RESERVATION 2 gröna
10. Polisväsendet
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkur-rensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang.
EU-länderna väntas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av svart ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas hälsovårdsbudgeter sammanlagt. I Finland omfattar den svarta ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonational-produkten.
Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brotts-lighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras ge-nom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åt-gärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser.
Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa svart ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas.
Vi föreslår således
att moment 26.10.01 ökas med 2 000 000 euro för polisens omkostnader.
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 10. Beskattningen och Tullen
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkur-rensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang.
EU-länderna väntas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av svart ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas hälsovårdsbudgeter sammanlagt. I Finland omfattar den svarta ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonational-produkten.
Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brotts-lighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras ge-nom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åt-gärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser.
Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa svart ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 28.10.01 med 2 000 000 euro för Skatteförvaltningens omkost-nader.
90. Stöd till kommunerna
Kommunerna har massor av skolor, daghem och vårdanstalter med mögel-och fuktskador. Enligt utredningar finns det problem med inomhusluften i betydligt mer än hälften av skolorna och dag-hemmen. Betydande fuktskador finns i 12—18 procent av våningsytan i skolor och daghem och i 20—26 procent av våningsytan i vårdanstalter. I mögel- och fuktskadade lokaler vistas upp till 300 000 personer.
En stor del av dem som utsätts för mögel-och fuktskador är barn och ungdomar. En del av dem har tvingats vistas i mögelbyggnader i åratal och insjuknat för resten av livet. Läget är oskäligt.
Problemen med inomhusluft har varit kända i 25 år. I stället för att saken skulle ha åtgärdats har det eftersatta underhållet fördubblats under denna tid. Beloppet på eftersatt underhåll i skolor, daghem och vårdanstalter uppgår redan till cirka 4,65 miljarder euro. Nu är rätt tid att bli kvitt denna skuld när räntorna är låga och behovet av arbetstillfällen är särskilt trängande.
Revisionsutskottet gjorde 2012 en utredning om mögel- och fuktskador i byggnader. Utifrån ut-redningen godkände riksdagen 2013 ett betänkande som innehöll en stor mängd konkreta åtgärds-förslag för att avhjälpa situationen. Som en åtgärd förutsatte riksdagen att regeringen utarbetar en långsiktig plan för sanering av daghem, skolor och social- och hälsovårdsbyggnader och för åt-gärdande av sanitära olägenheter i dem. Ett större statligt stöd än nu bör betalas för att genomföra planen. Vårt förslag svarar mot detta krav.
Vi föreslår att staten stödjer projekt för ombyggnad av läroanstalter och daghem samt verksam-hetsenheter inom social- och hälsovårdsområdet med 100 miljoner euro årligen under de följande tre åren. Stödet ska beviljas kommunerna på ansökan främst till projekt som säkerställer sunda och trygga verksamhetsmiljöer. Stödet per projekt ska vara 15—25 procent av projektens godtag-bara kostnader. Som ett villkor för stödet ska kommunerna förbinda sig att underhålla och repa-rera sina fastigheter på ett långsiktigt, hållbart och föregripande sätt.
Reservationens förslag till uttalande 19
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att grunda en nationell fond för att främja koldioxidsnåla lösningar.
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag)
I regeringens proposition föreslås en lag om indexjustering för 2017 av folkpensionen och vissa andra förmåner. Den innebär att folkpensionsindex inte höjs enligt den permanenta lagstiftning-en, utan fryses på samma nivå som i år. Därutöver sänks folkpensionsindex med 0,85 procent.
Ändringen skulle i stor omfattning gälla låginkomsttagare i Finland. Frysningen av indexet ska gälla folkpensioner, garantipension och övriga förmåner som ses över enligt folkpensionsindex eller i övrigt är kopplade till folkpensionen. Bland de övriga förmånerna märks handikappförmå-ner, fronttillägg, grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetsmarknads-stödet och barnhöjningen. Ändringen ska också gälla kriterierna för förmåner bundna till folkpen-sionsindex och vissa belopp, bland annat gränsen för den årliga självrisken vid läkemedelsersätt-ningar.
Den föreslagna ändringen av indexjusteringarna avses bli bestående och ska inte kompenseras i samband med kommande indexjusteringar av pensionerna. Det handlar således om en bestående försämring i låginkomsttagarnas vardag.
De gröna anser att regeringens indexnedskärning saknar hållbara grunder och inte bör accepteras.
Vi anser att det varken är hållbart eller skäligt med indexbesparingar som drabbar särskilt barn-familjer, arbetslösa, pensionärer, studerande, personer med funktionsnedsättning, de som fullgör sin värnplikt och sjuka finländare samtidigt som regeringen driver på ett konkurrenskraftsavtal som gynnar höginkomsttagarna och miljöförorenande verksamhet föreslås få nya skattestöd. Åt-gärderna försvagar låginkomsttagarnas köpkraft vilket försvagar den inhemska efterfrågan och tillväxtutsikterna för inhemska företag.
Vi föreslår således att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 20
Regeringen förutsätter att regeringen återtar indexnedskärningarna och indexfrysningarna.
Undersökningar visar att en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet är ett effektivt sätt att främja barnens välmående. Småbarnspedagogiken stöder livslångt lärande och de färdigheter som behövs i skolan. Den förebygger samtidigt utslagning och generationsöverskridande utsatt-het. Internationella studier visar att barnpedagogisk verksamhet är det mest framgångsrika och kostnadseffektiva sättet att säkerställa barnens välfärd och utveckling.
Att begränsa dagvårdsrätten försvårar vardagen för barnen och familjerna och försvagar små-barnspedagogikens genomslag. Att begränsa dagvårdsrätten ökar dessutom regleringen, byråkra-tin och kommunernas administrativa kostnader, vilket står i konflikt med regeringens mål att
minska byråkratin och gallra i regleringen. Familjer där endera föräldern eller bägge föräldrarna är hemma använder redan nu ganska sällan rätten till heldagsvård. Begränsningen drabbar såle-des uttryckligen de familjer och barn som behöver dagvård allra mest.
Begränsningen utesluter barn som gagnas av och behöver småbarnspedagogik på heltid. Det ökar ojämlikheten. Den subjektiva rätten till dagvård är särskilt viktigt för barnen i de familjer som har det sämst ställt. Utredningar visar att den subjektiva rätten till dagvård jämnar ut social ojämlik-het som relaterar till utbildning och inkomstnivå och förebygger att existerande problem fördju-pas. Den är en av de viktigaste stödåtgärderna för barnskyddets öppenvård och att begränsa den kan öka kostnaderna för barnskyddet.
Barnets rätt till småbarnspedagogik kan inte vara beroende av föräldrarnas arbetsmarknadsposi-tion. Det handlar i främsta rummet om barnets rättighet, inte förälderns. Men samtidigt stödjer den subjektiva rätten till dagvård familjer, arbetsgivare och i vidare bemärkelse hela samhället. Vi anser att regeringens förslag till att minska anslaget inte bör godkännas, utan barnens subjektiva rätt till dagvård bör återställas.
Vi föreslår således att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 21
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att återinföra rätten till dagvård på heltid.
Undersökningar visar att en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet är ett effektivt sätt att främja barnens välmående. Småbarnspedagogiken stöder livslångt lärande och färdigheter som behövs i skolan. Den förebygger samtidigt utslagning och generationsöverskridande utsatthet. In-ternationella studier visar att småbarnspedagogisk verksamhet är det mest framgångsrika och kostnadseffektiva sättet att säkerställa barnens välfärd och utveckling.
I den nyligen förnyade lagen om småbarnspedagogik definierades mål för småbarnspedagogiken som är goda, krävande och som kräver pedagogisk kompetens. Att genomföra dem kräver barn-grupper av lämplig storlek och en tillräcklig dimensionering av anställda med pedagogisk utbild-ning för varje barngrupp. Regeringens förslag om att ändra vårdardimensioneringen står i kon-flikt med lagen om småbarnspedagogik och äventyrar genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter.
Att öka gruppstorlekarna och minska antalet professionella pedagoger i dagvården försvagar småbarnspedagogikens kvalitet. I stora barngrupper är det svårt att genomföra en mångsidig verk-samhet och beakta barn som behöver särskilt stöd. Småbarnspedagogiken arbetar för att ordna en välfungerande och trygg vardag och skapa en miljö som stöder inlärning och utveckling för barn med ytterst olika slags utgångspunkter. Det kräver att barnen beaktas individuellt både i plane-ringen och genomförandet av verksamheten. Större grupper försvagar barnens rätt att få under-visning, fostran och vård som beaktar deras personliga behov.
Att försvaga vårdardimensioneringen ökar ytterligare belastningen på den redan fysiskt och psy-kiskt tunga, lågavlönade och kvinnodominerade branschen, och försvagar sysselsättningen i branschen. Regeringen har inte gjort en adekvat bedömning av propositionens konsekvenser för jämställdheten eller barnets bästa.
Vi anser att regeringens förslag om att minska anslaget inte bör godkännas utan vårdardimensio-nen i småbarnspedagogik bör återställas till 2015 års nivå.
Vi föreslår således att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 22
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar återställa den tidigare vårdardimensioneringen i småbarnspedagogiken.
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 41. Energiskattestöd (förslagsanslag)
Nedskärningarna i utbildningen bör ersättas genom att skära ner miljöskadliga stöd. Det finns 11 skattestöd som riktas enbart till energiskatteinkomster och deras totala belopp överstiger två mil-jarder euro.
Det näst mest betydande av skattestöden under energiskattemomentet är att bränsle för arbetsma-skiner beskattas under normen. Skattestödet uppstår av att vissa arbetsmaarbetsma-skiner har getts rätt att köra på lätt brännolja, som beskattas lindrigare än diesel. Lätt brännolja används bland annat i dieselmotordrivna rörliga arbetsmaskiner och jord- och skogsbruksmaskiner.
År 2017 beräknas detta skattestöd uppgå till 451 miljoner euro. Vi föreslår att skattestödet skärs ner med en knapp fjärdedel. Tekniskt kan detta genomföras exempelvis så att de som använder lätt brännolja övergår till att använda diesel, men merparten av skatten återbärs till dem i sam-band med beskattningen. Ett motsvarande återbäringssystem har skapats exempelvis för jord-bruksföretag.
Vi föreslår således att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 23
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att skära ner skattestödet för lätt brännolja.
Skatteåterbäringarna för energiintensiva företag riktas nu till storföretag och huvudsakligen för att upprätthålla en förorenande ekonomi. Skattelättnader för företag som förbrukar mycket energi strider mot Finlands miljömål eftersom skattestödet urvattnar incitamenten för företagen att finna utsläppssnåla lösningar och förbättra sin energiprestanda.
Statens ekonomiska forskningscentral konstaterar i sin färska undersökning från 2016 att återbä-ringar av energiskatt har blivit ett omfattande skattestöd för storföretag som förbrukar mycket en-ergi. Staten förlorar årligen 200 miljoner euro i skatteinkomster utan att få någonting igen efter-som ingenting pekar på att stödet förbättrar företagens konkurrenskraft. Företagens konkurrens-kraft beror inte på energiskatten.
Att stöden från energiskatten inte stöder ekonomin beror på att industrin också annars betalar be-tydligt mindre för el i Finland än exempelvis i Danmark, Tyskland och Storbritannien, och att fö-retagens energiskatter före återbäringen i genomsnitt bara utgjorde 1—2 procent av omsättning-en åromsättning-en 2011—2014. Sättet att beräkna omsättning-energiskatteåterbäringarna gynnar stora företag och över 95 procent av återbäringarna hamnar också hos internationella storföretag.
”Stöd till jordbruket” 28.91.41 under samma moment föreslås inte bli minskat. Men detta stöd bör under de närmaste åren förnyas så att det motiverar jordbruket att övergå till att använda hållbar förnybar energi.
Vi föreslår således att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 24
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att eliminera skattestöd som är in-effektiva och skadliga för miljön, såsom skatteåterbäring till energiintensiva företag.
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 10. (29.10 och 30, delvis) Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (för-slagsanslag)
En högklassig utbildning är grundstenen i vårt välfärdssamhälle och en viktig faktor för att erbju-da barnen lika möjligheter till utbildning och att effektivt förebygga utslagning och en lönsam in-vestering. Regeringens nedskärningar i utbildning är kortsiktiga och den dyraste skuld vi kan ta.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att utgångspunkten för utvecklingen av den små-barnspedagogiska verksamheten och den allmänbildande utbildningen är att skapa jämlika möj-ligheter samt att garantera en högklassig fostran och utbildning för alla, oberoende av boningsort, språk och ekonomisk ställning.
Men nu är regeringen i färd med att helt slopa de medel som öronmärkts för att hålla nere grupp-storlekarna. Pengarna har bland annat använts till att anställa behöriga resurslärare, att öka anta-let delningstimmar och att ordna samordnad undervisning. De har alltså använts till att anställa riktiga lärare som stöd för svagare elever, att främja inlärningen och att förbättra kvaliteten på
un-dervisningen. Det gynnar alla barn att grupperna förblir tillräckligt små eftersom det ger möjlig-heter till individuellt bemötande.
Undervisnings- och kulturministeriet har föreslagit att finansieringen ska fortgå (Undervisnings och kulturministeriets arbetsgrupps-PM och utredningar 2014:4). Åtgärderna för att minska grup-perna stärker jämställdhet i utbildningen och möjliggör flexibla undervisningsarrangemang och metoder.
I budgetpropositionen föreslås också att koefficienten per enhet inom den förberedande undervis-ningen före den grundläggande utbildundervis-ningen sänks från 2,49 till 1,67. Det lönar sig inte att skära i anslagen för denna undervisning. En god förberedande undervisning underlättar integrationen och förbättrar möjligheterna för elever med mycket olikartad bakgrund att arbeta i grundskolan.
Satsningar på den förberedande undervisningen minskar senare kostnader och underlättar varda-gen för alla som studerar och undervisar i grundskolan. Koefficienten ska hållas på nuvarande nivå vilket säkerställer rättvisa över hela landet, också på orter där antalet elever som deltar i den förberedande undervisningen inte har ökat.
Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till BM 446/2016 rd föreslår vi
att riksdagen ökar moment 29.10.30 med 30 000 000 euro för mindre grupper och 33 512 000 euro för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen.
Regeringen skär också ner det statsunderstöd för den allmänbildande utbildningen som används för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen, utvecklande av kvaliteten på specialunder-visningen inom förskoleunderspecialunder-visningen och den grundläggande utbildningen och anställning av skolgångsbiträden i anknytning till det och för att minska undervisningsgruppernas storlek.
Pengarna har använts till stöd för åtgärder som förbättrar studieresultat, förhindrar utslagning och stöder elevernas möjligheter att få jobb. Att skära i dessa pengar är därför ytterst kortsiktigt och gör det svårare att nå de mål som regeringen eftersträvar med sina spetsprojekt.
En jämlik utbildning är den faktor som på ett basalt sätt utjämnar klasskillnaderna i det finländska välfärdssamhället. Att erbjuda barnen lika möjligheter till utbildning är ett effektivt sätt att före-bygga utslagning och därmed en god investering.
Kvalitetspengarna för den allmänbildande utbildningen, som regeringen också drar ner på, har använts för pedagogisk utveckling av arbetskulturen i den förberedande undervisningen och i den grundläggande utbildningen och för projekt som ökar skoltrivseln och samarbetet mellan hem och skola. Pengarna har också gått till att lära utbildningsanordnarna använda digitala hjälpmedel i undervisningen.
Regeringens förslag att skära ner just de utbildningsanslag som avsätts för digitalisering av ut-bildningen och för att öka elevernas digitala kompetens står i strid inte bara med regeringens spetsprojekt där digitalisering och utveckling av IKT-färdigheter är i fokus, utan också med be-hoven i framtidens arbetsliv. I det framtida arbetslivet efterfrågas uttryckligen digital kompetens
och innovationer, det vill säga precis det som har gynnats av kvalitetspengarna för den allmänbil-dande utbildningen.
Digitalisering möjliggör skapande av nya redskap för individuell inlärning, framtagande av olika slags styrkor, utveckling av grupparbetsfärdigheter, möjligheter för eleverna att uttrycka sig själ-va och bättre kontakter mellan hem och skola.
Ett intensivare samarbete mellan hem och skola är ett bra sätt att motverka mobbning och under-lättar tidiga insatser. Det hjälper också eleverna att utveckla sitt lärande.
Pengarna har använts till stöd för åtgärder som förbättrar studieresultat, förhindrar utslagning och stöder elevernas möjligheter att få jobb. Att skära i dessa pengar är därför ytterst kortsiktigt och gör det svårare att nå de mål som regeringen eftersträvar med sina spetsprojekt.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.10.30 med 2 957 000 euro för åtgärder som stärker jämlikhet inom den grundläggande utbildningen och 15 000 000 euro för kvalitetssatsningar i utbild-ningen.
31. (29.30.30) Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bild-ningsarbete (förslagsanslag)
Regeringens nedskärning i driftskostnaderna för läroanstalterna inom fritt bildningsarbete inne-bär att utbudet på undervisning i medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler och andra läroanstalter för vuxenstudier inskränks märkbart. Det är en ytterst oroväckande utveckling när behovet av fritt bildningsarbete samtidigt är större än någonsin. I de övriga nordiska länderna har man under de senaste åren tvärtom satsat just på fritt bildningsarbete. Inom fritt bildningsarbete studerar årligen över 50 000 personer med invandrarbakgrund. Det fria bildningsarbetet har fär-diga flexibla strukturer som effektivt bidrar till integrationen när mängden invandrare ökar.
Nu hotar regeringens nedskärning i fritt bildningsarbete väsentligt försvaga möjligheten till fram-gångsrik integration. Samtidigt tvingas läroanstalterna minska sitt övriga utbud av utbildning: de kommunala medborgarinstitutens hobbykurser som ökar kommunbornas välbefinnande, stöd för aktivt medborgarskap och organisationsverksamhet som erbjuds av organisationernas studiecen-traler samt idrottsutbildningscentrens utbildningar som stöder sunda levnadsvanor och språkun-dervisning.
De besparingar i anslutning till den strukturpolitiska reformen som görs i fritt bildningsarbete är oskäliga jämfört med andra utbildningssektorer. Sedan 2011 har nedskärningarna uppgått till 18 procent. Fritt bildningsarbete har på så sätt redan medverkat till de strukturpolitiska besparingar-na, särskilt när statsstödet på denna grund minskar med ytterligare 8,5 miljoner euro nästa år.
Statsandelarna för fritt bildningsarbete utgör bara 57 procent av finansieringen; nästan hälften av verksamheten finansieras således på annat sätt.
Konkurrenskraftsavtalet innebär större nedskärningar av anslaget till det fria bildningsarbetet än man hittills räknat med. I konkurrenskraftsavtalet avtalades att de besparingar som kommer av längre arbetstider och nedskurna semesterpenningar används för att sänka arbetsgivaravgifterna.
Men i avtalet ingick också att bara den offentliga sektorn tvingas kompensera för nyttan av sänkta arbetsgivaravgifter genom ytterligare nedskärningar. Nedskärningarna på grund av konkurrens-kraftsavtalet kom som en överraskning för aktörerna inom det fria bildningsarbetet eftersom de endast skulle drabba den offentliga sektorn, och inte de privata aktörer inom det fria bildningsar-betet.
Till det fria bildningsarbetet hänförs medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler, sommar-universitet och idrottsinstitut. Ungefär en miljon människor deltar årligen i det fria bildningsar-betet. De nedskärningar som följer av konkurrenskraftsavtalet inverkar kraftigt på det fria bild-ningsarbetet eftersom läroanstalterna kan bli tvungna att gallra i kursutbudet eller höja kursavgif-terna. Höjda kursavgifter påverkar direkt människors möjligheter att delta i utbildning och kur-ser. I värsta fall kan nedskärningarna leda till uppsägningar.
Det fria bildningsarbetet är mycket betydelsefullt eftersom det erbjuder alla en möjlighet att stu-dera och utbilda sig. Det ger också en ram för ett livslångt lärande.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.10.31 med 8 500 000 euro för understöd till läroanstalter för fritt bildningsarbete och med 1 001 000 euro som kompensation för konkurrenskraftsavta-let.
20. (29.20 och 30, delvis) Yrkesutbildning
30. (29.20.30, 30.31, 32 och 51) Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskost-nader (förslagsanslag)
En högklassig yrkesutbildning ger de studerande färdigheter för fortsatta studier, kompetens för arbetslivet och ett yrke. Att skära ned på yrkesutbildningen är alltså det samma som att skära av de ungas väg till en god framtid.
Yrkesläroanstalternas möjligheter att erbjuda utbildning och därmed främja sysselsättningen för-sämras märkbart om den planerade nedskärningen från statsmaktens sida på 190 miljoner genom-förs. Nedskärningarna kommer att märkas i form av inskränkningar i utbildningsutbudet, mins-kad undervisning och personalnedskärningar. Det blir dessutom stora förändringar i den regiona-la tillgången till utbildning.
Nedskärningarna inom yrkesutbildningen blir ungdomsgarantins svanesång. En OECD-under-sökning visar att av unga män i Finland är var femte i dagsläget utan utbildning och jobb. Det finns alarmerande många marginaliserade ungdomar och antalet har ökat under de senaste tio åren. Nedskärningarna i yrkesutbildningen kommer att leda till att allt fler avbryter sina studier och droppar ur utbildningssystemet. Allt fler unga blir utan studieplats och antalet marginalisera-de ökar.