Mammor

Mammor upplever att amningen väcker många olika känslor och att det är mammans självbestämmanderätt att amma eller inte amma. Mammorna som deltog i fokusgruppstillfället upplevde att ordet amning väcker många olika känslor och de beskrev känslorna som väcks som en känslostorm. Amning väckte mycket positiva känslor och intryck för mammorna. Alla mammor tyckte att amning för dem var att skapa anknytning till barnet, samt närhet och trygghet. Mammorna associerade amning med mat för barnet.

De sade också att amningen kräver inlärning och är någonting som mamman och barnet lär

sig med tiden. Amningen kan enligt deltagarna upplevas som en fin och en positiv känsla

för mamman och en trygghet för barnet som kan leda till att man som mamma har svårt att sluta amma sitt barn.

En av mammorna som deltog i fokugruppsintervjun sade att amningen kan ge en rädsla för att göra fel och upplevde även att amning skapar stress. För mammorna kunde amningen också upplevas som jobbig och ångestframkallande då den inte fungerade som den skulle.

Deltagarna ansåg att man som förälder måste acceptera att amningen inte alltid fungerar och att man själv inte skall pina sig igenom amningen med tvång. Mammorna upplevde att amningen lätt kan bli ett måste. En av mammorna berättadeatt:”Jag vet några bekanta som inte ville amma från början och det var många som ville övertala dem.” (se bilaga 10, s.

4).Deltagarna menade att amningen är något som är upp till var och en.

Mammor upplever att båda partners del i amningen är viktigt. Mammorna som deltog i fokusgruppstillfället ansåg attpappans roll är att stöda mamman vid amningen och att underlätta amningen för henne. De ansåg även att pappans roll är att uppmuntra mamman då det känns tungt och jobbigt att amma. Mammorna tyckte att det är viktigt att man bjuder in pappan i amningen och att man tillåter pappan att få vara delaktig vid amningen. De tyckte att papporna lätt hamnar i bakgrunden under den första tiden i amningen. Deltagarna ansåg att pappor kan göra mycket mera än de själva tror, t.ex. att hjälpa till vid flaskmatning.

Mammor upplever att kampanjen Amningsfred irriterar och är orealistisk samt det behövs utveckling för att kunna påverka attityderna i samhället. Mammorna som deltog i fokusgruppsinterjun ansåg att kampanjen Amningsfred inte har någon påverkan angående beslutet om att man skall amma eller inte. Deltagarna tyckte även att kampanjen borde visa mera hur verkligheten angående amningen ser ut. Mammorna som deltog i fokusgruppen hade upplevt amningen på ett helt annat sätt än vad kampanjen visar utåt. Mammorna tyckte även att kampanjen bör ta upp information och berättelser om när amningen inte har fungerat och om svårigheter som kan uppstå.

Mammorna upplevde att miljöerna i kampanjens filmer samt i affischerna är för uppmålade och vackra. Detta kan leda till att vissa mammor kan få en sämre självkänsla samt ett dåligt samvete för att de känner att de inte räcker till som mamma då de inte kan erbjuda sammalugna och trygga miljö för sitt barn som på affischen. Första affischen

”Luottamusta, rohkeutta.” (“Förtroende, mod.”) väckte mycket starka känslor bland

deltagarna och texten på affischen “[...]imetä vaan, kyllä se maito riittää” (”[...]amma på

du bara, mjölken räcker nog till”) väckte en stor irritation hos deltagarna(se bilaga 4, s. 1).

Deltagarna tycker även att texten på affischen eventuellt kan ge en negativa känslor för mammor som ammar och inte har mjölk så det räcker till. Mjölkproduktionen hos mammor är individuell, vissa mammor har kanske inte samma mjölkproduktion som andra mammor har. Mammorna anser dock att affischen ”Luottamusta, rohkeutta.” (“Förtroende, mod.”)ger ändå ett intryck av lugn och ro och har en stressfri miljö men att den kan ge stress för mammor som inte får amningen att fungera.

Mammor upplever att kampanjen Amningsfred ger ett positivt intryck. Mammorna tyckte att kampanjen Amningsfred lyfter fram amningskulturen på ett positivt sätt. De tyckte att kampanjenborde bli mera synlig ute i samhället för att visa att det finns hjälp och stöd att få för dem som behöver. Mammorna tyckte att det var bra att kampanjens webbsida var tvåspråkig men att det även skulle vara bra om kampanjen fanns på engelska för dem som inte har svenska eller finska som sitt modersmål. Mammorna tyckte generellt att kampanjen Amningsfred och dess affischer gav ett positivt intryck.

Mammorna som deltog i fokusgruppen hade delade åsikter angående amningen men de respekterade varandras åsikter. Mammorna hade även mycket olika erfarenheter av amningen som de delade med sig av. Ingen av mammorna hade hört om kampanjen Amningsfred tidigare men de ville gärna att den skulle synas mera så andra mammor kunde få stöd och hjälp av den ifall de skulle behöva.

6 Resultat av opinionsundersökning

Resultatet av opinionsundersökningen på Åland varierade ganska mycket mellan kvinnor som hade barn och kvinnor utan barn samtmellan män med barn och män utan barn. På Åland använde män utan barn ord som konkret förknippades med bilden och dess utseende, medan papporna tog tanken längre med att associera affischen till känslor som t.ex. kärlek och lycka.

Gällande båda två affischerna “En del av livet.”och “Alku on yhdessä opettelua.” (”Början går ut på att lära sig tillsammans.”)(se bilaga 6 och 7), hade alla som deltog i opinionsundersökning svårt att beskriva vilka tankar affischen väckte med bara ett ord.

Alla behövde en hel mening för att uttrycka sig.En känsla hade de lättare att beskriva med

bara ett ord. Det var också vanligt att personerna vi stannade behövde få fundera lite innan

de svarade men vi fick dock bra och konsekventa svar av alla som blev till frågade. Det var

svårare att få kvinnor att stanna och få deras åsikter om affischen än männen.Det som alla deltagare hade gemensamt i vår opinionsundersökning var att ingen hade något negativt att säga om affischerna.

Alla spontana reaktioner som affischen väckte i opinionsundersökning var ganska likadana hos både kvinnor och män, på alla fyra tillfällen. I opinionsundersökningen var alla spontana svar som kom fram i allmänhet positiva. De enda negativa orden som kom fram,

”trötthet” och ”ojämliket”, var båda från män i Åbo (se bilaga 14, s.1). Resultaten vi fick

från opinionsundersökningen stämde in på resultaten från fokusgruppsintervjun. Alla

positiva samt negativa attityder som kom fram vid opinionsundersökningen var sådana

saker som våra deltagare vid fokusgrupperna behandlat.