• Ei tuloksia

St udi en s p raktis k a im plikati oner

4 UTVEC KLINGSARBETE

8.2 St udi en s p raktis k a im plikati oner

Med st öd i teori bil dnin gen om utv eckl in gs arbete, de n ati o nell a utveckl in gs -proj ek ten o ch mi n empi ris ka stud ie pres ent erar j ag s ju (7 ) fö rsl ag til l utvecklin g/förän dri n g av utbil dni ngsprogramm et elektrot eknik vid Yrkeshö g-skol an No vi a i Vas a.

Försla g 1

Jag fö reslå r a tt d et införs företagsförla gd utbildning in o m p rofilerin gen elk rafts teknik i utbildnings prog rammet el ektro teknik På län gre sikt s kull e omfattn in gen ku nn a v ara tot alt 30 s tudi epo än g m en til l at t börj a m ed rekomm en derar j ag att ett inl edan de försök kunde gö ras m ed omfatt ningen 15 studi ep oän g. Huv ud del en av u tbil dnin gen k an förl äggas t i ll slut et av t redje skol året o ch rest en till b örj an av det fj ärde sk ol året. In l ed ande försök k an ge svar på läm pli g pl aceri n g och till vägagån gss ätt. Det är d en s t uderande själv s om i första h and sk all sök a efter l ämpli ga arbetspl ats er, d är tonvikt en s kal l vara lagd p å u tbildning och ko mp etensu tveckling. I s åd ana fall där den stud erand e inte sj älv l yck as få en läm pli g studi e/ arbetspl ats reko mmend eras att repres ent anter fö r s kol an hj äl per til l och det k an o ck så vara vikt i gt m ed sond erin gar från s k olans si da i öv ri ga fal l. Den föret ags fö rlagd a ut bild nin gen skull e k unn a t es tas i liten sk al a red an inkomm and e höst fö r de s om d å i nl ed er fjärd e årets stud ier. Det kan till exemp el göras h elt ell er del vis inom ram en för någon av d e redan i nplanerade kurserna.

Do ck gäl ler det att b eakt a följ an de:

- Att m an har fö rst åel se, bered skap o ch po sitiv attit yd ti ll fö rändri n g i nom utbild nin gsp ro gram met el ekt rot ek nik .

- Att l ärdom sp rov et in te s törs av d ett a arran gemang.

- Att m an fakt iskt b eaktar vad min empi ris ka stud ie utv is ar.

Nack delarn a o ch ri s kern a som kan följ a med ett d yl ikt arran geman g är mån ga men fö rd el arna är o cks å m ån ga och torde uppv äga nack del arna. Fö rut om d en utök ad e k ont akt en t ill arb etsl ivet so m de s tud erand e erhål l er fi nns det o cks å möjli gh et er till dial o g m ellan l ärare och rep resent ant er för fö ret agen o ch ett intensi fierat sam arb ete helt enli gt Novi as verks amh et sid é o ch poli c y.

Försla g 2

Med s töd av s tudi en s result at föreslå r jag a tt d et införs k o rtare p ro jek t ell er prak tik peri oder in o m företa g ell er o rgani sa tion er red an und er and ra o ch tredj e l äsåret. Det k an v ara fråga om regel rätt arb et e några dagar eller en hel veck a k ombi nerat m ed viss a på förhand gi vna u pp gift er s om skal l redovi sas för und er o ch efter ”p ro jekt et ”. Men tonvik ten ska ll vara lagd på utbildnin g o ch ko mp etensu tv ecklin g. P å d et s ätt et skil j er det si g från an nan prak tik som o cks å hör t ill ut bild nin gen och som utförs till exemp el s omm artid . Den p rakti ken är oft a fö rk nipp ad m ed p rest ation er åt föret aget p å et t annat sätt än det n u fö reslagn a s kull e v ara. I h uvu ds ak skull e dett a gö ras in divid uellt men vi d b eh ov skull e n ågra k un na sam arb et a helt bero end e på p roj ekt et s o ch fö retagens karakt är. Ur skol an s s yn vi nk el sku lle det vara l ämp li gast om alla på årsku rs en gen omför d ett a sam tidi gt men j ag vill fö resp råk a fl ex ibil itet ifall lämpli ga proj ek t int e s amm anfall er m ed ”l äs ord nin gen ”. Det k an o cks å t än kas at t d et skull e finn as u pp gift er fö r flera p å en o ch samm a arb et spl ats i fal l d e stu derand e, ens kilt el ler i grupp , skull e utföra sina ”proj ek t” ol ik a tider. Det ta k und e till att börj a m ed p röv as i några av d e kurser som finns i gäll ande läropl an . Det kan vara helt inom en enskild kurs ell er s om del ar av fl era olika kurs er.

På l än gre sikt kan d essa proj ekt ut vidgas och generera egna st udi epoäng i fall det visar si g v ara en fram gång m en möjli gen kan det vara som ett inslag i de

nuv aran de k urs ern a ock så i framt id en. I större o mfattn in g k an det vara en d el av den föret agsfö rl agda utbil dni n gen enl i gt fö regåen d e försl ag.

I fö rst a h an d skul le dess a p raktik peri oder ell er projekt v ara inom el bran schen men li ksom i tid i gare pun kt sk all det int e autom atis kt ses som negati vt ifall d et är inom n ågon an n an bran sch. Ett vikti gt bi drag i s amm anhanget är o cks å kont akt en m ed arb ets livet , j a det kan till och m ed vara d et vik ti gaste bi draget.

Do ck gäl ler det att b eakt a följ ande:

- Att u tbil dnin gsp ro gramm et h ar en äkta fö ränd ringsvilj a.

- Att n ågot ev en tu ellt ”t as b ort” o ch att n ågot ”l äggs till ”.

Det ta s kull e v ara en del av fo rskning och utvecklin g b åd e v ad gäll er upp gifter i fö ret agen o ch m ed avseen de p å ut bildn ingen. R esurs fördelni ngen sku lle tas från en d el av d et som finns för forsk ning o ch ut veck lin g m en i fal l det in går i en ordi nari e ku rs ti llko mmer b ara eventuell a resekost n ad er vid arbetsp lat sb esö k.

Försla g 3

Med stö d i st udi ens result at fö resp råkar j ag fl er g äs och speci alis t-föreläsning a r från olika fö retag och organisation er. Det b ö r vara obli gato risk närv aro vi d s åd an a tillfäll en li kso m det är vid ti ll ex em pel l ab orati on er i fack äm nen o ch d es sutom på s amm a s ätt som vid l abo ration er sk ull e d e stud eran d e gö ra an teckni n gar el ler få föreläsnin gsm at eri alet och gö ra sm å rappo rt er. S peci ellt när det gäll er el ekt roteknik en sk ull e des sa fö rel äsni n gar i huvu ds ak h a med branschen att göra m en viss a fö rel äsni n gar s kull e ocks å kun n a vara mera allm än t eknik, ekon omi, handel ell er pres ent ati on av produ kter s om fö ret agen till verk ar och s älj er. S ådana förel äsni n gar sk ull e också ku nn a ordn as gem ens amt fö r all a utbildni n gs pro gram . Profileri n gen el kraft st ekni k kan ta huvu dansv aret för o rgan iseri n gen av dett a.

Försla g 4

Speci alis erin g, v al barhet och att söka int ress eom råden var s yn punkt er som ocks å kom fram i studi ens empi ris ka del . Ut gående från det result atet och m ed t anke på att yrkes högskol orna s kal l fungera som kat al ys atorer för näri ngsl ivet i

närregion en fö reslå r jag att d et mera skull e upp mun tras o ch beredas

”ut an för egen bransch” l äggas på den kvoten m en ifall en ens kild studerande vill avl ägga fl er ku rs er från annan bransch anser jag att det borde gå att utöka d en na kvot. Det ta innebär att någon av de ordi nari e kurserna b yt s ut. OBS ! Med t anke på krav en för erhål lande av elbehöri ghet av någon kl ass bör den studerande

uppm ärksamm as p å dett a att d et krävs minst 45 s tudi ep oän g i nom eltekni k och Därför borde det ut ökade ut budet inom de nämnda om rådena höra till v albara

ä mn en men med en faktisk mö jligh et a tt kunna a vlä gga stu dier ifall in tress e finns trots at t stud erand eant al et är lit et. I förs ta h an d skull e et t bätt re s am arbete mell an utbi ldni n gs pro gramm en v ara att reko mmend era så att man k und e sam la olik a gru pp eri n gar ti ll stö rre undervis nin gs grupper. Ev ent u ell t skul le utbil dni n g inom eko nomi o ch h and el , fö ret agande i allm änhet o ch ledarsk ap ocks å ku nn a fås s om fö ret agsförl agd ut bild nin g för st u derand e m ed int ress e fö r d yli kt.

Försla g 7

Med stöd av res ult at et från enkäten o ch det som sk er gl obalt in om el- och en ergib rans ch en rek ommend erar jag u tö kad satsning på utbildning gäll ande alternativa energik ällo r, en ergi effekti vitet o ch s ma rta elnät. Det är int e nödv än di gt vis s å att det behöv s ku rs er med dess a b en ämni n gar efters om allt dett a fin ns m ed i flera av kurs ern a i nuv arande läro pl an som int e än nu är gen omförd på all a årsk urs er. M en ifall det vis ar si g at t det inte är tillräckli gt med d en s ats nin g s o m gö rs i nom d e nuvaran de kurserna b ör man i komm an de läropl an er gö ra utök nin gar i nom des sa områden. Allt d ett a h ör ocks å ih op m ed håll bar u tv ecklin g ö verl ag o ch d et fi nns säkert möj li gh et er at t sam arb et a m ellan utbild nin gsp ro gram men ifråga om speciel la s atsni ngar på alt ernativ a ell er fö rn yb ara en ergik äll or.

Fö r öv ri gt när det gäll er utb ildni n g gäll ande cent rala elektro teknisk a kuns k ap er och in sikt er s om el in genjö rer förvänt as inn eh a ans er jag att d e bo rd e k unn a inh ämtas m ed hj älp av all a d e ku rs er so m fin ns m ed i d en gäll and e l äropl anen inom el ekt ro teknik pro gramm et. Det gäll er att ku nn a kn yt a al l t dett a till prakti sk verks amh et i fö ret ag och organis ationer och s am arb eta med fö ret agen som det är tän kt vi a fö ret ags fö rl agd ut bildn ing, k ort are p roj ekt o ch gästfö rel äs nin gar.