Mäns attityder till amning

Under de senaste åren har man fäst mera uppmärksamhet vid pappans roll vid amningsbeslut samt pappans roll i att stöda mamman vid amningen. Det har visat sig att stöd från pappan har en positiv inverkan på inledningen samt varaktigheten av amningen.

(Datta, Graham & Wellings, 2012s. 1).

Det utfördes en kvalitativ studie med 14 män och 4 kvinnor i England. Det forskades i pars

beslutfattande gällande matningen av sina barn, samt i föräldrarnas bild av pappans roll vid

amningen. Papporna som deltog i undersökningen ansåg att det borde vara mammans

beslut ifall hon ammar eller inte ammar. De ansåg att deras åsikt borde tas i beaktande men

att mamman ändå i sista hand bestämmer över matandet av barnet. Pappans roll ansåg de

vara att stöda partnerns beslut gällande amningen samt att ge stöd, både i form av praktiskt

stöd och emotionellt stöd. Papporna berättade att de hade stött påproblem då de försökte

stöda mammorna som har svårighetermed amning. De ville inte nedvärdera mammans

amningsförsök, men ville skydda henne från smärtan och utmatningen som amningen kan medföra. (Datta, Graham & Wellings, 2012, s. 1, 6-8).

Föräldrarna som deltog i intervjun önskade även få ordentlig information om amningen för att kunna göra beslut som baserar sig på kunskap om amningens varaktighet samt mera insatser av professionella, t.ex. hälsocentralen, då de stöter på problem med amningen.

Undersökningen visade även att beslut gällande matandet av barnet sker tidigt under graviditeten, innan man ens kommit i kontakt med professionella. Detta betyder att föräldrar behöver ordentlig handledning och pålitlig information om amning så tidigt som möjligt för att de skall kunna göra välinformerade beslut gällande matningen av sina barn.

(Datta, Graham & Wellings, 2012, s. 1, 6-8).

Forskningen om männens attityder kring amning som gjordes i Texas, tar också reda på hur familjer bestämmer att amma eller inte amma sitt barn, men också hur mycket den manliga attityden mot amning påverkar beslutet om att amma eller inte amma. Forskningen är en kvantitativ forskning och datainsamlingen har gjorts med en enkät. Den totala storleken av urval i forskningen är 2145 personer och 38,9% av utvalda deltagarna svarade på enkäten. (Canstrucci, et.al., 2010, s. 149).

I studien kommer det fram att männens attityder till amning formas både innan graviditeten och under graviditetens tid. Om mannen själv utvecklar en positiv attityd mot amning är det mer sannolikt att mannen stöder sin partner till att amma sitt barn. (Canstrucci, et.al., 2010, s. 149). Männens utbildningsgrad, socialekonomiska status, etniska bakgrund samt hemland påverkar männens attityder mot amning. Unga män som har fått information om amningens fördelar i grundskolan har i allmänhet positivare attityd mot amning. Om män inte vet om amningens fördelar, kan det vara en orsak till att de inte deltar i främjandet av amningen.

Enligt forskningen anser 84 % av deltagarna att amning inte borde begränsa kvinnors

sociala liv. Det är mera sannolikt att män med högre socioekonomisk status anser att

amning inte borde begränsa kvinnornas sociala liv än män med lägre socioekonomisk

status. 21 % av deltagarna svarade att de känner sig obekväma och generade då en obekant

kvinna ammar sitt barn framför dem. Män med högre utbildningsnivå hade generellt sätt en

mer accepterande attityd mot offentlig amning än män med låg utbildningsnivå. Män under

30 år har också mera godkännande attityd än män över 60 år. Forskningen lyfter fram att

beslutet att amma eller inte amma i familjen hör både till mamman och pappan.

(Canstrucci, et.al, 2010, s.150-155).

Mäns attityder till amning formas tidigt. Redan på högstadienivån borde amningens fördelar tas upp på hälsokunskapslektionerna. Förutom mäns socioekonomiska status, etniska bakgrund, ålder, utbildningsgrad och hemland borde alla män ha möjlighet att få faktabaserad information om amningens fördelar. På detta sätt skulle de kunna forma en mera positiv attityd till amning och mera sannolikt stöda deras partner att amma sitt barn.

