Hjälparbete för offren

Enligt utredningen finns det ett klart behov av det arbe-te som hjälpsysarbe-temet utför. De flesta som inarbe-tervjuades för utredningen ansåg att det är bra att hjälpsystemet för offer för människohandel existerar. Det är viktigt att det finns en aktör som har djupgående sakkunskap om arbetet med att hjälpa offer för människohandel samt kunskap om vad offer för människohandel behöver och hur man bör svara på dessa behov. I synnerhet förun-dersökningsmyndigheterna berömde hjälpsystemet och ansåg att samarbetet fungerar. De intervjuade förun-dersökningsmyndigheterna betonade att hjälpsystemet stöder polisens arbete genom att ta hand om offer för

KOMMUNEN

Kommuninvånare exempel på dessa:

• Finländska medborgaret

• EU-medborgare

• Personer med

fortlöpande tillstånd

Icke-kommuninvånare exempel på dessa:

• Tredje länders

medborgare

• Papperslösa

• Asylsökande • Asylsökande

JOUTSENO FÖRLÄGGNING (hjälpsystemet)

FÖRLÄGGNING

Kommunerna ansvarar för ordnandet av hjälpåtgärder för de offer för människohandel som har en hemkommun. Joutseno förläggning ansva-rar för arrangerande av hjälpen för de människohandelsoffer som inte har en hemkommun. Asylsökande får grundläggande hjälpåtgärder via sin förläggning (logi, social- och hälsovårdstjänster och mottagningspenning). Joutseno förläggning kan ordna hjälpåtgärder för asylsökande på basis av de behov som offerstatusen ger upphov till. På bild endast exempel på olika offergrupper.

ARRANGERANDE AV HJÄLPÅTGÄRDER FÖR MÄNNISKOHANDELSOFFER

människohandel, så att polisen kan koncentrera sig på att utföra en förundersökning i fallet. Även representan-ter för kommunernas socialväsenden och anställda vid förläggningarna ansåg att samarbetet med hjälpsyste-met huvudsakligen fungerar väl.

Hjälpsystemet för offer för människohandel har en bety-dande roll som förmedlare av juridisk och annan infor-mation med anknytning till människohandel samt sam-ordnare av hjälpen till kunden och myndighetsverksam-heten i Finland. Hjälpsystemet har täta kontakter med andra myndigheter och vissa organisationer. Anställ-da vid förläggningen i Joutseno reser runt hela Finland samt deltar i nätverksmöten och möten som gäller en-skilda kunder till exempel i kommunerna. I intervjuer-na framkom det att den geografiska placeringen av hjäl-psystemet i Östra Finland är en utmaning med tanke på social- och hälsovårdsarbetet, i synnerhet när det gäl-ler kundarbete och intressentsamarbete som sker an-sikte mot anan-sikte. Placeringen av en av hjälpsystemets anställda i Uleåborg har förbättrat samarbetet framför allt i Norra och Västra Finland. Som ett resultat har fler kunder än förut styrts till hjälpsystemet från Lapplands-regionen.

I intervjuerna framkom det också att informationsför-medlingen mellan aktörerna bör förbättras samt att en del av kommunernas socialarbetare efterfrågar en mer aktiv kontakt på eget initiativ från hjälpsystemets sida.

Samarbetet mellan hjälpsystemet i Joutseno och i syn-nerhet Brottsofferjouren är enligt utredningen intensivt.

Å andra sidan framkom det att samarbetet med andra organisationer har minskat och till och med upphört. Ut-redningen visar att arbetsmängden inom hjälpsystemet har ökat och att de personalresurser som för närvaran-de är tillgängliga inte motsvarar behovet.

Förläggningen i Joutseno utför enligt utredningen ett gott kundarbete när den ansvarar för att anordna hjäl-pinsatser till offer för människohandel. Enligt utredning-en verkar förläggningutredning-en i Joutsutredning-eno och dess anställda vara kunniga och engagerade i sitt arbete. När förlägg-ningen i Joutseno anordnar tjänsterna, får mottagarna enligt utredningen huvudsakligen den hjälp de behöver.

