Utskottet välkomnar undervisnings- och kulturministeriets strategiska mål för kulturpolitiken. De tar bland annat sikte på att förbättra förutsättningarna för konstnärligt och annat skapande arbete och att diversifiera produktionen och distributionen. Det är positivt att det inte längre skärs i kul-turen, men tidigare neddragningar känns fortfarande tydligt i både anslagen och själva verksam-heten.
Budgetpropositionen innehåller ett flertal element som stöder målen, bland annat bättre ersätt-ningar för upphovsrätt, ett incitamentsystem för audiovisuella produktioner och spetsprojekt för att förbättra tillgängligheten till konst och kultur.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att Finland inför ett incitamentsystem för den audiovi-suella branschen enligt en modell med gottgörelse för avgifter. Via systemet kan en film- eller
te-veproduktion få tillbaka en del av sina utgifter för bland annat löner och köp av tjänster i Finland.
Gottgörelsen är högst 25 procent. Regeringen avsätter 10 miljoner euro för produktionsincita-menten. Nästa år står undervisnings- och kulturministeriet för hälften av beloppet och arbets- och näringsministeriet för den andra hälften.
Reformen är viktig eftersom Finland inte är konkurrenskraftigt för internationella produktioner utan incitament och eftersom också finländsk filmproduktion har flyttat till länder med incita-mentmekanismer. Incitamenten förväntas mångdubbla produktionen och det i sin tur förbättrar sysselsättningen, stärker näringslivet och förbättrar kompetensen och konkurrenskraften inom det audiovisuella området. Internationella erfarenheter visar att platser där filmer och teveproduktio-ner filmas lockar till sig ett stort antal turister.
Det är viktigt att incitamentsystemet införs genast från början av året och att det marknadsförs ef-fektivt, också internationellt. Sett i ett konkurrenskraftsperspektiv är det viktigt att se till att er-sättningarna betalas ut smidigt och snabbt.
Utskottet välkomnar att det är Tekes som ska administrera systemet. På så sätt kan de befintliga exportnätverken och Team Finland utnyttjas, likaså Tekes verksamhetsprocesser och e-tjänstsys-tem. Tekes bör dock etablera nära samarbete med experter inom filmbranschen kring innehålls-frågor. Dessutom kan det finnas anledning att fundera över det faktum att vi har stödsystem för filmbranschen inom två olika ministeriers förvaltningsområde.
04. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Utskottet känner en viss oro för att omkostnadsanslaget inte ska räcka till. Enligt uppgifter till ut-skottet inskränkte Museiverket verksamheten och drog ner på personalen med ungefär 48 procent 2008–2017. Vid de senaste samarbetsförhandlingarna drogs var femte anställning in. Personalen är allt mer överbelastad. Duktig och kvalificerad personal söker andra jobb och det blir svårare att rekrytera ny personal. Åtminstone på kort sikt medför det extra kostnader att Museiverket inleder en kundrelation till staten. Enligt uppskattningar från verket kommer IKT-kostnaderna att fyr-dubblas.
Utskottet understryker att Museiverket spelar en stor roll för att värna kulturarvet, öka den kul-turhistoriska nationalförmögenheten och skydda kulturarvet och kulturmiljön. Inkomstbasen vid-gas visserligen av det växande samarbetet med kommuner, landskap och andra aktörer. Trots det måste Museiverket ha tillgång till långsiktiga anslag för sin basala verksamhet.
Utskottet menar att anslagssituationen för Museiverket kräver fortsatt bevakning och att resurs-tillgången måste synas på nytt om det visar sig nödvändigt.
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för att Urho Kekkonen-museet Ekudden ska kunna ha öppet under jubileumsåret för Finlands självständighet 2017.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 23 093 000 euro.