(Canstrucci, et.al, 2010, s.150-155).

Minskande amningsprocent har väckt forskare till att undersöka faktorer som främjar, stöder och uppmuntrar amningen. Undersökningar har visat att kvinnor som har ett starkt socialt stöd från sin partner har större chans att inleda samt fortsätta med amningen. Det finns få undersökningar utförda om pappans roll som stöd vid amningen eller om vilken sorts information och stöd pappor skulle kunna vara i behov av. (Brown & Davies, 2014, s.

510). Pappans attityd till amningen är den största faktorn som påverkar mammans beslut att amma eller inte amma sitt barn. Pappans positiva attityd till amning påverkar amning på ett positivt sätt oberoende mammans ålder, utbildningsnivå, etniska bakgrund eller civilstånd. Det visar sig att papporna som uppmuntrar mammor i amningen, är positivare och respekterar sin partner mera än de pappor som inte är intresserade av amningen.

(Deufel & Montonen, 2010, s. 159).

Pappans stöd är speciellt viktigt efter förlossningen eftersom den ofta är lång och jobbig.

Det har uppmärksammats att speciellt kvinnor som föder för första gången, har lyckats bättre med helamning ifall pappan har varit närvarande och uppmuntrat genast efter barnets födsel. Pappans åsikt vid val av matningsvanor med personalen på sjukhuset är viktig ifall familjen vill hålla sig till helamning. Om pappan stöder mamman i hennes amningsbeslut, så lyckas helamningen för mamman mer sannolikt. (Deufel & Montonen, 2010, s. 159-160).

117 män svarade på en enkät om sina amningserfarenheter samt hurdant stöd de fått och

vad de hade för idéer gällande framtida information som borde ges ut om amning riktat till

pappor och deras familjer. Undersökningen visade att papporna i allmänhet hade en positiv

och uppmuntrande attityd mot amning och ville kunna erbjuda sin partner stöd. Männen

kände sig dock som de blivit lämnade utanför amningsförhållandet och kände sig hjälplösa

med att erbjuda stöd. Flera av papporna berättade även hur de blivit uteslutna från

amningsutbildningar före födseln samt att de kände sig som om de professionella såg på dem som oviktiga vid uppföljningarna vid rådgivningen efter barnets födsel. (Brown &

Davies, 2014, s. 510).

Papporna kände att de ville ha mera specifik och lättåtkomlig information om amning riktat specifikt till män, samt konkreta idéer och förslag på hur de kunde stöda sin partner vid amningen. Papporna kände sig även själva i behov av stöd under amningsperioden, vilket är någonting professionella vid exempelvis rådgivningen borde ta i beaktande. De måste inkludera och stöda papporna samt förstå deras betydelse för en lyckad amningsrelation.(Brown & Davies, 2014, s. 511, 520-521).

Pappan kan lätt känna sig utanför då bandet mellan mamman och barnet kan vara mycket starkt den första tiden. Flaskmatning kan då vara ett alternativ att möjliggöra ett djupare förhållande mellan pappa och barn. Det är även bra för pappan att hitta andra sätt att skapa en djupare relation med barnet t.ex. genom att bada barnet, byta blöjor eller att trösta barnet då det gråter. Ett närvarande faderskap är en viktig del för en framgångsrik amning.

Enligt en australiensk forskning fick papporna inte tillräckligt med möjlighet att vara med sina barn så länge som de ville. Papporna kände att amning tar mycket av mammans tid.

Efter sex månader har papporna möjlighet att ge mamman mera egen tid. (Deufel &

Montonen, 2010, s. 160).

Pappornas kunskap om amning kan vara bristande, speciellt gällande smärta vid amning eller problematiken med det. För vissa pappor kom det även som en överraskning att barnet kräver så mycket engagemang och tid från båda föräldrarna. Ifall papporna har barn från tidigare ökar det chansen för att främja amningen med sina följande barn. Med andra ord lär papporna sig av sina tidigare erfarenheter och eventuella misstag och vet vad de skall göra annorlunda för att lyckas bättre med amningen med nästa barn. Delaktighet via t.ex. familjeträning eller vårdpersonalens amningshandledning främjade pappors villighet att stöda vid amningen. (Deufel & Montonen, 2010, s. 161).

Första veckorna efter förlossningen är en utmanande period för hela familjen. Pappan har

tre viktiga uppgifter; att uppmuntra den ammande mamman, ta ansvaret för vardagen

hemma och skydda familjens integritet. Ensamhet, ångest, depression och trötthet är

vanliga känslor blandat med positiva känslor under den här tiden. I vissa situationer kan

barnets vård lämnas helt till mamman som kan vara utmanande. I andra situationer måste

mamman ge pappan möjlighet att delta i barnets vård och inte ta för mycket ansvar själv.

Pappans uppgift är att skapa en trygg stämning för mamman och barnet hemma. (Deufel &

Montonen, 2010, s. 161, 162).

3 Datainsamlingsmetoder

Detta examensarbete är ett vetenskapligt arbete som delas in i flera olika steg enligt forskningsprocessens teori. Några av dessa steg är: identifiering av problemområdet samt formulering av syfte och frågeställningar. Hit hör även att välja undersökningsuppläggning samt att välja undersökningsmetod. Det behöver även finnas en plan om hur informationsinsamlingen skall genomföras och hur genomförandet går till, som sedan bearbetas och analyseras. (Patel & Davidson, 2011, s. 39-42).

Examensarbetets syfte om hur mammor, pappor, blivande mammor och blivande pappor upplever kampanjen Amningsfred är formulerat efter arbetets beställares intresse.

Frågeställningar formulerade vi på så sätt att vi kunde få ännu mera specifika svar till vårt syfte. Frågeställningarna stöder examensarbetets syfte. Vi har valt att använda litteraturöversikt som litteraturgenomgång, fokusgruppmetod och opinionsundersökning som våra undersökningsmetoder eftersom de passar till kvalitativ undersökning som detta examensarbete också är.

Kvalitativ forskning handlar om att ta reda på vad folk tror och varför de tror det. Det handlar om att få folk att prata om sina åsikter så att man kan förstå deras motiv och känslor. Det används för att undersöka fenomen på ett fördjupat och holistiskt sätt. (Polit &

Beck, 2004, s. 33). Kampanjen Amningsfred är ett fenomen som undersöks enligt examensarbetets syfte hur mammor, pappor, blivande mammor och blivande pappor upplever den. Vi kommer att utföra vårt arbete ur ett kvalitativt perspektiv, eftersom vi vill ta reda på mammors, pappors, blivande mammors och blivande pappors attityder till amningen samt hur de upplever Folkhälsans och Förbundet för Mödra- och skyddshems kampanjen Amningsfred på webbsidan och på affischerna. Vid kvalitativ metod kan man gå djupare i temat som undersöks genom att använda både intervjuer och observationer som undersökningsmetod (Polit & Beck, 2004, s. 32).

Fokusgrupp är en lämplig kvalitativ forskningsmetod, då man vill studera djupgående tankar och attityder. Diskussionen blir öppen och inriktar sig på deltagarens upplevelser, känslor, attityder, åsikter och minnen. På det sättet växer en teori fram under arbetes gång.

(Polit & Beck, 2004, s. 342). Vi valde att använda fokusgrupp som insamlingsmetod.Det

färdigställda materialet efter analysen blir till slut ett resultat och en slutdiskussion

presenteras i slutfasen av detta examensarbete för projektbeställaren. Examensarbetets

skribenter som är blivande professionella inom social- och vårdbranschen samt

projektbeställaren av examensarbete kan få nytta av detta resultat.

In document Amningfred : En utredning om hur föräldrar och blivande föräldrar upplever kampanjen Amningsfred (sivua 17-22)