Kundarbetet vid förläggningen i Joutseno är ett mycket krävande arbete under hög belastning, som utförs med traumatiserade kunder och kunder som är i en mycket svår ställning.

Det framgick av utredningen att medborgarorganisatio-nerna utför mycket arbete för att täcka upp för brister-na i myndighetsverksamheten och avsakbrister-naden av resur-ser i det dagliga praktiska arbetet med att hjälpa offer för människohandel. Medborgarorganisationerna hjäl-per kunderna med myndighetsprocessen och utför so-cialarbete ute på fältet. Av organisationerna har i syn-nerhet Brottsofferjouren en viktig roll i hjälpen till of-fer för människohandel. I utredningen framkom det att Brottsofferjouren i vissa kommuner har ett nära samar-bete med kommunens socialväsende genom att ge so-cialväsendets anställda råd och hjälpa offren att uträtta praktiska ärenden. En del av representanterna för soci-alväsendet som intervjuades för utredningen såg Brotts-offerjouren som en tydligare och konkretare hjälpaktör för offer för människohandel än det egentliga hjälpsys-temet. Även församlingar och religiösa samfund kan i vissa områden ha en viktig roll i den vardagliga hjälpen till offren.

Många offer behöver ett heltäckande stöd och ett tryggt stödboende, vilket innebär att det finns personal på plats dygnet runt. I Finland finns det väldigt få sådana servi-ceproducenter i förhållande till behovet och de nuvaran-de formerna av stödboennuvaran-de lämpar sig inte för alla offer för människohandel, till exempel offer som är män. Of-fer för människohandel har inkvarterats i nödinkvarte-ringar, hyresbostäder, mödra- och skyddshem, förlägg-ningar samt boenden för bostadslösa eller narkomaner.

Det är uppenbart med stöd av både intervjumaterialet och dokumentmaterialet att Finland inte har tillräckligt med trygg stödinkvartering som är öppen dygnet runt för offer för människohandel. Offer för människohandel är individer med olika behov. Därför borde olika typer av stödboende och tryggt boende tillhandahållas. Många offer för människohandel är allvarligt traumatiserade och behöver intensivt stöd. En del är också utsatta för ett allvarligt säkerhetshot.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har sammanställt en anvisning om tillämpning av den gällande lagen om skyddshem. Enligt lagen kan offer för människohandel inte inkvarteras i skyddshem om inte våld i nära rela-tioner ingår i människohandeln. I utredningen framkom flera exempel på att myndigheterna (socialarbetarna, polisen, arbetarskyddet) har svårigheter att hitta lämplig akut inkvartering för identifierade offer för människohan-del, i synnerhet utanför tjänstetid. Även de intervjuade

anställda vid förläggningarna lyfte fram behovet av min-dre förläggningar, där personalen skulle vara speciali-serad på att hjälpa offer för människohandel och där det skulle finnas mer resurser att sätta sig in i kundens si-tuation.

Möjligheten att arbeta är viktig för att offer för männis-kohandel ska kunna återhämta sig och hitta en mening med livet. Många bestämmelser i lagen gör det emeller-tid svårt för offer för människohandel att integreras i ar-betslivet. I utredningen framkommer också många an-dra utmaningar som även gäller anan-dra asylsökande. Till exempel leder ett negativt asylbeslut till att rätten att arbeta avbryts också i fall där personen lämnar in en ny asylansökan. Det är svårt att arbeta och ta emot arbete när uppehållstillståndsprocessen är anhängig, eftersom barnen i regel inte får en kommunal dagvårdsplats om föräldern inte har ett uppehållstillstånd av fortlöpande natur. Dessutom riskerar offer för människohandel att bli utnyttjade på den finländska arbetsmarknaden, ef-tersom de vanligen inte känner till myndighetssystemet eller sina egna och arbetsgivarens rättigheter och skyl-digheter. Offer för människohandel som blivit utnyttjade i arbetslivet verkar utifrån utredningen ha lättare att in-tegreras och hitta sysselsättning än offer med utländsk bakgrund som utnyttjats sexuellt. Detta kan bero på de psykiska symptom som sexuellt utnyttjande medför.

Enligt utredningen hade majoriteten av kunderna i hjälp-systemet för offer för människohandel en bakgrund som asylsökande vid tidpunkten för genomförandet av utred-ningen. De asylsökandesandel av kunderna i hjälpsyste-met förklaras säkert delvis av det förändrade världsläget och den allmänna ökningen av asylsökande och migran-ter i EU-området. Utredningen visade att det i asylpro-cessen också finns sådana personer som i första hand kunde ansöka om uppehållstillstånd som offer för män-niskohandel och bli kunder i hjälpsystemet för offer för människohandel.

Hjälpsystemet erbjuder offer med en bakgrund som asylsökande väldigt lite i förhållande till de tjänster som de i varje fall får som asylsökande. I utredningen fram-kom det att de intervjuade anställda vid förläggningar-na ansåg att den psykiatriska och psykologiska hjälp samt relaterade tjänster som hjälpsystemet kan ansö-ka om för sina kunder är en central och konkret fördel som hjälpsystemet erbjuder. De intervjuade anställda vid

förläggningarna ansåg dock inte att den nytta som hjäl-psystemet erbjuder sina kunder är betydande i förhål-lande till de tjänster de redan får av förläggningen som asylsökande. Å andra sidan kan offer för människohan-del ha ett behov av psykisk hjälp, men förläggningar-na (framför allt transitcentralerförläggningar-na och förvarsenheter-na) har inte möjlighet att erbjuda dem i synnerhet mer långvarig vård eller terapi.

Enligt utredningen har offer för människohandel som omfattats av hjälpsystemet återsänts till sina hemländer eller något annat land i EU med stöd av Dublinförord-ningen eller ett negativt asyl- eller uppehållstillstånds-beslut. I sådana situationer har hjälpsystemet försökt se till att återsändningen är trygg och att personen som återsänds får stöd, men detta har försvårats av att be-slutet om avlägsnande ur landet har verkställts myck-et snabbt. Då har hjälpsystemmyck-et inte alltid hunnit ordna tillräckliga stödstrukturer för kunden i det mottagande landet. Man har strävat efter att ge kunden kontaktupp-gifter till de myndigheter eller organisationer som arbe-tar med offer för människohandel i det mottagande lan-det. När det gäller dessa offer försöker hjälpsystemet fatta ett beslut om egentlig identifiering, som förhopp-ningsvis främjar att personen som avlägsnas ur landet får tjänster avsedda för offer för människohandel i det mottagande landet. Hjälpsystemet har endast behörig-het inom Finlands gränser.

Hjälpsystemet avför en kund ur hjälpsystemet om sonen lämnar landet eller avlägsnas ur landet eller per-sonen själv vill lämna hjälpsystemet eller har försvun-nit. Hjälpsystemet avslutar också tjänsterna för en kund om systemet anser att kommunen sköter kundens ären-den på ett bra sätt och kunären-dens vardag har stabilise-rats så mycket att kunden inte längre behöver de speci-altjänster som hjälpsystemet tillhandahåller. Att en per-son överförs till kommunen är dock inte som sådan en laglig grund för att skriva ut någon ur systemet. Innan en kund avförs ur systemet ska hjälpsystemet i samarbete med de aktörer som hjälper offret säkerställa att kun-den inte längre behöver tjänster ersatta av NTM-centra-len som stöd för sin återhämtning. Sambandet mellan att skriva ut offer ur systemet och straffprocessen be-handlas senare i slutsatserna.

4.2.6. HJÄLP TILL OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL