Det föreslagna anslaget för konst och kultur är cirka 444 miljoner euro, alltså 15 miljoner euro mindre än för 2018. Anslagsminskningen beror främst på att vissa anslag av engångsnatur upp-hör, men också anslagen för teatrar som får statsandel och för orkestrar minskar när priset på ett årsverke sjunker. Av finansieringen av kultur och konst utgör penningspelsverksamhetens vinst-medel omkring 246 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mer än i år.
Översynen av systemet med statsandelar för kultur går framåt på så sätt att det i planen för de of-fentliga finanserna har reserverats totalt 7 miljoner euro för förbättring av verksamhetsbetingel-serna för museerna och fria grupper inom den utövande konsten från och med 2020. Redan nästa år kommer budgeten att inbegripa ett anslag på 1 miljon euro som används till stöd för den del av den utövande konsten som inte omfattas av finansieringslagen. När det gäller statsandelssystemet för utövande konst har arbetsgruppsförslagen däremot gått till fortsatt beredning.
Det är välkommet att reformgenomförandet tilldelas extra resurser trots att utgångspunkten för uppdraget för den arbetsgrupp som beredde ärendet var att reformen skulle genomföras kostnads-neutralt med avseende på statsfinansiella effekter. Utfrågade sakkunniga har emellertid framfört att de extra pengarna ännu inte räcker till för att förbättra verksamhetsbetingelserna eftersom ak-törerna är många och branschens resurser även nu är otillräckliga.
Det är väsentligt att arbetet med att se över statsandelssystemet för den utövande konsten fortsät-ter och att man då finner en lösning som förbättrar aktörernas verksamhetsbetingelser och ökar
mångfalden. Enligt utskottets bedömning krävs det tilläggsresurser för att genomföra reformen, och vidare är det viktigt att reformkostnaderna inte täcks exempelvis genom att minska anslaget för Tampereen Työväen Teatteri. De slutliga åtgärderna måste stödja kulturinrättningarnas verk-samhet, kulturens livskraft och verksamhetsbetingelserna för de olika formerna av utövande konst. Utskottet anser att man innan några slutliga beslut fattas bör ta fram grundliga konsekvens-bedömningar för att se hur de föreslagna ändringarna påverkar finansieringen.
Utskottets förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att beredningen av reformen av statsandelar för utövande konst framskrider på bred front och att det i samband med beredningen ingående analyseras vil-ka effekter olivil-ka modeller får för finansieringen av den utövande konsten och utvecklingen av verksamheten, samtidigt som reformen garanteras tillräckliga resurser.
Spetsprojekt på kulturens område. Spetsprojekten på kulturens område avslutas vid utgången av 2018, men det är positivt att budgetpropositionen innehåller ett anslag på 1 miljon euro för att konsolidera åtgärderna inom spetsprojekten. Det är viktigt att de uppnådda resultaten befästs ef-tersom man uppnått utmärkta resultat exempelvis genom modellen för en hobbytimme i skolan.
Också en utvidgning av principen om att en procent ska användas till konst inom betydande of-fentliga projekt till social- och hälsovården har gått framåt tack vare spetsprojektet, men det krävs fortsatt arbete för att modellen ska etablera sig. Utskottet understryker kulturens betydelse när det gäller att främja finländarnas välmående och hälsa, men också när det gäller att öka den ekono-miska aktiviteten och sysselsättningen.
Incitamentsystem för den audiovisuella branschen. Incitamentsystemet för den audiovisuella branschen startade genom budgeten för 2017 och den årliga budgeten för 2017—2019 är 10 mil-joner euro. Enligt uppgift har erfarenheterna av systemet varit goda. Det har haft en tydlig syssel-sättande verkan och stärkt kompetensen och nätverkandet och även förbättrat de finländska före-tagens tillträde till internationella samproduktioner. De incitamentsstödda produktionerna har gjorts på olika håll i landet och därmed har de också varit regionalt betydelsefulla.
Utskottet ser det som viktigt att säkerställa incitamentsystemets kontinuitet och att sörja för att in-citamentet är konkurrenskraftigt i jämförelse med motsvarande incitament i andra länder.
06. Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år)
Anslaget till Nationella audiovisuella institutet har minskat märkbart de senaste åren och institu-tets verksamhet har anpassats på många olika sätt. I rambesluten för 2019—2022 har institutet fått lite mer resurser, men tillskotten räcker inte till för alla nödvändiga reformer. Utskottet ökar mo-mentet med 80 000 euro för upprätthållande och utveckling av det audiovisuella institutets servi-ce.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 750 000 euro.
(andra stycket som i RP 123/2018 rd)
30. Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag)
Den nya bibliotekslagen, lagen om allmänna bibliotek, har gett biblioteken en betydande samhäl-lelig roll som inbegriper att främja läsning och litteratur samt en samhälsamhäl-lelig och kulturell dialog.
Enligt lag ska biblioteken också ge handledning i användningen av digitala tjänster. Biblioteken finns till för besökare, men också för företag och organisationer, och de är det viktigaste forumet för organisationernas frivilligarbete.
De fyller också en viktig funktion när det gäller att ge digitalt stöd på lokal nivå, men biblioteken har stora svårigheter med att tillhandahålla detta stöd. Det beror på att apparaturen, de anställdas kunskaper och de personella resurserna ofta inte räcker till för att svara mot det stora behovet av stöd och handledning. Dessutom förekommer det variation i de enskilda kommunernas resurser.
Utskottet ökar momentet med 860 000 euro för bibliotekens digitaliseringsprojekt, som går ut på att höja de biblioteksanställdas kompetens och stärka den verksamhetsmodell som skapades i samband med finansministeriets AUTA-projekt. Verksamhetsmodellen accentuerar bland annat ett brett samarbete med olika aktörer.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 4 560 000 euro.
(andra stycket som i RP 123/2018 rd)
31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och muséer (förslags-anslag)
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.80.52 och ökar anslaget under momentet med 595 000 euro.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 47 077 000 euro.
(andra och tredje stycket som i RP 123/2018 rd)
41. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)
Enigt budgetpropositionen sjunker anslaget för kompensation för kopiering för enskilt bruk från 11 till 9 miljoner euro till följd av att privatkopiering minskat. Dessutom står det i planen för de offentliga finanserna att kompensationen minskar med 4 miljoner euro räknat från 2020.
Upphovsmän och andra rättsinnehavare till skyddade verk får genom kompensationen för kopie-ring för enskilt bruk ersättning för privatkopiekopie-ring av verk och objekt för närstående rättigheter.
Efter det anordningsbundna avgiftssystemet övergick Finland till budgetbaserad kompensation i början av 2015. Nivån på kompensationsbeloppet fastställdes då till 11 miljoner euro. Beslutet byggde inte på evidensbaserad kunskap, utan det var främst fråga om en politisk kompromiss.
Kompensationens förmånstagare anser att nivån på kompensationen ända från början var alltför
låg och att den aktuella lösningen inte beaktar rättsinnehavarnas på lag och direktiv grundade rätt eller den skada som beslutet medför.
Enligt 26 a § i upphovsrättslagen ska anslaget i statsbudgeten till beloppet vara sådant att det kan betraktas som en rimlig kompensation för framställning av exemplar av verk för enskilt bruk.
Medlemsstaterna åläggs kompensationsplikt också i EU-direktivet om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.
Enligt uppgift utreds privatkopieringens omfattning årligen för att kunna bestämma hur stort an-slag som behövs. Utredningen visar att det tas allt färre privatkopior, men samtidigt har kopie-ringen förändrats när rättsinnehavarnas material till följd av den tekniska utvecklingen allt mer används via webben. Enligt Taloustutkimus uppskattning ger privatkopieringen av musik och av-produkter upphov till försäljningsförluster på cirka 32—44 miljoner euro per år. Uppskattningen är riktgivande, men visar tydligt att privatkopiering orsakar rättsinnehavarna stor skada.
Systemet med kompensationsavgift måste ses över så snabbt som möjligt och göras hållbart, an-ser utskottet. När anslaget dimensioneras gäller det också att ur olika perspektiv bedöma vad som sammantaget kan anses vara en rimlig kompensation till rättsinnehavarna. I det sammanhanget bör man beakta mängden privatkopiering och den faktiska skada som kopieringen och jämförbart privat bruk orsakar rättsinnehavarna.
Enligt uppgift till utskottet tänker undervisnings- och kulturministeriet vid beredningen av ram-beslutet för 2020—2023 föreslå att anslaget ska vara 11 miljoner euro till dess att det är möjligt att träffa ett avgörande om översyn av kompensationssystemet.
Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro och föreslår att riksdagen godkänner följande utta-lande:
Utskottets förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet undersöker vilka alternativ som finns när det gäller att se över systemet med kompensationsavgift på så sätt att frågan kan beaktas i nästa regeringsprogram och den finansiering som systemet kräver i planen för de offentliga finanserna för 2020—2023.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 26 648 000 euro.
Anslaget får användas
1) till ett belopp av högst 11 000 000 till betalning av kompensation för kopiering för enskilt bruk enligt upphovsrättslagen (404/1961) och av utgifter som föranleds av detta
(2 punkten som i RP 123/2018 rd)
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) Utskottet ökar momentet med 455 000 euro, varav
— 55 000 euro till Förbundet för mänskliga rättigheter rf
— 100 000 euro till riksomfattande organisationer för fredsarbete
— 100 000 euro till Suomalaisuuden Liitto ry
— 200 000 euro till Samfundet Finland-Ryssland.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 1 370 000 euro.
Anslaget får användas
(1—3 punkten som i RP 123/2018 rd)
4) till understöd för verksamhet vid Suomalaisuuden Liitto ry (Ny) 5) till understöd för verksamhet vid Samfundet Finland-Ryssland. (Ny)
52. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av konst (förslagsanslag)
Bättre läskunnighet. Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.10.30 och ökar ansla-get under momentet med 150 000 euro till Läscentrum för projekt som främjar bättre läskunnig-het.
Kuhmo kammarmusikfestival. Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för särskilda program-punkter i samband med att Kuhmo kammarmusikfestival fyller 50 år. Det rör sig bland annat om en festivalhistorik, en fotoutställning och en installation.
Sorin Sirkus. Utskottet erfar att cirkusen Sorin Sirkus inte godkänts som till statsbidrag berättigat kompetenscentrum enligt ungdomslagen för programperioden 2017—2019 bland annat av den anledningen att verksamhetens rikstäckande omfattning inte tillräckligt entydigt framgick av cir-kusens ansökan. Circir-kusens statsunderstöd minskade därför först med 48 procent och därefter med 100 procent från och med 2019, vilket tvingar cirkusen till betydande anpassningar av verksam-heten.
Enligt inkommen utredning jobbar cirkusen bland annat med metoder för social cirkus för att fö-rebygga marginalisering, och den är den enda aktören i Finland som utbildar instruktörer för so-cial cirkus. Sorin Sirkus är också en aktiv ungdomscirkus och en huvudaktör inom den interna-tionella utvecklingen på området. Det är viktigt att trygga verksamheten. Därför ökar utskottet momentet med 155 000 euro.
Projektet Taide Boxissa. Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för genomförande av projek-tet Taide Boxissa. Idén bakom projekprojek-tet kommer från Mellersta Österbottens landskapsmuseum, och syftet är att göra konsten mer tillgänglig genom att visa upp den utanför museer och utställ-ningslokaler, till exempel i skolor, vårdinrättningar, ämbetsverk och fängelser. På detta sätt
för-söker man nå dem som exempelvis på grund av sin livssituation inte kan besöka museer eller gå på andra konstevenemang.
Kemijärven kuvanveisto- ja kulttuurisäätiö. Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för stiftel-sen Kemijärven kuvanveisto- ja kulttuurisäätiös kulturutbyte, såsom utställning av konstsamling-en i andra nordiska länder, inklusive förberedelserna, och internationellt konstnärsutbyte samt för främjande av internationaliseringen av skulpturveckorna i Kemijärvi.
Utställning om matinformation. Finlands lantbruksmuseum Sarka fick 2016 en ny basutställning och i år blir den nya Vikhallen klar. Där placeras samlingen från det gamla lantbruksmuseet i Vik som Helsingfors universitetsmuseum tidigare förvaltade. Dessutom har Sarka en utställnings-hall med en utställning som visar hur lantbruket i Finland mekaniserats. Avsikten är att dessa ut-ställningar ska inbegripa ett livsmedelsmuseum med fokus på mat och livsmedelsproduktion.
Jämsides ska det finnas en virtuell digitalutställning med övergripande och ingående informa-tion. Målgrupperna är i synnerhet barn och unga.
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för kostnaderna för att sätta upp matinformationsut-ställningen i Finlands lantbruksmuseum Sarka.
Dessutom ökar utskottet momentet med 20 000 euro för arrangemangen inför 50-årsjubileet för Musikdagarna i Hetta och med 20 000 euro för utveckling av festivalen Sata-Häme soi.
Sammanfattning
Momentet ökas med totalt 595 000 euro, varav
— 150 000 euro till Läscentrum för främjande av läskunnighet
— 50 000 euro till Kuhmo kammamusikfestival för specialarrangemangen för 50-årsjubileet
— 155 000 euro för att trygga verksamheten vid Sorin Sirkus
— 50 000 euro för att genomföra projektet Taide Boxissa
— 50 000 euro till Kemijärven kuvanveisto- ja kulttuurisäätiö för kulturutbyte och kulturex-port
— 20 000 euro för att utveckla festivalen Sata-Häme soi
— 20 000 euro till Musikdagarna i Hetta för särskilda arrangemang inför 50-årsjubileet och
— 100 000 euro till Finlands lantbruksmuseum Sarka för en utställning om matinformation samt mathushållningen i ett historisk perspektiv.
Momentet minskas med 595 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.80.31. Momentets slut-summa förändras inte till följd av detta.