Utskottet ser det som viktigt att regeringen går vidare med åtgärderna för att främja Finlands ex-port och företagens internationalisering och för att trygga att finländska företag verkar på lika villkor med konkurrentländerna. Enligt finansministeriets ekonomiska översikt hösten 2018 vän-tas exporten 2018 öka med en hastighet på knappa fem procent. Tillväxten i Finlands utrikeshan-del fortsatte i början av 2018, men åren 2019 och 2020 växer världshanutrikeshan-deln långsammare än i år.
Risken för den långsammare tillväxten i världshandeln ökas av hotet om handelskrig. Utskottet anser att utvecklingen av Finlands export också skuggas av utsikterna för en måttligare ekono-misk utveckling i euroområdet, strypta resurser i hemlandet, problem med tillgången till kompe-tent arbetskraft och problem med yrkesutbildningen.
Genom närings- och innovationspolitik stärks förutsättningarna för näringslivets konkurrens-kraft och ekonomisk tillväxt särskilt som näringsstrukturen just nu genomgår en omställning. Ut-skottet uttrycker oro över att Finlands ställning som FUI-intensivt land i ljuset av statistiken har försvagats betydligt. Finland har sackat efter från sina tidigare topplaceringar i fråga om satsning-ar på forskning och innovationer. En hållbsatsning-ar tillväxt i Finland basersatsning-ar sig på förnyelse och ökat förädlingsvärde där forskning, kompetensutveckling och innovation intar en central roll. Utskot-tet menar att de ökningar i anslagen som regeringen föreslår vänder utvecklingen i rätt riktning, men åtgärderna bör tydligare sikta på en ökning av produktiviteten och innovationer.
Utskottet ser det som viktigt att regeringen stödjer åtgärder med sikte på att förbättra företagens verksamhetsvillkor i handeln med Ryssland. Exporten till Ryssland har nästan halverats från re-kordåret 2008 till nuvarande 3,4 miljarder euro. Som de främsta handelsutmaningarna nämner finländska exportörer i en enkät de politiska riskerna och problem med förtullningen. Exporten försämras också av försvagad köpkraft bland ryska invånare, protektionism och osäkerhet föror-sakad av sanktioner.
06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland (reservationsanslag 3 år) Under momentet föreslås ett anslag på 97,5 miljoner euro, vilket är 13,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år.
Business Finland, som grundades som en följd av sammanslagningen av Tekes och Finpro, inled-de sin verksamhet inled-den 1 januari 2018. I omkostnainled-derna för Business Finland förenas omkostna-derna för Tekes och statsunderstödet för Finpro. I budgetpropositionen för 2019 ingår i omkost-naderna också finansieringen för det så kallade tillväxtprogrammet Team Finland.
Internationella kopplingar är en central tillväxtfåra för företagen. En utmaning har varit att före-tagen erbjuds tjänster och finansiering för internationella kontakter ur flera källor. Utskottet väl-komnar att Business Finland grundades i början av 2018; det bidrar till att förenkla och skapa stör-re klarhet i de offentliga internationaliseringstjänsterna för föstör-retag. I helheten Business Finland ingår samlat tjänster för finansiering av innovationer, främjande av internationalisering och ex-port samt främjande av utländska investeringar i Finland och turism. Utskottet ser det också som viktigt att resurser kan styras till kundarbete genom att förenkla förvaltningen och eliminera över-lappningar.
Utskottet ställer sig bakom en utveckling där tjänster för internationella förbindelser inriktas sär-skilt för att utveckla små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar i Finland och utom-lands. Innovationsfinansiering har visat sig ha direkta konsekvenser för små och medelstora fö-retags internationella framgång. I små och medelstora företag som finansierades via Business Finland ökade både exporten och omsättningen betydligt mer (35 %) åren 2013—2016 än i övri-ga små och medelstora företag inom industri- och tjänstesektorn (4 %). Utskottet anser att staten långsiktigt bör förbinda sig att främja internationaliseringen. Små och medelstora företag bör till-försäkras fortsatt finansiering av internationaliseringsfrämjande tjänster också under den kom-mande regeringsperioden. Utskottet stöder också planerna på att utveckla digitala internationali-seringstjänster eftersom de bidrar till att tjänster kan erbjudas många företag på ett kostnadseffek-tivt sätt.
Utskottet har tidigare fäst uppmärksamhet vid att stärka nätverket i utlandet till stöd för företa-gens export och internationella tillväxt, eftersom Finlands satsningar har varit svagare än flera konkurrentländers i detta område. Utskottet har sett det som viktigt att stärka nätverket inom de områden som små och medelstora företag behöver, såsom den europeiska marknaden. Det är så-ledes positivt att personalen inom utlandsnätverket redan före utgången av 2019 kommer att stär-kas med 25 personer och på längre sikt med ännu fler. Vidare är utskottet tillfreds med de speci-alistresurser som stärker Team Finlandia bland annat inom utrikesministeriets och
undervis-nings- och kulturministeriets ansvarsområden, och med samarbetet med utrikesförvaltningens be-skickningar.
Utskottet konstaterar att utlandsnätverket kring Business Finland kan utnyttjas klart mer än nu för att locka kompetent utländsk arbetskraft till Finland exempelvis genom att stödja personaluthyr-ningsföretagens insatser. Den utveckling av tjänster för internationell kompetens som inletts inom handlingsprogrammet Talent Boost bör också med fördel fortsätta i framtiden.
Utskottet fäster uppmärksamhet vid turismens betydelse för den ekonomiska tillväxten och sys-selsättningen och ser en avsevärd tillväxtpotential i turismen. För att nå tillväxt behövs långsik-tigt och innovativt samarbete med olika aktörer inom turismen. Utskottet lyfter särskilt fram di-gitaliseringens möjligheter för turismen och uttalar sitt stöd för att verkställa en nationell digital färdplan för turismen. En utmaning inom turismen för närvarande är att utveckla mobila tjänster.
Exempelvis kinesiska turister vars övernattningar ökade mest i fjol förutsätter mobila tjänster. Ett tydligt tecken på detta är att de kinesiska turisternas konsumtion har ökat sedan det digitala be-talsystem som de har erbjudits togs i bruk. Utskottet ser det också som viktigt att turismen utveck-las på en hållbar grund och med hänsyn till att de åtgärder som krävs för klimatförändringen stäl-ler sina speciella villkor.
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet föreslås en bevillningsfullmakt på 344,4 miljoner euro, vilket är 74 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år.
Utskottet välkomnar att de totala utgifterna för forskning och utveckling började öka 2017. Fem år av nedskurna forskningsutgifter upphörde. Senast har man bokfört ökning 2011. Enligt Statis-tikcentralen var utgifterna 6,2 miljoner euro 2017. Tillväxt noterades inom samtliga sektorer, inom företag tre procent, offentlig sektor åtta och högskolor fem procent jämfört med 2016. Ut-gifterna för forskning och utveckling beräknas öka också 2018 trots att tillväxten bromsas upp till en nivå på cirka 140 miljoner euro. Tillväxten beror främst på ökade satsningar inom företags-sektorn.
Trots den positiva trenden framhåller utskottet att företagens satsningar på forskning och utveck-ling släpar efter jämförelseländerna. Enligt statistikcentralen var andelen av bruttonationalpro-dukten för utgifterna för forskning och utveckling i Finland 2,76 procent 2017 medan andelen som högst låg på 3,75 procent 2009. Trots att Finlands andel har sjunkit under de senaste åren lig-ger den fortfarande över OECD- och EU-ländernas medelnivå. Inom OECD-området satsas det enligt 2016 års uppgifter mest på forskning och utveckling i Israel (4,3 %) och Sydkorea (4,2 %).
Sverige har med sin andel av forskning och utveckling på 3,25 procent gått förbi Finland. Enligt European Innovation Scoreboard 2018 har andelen nya innovationer i företagens omsättning i Finland sjunkit från 16 procent (2011) till 7 procent (2015). Analogt har företagens FoU-utgifter reellt minskat med 28 procent under de senaste nio åren. Den överlägset främsta orsaken till ned-gången är att Nokias försäljning av mobiltelefoner torkade in.
Utskottet välkomnar att regeringen stärker forsknings- och innovationsrådet genom att öka finan-sieringen för det. Men utskottet vill ändå påpeka att de nuvarande satsningarna inte ensamma för
sig räcker för att trygga en innovationsdriven tillväxt och konkurrenskraft; betydande extra sats-ningar på FoUI-verksamhet behövs också under de kommande åren.
OECD:s internationella utvärdering av hur det finländska systemet för forskning och innovatio-ner fungerade 2017 tog upp betydande brister, men å andra sidan gav OECD flera konstruktiva åt-gärdsrekommendationer. Finland rekommenderades bland annat främja produktivitet och inno-vationer inom företag, öka de offentliga satsningarna på möjliggörande teknik och tillämpande forskning och öka de internationella inslagen i FoUI-verksamhet. Utskottet uttrycker sitt gillande över de reformåtgärder som vidtagits. I rätt riktning pekar besluten om att öka FoU-finansiering-en för 2018 och 2019 och att slå ihop Finpro och Tekes till Business Finland. Positivt är också att ökningen av bidragsfinansieringen för Business Finland riktas till omfattande projekt för nätverk och ekosystem där forskningsorganisationerna och företagen bedriver ett nära samarbete.
Utskottet anser att det behövs en bättre utvärdering av utfallet för de mål som uppställts för FoU-finansieringen. Utvärderingarna kan genomföras i undersökningar som görs i samband med pro-gram för företagsstöd och baserar sig på vetenskapliga försöksupplägg. Det finns goda interna-tionella exempel på sådana utvärderingar.
Utskottet välkomnar att det på sistone har rapporterats betydande investeringsnyheter från gruv-industrin. Metallförädlingen i Finland utvecklas i riktning mot kemikalier som behövs för ritillverkning, och på så sätt skapas ett mervärde baserat på mineraler. Utskottet anser att batte-ribranschen kan innebära betydande framgång för Finland eftersom Finlands berggrund är idea-lisk för att finna råmaterial som används i batterier, och vårt land har högklassig kompetens i frå-ga om apparatur och teknik för att utnyttja fyndigheterna. Utskottet ser det som viktigt att råma-terial också förädlas i Finland så långt det är möjligt. Detta mål förutsätter strategisk utveckling av primärproduktionen och stärkningen av kompetensen inom branschen i framtiden.
44. Investerings- och utvecklingsstöd för den cirkulära ekonomin (reservationsanslag 3 år) Utskottet ökar momentet med 530 000 euro, varav
— 160 000 euro för ett projekt för utveckling av skogsbioekonomi i Kajanaland. Genom pro-jektet främjas förädlingen av förnybara råvaror, biflöden och avfall
— 170 000 euro för ett projekt i Pemar och Sagu för att utreda processer som minskar mate-rialsvinn och avfall vid företag och jordbruksenheter
— 100 000 euro för ett projekt i Satakunta för att utreda och utveckla biflöden inom skogs-bruk och skogsindustri och
— 100 000 euro för ett projekt för utveckling av en råvarubörs avsedd för att effektivisera ut-nyttjandet av biprodukterna från livsmedelsindustrin.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 2 530 000 euro.
(Stycke 2—5 som i RP 123/2018 rd)
49. Statsunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s verksamhet (reservationsan-slag 2 år) (reservationsan(reservationsan-slag 2 år)
Under momentet föreslås ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro för att stärka den strategiska forsk-ningen.
Utskottet välkomnar att finansieringen för VTT ökas eftersom det stärker innovationsverksam-heten. VTT har en betydande roll i fråga om att skapa nätverk mellan finländska små och medel-stora företag och EU:s FoUI-program. VTT använder statsfinansiering som nationell motfinan-siering för EU-stödfinanmotfinan-siering som på så sätt direkt inverkar på Finlands möjligheter att bli del-aktig i EU-finansiering.
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för ett projekt för att uppdatera ett digitalt energila-boratorium för att motsvarar branschens senaste utmaningar. Energilaboratoriet möjliggör under-sökning av framtida energilösningar tillsammans med företag.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 94 403 000 euro.
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd)