ändå inte undersökts i så hög grad. Fokuseringen har varit mer på det formella lärandet vilket betyder den vanligaste formen av inlärningen som sker i skolan. Enligt min åsikt kan dessa forskningsresultat vara nyttig information för blivande eller nuvarande lärare. Om lärarna får en mer omfattande helhetsbild av vilka verktyg för informellt lärande som helst används av eleverna, kan de rekommendera och framhäva dem i sin undervisning. Då kan ännu flera elever/studerande/lärare tillämpa mer det informella lärandet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna avhandling är att redogöra för om gymnasister i årskurs två och universitetsstuderande, som genomför den obligatoriska kursen i svenska på språkcentret, i ett finskdominerande område utnyttjar informellt lärande och i fall ja, på vilket/vilka sätt och i vilken grad. Fast huvudvikten i avhandlingen ligger på studerandenas svar, kommer jag ta även reda på några svensklärarens åsikter om autentiskt material och informellt lärande. Mina forskningsfrågor är följande:
1. Använder studerandena att de använder informellt lärande i sin svenskinlärning? I fall ja, på vilka sätt och i vilken grad?
2. Finns det skillnader eller likheter mellan gymnasisterna och universitetsstuderandena när det gäller informellt lärande? Hurdana?
3. Anser studerandena att lärare uppmuntrar dem att lära sig svenska även utanför klassrummet? I fall ja, på vilka sätt?
4. Använder svensklärarna i att de använder autentiskt material under sina lektioner? I fall ja, på vilka sätt och i vilken grad? I fall inte, varför?
3
5. Hurdana fördelar eller nackdelar anser svensklärarna att det finns i användningen av autentiskt material?
6. Anser svensklärarna att de uppmuntrar sina studerande att utnyttja informellt lärande? I fall ja, på vilka sätt?
1.2 Hypoteser
Det finns skäl att tro att både gymnasister och universitetsstuderande i någon grad använder det informella lärandet i sina studier. De mest populära sätten är troligen svenskspråkiga filmer, musik och Internet (Baker 2015). Jag antar att studerandena i någon mån anser att svensklärarna uppmuntrar dem till det informella lärandet. Min hypotes gällande svensklärarna är att de alla i någon mån använder autentiskt material i sin undervisning. Det finns även skäl att tro att lärarna anser att de uppmuntrar gymnasister och studerande att använda svenska till exempel i form av tips om svenskspråkig musik eller svenskspråkiga tv-serier och filmer.
1.3 Disposition
Denna uppsats består av sju huvudkapitel. Först presenterades ämnet, syftet samt frågeställningar. Därefter i kapitel 2 finns det bakgrundsdelen som innehåller information om andraspråksinlärning och motivation. I kapitel 3 presenteras undersökningsmaterial och -metod och därefter kommer teoridelen. I kapitel 5 redogörs för resultat och analys. Resultaten är kategoriserade enligt olika informanter: universitetsstuderande, gymnasister, lärarna vid universitetet och gymnasielärarna. Därefter i kapitel 6 finns diskussionsdelen där hela undersökningen sammanfattas, diskuteras och resultaten jämförs med tidigare forskningarna.
4 2 BAKGRUND
I detta kapitel presenteras andraspråksinlärning samt motivation lite närmare. Jag kommer även redovisa begreppen input och output som ingår i Krashens inputhypotes samt begreppet autenticitet.
2.1 Andraspråksinlärning
Begreppet andraspråk förekommer ofta med begreppet främmande språk och det finns olika åsikter om deras betydelse och hur de borde användas.
Mitchell och Myles (2004) anser detta begrepp relativt omfattande. De konstaterar att andraspråksinlärning är all språkinlärning som sker efter personen har lärt sig första språket, det vill säga modersmål. De framhäver att ”andraspråk är alla språk utifrån elevens
’modersmål’”. (Mitchell & Myles 2004: 5)
De Bot, Lowie och Verspoor (2005) har en mer särskiljande synpunkt till detta ämne. De anser att andraspråk och främmande språk kan urskiljas på basis av inlärningsomgivning.
Andraspråksinlärningen sker i en sådan omgivning där detta språk även används. Om någon däremot lär sig ett språk i något land där detta språk inte talas, är det fråga om främmande språk.
(De Bot, Lowie & Verspoor 2005: 7) Hammarberg (2013: 28) är av samma åsikt:
”Andraspråksinlärning sker i det land där språket talas och innebär en socialisation in i det nya språket, medan främmandespråksinlärning sker utanför språkmiljön som är typisk i skolan och högskolan”.
Det finns variation i användningen av begreppen andraspråk och främmande språk. Några forskare anser begreppen mer omfattande och andra mer strikt. Det är intressant att fundera vilket begrepp som borde användas i denna undersökning när det gäller inlärningen av svenska språket i Finland. Finland är ett tvåspråkigt land men det kan diskuteras om andraspråk ändå är ett lämpligt begrepp, eftersom i denna studie är det fråga om ett område där svenska språket
5
inte i så hög grad används. I denna studie använder jag begreppet andraspråk i samma betydelse som Mitchell och Myles har gett termen.
Krashen (1987) presenterar en teori gällande andraspråksinlärning (a theory of second- language acquisition) som består av fem delar. Inputhypotes är den fjärde delen av teorin, men det anses vara den viktigaste delen av teorin. Enligt inputhypotes lär sig språkinläraren mest effektivt när hen exponeras av lättbegriplig input (inflöde) som hen kan förstå. (Krashen 1987:
vii) Språkinlärare lär sig således inte, utan tillägnar sig språket (Krashen & Terrell 1983: 32).
Meningen är inte att inläraren nödvändigtvis förstår allt som finns i input utan det borde faktiskt vara en aning mer utmanande än inlärarens nuvarande nivå. Då måste inläraren arbeta för att kunna få reda på vad som menades. (Krashen 1987: 2) I denna teori finns det likadana drag som i scaffolding och Vygotskijs proximalzonsteori.
Krashen (1987) använder även begreppet output vilket omfattar språkinlärarens tal eller text.
Output är en viktig del av språkinlärningen eftersom språkinläraren då genom responsen inser vad hen inte ännu kan. (1987: 36) Krashen och Terrell (1983: 32) argumenterar att man inte kan lära någon att tala på målspråket utan det kommer som följdverkan efter inläraren ha fått tillräckligt lättbegriplig input.
2.2 Motivation
På samma sätt som andraspråksinlärning är motivation även ett omfattande begrepp som innehåller flera dimensioner. I detta avsnitt kommer jag redogöra för begreppet motivation ur språkinlärningens perspektiv.
Gardner och Lambert (1972) delar motivationen in i två grupper på basis av motivet för språkinlärning. Den första är instrumentell motivation där inläraren lär sig språket för att ha någon praktisk nytta av det. Ett exempel är att lära sig svenska bara för att kunna genomföra studentexamen. Däremot innehåller den andra typen av motivation, den integrativa motivationen, en mer personlig synvinkel till språkinlärning. Individen med den integrativa motivationen är inte bara intresserad av språket utan också av kulturen och de människor som
6
talar detta språk och vill till och med identifiera sig med målspråkets talare. (Gardner & Lambert 1972: 132) Gardner anser att integrativ motivation är effektivare i språkinlärningen men instrumentell motivation kan däremot vara bättre till exempel när det inte finns målspråkets infödda talare i området. (Pietilä 2014: 50)
Clément och Noels utvecklade självbestämmandeteorin som innehåller motivationens två nivåer: den inre och den yttre motivationen. Språkinlärare med den inre motivationen vill studera eftersom det är trevligt att kunna kommunicera på målspråket i framtiden. Om en språkinlärare däremot har en yttre motivation, beror studier endast på till exempel föräldrarnas uppmuntran. Dessa nivåer kan anses korrelera med Gardners och Lamberts (1972) två grupper.
Den inre motivationen är ungefär samma som integrativ motivation och den yttre samma som instrumental motivation. (Pietilä 2014: 51)
Enligt Gardner (1985) består motivationen i språkinlärningen av tre ingredienser: intensitet, positiv attityd mot inlärning och viljan att lära sig språket. Det räcker inte om det endast finns två av dessa tre egenskaper utan de alla måste samverka för att verkligen bilda motivation.
(Gardner 1985: 10)
Enligt Pietilä (2014) kan det vara utmanande att undersöka motivation. Detta beror på att informanterna inte nödvändigtvis kan bedöma sin motivation helt pålitligt. Motivation har ”en dubbelriktad karaktär” eftersom man å ena sidan kan bättre lära sig om man riktigt är motiverad men å andra sidan kan motivationen förekomma som följdverkan efter framgången. Det är även viktigt att beakta motivationen som en ständigt varierande helhet. (Pietilä 2014: 49) Även Dörnyei (2001: 186) ifrågasätter om det är möjligt att pålitligt undersöka motivation till språkinlärning på grund av motivationens dynamiska karaktär, speciellt om undersökningen genomförs endast en gång.
Autenticitet påverkar även inlärningen och autentiska inlärningssituationer är sådana som lärare kunde utnyttja mer i undervisningen, speciellt i språkundervisning. Rantala (2006) argumenterar att inlärarens intresse är viktigt eftersom inlärningen är mest effektiv när man är intresserad av ämnet. Om inlärare anser att något faktiskt kan vara värdefullt även i framtiden,
7
är hen mer motiverad att lära sig. (Rantala 2006: 14) Kolb (1984: 3 – 4) anser att autentisk inlärning är en metod som ingår i experimenterande inlärningen. Genom den experimenterande inlärningen är det möjligt att skapa ”den verkliga världen” i klassrummet. (Återgiven i Bärlund 2010)
8 3 MATERIAL OCH METOD
I detta kapitel presenteras material och metod närmare. Först redogörs för enkätundersökning samt enkäter för lärare, gymnasister och universitetsstuderande. Därefter presenteras innehållsanalys. Sedan redovisas hur svaren kommer att behandlas i denna undersökning. Sist redogörs för forskningsetik.
3.1 Enkätundersökning
Enkätundersökning som metod är mångsidig och kan således användas både i kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Enkäter kan användas som en del av materialinsamlingen till exempel om man samlar in bakgrundsinformation genom dem. Å andra sidan är det möjligt att allt undersökningsmaterial till största delen eller endast består av enkätsvaren. Enkäter borde ses som ett ”mätinstrument där varje fråga, punkt eller del mäter någon egenskap, åsikt eller erfarenhet som informanten har”. Enkätsvaren fungerar således som observationsmaterial.
(Alanen 2011: 146 – 147)
När enkäten planeras behöver man koncentrera sig på forskningsfrågorna. Annars kan det hända att enkäten innehåller även sådana frågor som man inte från första början hade meningen att undersöka. Det kan finnas slutna och öppna frågor eller blandningen av båda i enkäten. Slutna frågor har några alternativ och informanter måste välja ett eller flera av dem som de anser mest passande. När slutna frågor planeras är formuleringen viktig. (Alanen 2011: 149 – 150) Även Valli (2015: 43) framhäver att ”ledande frågor måste undvikas”. Slutna frågor kan formuleras med likertskala där det vanligen finns fem svarsalternativ. Svaren i likertskala kan även lätt analyseras. (Alanen 2011: 150)
Öppna frågor i enkäten möjliggör mer fria svar där informanten själv kan formulera det som hen vill konstatera gällande frågan. Analyseringen av öppna frågor är inte så lätt som i slutna men de kan ändå analyseras genom kvalitativa metoder. Sådana är till exempel kategorisering och sortering. Öppna frågor fungerar ofta som tillägg efter slutna frågor eftersom man genom dem kan få mer information om ämnet. (Alanen 2011: 151)
9
Enkätundersökning har många fördelar. En av de största fördelarna är effektivitet eftersom det är möjligt att snabbt samla in en omfattande mängd av information från många målgrupper samtidigt. Analys av enkäter är även relativt lätt, speciellt om det finns mest slutna frågor.
(Alanen, 2011: 160) En fördel till är att forskaren inte kan påverka informanterna under enkätundersökningen, eftersom forskaren inte behöver vara närvarande eller åtminstone inte kommunicerar mycket med informanterna. Enkäter är även ett mer reliabelt verktyg gällande frågeställningar eftersom alla får frågorna på samma sätt och då sker det inga förändringar i till exempel tonfall eller formulering som kunde påverka informanter. (Valli 2015: 44)
Nackdelen med enkätundersökning är osäkerhet om informanternas pålitlighet. Det är möjligt att de till exempel inte svarar på alla frågor. Ett problem är även att alla tolkar enkätfrågorna på sitt eget sätt, vilket betyder att någon kan missförstå dem. (Alanen 2011: 160) Även Beam (2012) konstaterar att enkätundersökningen har vissa nackdelar. Han tar upp till exempel att informanternas intresse för ämnet påverkar hur de svarar. Det är även problematiskt om informanterna anser ämnet som känsligt och således inte vill svara. Beam (2012) framhäver att alla ämnen i någon mån kan anses vara känsliga. Han tar även upp att informanterna förmodligen inte kommer ihåg allt som tidigare hänt och därför får man opålitliga data när det frågas om tidigare händelser. (Beam 2012: 92 – 93)
3.2 Enkät för gymnasister och universitetsstuderande
I enkäten (se bilaga 1) som gymnasisterna och universitetsstuderandena svarar på finns det både öppna och slutna frågor som gäller informellt lärande. I enkäten har begreppen formellt lärande och informellt lärande förklarats. I början av enkäten frågas det vilka mål de har med kursen, till exempel att förbättra sina hörförståelsekunskaper i svenskan. Målet är av intresse eftersom det även kan påverka deras informella lärande.
De slutna frågorna handlar om olika informella sätt som kunde användas som stöd i språkinlärning. Sådana är till exempel att titta på svenska filmer eller tv-serier, lyssna på svensk radio, podcast eller ljudböcker, skriva på svenska i sociala medier eller följa någon svensk person där och läsa hans eller hennes inlägg. Informanterna får även berätta mer exakt om några
10
frågor, om de till exempel använder någon applikation för att studera svenska på fritiden, kan de skriva applikationens namn. Därigenom kan ge de blivande (och även utexaminerade) lärarna få nyttig information som de kan utnyttja i sin undervisning Jag använder likertskala för att underlätta analysering av slutna frågor. Det finns dagligen, varje vecka, månatligen, mera sällan och aldrig som alternativ.
De öppna frågorna gäller till exempel svenskanvändning utomlands samt informanternas åsikter om hur lärarna uppmuntrar dem att använda informellt lärande. Det frågas också om studerandena kommer att fortsätta studera/använda svenska i framtiden och i fall ja, på vilka sätt och varför. Detta är av intresse eftersom uppfattningar om hur och i vilken grad de kommer att använda/studera svenska i framtiden kan påverka deras aktuella svenskinlärning idag.
3.3 Enkät för lärare
Lärarnas enkät (se bilaga 2) består av öppna frågor om autenticitet och informellt lärande. Jag ville ha endast öppna frågor för att få bredare svar. Det frågas om de själva använder autentiskt material i sin undervisning och i fall ja, på vilka sätt. Jag är även intresserad av att höra om de inte alls använder autentiskt material och i så fall varför. Lärarna får berätta om de själva tycker att de uppmuntrar eleverna eller studerandena till informellt lärande och i fall ja, på vilka sätt.
De får även besvara frågan om huruvida de har fått tillräckligt mycket information om det informella lärandet och om hur de kunde uppmuntra elever/studerande att använda/studera svenska på fritiden eller om det borde ordnas mer utbildning kring detta tema.
3.4 Innehållsanalys
Innehållsanalys som metod beskriver olika dokument som finns i skriftliga former (Tuomi &
Sarajärvi 2009: 106). I början av analysering finns materialet i spridd form. Genom innehållsanalys omorganiseras materialet på ett tydligt sätt. Det är även viktigt att materialet presenteras i kompakt och koncis form. Detta utförs utan att minska materialets informationsvärde. (Hämäläinen 1987; Burns & Grove 1997; Strauss & Cobin 1990; 1998.
Återgiven i Tuomi & Sarajärvi 2009: 106)
11
Innehållsanalys bör utföras gradvis. Efter valet av undersökningsföreteelsen och materialet, går man igenom materialet noggrant och koncentrerar sig bara på relevanta fynd. Därefter fortsätter arbetet med mindre mängd av materialet som kommer att klassificeras i grupper. Slutligen sammanfattas allt material som är relevant för studien. Klassificeringen är oftast kvantitativ, till exempel när det räknas hur många gånger någon företeelse förekommer i materialet. Det är även viktigt att bestämma om det är likheter eller skillnader som är mer intressanta att ta hänsyn till. (Tuomi & Sarajärvi 2009: 92 – 93)
Tydlighet är viktigt i innehållsanalysen eftersom det då kan förekomma så pålitliga slutsatser som möjligt vilket är metodens syfte (Hämäläinen 1987. Återgiven i Tuomi & Sarajärvi 2009:
108). Ett eventuellt problem med innehållsanalysen kan vara att det inte alls dras slutsatser utan materialet presenteras bara i en ny form. Då kan det hända att forskningen inte leder till några relevanta resultat, vilket kan anses som metodens svaga punkt. (Tuomi & Sarajärvi 2009: 103)
3.5 Metod
I denna undersökning består materialet av gymnasisternas, universitetsstuderandenas och lärarnas svar på enkäter. Det finns två olika enkäter: den ena för universitetsstuderandena samt gymnasisterna och den andra för lärarna. Enkäter skickas i elektronisk form till flera gymnasier och ett universitet i ett finskdominerande område.
Jag valde just gymnasister och universitetsstuderande som informanter eftersom de är på olika nivåer i sina studier. Jag jämför gruppernas resultat med varandra för att synliggöra om det finns några skillnader eller likheter i deras sätt att använda informellt lärande. Jag kommer även att utreda lärarens – både i gymnasiet och på universitetet – åsikter om autentiskt material och det informella lärandet och om de själv uppmuntrar elever/studerande att använda dem.
Som insamlingsmetod använder jag enkätundersökning och jag kommer att analysera svaren genom innehållsanalys. Studien kommer att vara kvantitativ, kvalitativ och även kontrastiv.
Metoden är kvantitativ eftersom jag kommer att redovisa antalet olika svar och illustrera detta i figurer för tydlighetens skull. Den kvalitativa synpunkten innebär att jag analyserar,
12
kategoriserar och tolkar svaren som skrivits i enkäter. Undersökningen är kontrastiv eftersom gymnasisternas och universitetsstuderandenas svar jämförs för att se om det finns några skillnader eller likheter. Svensklärarnas svar kommer även att jämföras med varandra.
Det är viktigt att beakta i resultatdelen att när det skrivs till exempel att gymnasisterna mest använder något sätt för det informella lärandet, är det i hög grad relativt. Eftersom studerandena ofta svarade endast aldrig eller sällan har jag räknat sådana frågor där svaren sprids lite mer till de mest använda sätten.
3.6 Forskningsetik
Jag är medveten om de etiska principerna för humanforskning och de har tagits hänsyn till i min undersökning (Forskningsetiska delegationen 2019). I början av båda enkäterna (se bilagor 1 och 2) framgår det att deltagandet är frivilligt och all data som samlas in för undersökningen ska behandlas helt anonymt. Jag redogör även undersökningens syfte och den beräknade tidsåtgången för svarandet i början av enkäter. Informanterna har möjlighet att kontakta mig om de har frågor gällande enkäten. (Forskningsetiska delegationen 2019: 29 – 30)
I min undersökning har jag beaktat informanternas integritetsskydd (se bilaga 5). Jag frågar inte informanternas namn, ålder, kön eller andra personuppgifter och således är det inte möjligt att identifiera dem. Som bakgrundsinformation vill jag endast veta om informanterna studerar eller arbetar i ett gymnasium eller vid universitetet. Informanternas svar sparas på Östra Finlands universitets server för elektroniska enkäter (eLomake). Efter att undersökningen är utförd kommer jag att radera samlade data från universitetets server och från min egen dator och de kommer att förstöras genast efter avhandlingen är färdig. (Forskningsetiska delegationen 2019:
33 – 34)
13 4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Formalitet är en teoretisk utgångspunkt i denna avhandling. Det innehåller formellt, icke- formellt och informellt lärande. Begreppet autentiskt material kommer även att diskuteras.
Därtill refereras tidigare forskningar om informellt lärande och autenticitet.
4.1 Formalitet
Det finns olika sätt att lära sig och de kan kallas till exempel med begreppen formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande.
Ellström (1996: 2) beskriver att formellt lärande är ”ett planerat, målinriktat lärande som sker inom ramen för särskilda utbildningsinstitutioner (skola, folkbildning, universitet och liknande)”. Eaton (2010: 15) lyfter även fram att det finns någon professionell person, vanligen lärare, i den formella undervisningen. Formellt lärande kan även kallas för explicita lärandet (Sundman 2014: 117). Hammarberg (2013: 28) använder begreppet formell inlärning.
Icke-formellt lärande sker däremot inte i någon läroanstalt utan till exempel på fritiden. Fast det inte ges något betyg för icke-formellt lärande, är det ändå strukturerat eftersom man försöker uppnå vissa syften i lärandet. (EU 678/2001: 35). Schugurensky (2000: 2) konstaterar att ”det icke-formella lärandet är oftast kortvarigt och frivilligt”. Ett exempel på icke-formellt lärande är studieresor.
Informellt lärande är varken strukturerat eller sker i någon läroanstalt. Det leder inte heller till något betyg. Det informella lärandet är helt frivilligt och händer på fritiden. Europeiska gemenskapernas kommission definierar att informellt lärande, eller så kallat vardagslärande, är sådant som ”är resultatet av verksamhet i det dagliga livet i samband med arbete, familj eller fritid”. (EU 678/2001: 33, 36)
14
Eaton (2010: 17) beskriver informellt lärande som spontant. Även Ellström (1996: 3) argumenterar att informellt lärande sker i hög grad helt omedvetet och ”som en sidoeffekt av andra aktiviteter”. Eaton konstaterar att genom informellt lärande lär man sig mer talat än skrivet språk. Det argumenteras även att det informella lärandet är viktigt för språkinlärare eftersom man får därigenom mer autenticitet speciellt till språkinlärning. (2010: 17)
Hammarberg (2013: 28) använder begreppet informell inlärning och beskriver att det ”sker genom kontakt med språket i det dagliga livet”. Sandwall (2013: 728) använder även begreppet informellt lärande: ”Lärande som uppstår ’naturligt’ när en individ är engagerad i en aktivitet omtalas ibland som informellt lärande”.
4.2 Autentiskt material
Bärlund (2006: 31 – 37) behandlar begreppet autenticitet (återgiven i Bärlund 2010) och konstaterar att autentiskt material i korthet är naturligt och producerat av någon nativ språkbrukare. Kaikkonen (2000: 54) framhäver att autenticitet i undervisningen kan mätas i form av hur betydelsefull till exempel någon inlärningssituation är.
Belcher (2006, återgiven i Sandwall 2013: 746) delar undervisningsmaterial i tre grupper:
autentiskt, semi-autentiskt och icke-autentiskt. Enligt henne är autentiskt material ”originaltext i avsedd kontext”. Semi-autentiskt material är ”producerade av individer med kunskap av språkbruket i den aktuella kontexten. Icke-autentiskt material är till exempel ”massproducerade läromedel”. Autentiska texter är sådana ”som inte är producerade eller bearbetade för ett språkutvecklande syfte, till exempel för texter från media”. (Sandwall 2013: 746 – 747)
4.3 Tidigare forskning
Det finns tre tidigare studier som presenteras här. De första två handlar om formellt och informellt lärande och den tredje om autenticitet i svenskundervisningen.
15 4.3.1 Formellt och informellt lärande
Baker (2015) har undersökt formellt och informellt lärande med fokus på engelskan. Därtill undersökte han elevernas inställning till engelska. Forskningsfrågorna var: Hur anser eleverna att de lär sig engelska? Vad anser eleverna om att lära sig engelska? Vilka likheter och skillnader upplever eleverna finns i att lära sig engelska i och utanför skolan? Bakers informanter var 51 gymnasister i en skola i Västra Götalands län. I undersökningen använde han kvantitativ metod och han samlade sitt material genom enkäter (Baker 2015: 12 – 13).
Resultaten i Bakers studie visade att gymnasisterna lärde sig bäst genom att tala. De ansåg att talövningar även hade en positiv inverkan på deras självförtroende. Sedan kom läsandet, lyssnandet och skrivandet. Gymnasisterna konstaterade att ”det engelska språket är roligt”, men ändå bara hälften ansåg att själva inlärningen av språket skulle vara roligt. De tyckte mest om att tala engelska under lektionerna. Alla informanter ansåg engelskan som ett viktigt språk eftersom det används ”som kommunikationsmedel med omvärlden”. (Baker 2015: 14 – 15)
Största delen av gymnasisterna ansåg att det finns skillnader mellan inlärningen av engelska i och utanför skolan. Endast tre informanter upplevde inte några skillnader. Baker konstaterar att
”utifrån svaren anses den strukturerade engelskinlärningen ske på skolan och den ostrukturerade i sin tur på fritiden”, vilket är presumtivt. Över hälften av informanterna svarade att de lärde sig bra både på formellt och informellt sätt. (Baker 2015: 16)
När det gäller informellt lärande visade resultatet att eleverna mest använde filmer, musik och Internet som verktyg utanför skolan. Några informanter svarade att de lär sig genom att kommunicera på målspråket när de är utomlands. (Baker 2015: 14) Detta stödjer även svaren på första forskningsfrågan där majoriteten av gymnasisterna konstaterade att de lär sig bäst genom att tala. De ansåg att lärandet utanför skolan är ”omedvetet, oplanerat, fritt och utan krav och press” (Baker 2015: 16).
Den största skillnaden mellan föreliggande pro gradu -avhandling och Bakers studie är språket eftersom jag undersöker det svenska språket, medan Baker studerar engelska. Därtill undersökte
16
Baker inlärningen av engelskan både i och utanför klassrummet medan jag fokuserar endast på det informella lärandet vilket sker utanför klassrummet. Baker har även inkluderat informanternas inställningar till engelska i sin undersökning. Denna undersökning handlar enbart om det informella lärandet så att det inte blir för omfattande. En orsak till att jag inte behandlar informanternas inställningar är att det redan har undersökts i hög grad gällande svenskan. Därför anser jag att det inte behöver tas upp i denna avhandling.
Formellt och informellt lärande har undersökts även i Finland. En undersökning utredde vad och hur universitetsstuderande hade lärt sig om engelskan eller svenskan både i och utanför klassrummet. Informanterna studerade engelska eller svenska som huvudämne. Materialet samlades in genom en enkät och svaren analyserades med hjälp av innehållsanalys (Kalaja m.fl.
2011b: 66).
I sin studie kom Kalaja m.fl. (2011b) fram till att informanterna hade lärt sig grunderna i språken när de var i grundskolan och gymnasiet. Med grunderna menas huvudsakligen grammatik och ordförråd. Informanterna som studerade engelska hade varierande åsikter om skolans betydelse som inlärningsmiljö: ”Några ansåg skolan som en viktig inlärningsmiljö där de lärt sig ’alla grunder’. Några argumenterade däremot att de ’inte alls’ hade lärt sig språket i skolan.” Å sin sida konstaterade de som studerade svenska att de hade lärt sig språket i skolan som inlärningsmiljö. (Kalaja m.fl. 2011b: 67 – 68)
Kalajas m.fl. (2011b: 68 – 69) resultat gällande informellt lärande visade att informanterna hade lärt sig till exempel ordförråd på sin fritid. De konstaterade att det hade skett genom att titta på TV och genom att läsa tidningar samt texter i olika förpackningar. Både studerandegrupper ansåg att deras hörförståelse förbättrades genom det informella lärandet. (Kalaja m.fl. 2011b:
68 – 69)
Informanterna i Kalajas m.fl. studie (2011b: 69, 71) som studerade engelska framhävde även autenticitet i inlärningen, eftersom de hade fått möjligheter att faktiskt använda språket i äkta situationer. Därigenom hade de blivit mer säkra på att använda språket i verkligheten. Däremot de som studerade svenska utnyttjade inte möjligheter till autentisk kommunikation: en
17
informant konstaterade att hen använde engelska istället för svenska när hen besökte Sverige.
(Kalaja m.fl. 2011b: 69, 71)
4.3.2 Autenticitet i undervisningen
I sin graduavhandling undersöker Peltonen (2011) hur högstadielärare förhåller sig till autenticitet i svenskundervisning. Hon samlade in materialet genom fyra temaintervjuer. Två av informanterna var nyblivna lärare medan de två andra hade mer erfarenhet, 10 – 20 år, som lärare. (Peltonen 2011: 33).
Resultaten visade att alla informanter ansåg autenticitet som en viktig del av svenskundervisningen (Peltonen 2011: 55). Alla informanter använde läroböcker i sin undervisning eftersom ”den fungerar som en bra grund för undervisningen och ger ramar för allt man gör under lektionerna”. En av informanterna tyckte att det finns autentiska drag även i läroböckerna, till exempel teman i böckerna försöker vara sådana som eleverna upplever i sina liv. (Peltonen 2011: 37)
Peltonen (2011: 39) poängterar att alla informanter använde likadant autentiskt material som till exempel artiklar, musik och filmer. Ändå ansåg några av dem att det inte är lätt att få tag på autentiskt material och att lärare själva måste vara aktiva på att söka lämpligt material. Internet ansågs dock vara ett ställe där det går att hitta autentiskt material. (2011: 43) En annan utmaning som kan begränsa autenticitet i svenskundervisningen är elevernas relativt låga kunskapsnivå.
Peltonen (2011: 44) märkte att detta försvårar till exempel projektarbete vilka kunde öka undervisningens autenticitet.
Peltonen utredde även elevernas åsikter om autentiskt material. Informanterna ansåg att eleverna har en tämligen positiv inställning till språket om autentiskt material används i svenskundervisningen. Å andra sidan kan eleverna ibland vara otåliga med autentiska texter om de innehåller många obekanta ord. Autentiskt material används ofta för att skapa en lättare stämning. (Peltonen 2011: 41 – 42)
18 5 RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel redogörs det för resultat och analys. Resultat redovisas i form av figurer som tolkas och analyseras närmare. Jag presenterar representativa exempel på lärarnas och studerandenas svar och jag själv har översatt dem från finska till svenska. Resultaten presenteras i samma ordning som frågorna i enkäterna. Först redogörs det för universitetsstuderandenas och därefter gymnasisternas svar på respektive enkät (se bilaga 1 eller 3). Jag sammanfattar studerandenas svar för att redogöra för eventuella likheter och skillnader. Därefter behandlas lärarnas svar på enkäten (se bilaga 2 eller 4). Jag kommer även att sammanfatta lärarnas svar i slutet av kapitlet.
5.1 Kurs i akademisk svenska
Sammanlagt 16 universitetsstuderande svarade på enkäten. Figur 1 visar hurdana målsättningar (förbättra grammatik, kommunikation, hörförståelse, läsförståelse, ordförråd, allmänna språkkunskaper och klara av kursen) de hade för kursen. Det frekventaste svaret bland universitetsstuderandena var klara av kursen. Det var möjligt att välja många alternativ.
Figur 1. Universitetsstuderandenas målsättningar för kursen. n = 38
0 2 4 6 8 10 12 14
grammatik kommunikation hörförståelse läsförståelse ordförråd språkkunskaper klara av
Målsättningar för kursen
19 5.1.1 Slutna frågor
I detta avsnitt redogörs för universitetsstuderandenas svar på de slutna frågorna i enkäten.
Universitetsstuderandena svarar på ett tämligen olika sätt hur ofta de brukar titta på svenskspråkiga filmer eller tv-serier (se figur 2). Åtta av dem uppger sällan och tre aldrig, men tre tittar månatligen och två varje vecka. Ingen av universitetsstuderandena tittar dagligen på svenskspråkiga filmer eller tv-serier.
Figur 2. Hur ofta universitetsstuderandena tittar på svenskspråkiga filmer eller tv-serier. n =16
Den andra frågan i enkäten handlar om svenskspråkiga videor. Resultaten är nästan likadana som i första frågan, men här svarade flera aldrig (se figur 3 på sidan 20). Trots det är sällan mest förekommande svaret. Två universitetsstuderande konstaterar att de tittar på svenskspråkiga videor varje månad och en varje vecka.
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag tittar på svenskspråkiga filmer eller tv-serier:
20
Figur 3. Hur ofta universitetsstuderandena tittar på svenskspråkiga videor. n = 16
Resultaten är mer spridda när det gäller musiklyssnandet (se figur 4). Sex universitetsstuderande lyssnar aldrig på svenskspråkig musik. Fyra svarar sällan och tre månatligen. Det finns ändå tre informanter som är mer intresserade av svenskspråkig musik eftersom två konstaterar att de varje vecka lyssnar på det och en varje dag.
Figur 4. Hur ofta universitetsstuderandena lyssnar på svenskspråkig musik. n = 16
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag tittar på svenskspråkiga videor t.ex. på Youtube
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag lyssnar på svenskspråkig musik:
21
Den fjärde frågan gällde svenskspråkiga radiokanaler, podcast eller ljudböcker. Figur 5 visar att de frekventaste svaren även här är aldrig och sällan. Det finns endast en informant som uppger att hen lyssnar på någon av dem varje månad men ingen svarar varje vecka eller dagligen.
Figur 5. Hur ofta universitetsstuderandena lyssnar på svenskspråkiga radiokanaler, podcast eller ljudböcker. n = 16
Universitetsstuderandena är tämligen eniga om hur ofta de läser svenskspråkiga böcker (se figur 6). Över hälften läser aldrig svenskspråkiga böcker och de andra sällan. Ingen av universitetsstuderandena väljer månatligen, varje vecka eller dagligen.
Figur 6. Hur ofta universitetsstuderandena läser svenskspråkiga böcker. n = 16
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag lyssnar på svenskspråkiga radiokanaler, podcast eller ljudböcker:
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag läser svenskspråkiga böcker:
22
Fast universitetsstuderandena inte så ofta läser svenskspråkiga böcker, betyder det inte att de aldrig skulle läsa någonting på svenska. Fyra av dem uppger att de läser tidningar eller magasin på svenska varje vecka och en månatligen (se figur 7). Även fyra svarar sällan och sammanlagt sex aldrig. Ingen av universitetsstuderandena läser dem varje dag.
Figur 7. Hur ofta universitetsstuderandena läser svenskspråkiga tidningar eller magasin.
n = 16
Svenskspråkiga bloggar är inte särskilt populära bland dessa universitetsstuderande (se figur 8).
De flesta konstaterar att de aldrig läser sådana. Fem uppger att de sällan läser bloggar som är skrivna på svenska.
Figur 8. Hur ofta universitetsstuderandena läser svenskspråkiga bloggar. n = 16
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag läser svenskspråkiga tidningar eller magasin (på nätet eller i pappersform):
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag läser svenskspråkiga bloggar:
23
Följande fråga handlar om skrivandet. Jag ville veta om studerandena skriver på svenska till exempel i sociala medier. Av figur 9 framgår det att aldrig är ett frekvent svar. Fem universitetsstuderande uppger att de sällan skriver på svenska på nätet. Ingen av dem skriver månatligen på svenska men två konstaterar att de skriver på svenska varje vecka.
Figur 9. Hur ofta universitetsstuderandena skriver på svenska i sociala medier eller annanstans på nätet. n = 16
Denna fråga handlar även om sociala medier men i form av följande av någon svenskspråkig person eller sida. Svaren är lite mer utspridda här, fast de flesta uppger att de aldrig följer svenskspråkiga personer eller andra sidor i sociala medier (se figur 10 på sidan 24). Sällan, månatligen och dagligen fick två svar och varje vecka ett. Universitetsstuderandena nämner att de följer till exempel Kungahuset på Instagram, svenskspråkiga universitet samt idrottare på sociala medier.
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag skriver på svenska i sociala medier eller någon annanstans på nätet:
24
Figur 10. Hur ofta universitetsstuderandena följer svenskspråkiga personer eller sidor i sociala medier. n = 16
Språkinlärningsapplikationer är inte särskilt omtyckta bland universitetsstuderandena, eftersom över hälften konstaterar att de aldrig använder sådana på fritiden (se figur 11). Sex informanter svarar att de sällan övar svenska med hjälp av någon applikation och en månatligen. Ingen svarar varje vecka eller dagligen. Förutom Duolingo som nämns i rubriken, uppger många universitetsstuderande att de även använder Quizlet som verktyg i sin språkinlärning.
Figur 11. Hur ofta universitetsstuderandena övar svenska med hjälp av språkinlärningsapplikationer. n = 16
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag följer svenskspråkiga personer eller andra sidor i sociala medier:
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag övar svenska på fritiden med hjälp av språkinlärningsapplikationer (t.ex. Duolingo):
25
Jag var intresserad av att se om informanterna själva talar svenska på fritiden. Även vid denna fråga ger majoriteten svaret aldrig eller sällan. Dessutom rapporterar två studerande att de talar med svenskspråkiga månatligen. En universitetsstuderande redogör för att hen talar med svenskspråkiga i samband med datorspel.
Figur 12. Hur ofta universitetsstuderandena talar med svenskspråkiga i vardagen. n = 16
Universitetsstuderandena är mest eniga om frågan om språkanvändningen i samband med hobbyer. Det framgår av figur 13 att alla utom två konstaterar att de aldrig använder svenska på något sätt i sin hobby. De två redogör för att de sällan använder svenska i sin hobby.
Figur 13. Hur ofta universitetsstuderandena använder svenska språket i sin hobby. n = 16
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag använder svenska språket i min hobby:
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag talar med svenskspråkiga i vardagen:
26
Den sista slutna frågan handlar om Internetanvändning överhuvudtaget i svenskinlärning. Här är svaren mer utspridda och det frekventaste svaret är månatligen (se figur 14). Därefter kommer varje vecka med fem svar. Sällan och aldrig får båda tre svar och dagligen ett.
Universitetsstuderandena uppger att de till exempel läser svenskspråkiga artiklar eller nyheter samt använder ordböcker på nätet.
Figur 14. Hur ofta universitetsstuderandena utnyttjar Internet när de studerar svenska. n = 16
5.1.2 Öppna frågor
I detta avsnitt redogörs för universitetsstuderandenas svar på de öppna frågorna i enkäten.
Informanterna blev tillfrågade i enkäten om de använder svenska när de reser till något svenskspråkigt område. Denna fråga delade universitetsstuderandenas svar i relativt hög grad.
Sex studerande uppger att de använder svenska när de är i Sverige, de andra nordiska länderna eller på Åland, medan de övriga sex svarar tvärtom. Dessutom konstaterar en studerande att hen inte ha rest i dessa områden och tre svarar ingenting. Det är problematiskt om informant inte svarar någonting alls på frågan, eftersom det i denna fråga kan tolkas på många sätt. Det kan betyda att informanten inte har rest där eller att hen inte använder svenska om hen reser där.
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag utnyttjar Internet när jag studerar svenska:
27
(1) Pohjoismaissa matkaillessani pyrin käyttämään ruotsia aina kun mahdollista.
Norjassakin saa yksinkertaiset asiat selvitettyä ruotsiksi ihan hyvin.
’När jag reser i nordiska länderna försöker jag använda svenska så ofta som möjligt.
Man kan klara av enkla saker alldeles bra på svenska även i Norge.’
(2) Kyllä, todella yksinkertaisissa keskusteluissa Ruotsissa, esimerkiksi kahvilassa, muuten englanniksi.
’Ja, i väldigt enkla diskussioner i Sverige, till exempel på kaféet, annars på engelska.’
(3) En, käytän yleensä englantia.
’Nej, jag brukar använda engelska.’
Jag frågade om studerande ännu på något annat sätt använder svenska på fritiden. Fyra universitetsstuderande svarar jakande medan majoriteten (12 av 16) nekande. Studerandena uppger att de till exempel talar med sina kompisar eller släktingar på svenska (se citat 4 och 5).
De uppger ändå att detta händer tämligen sällan fast en använder svenskspråkiga interjektioner varje vecka.
(4) Kyllä, kavereiden kesken tulee käytettyä välillä ruotsia ja suomea keskenään, esimerkiksi keskustelun yhteydessä reagointitilanteessa. Lausahduksia tai huudahduksia tulee käytettyä viikoittain.
’Ja, vi blandar ibland svenska och finska kompisar emellan, till exempel när vi reagerar på någon diskussionssituation. Uttalanden och utrop används varje vecka.’
(5) Kavereiden kanssa puhutaan aina välillä ja varmaan jatketaan.
’Talar det ibland med kompisarna och troligen fortsätter.’
28
Jag ville veta om svensklärarna ger exempel på hur man kunde lära sig svenska utanför klassrummet. Det framgår av universitetsstuderandenas svar att de får stöd till informellt lärande. Majoriteten (11 av 16) uppger att de får tillräckligt många exempel på svenskinlärningen som sker utanför klassrummet. Ändå finns det fem universitetsstuderande som anser att de inte får tillräckligt med råd om detta. Olika exempel som studerandena tar upp är svenskspråkiga sociala medier, webbsidor, filmer och serier. Två studerande konstaterar även att lärarna uppmuntrar dem att använda olika apparater på svenska (se citat 6).
(6) Kyllä, seuraamalla uutisia, podcasteja ja vaihtamalla puhelimen kieleksi ruotsin.
’Ja, genom att följa nyheter, podcast och att byta telefonen på svenska.’
(7) Kuuntelemalla ruotsinkielisiä radio-ohjelmia ja podcasteja sekä katsomalla ruotsinkielisiä elokuvia ja sarjoja. Lisäksi kehotettu lueskelemaan uutisia ruotsiksi.
’Genom att lyssna på svenskspråkiga radioprogram och podcast samt titta på svenskspråkiga filmer och tv-serier. Därtill har det uppmuntrat till att läsa nyheter på svenska.’
(8) Kyllä, esimerkiksi esittelemällä internetistä materiaaleja, kuten verkkolehtiä, somekanavia tai radio-ohjelmia.
’Ja, till exempel genom att visa material på Internet, såsom nättidningar, kanaler i sociala medier eller radioprogram.’
Universitetsstuderandena är relativt eniga om att de inte behöver mer råd om hur de kunde lära sig svenska utanför klassrummet. Endast två studerande konstaterar att de skulle vilja ha mer råd om den informella svenskinlärningen. Resten av studerandena anser att de inte behöver mer råd. Detta kan bero på hur de flesta svarade på föregående frågan. Där uppgav majoriteten att de redan får många råd om ämnet och därför kan de uppleva att inte behöver fler råd.
29
Sist frågade jag om studerande på något sätt kommer att fortsätta studera eller använda svenska.
Det framgår av universitetsstuderandenas svar att hälften på något sätt kommer att fortsätta studera eller använda svenska även i framtiden. Två studerande uppger att de åtminstone fortsätter att följa svenskspråkiga nyheter eller sociala medier för att upprätthålla sina språkkunskaper (se citat 9). Dessutom konstaterar fyra studerande att de kommer att fortsätta med svenskan i form av talandet, till exempel med släktingar eller kompisar. Av citat 9 och 11 framgår även att några studerande kommer till exempel lyssna på svenskspråkiga podcast.
(9) En ehkä opiskelua, mutta esimerkiksi sosiaalisessa mediassa seuraan kuningasperhettä ja voisin kuunnella jotain helppoja podcasteja yms.--> kielitaito pysyisi edes jollain tavalla yllä vaikka sitä en tarvitsekaan arkipäivinä.
’Inte kanske att studera men jag följer till exempel Kungahuset i sociala medier och jag kunde lyssna på några lätta podcast osv. → språkkunskaper kunde på något sätt upprätthållas fast jag inte behöver svenska i min vardag.’
(10) Aion jatkaa, koska pidän ruotsin kielestä. Kielen käyttö keskittyy lähinnä arkisiin tilanteisiin, eikä niinkään akateemisessa tarkoituksessa oppimiseen.
’Jag kommer att fortsätta eftersom jag tycker om svenskan. Språkanvändningen fokuseras närmast på vardagliga situationer, jag syftar alltså inte till akademiskt lärande.’
(11) Aion ainakin ylläpitää nykyistä ruotsin kielen taitoa, koska haluan ettei kielitaitoni häviä kokonaan. Haluan, että pystyn ymmärtämään kuulemaani ja lukemaani ruotsin kieltä siten, että ymmärrän keskeisimmät asiat pääpiirteittäin. Aion lukea uutisia ja kuunnella jotain podcastia ruotsiksi.
’Jag kommer åtminstone att upprätthålla mina nutida svenskkunskaper eftersom jag vill att mina språkkunskaper inte helt försvinner. Jag vill förstå allt som jag hör och läser på svenska så att jag i stora drag förstår de centrala sakerna. Jag kommer att läsa nyheter och lyssna på någon podcast på svenska.’
30
(12) Kyllä, todennäköisesti kavereiden kanssa ja työelämässä. Koska olen kotoisin kaksikielisestä kaupungista.
’Ja, förmodligen med kompisar och i arbetslivet. Eftersom jag kommer från en tvåspråkig stad.’
6 universitetsstuderande uppger att de inte kommer att fortsätta studera eller använda svenska i framtiden. Det framgår av citat 13 att en av dem inte helt utesluter möjligheten eftersom hen kunde tänka sig studera svenska om det skulle vara till nytta för yrket.
(13) En, jos ei tule omaan ammattiin hyödyllisiä kursseja.
’Nej, om det inte kommer kurser som är nyttiga i mitt eget yrke.’
Två studerande är inte helt säkra på om de kommer att studera eller använda svenska på något sätt i framtiden. Den ena av dem skulle eventuellt kunna upprätthålla sina kunskaper i svenska i någon form i sitt liv om hen har tid (se citat 14).
(14) Ehkä, riippuu myös siitä miten paljon on aikaa. Esimerkiksi ruotsinkielisiä tv- ohjelmia voisin alkaa katsomaan.
’Kanske, det beror också på hur mycket tid jag har. Till exempel svenskspråkiga tv- serier kunde jag börja titta på.’
5.2 Gymnasiet
Sammanlagt 15 gymnasister svarade på enkäten. Första frågan handlar om målsättningar för kursen. Majoriteten av gymnasisterna valde alla eller nästan alla alternativ (förbättra grammatik, kommunikation, hörförståelse, läsförståelse, ordförråd, allmänna språkkunskaper
31
och klara av kursen) som sina målsättningar för kursen (se figur 15). Ingen valde endast klara av kursen som sitt mål.
Figur 15. Gymnasisternas målsättningar för kursen. n = 82
5.2.1 Slutna frågor
I detta avsnitt presenterar jag gymnasisternas svar på de slutna frågorna i enkäten.
Gymnasisterna är tämligen eniga om hur ofta de tittar på svenskspråkiga filmer eller tv-serier (se figur 16 på sidan 32). Majoriteten (12 av 15) svarar sällan. Endast två informanter uppger att de aldrig tittar på svenskspråkiga filmer eller tv-serier. En svarar månatligen men ingen väljer alternativet varje vecka eller dagligen.
0 2 4 6 8 10 12 14
grammatik kommunikation hörförståelse läsförståelse ordförråd språkkunskaper klara av
Målsättningar för kursen
32
Figur 16. Hur ofta gymnasisterna tittar på svenskspråkiga filmer eller tv-serier. n = 15
Figur 17 visar relativt likadana resultat när det gäller svenskspråkiga videor. Sällan är det mest frekventaste alternativet med 10 svar. Sammanlagt tre uppger aldrig. Ändå finns det en som tittar månatligen och en varje vecka på svenskspråkiga videor på nätet. Ingen svarar dagligen.
Figur 17. Hur ofta gymnasisterna tittar på svenskspråkiga videor. n = 15
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag tittar på svenskspråkiga filmer eller tv-serier:
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag tittar på svenskspråkiga videor t.ex. på Youtube
33
Gymnasisternas svar fördelades lite gällande svenskspråkig musik. Ungefär hälften uppger att de sällan lyssnar på svenskspråkig musik. Fyra svarar månatligen och två aldrig. Dessutom uppger en att hen lyssnar på svenskspråkig musik varje vecka men ingen gör det dagligen.
Figur 18. Hur ofta gymnasisterna lyssnar på svenskspråkig musik. n = 15
Svenskspråkiga radiokanaler, podcast eller ljudböcker är inte särskilt populära bland gymnasisterna eftersom hälften konstaterar att de aldrig lyssnar på sådana (se figur 19 på sidan 34). Ändå finns det andra hälften som uppger sällan. Alternativ månatligen, varje vecka och dagligen får inga svar.
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag lyssnar på svenskspråkig musik:
34
Figur 19. Hur ofta gymnasisterna lyssnar på svenskspråkiga radiokanaler, podcast eller ljudböcker. n = 15
Den femte frågan gäller läsandet, speciellt svenskspråkiga böcker. Majoriteten (10 av 15) av gymnasisterna uppger att de aldrig läser svenskspråkiga böcker och fem gör det sällan (se figur 20).
Figur 20. Hur ofta gymnasisterna läser svenskspråkiga böcker. n = 15
Den sjätte frågan handlar på samma sätt om läsandet men i form av tidningar eller magasin.
Även här uppger gymnasisterna mest aldrig och sällan, men det finns en som läser svenskspråkiga tidningar eller magasin dagligen (se figur 21 på sidan 35).
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag lyssnar på svenskspråkiga radiokanaler, podcast eller ljudböcker:
0 2 4 6 8 10 12 14
dagligen varje vecka månatligen sällan aldrig
Jag läser svenskspråkiga böcker:
