1.1 Bakgrund för projektet
Nord Stream 2 är ett rörledningssystem genom Östersjön, som är avsett att leverera naturgas från omfattande gastillgångar i Ryssland direkt till gasmarknaden i Europeiska unionen (EU).
Rörledningssystemet kommer att bidra till EU:s försörjningstrygghet, genom att möta det ökande importunderskottet på naturgas och genom att täcka behov och leveransrisker som förväntas 2020.
De två undervattensrörledningarna är 1 200 km långa och kommer att ha kapacitet att leverera cirka 55 miljarder kubikmeter gas per år på ett ekonomiskt, miljösäkert och tillförlitligt sätt. Det privat finansierade infrastrukturprojektet på 8 miljarder euro kommer att öka EU:s förmåga att förvärva gas, ett rent och koldioxidsnålt bränsle som krävs för att uppfylla EU:s ambitiösa mål när det gäller miljö och minskade koldioxidutsläpp.
Nord Stream 2 bygger vidare på den framgångsrika anläggningen och driften av den befintliga Nord Stream-rörledningen, som blivit känd för sin höga miljö- och säkerhetsstandard, gröna logistik samt dess transparenta offentliga samråd. Nord Stream 2-rörledningen har utvecklats av ett projektföretag: Nord Stream 2 AG.
Rörledningsprojektet Nord Stream 2 avser anläggning och drift av dubbla undervattensrör-ledningar med en inre diameter på 1 153 mm (48 tum). Vardera rörledning kommer att behöva cirka 100 000 betongbelagda (CWC) 24-tons stålrör på havsbotten. Rörläggningen kommer att göras av specialiserade fartyg som hanterar hela processen med svetsning, kvalitetskontroll och rörläggning. Båda rörledningarna planeras läggas under 2018 och 2019, för att underlätta avtestning och kontroll före idrifttagning av systemet i slutet av 2019.
Sträckningen kommer att gå från ryska Östersjökusten nära Ust-Luga, väster om S:t Petersburg, till landföringen i Tyskland nära Greifswald. Nord Stream 2-sträckningen är till stor del parallell med Nord Stream-sträckningen. Landföringsanläggningarna i både Ryssland och Tyskland kommer att vara åtskilda från Nord Stream.
På samma sätt som Nord Stream transporterar Nord Stream 2 gas som levereras via den nya norra gaskorridoren i Ryssland från gasfälten på Jamalhalvön, särskilt från det gigantiska gasfältet Bovanenkovo. Produktionskapaciteten för gasfälten på Jamalhalvön är i uppbyggnads-fas, medan producerande fält från det tidigare utvecklade Urengoy-området, som matar den centrala gaskorridoren, har nått eller passerat sin platåproduktion. Den norra korridoren och Nord Stream 2 är effektiva, moderna och tekniskt avancerade system som har ett arbetstryck på 120 bar för landbaserade system och ett inloppstryck på 220 bar för havsbaserade system.
Rörledningen Nord Stream 2 kommer att utformas, anläggas och drivas i enlighet med internationellt erkänd certifiering DNV-OS-F101 som fastställer standarder för rörledningar till havs. Nord Stream 2 AG har anlitat Det Norske Veritas GL, världens ledande klassifi-ceringssällskap för fartyg och offshore-verksamhet samt världsledande inom oberoende tjänster för kvalitetssäkring och expertrådgivning, som huvudentreprenör för verifiering och certifiering.
DNV GL kommer att verifiera alla faser i projektet.
Nedströmstransporten av gas som levereras av Nord Stream 2 till de europeiska knutpunkterna för gas kommer att säkerställas genom uppgraderad kapacitet (NEL-rörledningen) och nyplanerad kapacitet (EUGAL-rörledningen), som utvecklats samtidigt av separata stamnäts-operatörer (TSO). Således kommer nya infrastrukturen nedströms att leverera gas till Tyskland och nordvästra Europa samt till centrala och sydöstra Europa via knutpunkten i Baumgarten, Österrike, som kompletterar den södra korridoren. Detta kommer att stärka EU:s gasinfrastruktur, knutpunkter för gas och gasmarknader och utgöra ett komplement till den befintliga infrastrukturen.
Den nya, toppmoderna infrastrukturen för gasförsörjning kommer att vara privat finansierad.
Projektbudgeten (CAPEX) är på cirka 8 miljarder euro med 30 % finansierade av aktieägare och 70 % av externa finansieringskällor.
Genomförandet av rörledningsprojektet Nord Stream 2 utförs enligt följande tidsplan.
Figur 1-1. Övergripande tidsplan för rörledningsprojektet Nord Stream 2.
1.2 Projekt historiik
Nord Stream 2-rörledningssystemet kommer att genomföras med utgångspunkt från de positiva erfarenheterna av byggandet och driften av det befintliga Nord Stream-rörledningssystemet.
Rörledningsprojektet Nord Stream betraktades efter dess idriftsättande som en milstolpe i det långvariga energipartnerskapet mellan Ryssland och EU och som ett bidrag till ett gemensamt mål – en säker, tillförlitlig och hållbar förstärkning av Europas energiförsörjning.
Nord Streams första rörledning sattes i drift 2011 och den andra 2012. Hela projektet slutfördes enligt tidsplan och budget och lovordades för sin höga miljö- och säkerhetsstandard samt sin gröna logistik, öppna dialog och sina offentliga samråd.
I maj 2012 genomförde Nord Stream AG på aktieägarnas begäran en förstudie av två potentiella ytterligare rörledningar. Studien innefattade tekniska lösningar, alternativa sträckningar, miljökonsekvensbedömningar och finansieringsalternativ.
Förstudien bekräftade att det var möjligt att bygga ut Nord Stream med en eller två ytterligare rörledningar.
I förstudien har Nord Stream AG utvecklat tre huvudsakliga alternativa sträckningskorridorer som ska undersökas ytterligare baserat på övergripande bottenundersökningar, bedömningar av miljökonsekvenser och feedback från intressenter i syfte att komma fram till ett förslag på optimal sträckning.
Under 2012 lämnade Nord Stream AG begäranden om undersökningstillstånd i de berörda länderna. Målet var att ytterligare undersöka alternativa sträckningskorridorer och bestämma den optimala rörledningssträckningen med minsta möjliga längd och miljökonsekvenser.
I april 2013 publicerade Nord Stream AG projektunderlaget (PID) för det potentiella utbyggnads-projektet, en viktig milstolpe för att kunna planera för framtida miljökonsekvensbedömningar.
PID betonade det föreslagna projektet inom ramen för den internationella samrådsprocessen enligt Esbokonventionen, som gör det möjligt för eventuella berörda parter att fastställa deras
roll i framtida bedömningar av miljömässiga och sociala konsekvenser samt tillhörande tillståndsprocesser, i enlighet med motsvarande landsspecifika lagar och förordningar.
Som förberedelse för vidareutveckling av ett utbyggnadsprojekt, diskuterade Nord Stream programförslagen för nationella miljökonsekvensbedömningar i fem länder (Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland), vars ekonomiska zoner (EEZ) eller territorialvatten den föreslagna rutten skulle korsa. Inledande samråd genomfördes också med myndigheter och intressenter i andra Östersjöländer.
Tillstånds-, undersöknings- och projekteringsarbete som initierats av Nord Stream AG övertogs av ett särskilt dedikerat projektföretag, Nord Stream 2 AG, som bildades i juli 2015.
1.3 Projektansvarig
Nord Stream 2 AG är ett projektföretag bildat för planering, anläggning och drift av rörledningen Nord Stream 2. Företaget är baserat i Zug, Schweiz och ägs för närvarande av det offentliga börsbolaget Gazprom. Gazprom är den största leverantören av naturgas i världen och står för cirka 15 % av världens gasproduktion.
På huvudkontoret har Nord Stream 2 AG ett starkt team på över 200 experter av över 20 nationaliteter, som omfattar undersökning, miljö, HSE, projektering, anläggning, kvalitetskontroll, upphandling, projektledning och administrativa roller.
Baserat på sin stränga upphandlingspolicy och internationella anbudsförfaranden, kontrakterar Nord Stream 2 ledande företag för leverans av material och tjänster. Europipe GmbH, Mülheim/Tyskland, United Metallurgical Company JSC (OMK), Moskva/Ryssland och Chelyabinsk Pipe-Rolling Plant JSC (Chelpipe) och Tjeljabinsk/Ryssland valdes för att leverera cirka 2 500 km rör med stor diameter och med en sammanlagd vikt på ungefär 2,2 miljoner ton. Leveranserna i den första rörledningen inleddes i slutet av september 2016. Wasco Coatings Europe BV kontrakterades för betongbeläggning, rörlagring och logistik och kommer att driva en befintlig beläggningsanläggning i Kotka, Finland, en andra anläggning i Mukran,Tyskland samt lagerplatser runt Östersjön för förvaring av rören, inklusive Hangö, Finland Karlshamn i Sverige. Rörlägg-ningskontraktet har getts till Allseas som kommer att utföra rörläggningsarbetena till havs för bägger rörledningar under 2018 och 2019.
På samma sätt som för Nord Stream AG följer Nord Stream 2 AG höga standarder i avseende på teknik, miljö, arbetsförhållanden, säkerhet, företagsstyrning och offentliga samråd.
Nord Stream AG, operatör av den befintliga Nord Stream-rörledningen, har redan från starten av projektet varit fast beslutna om att hitta säkra och miljövänliga lösningar under hela planerings- och anläggningsfasen och nu under driftfasen. Förutom en toppmodern teknisk design har Nord Stream på ett mycket öppet sätt påvisat sin kompetens inom hållbar förvaltning av miljömässiga och sociala aspekter i samband med genomförandet av ett rörledningsprojekt. Införandet av ett ledningssystem för miljö och samhälle gjorde det möjligt för Nord Stream att övervaka sina entreprenörer och noga följa upp alla åtaganden och skyldigheter. Detta säkerställer god förvaltning av anläggningar och driftaktiviteter på ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt, samt tillåter insyn och omfattande rapportering till myndigheter och intressenter.
Genom att följa detta tillvägagångssätt, kommer kvalitetssäkring av leverantörer, entreprenörer till Nord Stream 2 AG och företaget självt att överträffa de standarder som normalt tillämpas för andra rörledningar till havs och högsta möjliga standard beträffande driftsäkerhet kommer att garanteras. Nord Stream 2 AG har också förbundit sig att följa de miljömässiga och sociala standarder som fastställts av Internationella finansieringsbolaget (IFC).
Efter slutförandet av projektfasen visar resultaten från Nord Streams program för övervakning av miljö- och sociala konsekvenser att rörledningsanläggningen inte orsakat några oförutsedda miljökonsekvenser i Östersjön. Det bekräftade även den positiva utvecklingen för den miljömässiga återhämtningen efter anläggningen. Hittills har alla övervakningsresultat bekräftat
att konsekvenserna från anläggningen var liten, lokal och till största delen kortvarig. Även gränsöverskridande konsekvenser har bekräftats som obetydlig. Alla data i miljöutredningarna och uppföljningsprogrammen har överförts till ”Data och informationsfonden” (Data and Information Fund) och kan granskas och användas i forskningssyften.
Resultaten av tidigare undersökningar och erfarenheterna från anläggningen och driften kommer att bidra till att säkerställa att Nord Stream 2-rörledningen uppfyller samma stränga miljökrav och kan anläggas utan bestående skadliga konsekvenser.
I linje med företagets åtagande om genomsynlighet och öppen dialog har Nord Stream 2 en särskild webbplats där man kan få omfattande information om projektet och dit man kan vända sig med förfrågningar.
1.4 Syftet med MKB-beskrivningen och MKB-förfarandet
Denna miljökonsekvensbedömning (MKB-beskrivning) för projektet Nord Stream 2 i Finlands ekonomiska zon har utförts i enlighet med den finska lagen (468/1994) och MKB-förordningen (713/2006). MKB-förfarandet tillämpas på gasledningar med en diameter över-stigande DN 800 mm och en längd överöver-stigande 40 km.
MKB-förfarandet syftar till att öka och förbättra miljöinformationen för beslutsfattande och planering. För detta ändamål görs en bedömning av projektets miljökonsekvenser och en jämförelse av olika projektalternativ. Förfarandet syftar även till att främja allmänhetens deltagande i planeringsfasen och att förbättra tillgången på information till allmänheten.
förfarandet består av två faser. Under den första fasen, programfasen, har programmet utarbetats för att definiera hur förfarandet kommer att organiseras. Då MKB-programmet var till påseende för allmänheten tog NTM-centralen emot 18 utlåtanden från myndigheter, 12 utlåtanden från kommuner och 5 åsikter från privatpersoner och föreningar.
Dessa har beaktats i NTM-centralens kotaktmyndighetsutlåtande och dessutom i utarbetandet av MKB-beskrivningen. MKB-beskrivningen har utarbetats under den andra fasen. MKB-beskrivnin-gen innehåller uppgifter om projektet och alternativen samt bedömningar av eventuella miljökonsekvenser.
På Nord Stream 2 AG:s begäran har Ramboll utarbetat denna MKB-beskrivning. En förteckning över entreprenörer som ansvarar för olika studier, undersökningar, modelleringar och bedöm-ningar för denna MKB presenteras i bilaga 2. Den nationella MKB-beskrivningen är ett betydelse-fullt dokument för vidare projektplanering och tillståndsförfaranden. MKB-förfarandet bör vara slutföt innan officiella beslut fattas för att godkänna ett föreslaget projekt.
På grund av projektets internationella omfattning har MKB-förfarandet dessutom utförts i överensstämmelse med INECE-konventionen om miljökonsekvensbedömningar i ett gränsövers-kridande sammanhang (Esbokonventionen) och den bilaterala överenskommelsen mellan Finland och Estland om miljökonsekvensbedömningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Den så kallade ”Esborapporten” bifogas till den finska MKB-beskrivningen.
MKB-beskrivningen är avsedd för alla som är intresserade av projektet och dess miljökonsek-venser.
1.5 Rapportstruktur
MKB-beskrivningen för Finland börjar med en inledning (kapitel 1) som inkluderar information om bakgrunden, historiken och den projektansvariga för projektet Nord Stream 2. Rapportens syfte och struktur beskrivs också. Sedan följer motiveringen till projektet (kapitel 2) som beskriver den projektansvarigas åsikt om projektets betydelse för EU:s energimarknad.
I projektbeskrivningen (kapitel 4) presenteras de allmänna egenskaperna för Nord Stream 2:s dubbla gasledningssystem från Ryssland till Tyskland. Projektaktiviteterna i den finska
ekonomiska zonen och stödverksamhet på land har presenterats med ytterligare information om relevanta verksamheter. Underalternativ för sträckningen och anläggningsalternativen presenteras i kapitel 5 Alternativ.
Rapporten inkluderar en nulägesbeskrivning av projektet och konsekvensområdena till havs, på land och som är gränsöverskridande (kapitel 7–9). Projektområdet är det området där det förekommer fysisk aktivitet eller störningar som är relaterade till projektet. Konsekvensområdet är det område där konsekvenserna för den omgivande miljön bedöms förekomma. Bedömningens omfattning och metodologi har diskuterats i kapitel 10.
De huvudsakliga resultaten av bedömningarna presenteras i kapitel 11–12.1 (både konsekvenser till havs, på land och gränsöverskridande). Kumulativa konsekvenser har behandlats i ett separat kapitel 14 liksom miljökonsekvenserna för avvecklingen (kapitel 15). Oförutsedda händelser och möjliga konsekvenser av dem har behandlats i kapitel 16 Riskbedömning. En sammanfattning av lindringsåtgärderna presenteras i kapitel 17.
Dessutom innehåller MKB- beskrivningen kapitel om föreslagen miljöövervakning (kapitel 18) och ett hälso-, säkerhets-, miljömässigt och socialt ledningssystem (kapitel 19). Rapportens slutliga kapitel inkluderar en utvärdering av kunskapsluckor och osäkerheter (kapitel 20), en presentation av slutsatser (kapitel 21) och en beskrivning av fortsatt planering och tillstånd (kapitel 22).