Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet

Nylands NTM-central lämnade sitt utlåtande när det gäller MKB-programmet för det föreslagna projektet den 4 juli 2013 (bilaga 1). Enligt utlåtandet täcker MKB-programmet de krav på innehåll som anges i avsnitt 9 i MKB-förordningen och bedömningsprogrammet har genomförts på det sätt som krävs enligt finsk MKB-lag.

I Tabell 3-1 nedan presenteras de frågor som måste beaktas i arbetet med konsekvensbedöm-ning och tillhörande rapporter samt MKB-rapporten. Den högra kolumnen i tabellen visar hur kontaktmyndighetens utlåtande har beaktats i bedömningsarbetet.

Tabell 3-1. Viktiga ämnen och krav som ingår i kontaktmyndighetens utlåtande och en beskrivning av hur dessa krav har beaktats i bedömningsarbetet.

Viktiga ämnen och kraven som ingår utlåtandet från kontaktmyndigheten

Beskrivning av hur dessa krav har hanterats i MKB-rapporten

Projektbeskrivning

Projektets markanvändningskrav ska presenteras i MKB-beskrivningen. Verksamhet i samband med byggnadsfasen av projektet måste beskrivas i detalj. Omfattningen, samt storlek och placering på havsbottnen av deponeringsområden och -strukturer, måste anges. Typen av stenmaterial som används måste också beskrivas.

De allmänna kraven för projektet presenteras i kapitlen 4 och 10. Projektets anläggningsverksamhet, faser och metoder beskrivs i kapitel 4. Information om bottenar-beten i kritiska sektioner (stenläggning på havsbotten) har hämtats från den grundläggande tekniska projekte-ringen. Antalens är ungefärliga och kommer att optime-ras ännu. De preliminära bedömningarna är konserva-tiva och konsekvenserna kommer sannolikt att mildras i den senare sträckningsoptimeringsfasen. Kraven på storlek och kvalitet när det gäller stenmaterial specifi-ceras i kapitel 4.

Den finska exklusiva ekonomiska zonen som planeringsområde MKB-rapporten ska beskriva utgångspunkter,

gällande lagar avseende Finlands ekonomiska zon, liksom de internationella avtal och de ansvariga myndigheterna för planering och genomförande av projektet.

Startpunkten och gällande lag med avseende på användning av Finlands ekonomiska zon, liksom internationella avtal, beskrivs i kapitel 6. De behöriga tillståndsmyndigheterna beskrivs i kapitel 22.

Tillstånd och godkännanden som krävs av projektet MKB-rapporten måste ange de aspekter som

tillståndsansökningarna ska innehålla. En möjlig koppling till en Natura-bedömning med tillstånds-processen i enlighet med 65 § i Naturvårdslagen ska också anges. Andra befintliga projekt och deras rättigheter måste beaktas.

Kraven i tillståndsansökningarna beskrivs i kapitel 22.

Natura-bedömningsurvalet implementeras i kapitel 11.

Aspekter relaterade till andra projekt och deras rättigheter (t.ex. kablar och rörledningar) beskrivs i kapitel 4.

Strategier, program och planer som hänför sig till projektet och projektområdet Alla lagar, förordningar, avtal, strategier och

riktlinjer som berör projektet eller projektområdet måste beaktas.

Alla lagar som är relevanta för projektet beaktas vid bedömningen. Hur befintliga strategier, riktlinjer, planer och internationella överenskommelser om användningen av naturresurser och miljöskydd relaterar till projektet och projektområdet beskrivs i kapitel 6, underkapitel 7.2 och underkapitel 11.20.

Hur projektet relaterar till andra projekt Övriga befintliga och planerade projekt i den finska ekonomiska zonen och deras rättigheter måste beaktas i alla aktiviteter. Bland dessa kan nämnas t.ex. vetenskapliga kulturarv (övervak-ningspunkter) och korsningar med andra rörled-ningar och kablar.

En beskrivning av hur andra befintliga och planerade projekt relaterar till det föreslagna projektet och projektområdet finns i kapitel 4. Nulägesbeskrivningen av befintlig infrastruktur och användning av havsom-rådet presenteras i underkapitel 7.21.

Fartygstrafik i Finska viken

Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt inver-kan på fartygstrafik och säkerhet i samband med byggnad och användning av rörledningen.

Bedömningen ska grundas på kartläggning av risker och på erfarenheterna från de två tidigare rörledningarna.

Projektets konsekvenser för trafiksäkerheten diskuteras i underkapitlen 11.12 (fartygstrafik) och 12.1.2 (land-trafik). En riskbedömning av byggnad och användning av rörledningen har genomförts. Den beskrivs i kapitel 16.

Bedömning av alternativ

Motiveringar måste inkluderas för valet av alternativ, vilka andra sträckningsalternativ som redan kan ha undersökts och varför andra alternativ förkastats. Alla projektalternativ måste jämföras i MKB-beskrivningen.

Motiveringar för val av alternativ och underalternativ diskuteras i underkapitel 4.1.1. Jämförelsen av alternativ beskrivs i underkapitel 21.

Viktiga ämnen och kraven som ingår utlåtandet från kontaktmyndigheten

Beskrivning av hur dessa krav har hanterats i MKB-rapporten

Fisk och fiskeri

Samverkan med yrkesfiskare och organisationer som företräder dem

rekommenderas. De möjliga konsekvenserna av Nord Streams rörledningar 1 och 2 på

dioxinhalterna i fisk kan identifieras genom att mäta de aktuella dioxinhalterna i fisk.

Samverkan med fiskare och deras organisationer har genomförts under MKB-förfarandet. Möjliga konsekvenser av projektet på dioxinhalterna i fisk har bedömts utifrån erfarenheterna från miljöövervakning under anläggningen av Nord Streams rörledningar och på senaste tillgängliga litteratur i frågan med avseende på Östersjön. Att mäta halten av föroreningar i fisk med avseende på ett specifikt projekt anses vara mycket svårt och skulle ge upphov till stor osäkerhet. Enligt presentationen i underkapitel 7.10 är atmosfäriskt nedfall den främsta källan till dioxin i fettvävnaden hos fiskarter som strömming.

Havsbotten

Det är viktigt att undersöka aktuell status för havsbotten och konsekvenserna av byggnadsfa-sen i form av tillräckligt omfattande sediment-provtagning. Särskild uppmärksamhet bör ges koncentrationerna av föroreningar och en möjlig spridning av föroreningar.

Ett program för miljömässiga nulägesbeskrivningar för MKB har sammanställts. Syftet med undersökningarna, som inleddes i december 2015 och fortsatte fram till våren 2016, var att leverera information för MKB. Särskild uppmärksamhet ägnades åt provtagningsproceduren, på grund av undersökningsområdets långsträckta, småska-liga och heterogena karaktär. Sedimentprover togs för att studera fysiska och kemiska egenskaper hos ytsediment, föroreningar och bentos. Även strömmätningar genom-fördes. Nya data användes för att validera sediments-pridningsmodellen. Dessa problem diskuteras i underka-pitlen 7.4 (nulägesbeskrivning) och 11.2 (konsekvens-bedömningar).

Hydrologi och vattenkvalitet

Konsekvenserna för det ekologiska tillståndet i havet måste också bedömas. När det gäller den matematiska modellen måste hänsyn tas till att få tillräckligt noggranna resultat. Resultaten från vattenprover ska jämföras med EQS- eller PNEC-värden.

Miljökonsekvenser beskrivs och bedöms i underkapitel 11.3. Utöver detta finns en kvalitativ bedömning av Nord Stream 2-projektets överensstämmelse när det gäller de relevanta direktiven (MSFD och WDF) och HELCOMs åtgärdsplan för Östersjön i underkapitel 11.20. Matema-tisk modellering tillämpades med den reviderade sedi-mentspridningsmodellen och undervattensbullermodellen.

Påverkan på vattenkvalitet bedöms i underkapitlet 11.3.

Uppvärmningseffekt på gasrörledningen Undersökning av uppvärmningseffekten på gasrörledningar och mätning av uppvärmnings-effekten av befintliga rörledningar rekommen-deras.

Uppvärmningskonsekvenserna har bedömts utgående från en skrivbordsstudie (modellering) som utförts i samband med Nord Streams MKB. Enligt de konservativa

modellresultaten (underkapitel 11.3.3.2) var påverkan liten även nära den tyska landföringsplatsen. Därför ansågs inte några åtgärder vara nödvändiga. Kumulativa konsekvenser diskuteras i underkapitel 14.2.

Undervattensbuller

Mät- och utvärderingsmetoder för undervat-tensbuller måste specificeras. Undervattens-buller måste bedömas i enlighet med nämnda förordning och gränsvärden. Särskild uppmärk-samhet måste ägnas undervattensbuller i när-heten av Natura 2000-områden och sälreservat.

Mätningar för nulägesbeskrivning av undervattensbuller genomfördes under 2016 (underkapitel 7.7). En separat studie har genomförts för modellering av undervattens-buller (underkapitel 10.4). Resultaten och slutsatserna från modelleringen har använts i marina ekologiska bedömningar (underkapitel 11.4 och bilaga 8B). Krigsmateriel

Möjligheterna att driva bort sjöfåglar och sälar från området som ska röjas bör utredas.

Konsekvenser av röjningen av krigsmateriel diskuteras i underkapitel 10.3 och för varje relevant konsekvensobjekt i kapitel 11. Lindringsåtgärder (sälskrämmor etc.) är en del av projektgenomförandet. NSP2 utför även en studie av alternativa rörjningsmetoder och lindringstekniker i syfte att minska konsekvenserna i anknytning till undervattensbuller från platsspecifika detonationer.

Viktiga ämnen och kraven som ingår utlåtandet från kontaktmyndigheten

Beskrivning av hur dessa krav har hanterats i MKB-rapporten

Biologisk mångfald

Konsekvenserna av projektet på den biologiska mångfalden i det marina ekosystemet måste bedömas.

Konsekvensbedömningen avseende biotisk miljö (inklusive marin biologisk mångfald) presenteras i underkapitel 11.5–11.11.

Naturskyddsområden

Konsekvenserna av rörledningsbyggnaden på Natura 2000-området Sandkallan ska bedömas.

En Natura 2000-bedömning för Natura 2000-området Sandkallan har genomförts och överlämnats till Nylands NTM-central (bilaga 9). Slutsatserna av studien

presenteras i underkapitel 11.9.

Marina däggdjur

Konsekvenserna för Sandkallan och sälreservatet Stora Kölhällen i samband med byggnad och an-vändning av rörledningen måste undersökas.

Konsekvenserna för populationen av östersjövi-kare av att bygga rörledningarna i Finska viken måste undersökas.

Påverkan på marina däggdjur beskrivs i underkapitel 11.7 och bilaga 8B.

Undervattenskulturarv

Undervattenskulturarv bör beaktas vid planering och byggnad av rörledningarna.

Bevarande av undervattenskulturarv har varit ett av kriterierna vid val och utformning av sträckningen.

Nulägesbeskrivningen presenteras i underkapitel 7.23 och bedömningen i underkapitel 11.18. Lindringsåtgär-der beskrivs i kapitel 17.

Nedskräpning

Verksamhet på land och i synnerhet till sjöss måste planeras så att nedskräpning undviks.

Mängden biprodukter och avfall som produceras under anläggning och användning av rörlednin-gen måste uppskattas samt återvinnings- och arrangemang för avfallshantering måste plane-ras.

Generering av avfall till havs beskrivs i underkapitel 4.1.8 och principer för avfallshantering till havs beskrivs i kapitel 17.15.

Avfallshantering av de komplementerande verksamheterna beskrivs i underkapitel 4.3.

Avveckling av gasrörledningar

Alternativen för avveckling av rörledningar (lämna på havsbotten eller lyfta upp ur vattnet) och konsekvenserna av dessa alternativ ska presenteras på en allmän nivå i MKB-rapporten.

Avvecklingen och alternativ för denna beskrivs i underkapitel 4.4. De möjliga konsekvenserna generellt bedöms i kapitel 15.

Transport av stenmaterial

En uppskattning av mängden stenmaterial, de mest sannolika transportvägarna, transporterade mängder och transportens varaktighet ska anges i MKB-rapporten så noggrant som är möjligt i detta skede av projektet.

Konsekvenserna för trafiken måste bedömas med hjälp av bullermodellering. Bedömningen måste ta med alla andra mål för störningen utöver bostadsområde, till exempel daghem, skolor och sjukhus.

Det är lämpligt att möjligheten för transport av stenmaterial till Kotkas hamn på järnväg bör bedömas.

Transportvägar, mängden sten och varaktighet av stenmaterialtransporterna baseras på den information som är tillgänglig och som presenteras i kapitel 4. Man har utgått ifrån att samma bergtäckter som användes i NSP även används under NSP2.

Trafikbullret har modellerats och påverkan bedömts i underkapitel 12.1.4. Nulägesbeskrivningen av

markanvändningen i Kotka har behandlats i underkapitel 8.1.

Möjligheten till järnvägstransport har behandlats i underkapitel 4.3.2.

Betongbeläggningsanläggning

Konsekvenserna av betongbeläggningsanlägg-ningen och dess lagringsytor bör ses som en del av MKB-förfarandet för projektet. Konsekvenser-na kan bedömas på en allmän nivå med, som exempel, anläggningen och dess lagringsytor när de drevs i Kotka för Nord Streams rörledningar.

Konsekvenserna av betongbeläggningsanläggningen och dess lagringsytor bedöms i kapitel 12.

Viktiga ämnen och kraven som ingår utlåtandet från kontaktmyndigheten

Beskrivning av hur dessa krav har hanterats i MKB-rapporten

Uppföljning

Uppföljningsplanen ska bifogas MKB-rapporten. Ett förslag till uppföljningsprogram presenteras i kapitel 18. Programmet kommer att utvecklas ytterligare och kommer att inlämnas som en del av

vattentillståndsansökan.

Deltagande

Eftersom projektet sannolikt får konsekvenser för fiskerinäringen rekommenderas samarbete och diskussionsmöten med organisationer som före-träder yrkesfiskare, förutom att genomföra undersökningen.

Ansträngningar att engagera allmänheten, möten, evenemang och annat samarbete med icke-statliga organisationer och med myndigheter har beskrivits i underkapitel 3.1 och bilaga 3. I samband med MKB genomfördes fyra omfattande enkäter av bosatta och fiskare (underkapitel och 11.19 och bilaga 11).

Internationellt MKB-förfarande

Överenskommelserna om MKB-förfarande som gjorts i och med Esbokonventionen och det bilaterala avtalet mellan Finland och Estland måste beaktas.

Relevanta internationella avtal har beskrivits i kapitel 6 och beaktas vid bedömningen.

In document Nord Stream 2 (sivua 50-54)