(Stycke 2 som i RP 134/2016 rd)
31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och muséer (förslags-anslag)
Anslaget under momentet är 48 261 000 euro. Statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer be-rörs av sparbeting till följd av konkurrenskraftsavtalet 983 000 euro), rambeslutet 2014 (-2 863 000 euro) och det negativa indexet (-719 000 euro). Eftersom anslagen stiger på grund av vissa kalkylerade poster och justeringen av kostnadsnivån (sammanlagt +1 987 000 euro), mins-kar statsandelarna med 2 630 000 euro jämfört med 2016.
Teatrarna, orkestrarna och museerna har ett brett och geografiskt omfattande arbetsfält, så verk-samheten har försvårats avsevärt på grund av att resurserna är så knapphändiga. Trots det har de förmått erbjuda ett varierande kulturellt utbud, behålla sin dragningskraft och hålla priserna på en skälig nivå. Den positiva utvecklingen visar sig dock inte överallt, för det finns tydliga skillnader till exempel i fråga om publiksifforna vid olika teatrar.
Utskottet ser det som viktigt att regeringen bidrar till finansieringen av teatrar, orkestrar och mu-seer på så sätt att det finns möjligheter att fortsatt bedriva verksamheten och långsiktigt utveckla den. Vi måste också bidra till verksamhetsbetingelserna för scenkonst som inte omfattas av räck-vidden för finansieringslagen. Utskottet lägger vikt vid sysselsättningseffekterna av konst och kultur och den positiva effekten på människornas välbefinnande.
Det finns skäl att undersöka möjligheterna att tilldela konsten och kulturen bidrag i sysselsätt-ningsfrämjande syfte ur outdelade tippningsvinstmedel.
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.80.52 och ökar anslaget under momentet med 520 000 euro.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 48 781 000 euro.
(Stycke 2 och 3 som i RP 134/2016 rd)
41. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)
Utskottet välkomnar att anslaget för ersättningar till upphovsmän för utlåning av skyddade verk stiger till 15,6 miljoner euro, alltså 6,3 miljoner euro mer än i år. Det har också stor betydelse att en lagändring (KuUB 10/2016 rd — RP 102/2016 rd) som träder i kraft vid ingången av 2017 kommer att möjliggöra ersättning för utlåning vid högskolebibliotek. Enligt 19 § 4 mom. i den gällande upphovsrättslagen får utlåningsersättning uteslutande betalas för utlåning vid kommu-nernas allmänna bibliotek.
Riksdagen har i många sammanhang påtalat att utlåningsersättningarna är så låga och att de inte omfattar utlåning vid undervisnings- och forskningsbibliotek. Våren 2015 framställde en parla-mentarisk arbetsgrupp bestående av medlemmar i samtliga riksdagspartier en gemensam
stånd-punkt enligt vilken utlåning på undervisnings- och forskningsbibliotek ska omfattas av utlånings-ersättning. När riksdagen godkände budgeten för 2016 godkände den också ett uttalande (RSk 28/
2015 rd — FiUB 16/2015 rd) där den förutsatte att regeringen vidtar åtgärder för att utlåningser-sättningen ska höjas till nordisk nivå och också omfatta utlåning på undervisnings- och forsk-ningsbibliotek.
Utskottet välkomnar varmt de ändringar som kommer att träda i kraft nästa år och menar att de bi-drar till att högtidlighålla 100-årsjubileet för Finlands självständighet.
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås ett anslag på 8,1 miljoner euro, vilket är 1,7 miljoner euro mindre än för i år. Av minskningen beror 0,8 miljoner euro på det rambeslut (för 2015–2018) som fattades 2014, där finansieringen av kultur och konst minskades med totalt 15 miljoner euro. Minskning-en påverkar framför allt bidragMinskning-en till frivilligorganisationer; för dem finns bara 43 000 euro dis-ponibelt nästa år, medan det i år fanns 656 000 euro att använda.
Enligt uppgift från undervisnings- och kulturministeriet finns det under 2017 ändå beredskap att finansiera bidragen så att de blir lika stora som 2016, men efter 2017 är resursläget än så länge oklart.
Utskottet ser det som viktigt att rambeslutet 2017 tar sikte på en hållbar lösning på finansieringen av stöden till organisationer.
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro, varav 50 000 euro anvisas för Förbundet för mänsk-liga rättigheter rf:s verksamhet och 100 000 euro för Suomalaisuuden liitto ry:s verksamhet.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 8 293 000 euro.
(Stycke 2 som i RP 134/2016 rd)
52. Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap (förslagsanslag) Museer
Flyttning av föremålen från lantbruksmuseet i Vik till Finlands lantbruksmuseum Sarka I lant-bruksmuseet i Vik inträffade för ungefär ett år sedan en massiv avloppsolycka som ledde till att museiföremålen och museibyggnaden möglade. Under sommaren konserverades en del av före-målen, men själva byggnaden går inte att använda och museet kan inte fortsätta med sin verksam-het i de gamla lokalerna. Helsingfors universitet äger lantbruksmuseet i Vik, men enligt ett förav-tal som ingåtts är avsikten att föremålen ska doneras till Finlands lantbruksmuseum Sarka, som sedan den 1 januari 2010 har funnits inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsom-råde med status som riksomfattande specialmuseum. Villkoret är att Sarka kan tillhandahålla ut-rymmen för föremålen.
Utskottet ser det som angeläget att föremålen bevaras och flyttas till Sarka, för det rör sig om vär-defullt material om jordbruket före motoriseringen. Dessutom är det viktigt att Senatfastigheter ser till att det byggs en ny utställningshall vid Sarka. Enligt utredning finns möjligheten att de nya lokalerna står klara att användas 2018.
Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för att planera och bygga en utställning över samling-en med förindustriella föremål som ska flyttas till Finlands lantbruksmuseum Sarka.
Dessutom ökar utskottet momentet med 100 000 euro till Panssarimuseosäätiö för Pansarmuseet i Hattula och med 50 000 euro till Riuttalan Talonpoikaiskulttuurin suojelusäätiö för Riuttala all-mogemuseum i Karttula.
Utskottet avdelar också ett tillskott för Ekuddens museum under moment 29.80.04.
Musikfestivaler
Utskottet ökar momentet med 70 000 euro, varav 50 000 euro avsätts för Pro Kausinen ry och får användas för Kaustby folkmusikfestivals 50-årsjubileum, och 20 000 euro avsätts för Joroisten Musiikkiyhdistys ry och får användas för 40-årsjubileet av Joroisten Musiikkipäivät.
Lättläst litteratur
Enligt uppgifter till utskottet behöver alltfler finländare litteratur skriven på lättläst språk. Det uppskattas att det är svårt eller omöjligt för omkring 8–10 procent av befolkningen att läsa texter skrivna på allmänspråk. Lättlästa böcker används av bland annat invandrare, personer med min-nesstörningar, afatiker, unga som hotas av marginalisering och personer med utvecklingsstör-ning. För dem är lättlästa böcker ofta den enda möjligheten att läsa litteratur.
Det är enligt utskottet viktigt att främja lättläst litteratur eftersom det i dagsläget bara kan ges ut 10–20 lättlästa böcker per år. Behovet är dock mycket större för att grupper med särskilda behov ska uppmuntras att läsa.
Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för att främja lättläst litteratur.
Sammanfattning
Utskottet ökar momentet med 520 000 euro, varav
— 250 000 euro för att planera och bygga en utställning över samlingen med förindustriella föremål som ska flyttas till Finlands lantbruksmuseum Sarka.
— 100 000 euro för Pansarmuseet och 50 000 euro för Riuttala allmogemuseum
— 50 000 euro för Kaustby folkmusikfestivals jubileum och 20 000 euro för Joroisten mu-siiikkijuhlats jubileum
— 50 000 euro för lättläst litteratur.
Utskottet minskar momentet med 520 000 euro som i stället införs under moment 29.80.31. Mo-mentets slutsumma förändras inte till följd av detta.