EN ANSATS TILL UTVECKLING AV ETT UTBILDNINGSPROGRAM
Lars Enström
Lärdomsprov för högre YH-examen
Utbildningsprogrammet för teknologibaserat ledarskap Vasa 2012
Författare: Lars Enström
Utbildningsprogram och ort: Teknologibaserat ledarskap, Vasa Handledare: Stefan Granqvist, Yrkeshögskolan Novia
Kontaktperson: Erik Englund, Yrkeshögskolan Novia
Titel: EN ANSATS TILL UTVECKLING AV ETT UTBILDNINGSPROGRAM
Datum: 10.7.2012 Sidantal: 99
Sammanfattning
Ingenjörsutbildningen i Finland firar 100-års jubileum år 2012. Under hundra års tid har ca 140 000 ingenjörer utexaminerats i Finland och utbildningstiden är i genomsnitt 4 år.
Ingenjörsutbildningen ordnas sedan slutet av 1990-talet i yrkeshögskolor.
Elingenjörsutbildningen på svenska i Vasa startade på 1960-talet. Från år 2008 utbildas elektroingenjörer inom utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa.
I lärdomsprovet görs en ansats att utveckla utbildningsprogrammet för att motsvara dagens krav inom arbetslivet och för att förbereda för kommande utmaningar i framtiden.
Huvudsyftet är att, om möjligt, ta fram alternativ/förbättringsförslag till den nuvarande utbildningen av elektroingenjörer vid Yrkeshögskolan Novia. Metoden är dels att granska tidigare forskning och nationella utvecklingsprojekt som berör utbildning och dels genomförande av en empirisk undersökning bland tidigare elektroteknikstuderande i Vasa.
I den empiriska undersökningen erhölls svar från 70 elektroingenjörer utexaminerade åren 1985 - 2006.
Huvudresultatet är dels en vidgad förståelse för utvecklingsarbete i en högskolas utbildningsprogram och dels sju (7) förslag till eventuella förändringar. Då det gäller att ändra något som existerar är jag medveten om en del utmaningar/ramverk i form av tradition, attityder, lagstiftning samt nationella och internationella krav inom ingenjörsutbildningen. Detta ramverk bör beaktas noggrant då man besluter sig för eventuella förändringar beträffande mål, innehåll och metoder i en ingenjörsutbildning.
Studien visar att Novia kan göra förändringar inom elektroingenjörsutbildningen.
Språk: svenska
Nyckelord: utveckling av utbildningsprogram, elektroteknik, elkraftsteknik, smarta elnät
Tillgängligt: theseus.fi
Author: Lars Enström
Degree Programme: Technology-Based Management
Supervisor: Stefan Granqvist, Novia University of Applied Sciences Contact: Erik Englund, Novia University of Applied Sciences
Title: AN ATTEMPT TO DEVELOP AN EDUCATIONAL PROGRAMME
Date: 10.7.2012 Number of pages: 99
Summary
Engineering education in Finland celebrates its 100th anniversary in 2012. During these one hundred years, about 140 000 engineers have graduated and the average time to graduate is 4 years. Engineering education is given, since the late 1990s, in universities of applied sciences. Electrical engineering education has been given in Swedish in Vaasa since the 1960s. Since 2008 electrical engineering can be studied in the degree programme in Electrical Engineering at Novia University of Applied Sciences in Vaasa.
The aim of this study is to make an effort to develop the degree programme in Electrical Engineering in order to be able to meet today's demands in the workplaces and to prepare for future challenges. The main objective is to develop alternatives to the current education of electrical engineers at Novia University of Applied Sciences, by studying development projects nationally and through a survey conducted among former electrical engineering students in Vaasa. In the conducted survey, answers were obtained from 70 electrical engineers, who graduated1985-2006.
The main result is both a broader understanding of development work in the University's educational programs as well as seven (7) suggestions for possible changes. When it comes to changing something that exists, I am aware of some challenges/an existing framework in the form of tradition, attitudes, legislation and national and international standards in engineering schools. This framework should be considered carefully when you make decisions regarding possible changes in terms of objectives, contents and methods in engineering education. The study shows that Novia can make changes in the electrical engineering education.
Language: Swedish
Key words: electrical engineering, development work, smart grids
Filed at: theseus.fi
INNEHÅLLSFÖRTECKNI NG
1 IN LEDNING ... 1
1.1 Bak grund o ch probl emom råd e ... 2
1.2 S yft e ... 5
1.3 Avgrän snin g ... 5
1.4 St udi en s s amm an han g ... 6
1.5 C en tral a b egrep p ... 7
1.6 St udi en s u ppl ägg ... 9
2 NULÄGET INOM UTB ILDN INGEN ... 10
2.1 Det finl än dsk a ut bildni ngs s yst em et ... 10
2.1. 1 Fin an si eri n g av und ervis ning och ut bildni ng ... 13
2.2 Yrk esh ö gsk ol an Novi a som utbil dni ngso rganis ati on ... 13
2.2. 1 Novi as miss ion ... 13
2.2. 2 Novi as v erks amhet sidé och polic y ... 14
2.2. 3 N ya l äropl an er ... 14
2.2. 4 Novi as p ed ago gi k ... 15
2.2. 5 Yrkeshö gsko lan Novi as organis ation ... 16
2.3 Undervi snin gs - o ch kult urm inist eri ets visi oner ... 17
2.4 Näri n gsl iv ets behov och v isio ner ... 18
2.5 S amm an fattni n g ... 19
3 STYRN ING OCH UTVEC KLING AV UTB ILDN ING ... 21
3.1 Utv eckli n g inom utbild nin gss ekt orn ... 21
3.2 Utv eckli n g inom elin genjörsu tbildnin gen ... 23
3.3 Tekni kens utv ecklin g som drivkraft för fö ränd ring ... 26
3.3. 1 Sm arta el n ät ... 28
3.3. 2 De b akom li ggande d rivkrafterna ... 31
3.3. 3 Sm art eln ät på Gotl an d, ett exem pel ... 32
3.3. 4 S amm an fat tnin g ... 32
3.4 Utv eckli ngens probl emfält inom ut bil dning ... 33
3.5 Olika modell er att utv eckl a ... 37
3.5. 1 TUP A-projektet ... 37
3.5. 2 INSS I-proj ekt et ... 40
3.5. 3 Po wer Circl e i Sveri ge... 42
3.6 S amm an fattni n g ... 44
4 UTVEC KLINGSARBETE ... 45
4.1 St än di ga fö rb ätt rin gar ... 45
4.2 Vari ati on ... 46
4.3 Förbät tri n gs pro gram ... 47
4.3. 1 S ex Si gm a ... 47
4.3. 2 Int ernrevisio ner ... 48
4.3. 3 ISO 90 00 ... 49
4.4 S amm an fattni n g ... 51
5 EN EMP IR ISK UNDERS ÖKNING ... 52
5.1 Empi ris ka un ders öknin gsm etoder ... 52
5.2 Val av met od ... 53
5.3 Unders ökni n gens mål grupp ... 53
5.4 Unders ökni n gs process en och frågo rn a ... 54
5.5 Till fö rlitli gh et ... 56
5.6 S amm an fattni n g ... 58
6 EMP IR ISKA UNDERSÖKN INGENS R ESULTAT... 59
6.1 Bak grund sfrågo r ... 59
6.2 Uppfatt nin g om egen ut bildn ing till el ingenjör ... 63
6.3 Vikt i ga gru ndst enar - cent ral a äm nen ... 64
6.4 Vad fatt ad es i eli n genjö rsutbild ningen ? ... 66
6.5 Var b ehö vs sat sn in g i nför framtiden? ... 68
6.6 Kan något i ut bil dnin gen l ämn as bo rt ? ... 70
6.7 Utv eckli n gsm öjli gheter... 71
6.8 Föret ags fö rl agd utbild ning ... 72
6.9 S amm an fattni n g ... 73
7 M IN TO LKN ING AV FÄLTUNDERSÖKN INGEN ... 75
7.1 Inl edand e to lkni n g av und ersö kni ngen ... 75
7.2 S peci ell a s ynp unkter och vi nkli ngar ... 78
7.3 Enkät result at en v ersus utveckli ngst endenser nationellt ... 79
7.4 Enkät result at versus mi ssion och verksamhet sidé i Novi a ... 81
7.5 Enkät result at en v ersus arbetsi nt egrerat lärande ... 82
8 SAM MANFATTNING AV STUD IENS RESULTAT ... 85
8.1 R es ult at i rel atio n till s yft et ... 85
8.2 St udi en s p raktis k a im plikati oner ... 86
Försl ag 1 ... 86
Försl ag 2 ... 87
Försl ag 3 ... 88
Försl ag 4 ... 88
Försl ag 5 ... 89
Försl ag 6 ... 90
Försl ag 7 ... 91
8.3 Förslag til l forts att fo rs knin g ... 91
KÄ LLFÖRTEC KNIN G OC H R EFER ENS ER ... 93
FIGURFÖRTECKNING
Fi gur 1 Utbil dnin g o ch ex am ina ... 12
Fi gur 2 Yrkeshö gsko lan Novias organis atio nss ch ema... 17
Fi gur 3 Traditi on ell a eln äts uppb yggnad ... 30
Fi gur 4 Eln ät i framtid en ... 31
Fi gur 5 Å l d e r s s t r u k t u r e n f ö r p e r s o n a l i n o m e n e r g i i n d u s t r i n ... 35
Fi gur 6 U t b i l d n i n gs b a k gr u n d f ö r p e r s o n a l i n o m e n e r gi b r a n s c h e n ... 36
Fi gur 7 Ant al respo nd ent er per årti onde ... 59
Fi gur 8 Ex amens år för res po ndent erna ... 60
Fi gur 9 Resp ond en tern as arb ets fö rh åll and e ... 61
Fi gur 10 Yrkesb en ämni n garna grupperade ... 61
Fi gur 11 Arbet sup p gi ft erna grupperad e ... 62
Fi gur 12 Upp fattni n g om egen utbil dni ng ti ll elin g enj ör ... 64
Figur 13 Vikti ga grun dst en ar- cent rala ämn en ... 65
Figur 14 Det som fatt ad es eller beh an dl ad es för kortfatt at , i allm än h et, med tank e p å eli n genjörers uppgift er ... 67
Fi gur 15 Det so m fattad es el ler behandl ades för kort fattat i ut bildni n gen med tank e p å egn a u pp gi ft er ... 68
Fi gur 16 Var behöv s s ats nin g infö r framtiden? ... 69
Fi gur 17 Fö rsl ag till satsni n gar in fö r fram tid en, grupperat ... 70
Fi gur 18 Såd ant inom ut bildni ngen s om kund e läm nas bo rt ell er mi nsk a i omfattn in g. ... 71
Fi gur 19 Utv ecklin gsmö jli gh eter ... 72
Fi gur 20 Möjli ghet er ti ll föret ags förl agd ut bildning ... 73
1 INLEDNING
In genj örsut bildn in gen i Finl and h ar år 2 0 12 pågått i 100 år. Under ju bileums året ord nas en d el h ö gti d li gh eter m ed anledni ng av d ett a och s p eciellt i Tammerfo rs där d en första ut bild nin gen st art ad e den 1 s ept emb er 1912 . Det var Tamp ereen teknillin en opi sto s o m fi ck ti llst ånd att i nleda utbil dni n gen av in genj örer eft er mån ga års fö rb ered ande planeri ng. Under 100 års tid h ar ca 140 000 i n genjö rer utex ami n erats i Finland och utbi ldnin gs tid en är i gen omsnitt 4 år.
In genj örsut bildn in gen o rdn as s edan s lut et av 19 90 -talet i yrk eshö gskol or där d et i dag finns ö ver 30 000 in gen jörsst ud erande o ch av dess a ut ex amin eras dr ygt
5000 v arje år
Vid yrk eshö gsko lo rn a o rd nas ut bildnin g inom 32 ol ik a ut bild nin gs program o ch des sutom fi nns d et ett st ort ant al i nrikt nin gsal tern ati v i nom programm en.
Störst a delen av d e stud eran d e är m än . Av i n genjö rs kåren i Fin land är ca 13 % kvinn or m en ant al et är p å s ti gande och till ex emp el år 2 009 var 1 8 % av de
utex ami n erad e kvin n or
Ing enj örs utbil dni ng på s vens ka i Va sa har p ågått s ed an 1 960 -tal et. År 1 961 ank nöts till Tek nis ka Skol an ett insti tut och skol an b yt t e nam n till Vas a teknisk a läro an st alt som då om fatt ad e ett f yraåri gt ins titut fö r utbil dnin g av ingenjö rer o ch en t reåri g sk ola för ut bildning av t eknik er. Än da fram till mi tten på 1 990-t al et utb ild ades både elt eknik er och eli n genjö rer. Teknik erutbi ldni n gen var t reåri g o ch i ngenjörsutb ildnin gen f yraåri g. Teknikerutbi ldningen räkn ad es på d en tid en hö ra ti ll ”sk olni vå” och in gen jörsut bildn in gen var på ”institut s- niv å”. Elin genjö rsu tbildni n gen d el ad es på 1980-t al et in i inriktni n garna auto mati onst ekni k o ch el kr aftst ekni k. P å 1990-t al et st art ad e inriktni ngen tele- och datat eknik som en d el av autom atio nstekni ken för att sedan und er sl utet av 1990-t al et b ild a ett eget utbi ldni n gs pro gram fö r i nform ati onst ekn ik.
Våren 199 5 ut ex am inerad es de fö rst a yrk es hö gskol ei n genj örerna från Vasa tekniska yrkeshö gs kola, VTYH, som var en tem porär yrkes högs kol a. År 1 996 inledd e Svenska yrk es högskol an, SYH, s in verks am het s om en m ångbran schi g yrkes hö gskol a där verks amhet en i nom Vas a t ekni ska yrkeshögskola övergi ck i sekt orn för teknik och komm unikati on. Följande år blev Svenska yrkeshögsk olan
en perm an ent yrk eshö gskol a. År 2008 bil dades Yrkeshö gskol an Novi a av Sven sk a yrk es hö gskol an och Yrk esh ö gs kol an S yd v äst. Aktiebol aget Yrkeshö gsko lan vi d Åbo Ak ademi är upp rät th åll are av Yrk es hö gsk olan Novi a.
1.1 Bakgrund och problemområde
Vi l ev er i en tid av omstrukt urerin gar o ch ratio nal is eri n gar p å flera om råd en i världen o ch i n ärs am häll et. Ban kk ris er o ch fin an skris er i and ra d elar av v ärl d en och i l än d erna i Europ a d rabb ar också oss i Finl and med k ort vars el.
Utbil dnin gsv erks amh et en, som är en del av en st örre hel het i sam h älls s yst em et, berö rs ocks å av det s om sk er.
Man k an g en erell t f råg a si g hu ruvida u tbildningen och arb etslivet kan v erk a i god balans och ta ktfullt s a msp el då f öränd ring stakten ä r såväl snabb s o m oöv erskådli g i mån g a fall (egen refl ektio n).
Yrkeshö gsko lan No v ias rekto r Andersson berö rd e n ågra vikti g a asp ekt er rö rand e koppl in gen mel lan h ö gsk ola och s am häll e i i nsk ripti ons tal et den 1 s ep tem ber
2011 . Han s ad e bl an d ann at följ ande :
”Samhäll et stå r inf ör stora utmanin gar , mes t ko nkret s om en följ d av at t bef olkning sstr uktur en för änd ras. Pr obl emet är bekant, en al lt stör re d el a v bef olkning en kommer att st å ut anf ör a rbet smar knaden. Det blir allt f ärr e s om gen om sitt ar bete s kall för sörj a allt f l er. Vi för fasar oss över att an dra natio ner har l evt ö ver sina tillgång ar och dä rig en om bl ivit övers kul dsatt a.
Men vi lever ocks å i Finla nd över vår a t illgån gar . Också vår skul dsä ttnin g öka r. Vi är int e på samma ni vå som må nga an dra nation er , men ri ktni ng en hos o ss ä r d en samma o ch o m vi fo rtsätter så h är ko mmer vi naturli gtvis förr ell er s en ar e att ha mna i en ohållb ar situati on. Det g äll er allts å att i nt e fortsä tta så h är. S a mtidi gt uts ätts vi för en allt s tar ka re gl obal kon ku rr ens som krä ver sat snin g ar fra mför a llt på kuns kap . Vi bo rd e all tså bro ms a och gasa sa mtidi gt.”
En hotbild n är det g äll er ut bildningss ekt orn är at t årskullarna i nom de närm ast e åren komm er att mi nska. Det komm er att bli konkurrens om de s tuderande o ch samti di gt som d ett a sker komm er stora årskull ar att gå i pens ion av de som är i
fö rv ärvsliv et . En ök and e sk ulds ätt nings grad är också en sto r sak att fu nd era p å fö r d e st yran d e o ch ansv ari ga i l andet. Därför fö rs ök er man sk ära ner p å kostn ad ern a o ck så för u tbil dningsv äs endet. Dett a s amtid i gt s om man vi ll st ärk a utbild nin gen o ch ö ka l an d ets kunn an de och k onkurrens kraft ( a l l m ä n d e b a t t , .
Rekt or An ders son (2 011 ) fo rts ätt er:
”Betr äffa nd e hög sko leut bild ning en s ägs också att d es s kvalit et, effekti vit et , genomslag skraft o ch int ern ationalis er ing skall stär ka s. Det ä r sål edes st ora förvänt ning ar so m ställs på ut bil dning ss yst emet o ch speci ellt på högs kol orn a. Och d et är nat urlig tvi s rätt adress. Det är ku nnan det som är vår stö rsta tillg ång och vikt igas te konku rrensfa ktor.”
Enli gt d et nu gällan de regeri ngs pro gram met fö r Kat ain en s regering (201 1) s k all bet yd and e n eds kärni n gar förverkli gas in om utbildningss ekt orn s amtidi gt som kvaliteten, effekt ivi tet en, genom sl ags kraft en o ch int ernatio nali serin gen s kal l stärk as. I utv eckli n gsplanen fö r ut bildnin g o ch fo rsknin g 2 01 1-2016 p res ent erar und ervisn in gs - o ch kultu rminis teri et (UKM ) ri ktlin jern a. Utvecklingspl an en b ygger p å d e u tbild n in gs - o ch fo rsknings politis ka målen i regeri n gs programmet fö r st atsmi nist er Katain en s regering (2 011). Enli gt utveck lin gs planen är det regeri n gens m ål att göra finl änd arna till värl dens mest komp et enta f olk före år 2020 . J ämställdh et i fråga om utbild ning s kall ut göra gru nd en för den finl än dsk a väl färden. Enli gt pl anen är det vikti gt m ed t an ke p å d en o ffentli ga ekon omins håll barh et at t s å mån ga p ersoner i arb et sför åld er som möjli gt arbet ar och att stat en s skul ds ättni n g b örj ar mins ka. Et t av regerin gens vi kti gast e mål är att stärk a den fi nländs k a komp et en sens kon kurrens kraft
Li vsl ån gt l ärand e nämns ocks å s om en prin ci p s om utbil dni n gsp olitik en s kal l b ygga p å. För att främja det li vsl ån ga lärand et ans es det v ikti gt att öv ergån garn a från ett stadium till ett annat och från ut bildni ngen till arbets livet är s å fl exibla som m öjli gt . M an m enar att i nlärni ngen i nte slut ar m ed en exam en s om avl agts i un gdom en, ut an at t den fort går under hel a det vuxna livet . Under det innev aran de decenni et kan det bli fråga om att mera akti vt st yra utbudet av utbildning m ed tanke på att ant al et personer s om l ämnar arbetsli vet kl art
komm er att öv ersk ri da antalet s om träder in i arb et sliv et
Det ans es s om s ann o likt att d et inom vis sa b rans ch er k an bli fråga om b rist p å arbetsk raft i s täll et för ö verut bud . Sp eci ellt med t anke p å industri ell produ ktio n och så k all ade v äl färdstj änst er är det vi kti gt att en b al ans finns i till gån g o ch eft erfrågan på arb ets kraft . En li gt gäll an d e prognos er komm er det på årsb asis att vara 63 00 p ers on er mind re s om t räd er in i arbets livet j ämfö rt m ed d e s om avl utar d et ak tiv a arbets liv et. Gen om en st yrni ng av utbil dni n gsut budet h opp as man k unn a främj a b åd e konkurren skraften och j äml ik till gån g till väl färdstj änst er. Ino m viss a b rans ch er ans er m an att d et finns beh ov av en kraft i g mins knin g av utbil dnin g. Inom utbil dni n gso m rådet tek nik o ch kommu nik atio n räkn ar m an med att n yb örj arpl ats erna år 20 16 b ör v ara n ågra hund ra mind re än år 2009. Då gäl ler d et alla niv åer av ut bil dnin g .
De komm and e åren kan enli gt ut veckl in gspl an en komm a att prägl as av b rist p å komp et ent arb ets kraft vil ket är al lv arl i gt eft ersom Fin land sedan länge har b yg gt sin i ntern ati on ell a k onku rrenskraft på hög ko mpetens – såväl hö gs kol eut bildn in g som stark yrk es kun s kap – o ch den in no vati ons fö rm åga och fö rmåga att sn ab bt tilläm pa i nno vation er i produ ktio nen som denna ger. P robl em med till gån gen til l komp et ent arb etsk raft k an i nn eb ära att fö retag fl yt t ar mer o ch m er av si n verks amh et till utl an det .
Med stö d i ov an ståend e t ydl i ga st äll ni n gst agan den i fråga om ut vecklin g o ch bas erat p å l ån g erfarenh et i nom in gen jörs utbild nin gen i Vas a vill j ag gö ra en ans ats fö r at t gö ra u tbildni n gen för el ekt roin genjö rer änn u bättre och rust ad för framti da krav och om möjli gt o cks å vara m ed i s pets en när d et gäll er att utv eckla anv änd nin gen av el en ergi för en hål lb ar utv eckli n g i s amh äll et. J ag fok us erar sp eciellt på p ro fil erin gen el k raftst eknik efters om den profil erin gen ibland h ar v alts av allt fö r få studerand e m ed t an ke p å d e ekon omis ka fö ruts ätt nin garn a (läs små studerand egru pper) in om skol an och med t ank e p å behovet av kunnande inom el kraftst ekniken.
1.2 Syfte
Mitt hu vu ds yft e är att göra en ans ats till ut veckl in g av d en nuv arand e ex am ens utbil dnin gen fö r el ekt roi n genj örer i Yrkeshö gsk olan No via. Det ta gö r jag gen om att d els instud era utveckli ngsans ats er på nat io nell niv å o ch d els genom att u tföra en av gräns ad kartl äggni n g bl an d tidi gare st uderand e. I st udi en s empi ris ka d el handl ar d et om att k artlägg a s vars pers oners u pp lev els er i fråga om den ex am ens utbil dni n g d e erh ållit . Därt il l är m ål et att kartl äg ga sv arsp erso ners upp fat tnin gar gäll an de utbi ldni ngens anpass nin g till d e b ehov som fi nns nu o ch i framti den.
Min tes ä r a tt den nuvarand e exa me nsutbildning en i el ektro teknik inom Novi a behö ver ny a impu lser fö r att inte ”lä mna på ef terk älk en” i den snabba u tv eckl ing en ino m el - och en ergis ek to rn. Jag s er det o ckså so m en vikti g s ak a tt s tä rk a profilen för p rofi leringen elk rafts tek nik med tank e p å de b ehov so m to rde finnas av kun nande in om elk raf ts teknik n är nya el energi sys tem utvecklas .
Ifall j ag k an n å mitt s yft e men ar j ag att studi ens result at k an tjän a som en d el i ett b eslu tsund erlag fö r att utveckl a ut bil dningsp ro gramm et el ekt ro tek nik i Novi a.
1.3 Avgränsning
Studi en om fattar en teor id el och en empi ris k d el. Teorid el en ut gör en inv ent eri n g av litt erat ur o ch tidi gare fors knin g. Litt erat uren gälland e skol a, utbild nin g och un dervis nin g är o fta av allm än gilti g karakt är och det finn s en eno rm m än gd lit teratur. Dett a in nebär at t jag har gjo rt mitt bäst a fö r att finn a rikt ad li tteratu r som berö r utv eckli n gen av in genjö rs ex am ensutb ildni n gen fö r el ekt rot ek nik.
I studi en s empiri ska del är m ål grup pen 144 eli n genjö rer s om utex ami n erats från Vasa åren 1 985-2006. Enkätres ult aten beakt ar sål edes int e den läroplan s om togs i bruk höst en 2010. Studiens em pi ri ska del ut fördes under perioden m ars- juni 201 2.
1.4 Studiens sammanhang
Pro fil eri n gen elk raftsteknik är en t raditionell form av in genjö rs stud ier.
Elingen jörsut bildn in gen p å sv en ska i Vasa s tart ade p å 196 0-tal et. Un der 1 980- tal et d el ad es el in genjörsutb ildnin gen upp i profi lerin garn a aut om atio nst ekni k och elk raftst ekni k. Av d e studerand e h ar vanli gen en större d el v alt aut omat ion stekni k o ch i bland en o ro ande liten d el v alt elk raft stek nik . M ed t ank e på un dervi snin gen och k rav på ”till räckli gt st ora” und erv isnings grup per h ar dett a i nt e v arit l yck li gt o ch sp eci ellt ol yckli gt är d et med t ank e p å krav et p å yt t erli gare inb es pari n gar o ch hot om n edl äggningar av utb ildnin gs alt ernat iv.
Studi er i elk raft stek nik är rätt allm änna till sin karaktär o ch b ygger på kon cept som funn its s ed an l än ge och kan event uellt up plevas som gamm alm odi g. M en tek nik en h ar förän d rat s o ch n y t eknik komm er hela ti d en och dessut om är m yck et p å gån g värl den ö ver när det gäll er produk tion o ch ö v erföring av elk raft – d enn a fö ränd ri n g är en dri vk raft som är nog s å till räckli g fö r mi n st udi e.
In genj örsut bildn in gen i Fi nland om fatt ar 240 st udi epo än g o ch är i enli gh et med nati on ell a o ch Eu ro peis ka k rav ). Därtill h ar el krafts - tek nik en s in a sp eci ella d rag m ed tank e på de så k allad e elb ehö ri ghetern a. När det gäll er el arb et e finns det st rän ga krav p å s äk erh et en och kompet ens h os de perso ner so m är i an svarss täl lnin g. Ansv arsp erson er måste ha beh öri gh et för d en verks amh et man är ansv ari g fö r.
Fö r behö ri ghet sint yg k rävs ut bildni ng o ch /el ler arb etserfarenhet i nom elb rans ch en o ch avlagd els äkerh ets exam en. Krav en fö r b ehö ri ghet sint yg pres ent eras i H IM: s beslut om arb et en inom elb rans chen. Trots att H IM , han dels- o ch ind ust ri minist eriet int e mera fin ns som sådant så gäll er änn u en h el
del av d e bestämmel ser s om ut färd ad es
När d et gäl ler utb ildnin g som b erätt igar till behö ri ghetsint yg finns d et speci fi cerat h ur m ån ga stud iepoäng det s kall fi nn as m ed av s åd an a ämn en som behöri gh et en grundar si g på. Dett a är en vi kti g detal j vid diskussioner om innehåll et i utbil dni ngen av elingenjör er. Men det är ändå i nte s å att all a som utbildar si g i nom elbrans chen måste ha behöri ghetsint yg. Det beror helt p å framti da arb ets upp gi fter. Men kunskaperna s om berätt i gar t il l behöri ghets int yg
är s ådana kuns k ap er som o cks å annars beh övs i nom elbrans ch en o ch kan v ara rikt givand e vid dis k ussio ner om i nn ehåll .
1.5 Centrala begrepp
I av snitt et p resent eras cen tral a begrepp med s yft et att fö renkla först åel sen fö r fack termin olo gi o ch speci fik a skol rel aterad e b egrep p enli gt fö ljan de:
• AIL står fö r arb ets i ntegrerat lär and e o ch är ett b egrepp s om anv än ds allm änt i Sv eri ge. Int ernationellt m o tsvaras det av Wo rk Int egrat ed Learnin g ell er Work-bas ed l earni n g.
• ANS står för arbet s- och näri n gsm inist eriet som öv ertog upp gi ft ern a från HIM , h and els - o ch indus trim inist eri et från o ch m ed 1.1 .2008 1 5 . 6 . 2 0 1 2 ) .
• Eling en jör är en mera v ardagli g fo rm av den m era st rikt a ben äm nin gen el ekt roin genjö r. I S veri ge använder man båd a version ern a och SAOL (Sv ens ka Ak ademi ens ordli st a) tar också up p båda vers ion ern a. J ag anv än d er i hu vud s ak b enämni ngen elingenjö r. Vi d utbildnin g av elin genjö rer fin ns v anli gen olik a p ro fil eri n gar. Vid Yrk esh ö gs kol an Novi a inom u tbild nin gsp ro gramm et för el ek trot eknik fin ns p rofil eringarna elk raft stekni k o ch au tomat ions teknik .
• INSS I-pr ojekt et ( INS S I-hank e) pågi ck åren 2007 -2 011 . Mål et med INSS I- proj ek tet var att fö rbätt ra dragnin gskraften , minsk a st udi eavbrott en o ch fö rko rt a stud iet id en när det gäll er i ngenjörsu tbild nin gen 1 5 . 6 . 2 0 1 2 ) .
• Profil eri ng ifråga om ut bildn ing vid Yrk eshö gsk ol an Novi a b et yd er uppd el nin g i oli ka inri ktningar inom ett utbild nin gsprogram. Tidi gare anv än d es b egrep pet i nriktnin gs alt ernat iv.
• Seti Oy är ett av Tukes ut n ämnt sj älvst änd i gt och o p arti skt fö ret ag fö r värderin gar av elbehöri ghet i enli ghet med el säkerhets lagen 1 5 . 6 . 2 0 1 2 ) .
• Smar ta eln ät (sm art gri d, äl yk äs s ähköv erkko) s yft ar på elekt risk a en ergis ys t em d är de egentli ga el näten bara i n går som en del av en st örre hel het där o ck så p rod ukti ons anl äggni n gar för el en ergi o ch el ekt ris ka inst all ationer i n går o ch sam v erkar.
• SY H står fö r Svensk a yrkeshö gskolan so m var verk sam från 1996 fram till 2008 då Yrk esh ö gs k olan Novi a bil dades av Sv en sk a yrkesh ögskol an o ch Yrkeshö gsko lan S yd väst .
• Tukes st år för s äker h ets - och kemi ka lieverket. Ti di gare stod n amn et Tu kes fö r tu rvateknii kan kesku s och på svensk a säker het s teknikcent r alen. Tuk es överv ak ar p rod ukt er, tjänst er och pro d uktio ns s ys t em s amt verkst äll er lags tift nin gen in om sina tj änst eområden . Verksamh et s yft ar t ill at t sk yd d a män nisk or, egend om och milj ö mot s äk erhets risk er
• TUPA-p roj ektet (TUPA-hank e) var ett p rojekt inom in genjörs utbild nin gen i Finl an d som o ffi ci ellt pågi ck åren 2006 -2 007. Ben äm n ingen TUP A komm er från t uot ant opainott einen och s yftar p å en ut bildn ing inrik tad på fö rmans -, l ed arsk aps - och ex p ertupp gi ft er inom ti llv erkni ngs -, dri fts - o ch tjän steverk samh et. På sv ens k a skul le man k unn a övers ät ta tu otant o-
paino ttein en m ed pr oduktionsinriktad
• UKM s tår för und erv isnin gs- och kul tu rm inist eri et s om k all ad es u nd ervis - nin gs minist eri et fram till den 1 .5.2010
• Utbil dnin gsst yr els en svarar fö r utveckl and et av förs kol eun dervis nin gen och d en grundläggan de utbil dni n gen, för- och eftermid d ags verks am het en, g ym n asi eut bild nin gen, d en grundl äggande yrk esutb ildnin gen , vux en- utbild nin gen, d et fria bildn ings arbet et (bl and ann at folk hö gskolo rn a, studi ecentral ern a, s ommaru niversit eten) sam t d en grun dl äggan de ko nst -
und ervisn in gen
• VTLA st år fö r Vas a t ekn isk a l äro anst alt s om v erkade i Vas a från m itt en av 1960-t al et til l börj an av 1990 -t alet.
• VTY H står fö r Vas a teknis ka yrkes högskol a. VTYH var en t emporär yrkes hö gskol a verk s am från 1991 till 1996.
• Y rkesh ögs kol a. I s lu tet av 19 80 -talet bö rjad e begreppet yrk es hö gs kol a t a fo rm. I bott en l åg utbil dni n gen utom lands. Un derv isni n gsminist eri et framl ad e i feb ru ari 1989 pl aner på at t ombil da en d el av den h ö gre institu tsut bildn in gen till yrkes högskol or, där s åväl v etenskap s bas erad s om prakti skt i nrikt ad utb ildning s kull e ske.
1.6 Studiens upplägg
I k api tel 2 följ er i n led nin gsvis en beskrivnin g av d et finl ändska utbil dnin gs - s yst em et o ch i k apitlets s enare d el bes kri vs Yrkes högs kol an Novi a so m utbild nin gso rgani sati on mera s peci fikt . I k apit el 3 b eskrivs st yrnin gen av utbild nin g och ut veckli n gen in om utbildnin gss ekt orn i Finl an d med ut gån gs pun kt i reg eri n gs pro grammet för st atsmi nist er Kat ain ens regerin g (20 11 ). I k apit el 4 beh an dl as utveckli n gs- och förb ättrin gs arbete i al lmänh et i fö ret ag o ch o rganis at ion er.
I k apit el 5 red o gö rs allm änt för oli ka met oder vid v et ens kapli ga u nd ersök nin gar.
Sed an följ er b esk ri vnin g av d en p ro cess och u nd ersök nin gs metod som v alt s speci fikt för d enn a s tudi e.
I kapit el 6 pres ent eras res ultaten av st ud ien o ch un ders öknin garna. I k api tel 7 pres ent erar j ag min t olkni n g av fält und ersökni ngen o ch gö r k oppli n gar til l andra utv ecklin gst end en ser.
I k ap itel 8 s amm anfattas stu dien och där disku teras och ges försl ag till fort sat ta förb ätt rin gsans ats er.
2 NULÄGET INOM UTBILDNINGEN
I kapitl et p resent eras gru ndl äggande fakt a om utb ildnin g o ch utbildn in gs s yst em i Fi nl and. I avsni tt 2 .1. beskrivs det finl ändsk a utbil d nings s ys tem et och därefter följ er b esk riv nin gar av fi nansi erin gss yst em o ch yrk eshö gskol an som utbild nin gsform . I avsnitt 2. 2 b eskri vs Yrk esh ö gs kol an No via som organis atio n.
Avsn itt 2. 3 är en p resent ati on av d en nati onella u tvecklin gspl anen för utbil dnin g och fo rs knin g 2 012-20 16. Avsnitt 2.4 redo gör fö r näringsliv ets behov o ch visio ner rel at erat ti ll yrk es hö gs kol eutbildnin gen . Kapitl et s am manfatt as i avsni tt 2.5.
Måls ätt nin gen med kap itel 2 är at t få en djup are förs tåels e för utbildni n g i allm änh et o ch yrk eshö gskol an i s yn n erhet m ed tank e p å samm anh an get att utv eckla ett u tbild ni n gsp ro gram inom ex am ensu tbil dnin gen i en hö gskol a.
2.1 Det finländska utbildningssystemet
En av grund rätti gh etern a fö r finl änd ska medborgare är rätt en till av gift sfri gru ndl äggand e utbi l dnin g. Rätten till grundl äggand e utbi ldn ing är till ik a o cks å en sk yl di ghet gen o m d en allm änna l äroplikt en so m in fö rd es red an år 192 1.
Stat en o ch komm un erna sk all s e till att all a h ar li ka möjli gheter att o cks å få ann an und ervis nin g än d en grundl äggande utbi ldni n gen allt efter oli k a förm ågo r och sp eci alb eh ov so m kan fi nnas för varj e enskild in divi d. Det är ri ksd agen so m stift ar l agar o ch b esl uter om pri nciperna fö r utbild nin gen s ed an är det st at sråd et och und ervi snin gs - och kult urm inist eri ets sak att pl an era för u nd ervisnin gen . Man fö rsö ker v erkställa och up pf yl la ut bildn ings politi ken genom o lik a åt gärdsp ro gram o ch utv ecklingsp roj ekt s om s edan utv ärd eras I d et nu gälland e regerin gs programmet (2 011 ) s lår m an fast att kreati vit et, ko mp et ens o ch en hö g bildni ngs ni vå sk all vara en föruts ättni n g för Fi nl and s och finl än darn as v äl gån g och att skol an skall stärk a möjli gh et erna för v ar och en att lära si g. M ålen fö r regeringsp ro gram met (2 011 ) fö rsö ker man ko nk reti sera genom oli ka strat egi er och poli tikprogram. Utbi ldni ngsm inis teriet är med o ch fin ans ierar oli ka projekt . I utvecklingspl anen för ut bildning och forskning för åren 20 11-20 16 vill man säkerst äll a grundtr ygghet en vad utbi ldning bet räffar. I
utv ecklin gspl an en fokus erar m an speci ellt på utbi ldni n gen s kv alit et och att till gån gen p å k unn i g arb ets kraft inte ävent yras .
Det fin ns m ån ga utm ani n gar fö r utbil dni n gen i framti d en som man hänvis ar ti ll i utvecklin gspl an en fö r utbil dning och fo rsknin g. Gl ob alis eringen är en fakt or i samm an han get och förändrin gar i befol knin gen o ch ål d ers strukturen speci ell t fö r tiden s om k omm er eft er den ti d s om den nu gäll an de pl an en täck er. S om ex emp el k an nämn as att b arn i gru nds kol eåldern mi nsk ar u nd er period en 2 007- 2012 för att enli gt p ro gnos ern a vara som minst år 20 12 och däreft er bö rja ök a igen. Eft er år 201 2 k ommer åt er i gen de s tud erande som i nl ed er stu dier på an dra stad iet att v ara som lägs t vil ket k an inn ebära beho v av omst ruktu reri n gar. M en det bör ocks å nämn as att d et är st ora regi on ala skill nader. Enli gt pro gn os erna komm er d et år 2 02 0 att fi nn as färre u nga i alla l an dskap s om inled er stu dier p å
and ra s tadiet än vad situ ati on en är år 2012
1 4 . 6 . 2 0 1 2 ).
And ra utm an in gar s om följd av den fö rändrad e åld ersst ru kt uren är möj li gh et en att t r yg ga til l gån gen p å yrk eskunni g arbet sk raft. Från år 2 005 h ar d en ålderskl ass s om upp når arb ets för ålder varit mind re än d en ålders klass som uppn ått p ensi ons åld er. Befolknin gen s medel åld er sti ger o cks å vilk et m ed fö r behov av att effekti vera ut bild ningss ys t em en. En li gt p ro gn osern a för b efolk- nin gs utv eckli n gen fram till år 2 030 k om mer det årli gen att b li ett un ders kott p å 11 0 00 - 12 000 p erson er om m an j ämför d et ant al person er s om l ämn ar arbetsliv et med d e p erson er so m int räd er i arb ets liv et. Det k o mmer allts å enli gt dett a i nte at t räck a till med att ut bilda de un ga för arbet sm arkn ad en utan d et beh övs ocks å att d en v ux na b efolkningen utbil das och o mskol as fö r n ya upp gi ft er. M en ris k en är att utbil dni n gspoliti sk a b eslu t v erkar för l ån gs amt i förhåll and e till d e snabb a fö rändri n gar och b eh ov so m k ommer att fi nn as
I utv eckli n gs pl an en konst at eras att det är en hö g b ild nin gs niv å o ch en hö gkl as si g o ch avgifts fri utbil dning s om ut gör grunden för det finl än dska väl färdss amh äll et. R egeringen vill därför garant era j ämli ka möjli ghet er i hela lan det till en god ut bildning ända från tidi g barnuppfost ran till
hö gs kol eut bildn in g. Man har som mål att höja utbil dnin gs - o ch kompet ensniv ån till toppniv å gl ob alt sett . M an p oängterar vi kten av att höja och s äk ra utbild nin gens k val i tet p å all a u tbildnin gs nivåer. En ut veckli n g av den gru ndl äggand e utbil dnin gens och hö gskoleutbil dnin gens kv alitet är något som
starkt po än gt eras i u tveckli n gs pl anen
Figu r 1 Ut bildn in g o ch ex ami na
Det finl än dsk a utbil d nin gs s yst em et, s om fram går av fi gur 1, b estår av en nio åri g allm änb ild and e gru ndl äggan de utbil dni n g, ti di gare kallad grunds kol an . Den gru ndl äggand e ut bil dnin gen är avgift sfri . I och med att en el ev h ar avkl arat d en gru ndl äggand e utbil dnin gen anses den så k all ad e läro plikt en vara full gjo rd.
Eft er den grun dlägg and e ut bildningen fi nns det möjl i ghet ti ll g ym n asi est udi er som l ed er till stu den tex am en eller s tudi er som leder till yrk esin ri ktad gru nd ex am en vi d yrk esl äroanst alt er. Det fi nns ocks å olika möjli gh et er att kombi nera s tudi er vi d g ym n asi er o ch yrkesl äro anst alt er. G ym nasi eutbil dnin gen som s åd an är allm änbild ande m edan yrkesutbil dningen ger kompet ens inom den brans ch det gäll er o ch färdi ghet er för yrkesli vet . Högs kol eutbildni ng ges vid universit et och yrkes högs kolor.
2.1.1 Fina nsiering a v unde rvisning och utbildning
Und ervis nin gs- och kultu rv erks amhet i nom komm un erna fi n ansi eras i h uvu ds ak med hj älp av s å kall ad e stat sandel ar. S yst em et omfattar ocks å pri vat a utbild nin gso rgani sati oner och s å k all ade samkomm un er som är s amm an - slutni n gar av fl era k ommun er kring ett gem ens amt proj ekt.
En central pri ncip in om st ats andels s yst emet är att d e som får del av m edl en får fat ta sj älvs tändi ga b eslu t om användningen. Fin ansi erin gens st orl ek b est äms inom o lik a ut bild ni n gar ell er ku lturverksam heter genom kalk yl erad e pris p er enh et m ultip licerat med en så k allad prestati onsm än gd. Prest ationsm än gden k an vara t ill ex emp el antal el ev er, stu derande, undervi sni n gsti mmar ell er stu di e- vecko r. Enh ets pri serna fas tst älls av un dervisn in gs - och kult urminist eriet . När det gäll er en h etsp ris erna för yrk eshö gs ko lor grund ar d e si g på de ri ks omfatt and e dri ftsk ostn adern a fö r und ervis nin gen . Som ex emp el kan n äm nas att genom snitt - li ga enh etsp ris fö r år 20 12 och yrkeshögskolo r är 8081,1 0 € p er studeran de.
Motsvarand e för gym n asi eutb ildni n gen är 670 4,4 0 € och fö r d en gru nd- läggand e yrk es utbil d nin gen 11 131 ,17 € ).
2.2 Yrkeshögskolan Novia som utbildningsorganisation
Novi a h ar i d agens l äge ca 4000 studerande och p erso nal st yr kan u pp går till ca 400 p erson er vil ket gör Novi a till den st örst a sv ensks pråk i ga yrk esh ö gs kol an i Fin land som erbj uder ex amensinri kt ad un gdo ms- och vuxenut bild nin g, utbild nin g s om l ed er til l h ö gre yrkes h ö gsk oleex am en s amt fort bildn in g o ch speci alis erin gsut bild nin g. Novi a har u tbildni n gs verksamh et i Vas a, Es bo, Hel sin gfo rs , J ak obst ad, N yk arl eb y, Raseborg o ch Åbo.
2.2.1 Novias mission
På No vias hem sido r kan m an läsa följ and e, s om grund ar si g p å ex am en sst ad gan:
” Y r k e s h ö g s k o l a n h a r t i l l u p p g i f t
• a t t e r b j u d a h ö g s k o l e u t b i l d n i n g f ö r y r k e s i n r i k t a d e e x p e r t u p p g i f t e r s o m b a s e r a r s i g p å a r b e t s l i v e t s o c h a r b e t s l i v s u t v e c k l i n g e n s k r a v , s a m t f o r s k n i n g o c h k o n s t n ä r l i g a u t g å n g s p u n k t e r ,
• a t t s t ö d a i n d i v i d e n s y r k e s u t v e c k l i n g ,
• a t t b e d r i v a t i l l ä m p a t f o r s k n i n g s - o c h u t v e c k l i n g s a r b e t e s o m s t ö d e r u t b i l d n i n g e n , a r b e t s l i v e t o c h d e n r e g i o n a l a u t v e c k l i n g e n ,
• a t t g e f o r t b i l d n i n g i s y f t e a t t f r ä m j a l i v s l å n g t l ä r a n d e .
Y rkesh ögs kol an No via har ett nati on ell t ansvar in om högr e utbil dni ng på svens ka . Y rkeshö gs kol an ar b etar f ör att s ka pa en svens ks prå kig högs kol ekoncer n med Åb o Akademi .”
2.2.2 Novias verks amhetsidé oc h polic y
Angåend e skol ans v erks amh et sid é o ch po l ic y sägs fö ljand e:
” H ö g s k o l a n s v e r k s a m h e t s i d é ä r a t t i e t t n ä r a s a m a r b e t e m e d a r b e t s l i v e t o c h g e n o m a r b e t e i n ä t v e r k m e d a n d r a h ö g s k o l o r i n o m l a n d e t o c h u t o m l a n d s o c h s p e c i e l l t m e d Å b o A k a d e m i
• g e e n t i l l d e t g l o b a l i s e r a d e a r b e t s l i v e t o c h t i l l d e s s u t v e c k l i n g a n p a s s a d k v a l i t a t i v h ö g s k o l e u t b i l d n i n g s a m t e r b j u d a k u n d a n p a s s a d f o r t b i l d n i n g
• i d k a t i l l ä m p a t f o r s k n i n g s - o c h u t v e c k l i n g s a r b e t e s a m t u t f ö r a f ö r e t a g s - o c h a n d r a k u n d t j ä n s t e r s o m s t ö d e r d e n r e g i o n a l a u t v e c k l i n g e n
• h a e n s t a r k r e g i o n a l f ö r a n k r i n g s om b y g g e r p å e n f o r t l ö p a n d e , i n t e r a k t i v s a m v e r k a n m e d s t r a t e g i s k t v a l d a e x t e r n a i n t r e s s e n t e r o c h d ä r i g e n o m e t a b l e r a l å n g s i k t i g a r e l a t i o n e r o c h f r ä mj a h å l l b a r e k o l o g i s k , e k o n o m i s k o c h s o c i a l u t v e c k l i n g i n o m h ö g s k o l a n s a n s v a r s o m r å d e . ”
Som utt alad poli c y h ar m an bland annat att d en st uderand e s kall v ara i cent rum och att man st rävar till st ändi g förbätt rin g. Des suto m vill man verk a fö r en håll bar sam hällsut veckli n g i ekol ogis kt, ekonom iskt och so ci al t h äns eende.
2.2.3 N ya läroplaner
Från och m ed höst en 2010 togs n ya l äroplaner i bruk vid Yrkeshögskol an No via.
Läroplans arbet et had e pågått under ett par år och i juni år 2009 gav st yrels en för Novi a ut anv isni ngar för läroplans arbetet s om s kull e utföras. De n ya l äro-
planern a in nehåller en d el n ya b egrepp och benämningar på ”gaml a” begrep p men o cks å en d el n ya an grep pspu nkt er o ch strat egi er. Bl and ann at fi nns begrepp et ko mp et ens er m ed och att kun s kap smålen sk all fo rmuleras i t ermer av komp et ens er. Varje utbild ning s kal l bes tå av en uppsättni ng k omp et ens er. En rel ati vt n y sak är o ckså att kuns k ap er och erfarenh et er s om d en st ud eran d e h ar från tidi gare sk all räknas till god o. S om underl ag för t ill go do räkn an d e k an ocks å finn as ann at än b et yg i v anli g ordnin g. I rappo rt en Frå n inl är ning ti ll komp etens
( A R E N E r . f . 2 0 0 7 : 4 ) k onst at eras att d ett a med att i dentifiera tidi gare fö rv ärvad komp et ens k an bli en utm ani n g fö r yrk es högs kolo rn a. Där ko nstateras vid are att utbild nin gs tänk an det har fö rändrat s från att h a varit b as erat p å undervis nin g ti ll att bet on a ko mp et en s o ch i nlär nings eff ekt er. Det vikti ga är komp et en sen o ch inlärni n gs proces sens resul tat int e hur o ch var kom pet ens en och färd i gh et ern a har kommit t ill. M an an ser att kom petens er k an uppst å u nder m ån ga oli ka förhåll and en . De s tud eran de borde därför k unn a få erkän nand e fö r sin kompet ens o b ero end e hu r den h ar erh ållits. Det är ocks å vikti gt att oli k a studi ev ägar är fl ex ibla o ch övergån gar mell an oli ka u tbil dn ingsniv åer gö rs s å smidi ga som möjli gt.
2.2.4 Novias peda gogik
Ped ago gik en in om Novi a b etonar et t sj älvs tändi gt och livs lån gt lärand e. Den ut går i från ett k on stru ktivi stiskt s ynsätt med st ud erand ecent rerade m etod er.
Enli gt d ett a s yn s ätt skapas k unsk ap i s oci al a s amm anh an g via refl ek tion o ch egen akti vit et vil ket ock så i nneb är att d en st uderan de sj älv tar ansv ar fö r sit t lärand e o ch akti vt ut veckl ar sitt eget k un nan de genom att s ök a d en kuns kap som krävs fö r att nå målen i nom resp ek tiv e utbil dnin gshelh et 2 0 . 5 . 2 0 1 2 ).
Lärarens upp gi fter blir att v ara en gui de och handl ed are i lärand ep ro cess en.
Läraren fö rv änt as s kap a möj li ghet er fö r den lärande att u ppl eva och sk ap a erfaren heter. Handl edarup p gi ft en inneb är att läraren följ er up p lärand epro cess en och att den stu derande geno m refl ekt ion förankrar n y inform ation och erfarenh et med tidi gare k uns kaper. P å detta s ätt skapas n y kunskap hos den lärande.
2.2.5 Yrkeshögskolan Novias organisation
Till k ärnv erks amh et en fö r Yrkeshögskol an Nov ia hö r ut bild nin g, forskni n g o ch utv ecklin g s amt ö vri ga tj änst er för regional ut veckling. Skol ans u pp rätth åll are är Ab Yrk esh ö gs k olan vid Åbo Ak ademi . Rekt or är hö gsk olans led and e befattnin gs inn eh av are o ch h ar d et övergri p and e an sv aret för hö gsko lans verks amh et o ch förvalt nin g. För oli ka stö dpro cesser fi nn s en förvaltn in g best åen de av rekto rsämb et et, ekon omi enheten o ch studiebyrån. Vi dare finn s organi serat u nd er rekt ors äm bet et int ern atio nel la enh eten, b ibliot ek et och IT- enh et en .
Fö r s amo rd nin g av verks amh et en finn s en l ednin gs grup p, LG. R ek tor är led nin gs grup pens o rdfö rand e. M ed lem m ar i LG är rekt or, pro rekto r, en het s- ch eferna, FoU-ch efen, förvaltni n gs chefen, eko nomi ch efen, i nfo rm atio ns ch efen och kv alit ets ch efen. LG t ar fram gemens amm a li nj er o ch st rat egi er för verks amh et en o ch st öder beredn ingen av ären den fö r st yrel sen och rektor.
Elektrot ekni kp ro grammet fi nns ino m ut bildni ngs en heten Vasa, Wol ffs kav ägen.
Enh et en leds av enh ets chef J on as Waller som ocks å und ervi sar i nom el ekt rot ek nikp ro grammet. Avdelni ngen fö r el ekt ro- och in fo rmationstekni k l eds av Erik En glu nd so m ocks å underv isar inom el ekt rot ek nik pro gramm et. Inom utbild nin gsp ro gram met för el ekt rot ekni k verk ar fö rut om d e n ämnd a ett tiot al lekt orer o ch timl ärare i nom un dervi sningen av yrk es äm nen h elt eller d elvis in om el ekt rot ek nikp ro grammet. Flera som undervis ar in om elektroteknikpro gram met und ervis ar o cks å i no m pro gram met för i nform atio nst ekn ik. Förut om l ärarn a fö r yrkes ämn en un dervi sar o cks å l ärare gem ens amm a för hela enh et en i nom programm et för el ekt rot ek nik. Yrkeshögskolan No vi as o rganis ati ons schem a fram går av fi gu r 2 p å si dan 17.
Figu r 2 Yrkeshögskolan Novias organisationsschema
2.3 Undervisnings- och kulturministeriets visioner
I bö rj an av år 20 1 2 är Yrkeshögsk olan Novi a mitt i nne i en p ro cess d är kostn ad ern a s kall mi nsk as radik alt vilk et bland ann at bet yder att m an komm er att av slut a viss a ut bildni n gar o ch up p sägnin gar av p erso nal är ”på gån g”.
Samtidi gt p ågår d en så k all ad e YH-reformen 201 1-201 4
enli gt vilk en und erv isnin gs- och kult urminist eriet har fram ställt som m ål at t skapa yrk esh ö gs kol or som är i nternati onellt u pps kattade, självst ändi ga och ans vars full a och utbild ar kunni ga, skapar regio nal k onku rrens förmåga, refo rm erar arb etsli vet o ch utveckl ar innovatio ner.
Nä r det g äller pl an ern a för n ybörjarpl ats er ino m el - och auto ma tions teknik på yrkeshögsk ol en ivå fö r 2016 vill man enli gt utvecklingsp lan en för utbildning och fors kning 2011-2016 ök a antal et till 1300 jämfört med 1051 för å r 2009. Utveckli n gs planen är ut gi ven av undervisnings - och k ultu r- minist eriet och godkänd av s tat srådet den 15.12.2011. Utveckl ings planen b yg ger
på de ut bild nin gs- och forskni ngs politi ska m ålen i regerin gs pro gramm et för stats minis ter Katai n ens (20 11) regerin g.
I ett bu d get fö rsl ag fö r 201 2 av un dervi snin gs- och k ultu rm inist eri et utt r yck s
följ an de
” U n i v e r s i t e t e n o c h y r k e s h ö g s k o l o r n a t r y g g a r t i l l g å n g e n t i l l h ö g t u t b i l d a d a r b e t s k r a f t o c h f o r s k a r e . I s y f t e a t t f ö r l ä n g a k a r r i ä r e r n a i n o m a r b e t s l i v e t o c h f ö r a t t u p p d a t e r a k o m p e t e n s e n p å o l i k a o m r å d e n s k a i n l ä r n i n g s - p r o c e s s e r n a , i n t a g n i n g e n a v s t u d e r a n d e s a m t f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r l i v s l å n g t l ä r a n d e u t v e c k l a s . D e n s t r u k t u r e l l a u t v e c k l i n g e n a v h ö g s k o l o r n a f o r t s ä t t e r . ”
2.4 Näringslivets behov och visioner
I tid nin gen AMK-u utis et (med t em at Amm attikorkeak oulu muuto ks ess a) för jan uari 2 012 gransk as o ch dis kut eras d e reform er o ch i nb es parin gar s om är på gån g n är d et gäll er yrk es hö gskol orna i landet . Direkt ören för Fö retagarn a i Finland M artti Pal lari s äger bland annat att yrkesh ögs kolorna är v ikti ga aktö rer fö r fö retagarn a i l and et o ch att det är fråga om hö gsk oleutbil dnin g m ed fö rank rin g i arbetsl ivet . Enli gt Pall ari upps kat tar m an at t fram t ill år 20 15 komm er en fjärd ed el av föret agarn a att ha en yrkeshö gsko l eex amen. Fi nlan ds För eta gar e vill o cks å vara med o ch s töda s kol orn a i deras mål sättn ing ar n är det gäll er för et ags a mh et.
Det h ar o ck så från minist eriehål l komm it si gnaler om att den sv ens ksp råki ga und ervisn in gen b orde k on centreras til l yrkes högs kol or med s vensk a som huvu dsp råk. Dett a h ar gett anl edni n g fö r närin gsliv et i Öst erbot ten att reagera och utt al a s i g i ärendet. Enli gt en arti kel på Int ernation el lt fi nl ands sv ens kt kultu rfo rum motsät t er si g näri n gsli vet en in dragnin g av tvås pråk i g und ervis nin g i v iss a yrkes högs kolo r som d et har föresl agi ts.
Utbil dnin gsut skot tet vid Öst erbott ens h and els kamm are är o ro ad öv er förs laget till kon cent ration av svenskspråki g undervis ning t ill svenskspråki ga yrkes högskol or. Enli gt artikeln har näringslivet positiv erfarenhet av tvås pråki g undervisn in g. Öst erb ottens kust område repres ent erar ungefär häl ft en av l andet s svensks pråki ga befol kning. Störst a del en av företagen bedriver sin verks am het
på båda sp råk en. Öst erbott ens tvås pråki ga n äri n gsl iv b ehöver t v åsp råki gt yrk es fol k. Det bet yder åtmi nsto ne inom fö ret ags ek onom i och t ekni k att man behärskar o cks å t erminolo gin på t vå s pråk. Ocks å de som stud erar u ppl ev er tvås pråk i g u nd ervis nin g s om vi kti g, eft erso m man ku n nat kons tat era att stud eran d en a från en tvåsprå kig yrkeshög skola kl ara r sig bra på d en internati on ella mar knad en.
2.5 Sammanfattning
Samm anfat tnin gsvi s kan j ag ko nst at era att det är ”en h el del p å gån g” i
”kuliss ern a”, p å ”scen en” o ch ocks å ut e bland ”pu bliken ”. Ifal l man granskar skolverks am het en ur de s t yrandes s yn vi nkel s å kan m an s e at t det all a ti der har varit strömni n gar so m form at o ch gett o rsak till förändri n gar. Utb ildni ngen är en del av s amh äll e, m ed o ch fö r s amhäll et. Samh äll et och d ess frams kri d and e är i stort krafti gt b ero en de av utbi ldni ngen och forsk nin gen p å oli ka om råd en. Det är in ga lätt a åt agand en fö r de an svari ga att st yra s ys t emet så att det bl ir till stö rst a möjli ga n ytt a och framgån g för all a.
Med stö d av det s om fram kommi t i kapit el 2 k ons tat erar jag fö ljan de:
1. Utveckling är ett m åste i yrk es hö gskol an såväl på st rat egisk niv å s om p å operativ ni v å. I kl artex t samm an fatt ar j ag att d et är av stö rsta vi kt att göra en an sat s att u tveckl a utbil dnin gsp ro gramm et elekt rot eknik (lo gisk an alo gi).
2. Kravet på eff ektiver ing fram går t yd li gt i såv äl de n atio nell a han dlin gs - planern a som i Novi as h and lin gspl an er. Det ta kan in neb ära att ett utbi ld- nin gs pro gram som el ekt rot eknik är st ändi gt b ör parera fö rh åll and et stud eran d eantal, l ärarant al, admini s tratio n i fö rh åll an de til l d en nati on ell a resu rstill del ningen i eu ro per stu derand e ell er ann an beräkni n gs gru nd.
3. Näringsli vet s visioner innehåll er en t ydli g anvisning om at t en högskol as utvecklin gsarbet e dels bör greppa de nationell a ramarna för utbildni n g och d els bör skol värl den beakta näri ngsli vets behov. Dett a bet yder att det inte kan ans es som bortkast ad tid att göra en ansat s att utveckla ett
utbild nin gsp ro gram där j ag sträv ar t ill att beakt a - sj älv fallet de nati on ell a ram arna - vad t idi gare stud erand e s om avl agt en elingenjö rs - ex am en vid fö rfrågan utt al ar om s in ex amens utbil dni n g kopp lad till d et
”v erkli ga” arb etsliv et.
I kapit el 3 följ er en bes kri vni ng av st yrn i n g och utv ecklin g i fråga om utbil d- nin g med fok us på el in genjörs utbil dnin gen.
3 STYRNING OCH UTVECKLING AV UTBILDNING
I k apit let b eh andl as inl edni ngs vis st yrnin g o ch utv eckli ng av utb ildn in gs - verks amh et en i allm änh et i Finl and. I avsnitt 3.2 följer en redo gö rels e i fråga om elin genjö rs utbild nin gen i Vas a hittil ls. I av snitt 3.3 b esk riv s tek nik en s ut veck - lin g o ch u tv ecklin g en i s amh äll et s om en driv kraft till fö ränd rin g av utb ild- ningen . I avs nitt 3 .4 följ er en b esk riv ning av probl emfält et d å det gäll er ut veck - lin g av yrk es hö gsko lan och m era k onk ret den p raktisk a utbil dnin gen. I avsnit t 3.5 är fo kus på pres ent atio n av oli ka modell er o ch til lvägagån gss ätt m an an vänt si g av i ti di gare ans ats er att ut veckla in gen jörsut bildn in gen såväl i Finl an d som i Sveri ge. I avs nitt 3 .6 s amm an fatt as kapi tlet.
Måls ätt nin gen m ed kapitl et är att vi dga och stärk a m i n förförst åels e av pro blemkom pl ex et. Kapit let u t gö r ocks å en b yg gst en i min teoreti sk a referen sram med t an ke på mitt huvuds yft e.
3.1 Utveckling inom utbildningssektorn
Utbil dnin gsp olitik en i Finl an d diri geras av undervisni n gs - o ch kultu rmi nist eriet och rikt giv an de är att rätten till ut bildni n g är en grun dlägga nde rätti ghet som skal l tr yggas fö r al la medb orgare. Det är stat en s och ko mmun ernas upp gi ft att s e till att all a har lik ad an a möj li gh et er t ill utbil dni n g. Det är rik sd agen s om besl ut ar om p rin ci pern a för utbil dni n gsp olitik en o ch l agst ift nin gen fö r utbild nin gen. Stat sråd et o ch undervi sni ngs - och kultu rmi ni steri et sv arar för planerin gen och gen omfö rand et av utbi l dnin gspolitik en l ä s t 1 6 . 6 . 2 0 1 2 ).
Riktlinj ern a fö r ut veckl an de av utbi l dnin gen slås fast i det så k all ad e regeri n gsp ro gramm et och en utveckli n gs plan fö r utveckli n g och fo rsk nin g s om stats råd et god k änn er v art fjärde år. Fö r n ärvarand e, 2012, befinner vi oss i gränsl an d et m ell an utv ecklin gspl anen för 2007 -2 012 och ut v ecklin gs plan en för 2011-2 016 . I ut vecklin gspl an en sl år m an fast de central a kv alit etsm äs si ga, kvantit ativ a och s trukturell a ri ktlinj erna för ut bildningen.
Utv ecklin gspl an en för utbi ldni n g o ch fors knin g 201 1-201 6 inleds m ed bl and
ann at föl jand e ko ns tat eran den o ch pl aner
1 6 . 6 . 2 0 1 2 ):
” R e g e r i n g e n s m å l ä r a t t g ö r a f i n l ä n d a r n a t i l l v ä r l d e n s me s t k o m p e t e n t a f o l k f ö r e å r 2 0 2 0 . M å l e t ä r a t t F i n l a n d å r 2 0 2 0 p l a c e r a r s i g i t ä t e n b l a n d O E C D - l ä n d e r n a i f r å g a o m c e n t r a l a j ä m f ö r e l s e r a v u n g d o m a r s o c h v u x n a s k o m p e t e n s , e t t l å g t a n t a l e l e v e r s o m a v b r y t e r s k o l a n o c h a n d e l e n u n g a o c h v u x n a i a r b e t s f ö r å l d e r s o m a v l a g t e x a m e n p å h ö g n i v å .
D e n u t b i l d n i n g s m ä s s i g a j ä m s t ä l l d h e t e n u t g ö r g r u n d e n f ö r d e n f i n l ä n d s k a v ä l f ä r d e n .
E n l i g t r e g e r i n g s p r o g r a m m e t g a r a n t e r a s e n h å l l b a r v ä l f ä r d g e n o m e n s t a b i l o f f e n t l i g e k o n o m i s o m v i l a r p å e n s u n d g r u n d . M e d t a n k e p å d e n o f f e n t l i g a e k o n o m i n s h å l l b a r h e t ä r d e t n ö d v ä n d i g t a t t s å m å n g a p e r s o n e r i a r b e t s f ö r å l d e r s o m m ö j l i g t a r b e t a r o c h a t t s t a t e n s s k u l d s ä t t n i n g b ö r j a r m i n s k a .
U t b i l d n i n g s - o c h f o r s k n i n g s p o l i t i s k a å t g ä r d e r s o m v i d t a s f ö r a t t s t a b i l i s e r a d e n o f f en t l i g a e k o n o m i n h a n d l a r i s y n n e r h e t o m a t t f ö r l ä n g a a r b e t s k a r r i ä r e r n a , a t t f ö r b ä t t r a u t b i l d n i n g s s y s t e m e t s s t r u k t u r e r o c h e f f e k t i v i t e t o c h a t t s t y r a u t b i l d n i n g s u t b ud e t .
R e g e r i n g e n s v i k t i g a s t e m å l ä r a t t s t ä r k a d e n f i n l ä n d s k a k o m p e t e n s e n s k o n k u r r e n s k r a f t . N ä r d e n a r b e t s f ö r a b e f o l k n i n g e n m i n s k a r o c h d e u n g a å r s k l a s s e r n a b l i r m i n d r e l i g g e r u t m a n i n g e n i a t t t r y g g a e n h ö g k o m p e t e n s n i v å o c h t i l l r ä c k l i g a r b e t s k r a f t i n o m o l i k a b r a n s c h e r o c h r e g i o n e r . U t b i l d n i n g e n s s u b s t a n s m o d e r n i s e r a s o c h k v a l i t e t e n , e f f e k t i v i t e t e n o c h g e n o m s l a g s k r a f t e n h o s l ä r o a n s t a l t e r n a s o c h h ö g s k o l o r n a s v e r k s a m h e t f ö r b ä t t r a s . N ä r å r s k l a s s e r n a b l i r m i n d r e ä r d e t m ö j l i g t a t t m i n s k a a n t a l e t u t b i l d n i n g a r k o n t r o l l e r a t . F o r s k n i n g e n s n i v å h ö j s o c h f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r f o r s k n i n g t r y g g a s .
U t b i l d n i n g s p o l i t i k e n b y g g e r p å p r i n c i p e n o m l i v s l å n g t l ä r a n d e .
F r ä m j a n d e t a v d e t l i v s l å n g a l ä r a n d e t f ö r u t s ä t t e r a t t ö v e r g å n g a r n a f r å n e t t s t a d i u m t i l l e t t a n na t o c h f r å n u t b i l d n i n g e n t i l l a r b e t s l i v e t ä r s å f l e x i b l a s o m m ö j l i g t . I n l ä r n i n g e n s l u t a r i n t e m e d e n e x a m e n s o m a v l a g t s i u n g d o m e n , u t a n f o r t g å r u n d e r h e l a d e t v u x n a l i v e t . I a l l u t b i l d n i n g i d e n t i f i e r a s o c h e r k ä n n s d e t i n l ä r d a s å a t t s å d a n i n l ä r n i n g s o m s k e t t i
t i d i g a r e u t b i l d n i n g o c h p å a n n a t h å l l p å e t t s å k o m p l e t t s ä t t s o m m ö j l i g t g o d k ä n n s s o m e n d e l a v s t u d i e r n a. ”
När det gäll er yrk esh ö gsk olo r s peci fikt i utv ecklingspl an en ci teras bl an d ann at:
”Genom u nd er vis nin gs- o ch kult urmi nist eri ets s yst ematis ka uppföljni ng o ch utvärd eri ng ga rant er as att r eformen av yrkeshögs kol orn a fra ms krid er o ch att de mål so m s tällt s u p pnås .
Utbil dnin gstill stå nd en för yrkes hög skolorna för n yas vid ing ången a v 2 014 . Utbil dnin gstill stå nd et är en av st atsr ådet ut färd ad föror d ning, där d et föreskri vs o m utbil d nings ans var o ch an dra verksamhetsfö ruts ättnin gar . Dett a inn ebär att ut bildn ingsu tbu det kan ri ktas så att det bä ttre s va rar på arb etsli vets beho v.
Y rkesh ögs kol orn as konta kt med den r egi onala ut veckli ng en och ar bet sli vet intensifi er as och den allmänna led ning en s fö ruts ä ttning ar stär ks . Und er vis ning s- o ch kult ur minis teriet st yr yr keshögs kol orn a mot en störr e rep resentati on f ör ar bets - och näri ngsli vet i d e centr ala för val tningsorg an en . För att tr yg ga utbi ldnin gens o ch for skning ens kva lit et ko ncentr er as den svens ks prå kig a yr keshö gs kol eut bildnin gen till de svens ks prå kig a yr keshö gs kolo rna.”
På b a s i s a v u t b i l d n i n g s s e k t o r n s l i n j e d r a g n i n g a r i d e t v å l å n g a c i t a t e n i d e t t a a v s n i t t k o n s t a t e r a r j a g a t t b e h o v e t a v a t t u t v e c k l a y r k e s h ö g s k o l a n o c h u t b i l d n i n g e n i n o m u t b i l d n i n g s p r o g r a m me t e l e k t r o t e k n i k ä r a v my c k e t c e n t r a l b e t y d e l s e . D e t t a s t y r k e r mi g i mi n a a n s t r ä n g n i n g a r a t t f u l l f ö l j a a n s a t s e n a t t u t v e c k l a e l e k t r o t e k n i k u t b i l d n i n g e n i N o v i a .
3.2 Utveckling inom elingenjörsutbildningen
När det gäller elingenj örs utbil dni ngen på svens ka i Vas a handlade det und er 1960- och 197 0-t al et i h uvuds ak om utbil dning i el kraftst ekni k. Det fanns in gen uppd el ning i olika i nriktnin gar. En st or del av undervis ningen har dock hel a tiden ocks å handl at om svagst röm stekni k och el ekt ronik och när datat ek nik en
börj ad e kom ma p å al lvar på 1970-talet v ar m an vid Vas a tekni ska l äroanst alt bra med i sv än garn a. Detta m yck et tack vare överl ärare Ralf Fi nne s om had e v arit med från bö rjan i Fi nland när dat orer b örjade an vänd as.
På 1 960- o ch 197 0-t al et v ar de central a ämnena elm as kiner och el an läggni n gar.
På d en tid en p lanerade m an t rans fo rm ato rer o ch m oto rer och gj orde upp konst ru ktio ns ritni n gar för d ess a. S tröm bergs fab rik er i Vasa m ed mot or- och trans fo rm ato rtillv erk nin g v ar en st or arbets giv are fö r bliv ande elt ekn ik er o ch elin genjö rer. Und er sen are d el en av 197 0-t al et o ch in på 19 80-t al et m ins kade man p å utbil dni n gs resu rs ern a fö r elm as kiner och el anl äggni n gar och det k om in allt m era dat at ek n ik och sp råk i undervisn in gen . M an kan s äga at t und ervisn in gen bl ev mera s plitt rad på fl er ämn en än ti di gare. Und er 1 980-t al et blev elin genjö rsu tb ildnin gen upp delad i inriktni n garna el kraft steknik o ch automati onst ekni k. P å s ätt o ch vis kan m an s äga att el kraftst ekn ik en bl ev k var med d et gaml a inn eh åll et och aut omat ion stek nik en bl ev en i n rikt nin g m ed m era n ytt i nom au tom atio ns- o ch regl ert eknik . Om m an s edan t ar en t itt in p å 1 990- tal et kan m an s e framväx ten av utbildni ngsp ro gramm et in fo rmationst eknik vi a inri ktnin gs alt ernativ et t el e- o ch datat ekn ik. När Svens ka yrk es hö gskol an start ad e sin v erks amhet år 1996 b es t od utbil dni ngsprogramm et elt eknik av inri ktnin gs alt ernativ en el kraftst eknik, autom atio nst eknik o ch t el e- o ch dat at eknik.
I d agens l äge, 2 0 12, vid Yrk es hö gs kol an Novia går utbild nin gen o ch utbild nin gs pro gram met und er benämni n gen el ektrot ekni k med p ro fil eri n garna el kraft steknik och auto matio nst ekni k. In genjö rsut bild ni n gen för tit el n in genjör(YH) om fatt ar 24 0 st udi ep oäng o ch är pl anerad fö r 4 års h elti ds studi er.
I i nformati on en p å Novi as h emsid or om utbildni ng s ägs b land ann at följ an de om
el ekt rot ek nik en :
”Elektr otekniken sp elar en a vgö rande roll i dag en s samhäl le. Arb et et in om den elektr ot eknis ka sektorn omf attar exemp el vis plan er in g, kon stru kti on, prod ukt ion , mar knadsföring, programmer ing, under håll och ut bildni ng.
U t b i l d n i n g e n k o m b i n e r a r t e o r i m e d p r a k t i k o c h l a b o r a t i o n e r . D e m o d e r n a u t r y m m e n a i T e c h n o b o t h n i a , o c h p r o g r a m m e t s e g n a p r o j e k t - o c h
u t v e c k l i n g s l a b o r a t o r i e r a n v ä n d s f ö r l a b o r a t i o n e r , i n g e n j ö r s a r b e t e n o c h f ö r ö v r i g a p r o j e k t .
U n d e r v i s n i n g e n ä r a n p a s s a d t i l l a r b e t s l i v e t s k o m m a n d e b e h o v o c h k u r s u t b u d e t u p p d a t e r a s å r l i g e n f ö r a t t s t u d i e r n a s k a l l v a r a s å r e l e v a n t a s o m m ö j l i g t . U t b i l d n i n g e n o m f a t t a r 2 4 0 s t u d i e p o ä n g o c h t a r n o r m a l t f y r a å r i a n s p r å k . D e t v å f ö r s t a å r e n i n r i k t a s p å g r u n d s t u d i e r o c h y r k e s s t u d i e r .”
När d et gäll er profil eri n gen elk raft st ekni k ges följande in fo rmatio n l ä s t 1 4 . 6 . 2 0 1 2 ):
” S t u d i e r n a i n o m e l k r a f t s t e k n i k f o k u s e r a s p å e l a n l ä g g n i n g a r , e l m a s k i n e r o c h k r a f t e l e k t r o n i k . U t b i l d n i n g e n ä r p r o b l e m o r i e n t e r a d o c h b e t o n a r e t t s j ä l v s t ä n d i g t o c h k r e a t i v t t ä n k a n d e . E l k r a f t s i n g e n j ö r e r å t e r f i n n s i n o m e l k r a f t s b r a n s c h e n s o l i k a s e k t o r e r s å s o m p l a n e r i n g s b y r å e r , e l e n t r e p r e n a d - o c h i n d u s t r i f ö r e t a g , k r a f t v e r k o c h e l d i s t r i b u t i o n s b o l a g . A r b e t s u p p g i f t e r n a b e s t å r a v p l a n e r i n g a v e l p r o d u k t i o n , e l d i s t r i b u t i o n o c h e l a n v ä n d n i n g , k o n s t r u k t i o n a v e l e k t r o t e k n i s k a k o m p o n e n t e r o c h m a r k n a d s f ö r i n g a v e l k r a f t s t e k n i s k u t r u s t n i n g . U p p g i f t e r n a f ö r u t s ä t t e r i a l l m ä n h et f ö r t r o g e n h e t m e d d a t o r b a s e r a d e a r b e t s m e t o d e r . E x a m e n g e r m ö j l i g h e t a t t e r h å l l a i n s t a l l a t i o n s b e h ö r i g h e t g e n o m s ä r s k i l d t e n t a m e n . ”
När det gäll er l äropl an er för ut bildnin gen och vil ka ku rs er s o m sk all fi nn as med och i vil ka p ro po rti oner h ar d et gjorts revid eri ngar med några års mel lanrum.
In nan yrk eshö gsk ol orn a i nledde si n verks amh et fanns d et lan dsom fatt and e läropl an er fö r t ekni ska läro anst alt er och al la läroan st alter had e så got t so m samm a inn eh åll i sin a läro planer för resp ekti ve ut bild nin gsp ro gram. Ta nken med yr keshö gs kolo rna ha r frå n b örja n vari t att dessa s ka va ra regiona lt fö ran kr ad e och a npa ssa de till a rbet s- o ch n ärin gsli vet i regi on en . J ust därför !!! h ar m an vid reviderin g av l äropl anerna sökt st öd och inform ation från näringsli vet .
Det är i nte allti d självkl art att man får bra och ut vecklande respons och försl ag på hu r utbil dni ngen skal l fo rmas och vil ka kurs er s om bör priorit eras ell er s å är försl agen s å oli ka att det int e går at t förverkli ga lika för all a inom ett
