Anatomi, o. Sådana sjukdomar och deras sviter, från kirurgins, inremedt- cinens, kvinnosjukdomarnas samt från hud- och de veneriska sjukdomarnas om
råde, har genomgåtts, vilka inverkar på utseendet och vilka man på ett eller annat sätt kan dölja genom klädedräkten. Ecdogörelse för olika typer av kroppsbygg
nad. Allmän hygien.
Bokförgyllning, a. Eedskap och material, övning i tryckning av linjer och ornament. Sammanställning av dekorationselement till sammanhängande ut
smyckning. Dekorering av halv- och helfranska band.
Bokföring, ao. Bokföring för mindre verkstad eller atelier. Kolumnmetod.
Bokillustration, o. Illustrering av sagor, berättelser, dikter och noveller samt komponering av omslag och pärmar. Förhållandet mellan bild och text. Om- brytningsuppgifter. Svart-vita och flerfärgsbilder vid olika boktrycksförfaranden.
Byggnads- och linjalritning, ao. I Användningen av linjal, passare och skal
linjal. Elementär kännedom om byggnadstekniska ritningar. Förstoringsuppgiftei och projekteringsuppgifter, som omfattar planer, fasader, skärningar, fönster, dörrar, trappor, ugnar m. m. utföras i blyerts och tusch.
II Samma uppgifter som i det föregående med anpassning efter olika yrkes- kursers och fackavdelningars krav.
Dekorationsmålning. ao. Övningar i limfärg. Band- och ytornament. Textning.
Tak- och väggdekorationsuppgifter i limfärg, olja och al secco. Färgavstämnings- uppgifter för fasadlängor och rumssviter. Scenbildsövningar och glasmålnings- kompositioner. Allmogemöbler (dekoration o. restaurering).
Fackritning, o. (Textilavd.) Som repetition av bindningsläran uppritas ett bestämt antal exempel på bindningar för vilka redogjorts i föreläsningarna i
yrkeslära. övningar i bindningsanalys, förslag till bindningar och arbetsntnmgar för 10 olika tyger.
Fackritning. ao. (konstsmeder, metalldrivare, guldsmeder och gravörer). Geo
metriska ritningsuppgifter. Kroppars projektion. Utveckling av kroppars ytor i plan. Axonometriskt perspektiv. Plansnitt av kroppar begränsade av böjda ytor.
Framställning av snittytors form och mantelytors utveckling jämte snittlinjer i plan. Kroppars inträngande i varandra. Ritningsskalor. Tillämpning av det inhämtade på praktiska uppgifter. Uppgörande av arbetsritningar.
Fackritning och sättning, a Skissering av olika trycksaker i en eller flera färger. Av varje arbete utföres flera skisser, av vilka de slutliga till ledning för sättaren avsedda utväljes och erhåller sin slutliga utformning.
Formanatomi, o. Benbyggnadslära. Muskellära. Undervisningens syfte är att bibringa kännedom om människokroppens proportioner och former. I mån av möjlighet inpräntas anatomiska fakta med tillhjälp av teckning.
Formlära. o. Konstruktiv form och dekor, översikt av de konsthantverkliga och konstindustriella yrkenas teknik. Föremåls estetiska värde och på detsamma inverkande faktorer. Särdrag i Finlands konstindustri och den moderna konst
industrin i olika länder. Färgharmonilära. Det kyrkliga konsthantverket.
Franska, o. I kursen. Sohlbergs „Elementarbok i franska” kap. 1—21 och 27 har genomgåtts. Uttals- och skrivövningar. Konversations- och modevokabulär.
Några franska sånger och dikter. II kursen. Ur den ovannämnda läroboken till stycket 38 samt st. 43. Skrivövningar. III kursen. Repetition av föregående års
kurs. Läroboken har genomgåtts till st. 54 samt därtill st. 57, 58, (iO och 63, varvid särskild uppmärksamhet ägnats verbböjningen. Konversations- och skriv
övningar.
Frihandsteckning. ao. Konstindustriella yrkesskolan: Blyerts- och kolteckning efter gipser m. m. samt stilleben för studium av form, ljus och skugga.
På tonat papper stillebenövningar med kol och krita. Tuschteckning, laverings- och akvarellövningar. Perspektiv- och valörstudium. Uppgifterna med hänsyn
ta-Konstindustriella institutet: övningar gen till olika yrkens krav.
för uppdrivande av den rent manuella teckningsfärdighcten förbunden med per
sonligt uttryckssätt. Motivets noggranna återgivande i linjer. Ljus och skugga.
Valör. Lokalton. Färgharmoni. Rytm. Rörelse. Proportioner. Perspektiv. Teck
ning efter olika slag av föremål, stilleben, växt-, figur-, djur- och arkitekturmotiv, friluftsmålning och -teckning. Fantasiteckning.
Färglära. ao. (tryckare och sättare). Färg
färgernas samstämmighet. Färg- och bindmedlen ursprung
sättning vid olika tryckförfaranden. Tryckfärgernas inbördes blandningsmöjlig- heter och ändamålsenlighet vid olika slag av tryck. Kännedom om färgerna och deras olika egenskaper. Harmonisefingsövningar. (För tryckare, reklamtecknare och illustratörer): Kortfattad framställning av olika färgsystem. Färgton, valör, mättnad, ljusfärger, lokalfärger. Färgtonkretsen. Färgbilder
Färgerna i den grafiska industrin. Grafikerns arbete och färgtrycket.
Gipsgjutning. ao. Gipsgjutningens teori. Tillverkning av gipsformer av i lera eller plastolin modellerade föremål. Styckformar för gjutning av föremål i fajans
och tenn. _ « .
Grafisk frihandsteckning. o. Blyertsstudier efter gips. Stilleben, övningar i olika teknik och manér. Akvarellstudier. Vid samtliga uppgifter aktgivande på de olika teckningsredskapen, pappersslagen och de avsedda reproduktionsförfaran- dena. Som hemuppgift teckning av situationsbilder.
Föremålsteckning. Stoffteckning. Växter och djur. Hand- och ansiktsstudier.
Arbetsbilder, byggnader, sport- och resebilder, interiörer, dräktstudier. Figur- kompositioner. Croquisteckning. Friluftsstudier.
Grafisk kompositionsritning. o. Grafikens allmänna principer. Utarbetning av plakat, förpackningar, broschyrer, bokomslag, frimärken, rubriktexter och annonser.
Olika tekniska problem inom grafikerns yrke. Komposition och utarbetning av olika uppgifter från skiss till tryckfärdig ritning.
färgernas väsen och system, och kemiska
samman-m. samman-m.
I f öreläsningsf orm : Den tekniska grafiken och reklamen, fotografin i grafi- kerns yrke, firmamärken, utställningsfönster, allmän utställningsteknik, böcker, ljus och reklam samt textningen i det merkantila livets tjänst.
Grafisk teknologi, ao. De olika grafiska reproduktionsmetoderna, kliché- och papperstillverkningen samt bokband.
Grafisk stillära. ao. Bokens och bokstavstypernas utveckling i ljuset av de historiska stilarna. Bitning av ornament och bokstäver.
Gravering, a. För nybörjare övningar i att slipa sticklar. Gravering av enkla, raka och krokiga linjer. Gravering av figurer, bokstäver, texter och bokstavs
kombinationer. För stålgravörer gravering av punsar och former (stanser).
Guldsmedsarbete, a. övningar i sågning och filning. Lödningsövningar. Utfö
rande till en början av enklare smycken, senare av mer krävande.
Guldsnittsbehandling. a. Tillbehör och material. Förfärdigande av slätt guld
snitt och de olika metoderna vid dess utsmyckning.
och textil-Handarhetsövningar och komposition, o. (Teckningsläraraspiranter
elever). Förfärdigande av modellappar med tillämpning av olika prydnadsstygn.
övningar i sömnad av silke, tyll, hålsöm och bottensöm. Fantasidocka.
Heraldik, o. Det heraldiska vapnets ursprung och användning. Heraldisk stil.
Tillämpning i ritning av det under föreläsningarna inhämtade.
Inrednings- och möbelkomposition, o. Planering av bostadsinredning. Komposi
tion av möbler och fast inredning. Undersökningar med hjälp av miniatyrmodeller.
Dimensioneringsundersökningar. Besök på utställningar och i fabriker. Hela inredningar för hem, butikslokaler, restauranger, hotell, kontor osv. Timtävlingar och allmänna tävlingar.
Kalkylation och tariff lära. a. (tryckare och sättare). Tariff räkning enligt
„Kollektivavtalets” bestämmelser samt kalkylation och självkostnadsberäkningar med tillhjälp av „Minimitariffen för boktryckeriarbeten”.
Keramik, o. Enklare övningar i drejning. Drejning av olikartade föremål med stegrad svårighetsgrad efter elevernas egna ritningar såsom vaser, dopskålar, kaffe- och teserviser, brickor, trädgårdsurnor m. m. Keramisk målning och plas
tisk samt annan dekoration. Badning i ugn. Bränningsteknik.
Kemi. o. Kemins grunder, råmateriallära, keramiska fenomen inom kemins område.
Kompositionsritning. ao. Konstindustr. yrkesskolan.
Grundkurs: löpande ornament, centralornament, ytornament m. m. i tuschteckning.
Samma uppgifter i färg. Ytkompositionsuppgifter med tillämpning av givna dekora
tionselement.
Yrkeskurs: Olika kompositionsuppgifter på ett senare stadium med beaktande av elevens yrke.
Konstindustriella institutet. 1 års k.: Naturstudium, stilisering och färger. I naturen förekommande centralornament och ur dem härledda ytornament. Firma- och varumärken. Timtävlingar. „Gesällprov” från elevens fackområde för de längst hunna.
Konstindustriella institutet. 2—3 år sk.: Av verktyg och teknik betingade mönster. Kompositionsuppgifter hänförande sig till de olika fack- avdelningarnas behov. Förslagen utföres i skolans verkstäder och ateljéer i den utsträckning som studietiden tillåter.
Tävlingar, av skolan anordnade och för utomstående beställares räkning.
Konstbroderi, o. I årsk. 1) Nytto- och prydnadsbroderi, 2) schattersöm, 3) påläggs- och underläggssöin, som praktiskt övningsarbete en handarbetsväska.
II årsk. 1) Bottensöm (hopdragssömmar), 2) (olika hålsömnader). Som praktiskt övningsarbete aftonväska och midjeförkläde. III årsk. 1) vitbroderi, 2) kedjesöm, 3) olika rynkningsmetoder. Som praktiskt övningsarbete krage och manschetter, veckad blus.
1—3 kl.:
Konstgrafik, o. Etsning: Föreläsningsserie om etsningsteknikens utvecklings
skeden. Förfärdigandet av plåten, etsning och tryckning enligt olika metoder (linje-etsning, mjukgrunds- och aquatinta-etsning, mezzotinta, torrnålsteckning).
Litografi (konstlitografi) : Föreläsningsserie om konstlitografins teknik. Lito
grafi med olika arbetsmetoder. Pennkrit- och pensellitografi på sten och zink- plåtar. Färglitografi (elementarkurs). Träsnitt: En grundläggande framställning av träsnittsteknikens utvecklingsskeden. Skärning och tryckning av träsnitt.
Xylogravyr, gravering på träplattor (elementarkurs).
Konsthistoria, o. Kort översikt av de bildande konsternas historia närmast ur stilsynpunkt samt under varje läsår en fortlöpande grundligare framställning av olika länders konst med beaktande av treårig kurs. Vid föreläsningarna ljusbilder.
Konstruktionskomposition och formgivning, o. Kännedom om olika råämnen.
Tredimensionella konstruktionskompositioner. Kännedom om produktionsprocessen.
Fackföreläsningar från olika områden inom tekniken och produktionen. Industriell formgivning.
Materiallära. (yrkes- o. dekorationsmålare), ao. Kemins grunder. Målnings- ämnenas kemiska förhållande till varandra, till den yta som skall målas och till väderlekens inverkan m. m. De vanligaste målfärgerna och bindmedlen samt deras tillämpning i praktiken.
Metalldrivning. a. Självständig tillverkning av punsar. För drivning avsedda metallers egenskaper. Enklare och svårare övningsuppgifter på zink och mässing.
Ciselering och olika arbetsförfaranden vid tillverkning av smycken och prydnads
föremål i ädelt och oädelt material, huvudsakligen efter kompositioner utförda i skolan.
Modistarbete, o. Kännedom om arbetsredskap och material som användes vid tillverkning av damhattar. Formning av typer och stommar. Tillverkning av tyg-, filt- och halmhattar enligt givna modeller och även av elevernas egna modeller.
Modekomposition, o. I årskursen.
1) Näsduk och arbetsritning för densamma, 2) Kjolar, 1 arbetsritning över
förd till mönster, 3) Bälten och arbetsritningar för dessa, 4) Tyg till stranddräkt och dräktkompositioner därav, 5) Hemmadräkter.
II årskursen.
1) Hattnålar, 2) Handskar, 1 arbetsritning överförd till mönster, 3) Blusar, 1 arbetsritning överförd till mönster, 4) Schalett, arbetssättet valfritt, 5) Dräkter enligt materialmodell, 6) Stranddräkter (färguppgift), 7) Dräkter, med använd
ning av blott en färg.
III årskursen.
1) Konstgjorda blommor, 2) Knappar, 3) Komponering av smyckens använd
ning, 4) Komponering av pälsverks användning, 5) Komponering av hattars användning, 6) Komponering av spetsars användning, 7) Industriell komponering av dräkter, 8) Barnkläder.
Dessutom för första och tredje årskursen under höstterminen gemensamma timuppgifter som består i att komponera dräkter av ett tyg som ges som modell, varvid den första kursens materialkännedom utvecklas med hjälp av den tredje kursens arbeten.
Modellering, ao. Modellering i olika material av bruks- och dekorationsföremål samt dekorationsdetaljer i anslutning till arkitektur och möbelkonst, dels efter givna modeller och dels efter elevens egna utkast. På ett senare stadium model
lering efter levande modell.
Modeteckning, ao. I årsk.: övningar i att teckna människokroppen i dess olika lägen samt även detaljerna, såsom ansiktet, händerna, fotterna, m. m. övningar i att teckna tyger, med försök att avbilda rörelse, vackert fall av tyget, som av
slöjar den anatomiska formen. Återgivandet av olika tillverkningsmetoder för beklädnadsmaterial (tyger, pälsverk, dun m. fl.). Kompositioner med stöd av de förutnämnda övningarna. Timtävlingar arrangerade vid sidan av de
program-enliga uppgifterna. IT årsk.: övningar i olika tekniska teckningssätt, såsom pe teckning, pensel, lavering m. fl. Tillämpning av modeteckning i grafiska publika
tioner såsom modetidningarnas uppslag, reklambroschyrer m.m. Även komposition av fantasidräkter för balett, scen, maskerad m. fl. Timtävlingar. III årsk.: Utökning av de tidigare övningarna genom större noggrannhet i fråga om detaljerna, som
samt som repeterade öv-
nn-motiv frisyrer, hattar, handskar, smycken, skodon
ningsuppgifter teckning ur minnet av ansikten, händer och fötter. De tidigare kursernas uppgifter repeteras.
Modeteori. o. I årsk.: 1) beklädnadens uppkomst, 2) den nutida grunddräkten, dess beståndsdelar och stil, 3) materialen och deras användning, 4) färgerna och deras användning, 5) olika handarbetsmetoder och deras användning vid dräkt
sömnad, 6) dräkten som ett allmänbegrepp, 7) olika dräkter och utstyrslar, 8) rö
relse och uppbärning av dräkten. III årsk.: 1) Beklädnadens psykologi, 2) På typen baserad människokännedom, 3) på basen av föreg.: olika människotypers sätt att klä sig.
Modets historia: o. Europeiska dräkter under olika stilperioder: 1) Grekiska, 2) Bomerska, 3) Bysantinska, 4) Gotiska, 5) Sengotiska (Frankrike och länderna Alperna),'6) Benässansen, 7) Senrenässansen eller den spanska dräkt
stilen, 8) Barocken, 9) Bokokon, 10) Empiren, 11) 1800-talets slut och 1900-talets början.
Stiliseringsuppgifter på basen av dräkthistoriska motiv.
Modersmålet, a. Snabbkurs i rättskrivning och kommatering. Uppsatser, dels disponerade, dels efter elevernas fria val. I det dagliga livet förekommande skri
velser. Eleverna får öva sig i modersmålets muntliga begagnande genom att hålla små föredrag samt vid diskussionstillfällen anordnade för övnings skull.
Mönsterritning och tillskärning, o. Grundmönster för dam- och barnkläder samt kappor och sportkläder. Tillskärning i praktiken, dräktsömnad och sömnadsteori.
Möbeldetaljritning. ao. (möbelsnickare och -ritare). Avläsning av arbetsrit
ningar. Enklare och svårare fognings- och konstruktionsdetaljer. Arbetsritningar till olika slags möbler i skala 1: 1. Arbetsritningar av fasta inredningar. Mått
förhållanden. Arbetsritningar till mera krävande, såväl moderna som stilmöbler enligt förebilder i skala 1: 10 samt enligt självständigt utförda förslag.
Studiebesök i större möbelfabriker och produktionsinrättningar. Utförande av miniatyrmodeller av fria konstruktionsformer med användning av olika råämnen (papper, papp, rotting, järntråd, plastskivor, lera osv.). Praktik
Möbelstücken, ao. Snickeriverktyg och -maskiner. Tillverkning av maskinbett och deras inmontering. Tillverkning av möbler i hantverks- och maskinellt utfö
rande i helt trä och fanering med användning av inhemska och utländska träslag.
Färgning och ytbehandling.
Ornamentteckning. o. Ornamentikens systematik. Ornamentets beroende av ma
terial och arbetsteknik. Naturmotiv och stilisering. Kopiering av förebilder ur olika dekorationsstilar med tillämpning av olika tecknings- och målningsmanér.
Perspektivlära. ao. I Grundbegreppen. Bilder av räta linjer. Avbildning av grundplanet. Uppritning av perspektivbild med tillhjälp av projektioner. Cirkeln i olika lägen. Skuggkonstruktioner. Spegelbilder. Frontalrutsystem. — Allt i ritningsuppgifter med olika tillämpningar.
II Butsystem i frontalställning. Fotogrammetrisk rekonstruktion. Bitning av perspektivbilder med tillhjälp av mått och rutsystem. Förstoring av distans.
Fågelperspektiv. Spegelbilder. — Allt i ritningsuppgifter med olika tillämpningar.
Porslinsdekoration, o. Färgers och arbetsredskaps användning. Penselteknik.
Under- och överglasyrmålning. Bandning. Dekorering av nytto- och prydnads
föremål. Kemins grunder, råmateriallära, keramiska fenomen inom kemins om
råde. Drejning på tredje årskursen.
Projektionslära. ao. (kortare kurs). Projektion på två plan. Grunduppgifter.
Den tredje projektionen. Cylindern. Konen. Sfären. Ytors snitt. Ellipsen. Eo- tationskroppar. Skruvlinjen. Skuggkonstruktioner. Belysningsuppgift. (Längre kurs): Samma som i föreg. samt olika kroppars snitt, skruvytor och elliptiska
m. m..
norr om
om somrarna.
kroppar. Kitning av den axonometriska bilden med tillhjälp av rutnät eller två projektioner. Lärobok : Lauri Pimiä „Projektio-oppi”.
Reklamens teori. o. Reklamens teoretiska grunder. Keklamverksamhetens art och dess andel i det ekonomiska livet. Olika reklammetoder och deras använd
ningsmöjligheter. Tillämpning av psykologi inom reklamen. Marknadsundersök
ning. Textens innehåll och dess illustrering inom annonseringsreklam.
Formgivning med hammare enligt olika metoder. Lödning, fil
ning och slipning. Till en början arbeten i oädel metall, senare silver. Huvudvikten lägges vid undervisningen i material, form och funktion, övningar och experi
ment för att få fram nya dekorativa verkningar.
Stenskulptur, ao. Låg- och högrelief arbe ten i täljsten, granit och marmor, olika ytbehandlingssätt. Punktermaskinens användning vid mera krävande skulp
turarbeten. Textgravering och mekanisk textning på olika stensorter.
Stillära. ao. Kortare kurs. Gamla Orienten, Kreta, Grekland. Kom. Me
deltidens och nya tidens europeiska stilarter. Islam och Ostasien endast i korthet.
Längre kurs. Allmän översikt av istiden och stenåldern. Gamla Orienten, Kreta, Grekland (bl.a. egyptiska möbler och smycken, tvåflodslandets ornamentik, kretensiskt och hellenskt vasmåleri, det grekiska templet). Rom, fornkristen och bysantinsk konst, islam (bl.a. det romerska atriumhuset och de pompejanska dekorationsstilarna, islamitisk dekoration, textiler, keramik och metallkonst. Kina och Japan, romansk stil (bl.a. kinesiska bronser, keramik och porslin, den ja
panska inrednings- och trädgårdskonsten, textiler, keramik och metallkonst).
De europeiska stilarterna från gotik till biedermeier, (europeisk inrednings- och möbelkonst, fajans och porslin, siden och sammet, smidesjärn och guldsmedskonst från gotiken till biedermeier, som bakgrund en kortfattad framställning av bygg
nadskonstens utveckling, varvid särskilt den gotiska katedralen och den finska medeltidskyrkan beaktas), överblick av 1800-talet samt av 1900-talets modernism.
Teckning efter levande modell, ao. Staffliteckning med kol och färgkritor efter naken eller påklädd modell. Detaljstudier. Rörelsestudier. Croquisteckning.
Teckningsundervisningens metodik och övningsklasser. o. Kort historisk över
sikt av teckningsundervisningens utveckling. Barnteckningens psykologi. Teck
ningsundervisningens system. Olika motivkretsars behandling jämte metodiska anvisningar ävensom till dem anknutna teckningar. Undervisningsprogram. Åhö
rande av undervisning samt undervisningsövningar i medeltal två gånger i veckan på tredje årskursen.
Textning, ao. Analys av futuratypen och den romerska mejselstilen, övningar med användande av olika teckningsredskap. Textningsuppgifter med särskilt beaktande av det inbördes avståndet mellan bokstäver och ord. Tillämpning av historiska och moderna texter på olika slag av uppgifter med iakttagande av de olika yrkeskursernas och fackavdelningarnas krav. övningar i snabbtextning.
Textning och sättning, a. Bibringandet av kännedom om olika bokstavstyper medels textningsövningar i blyerts och tusch. Typografisk skissering.
Textilkomposition, o. 2 och 3 årsk. Komposition av prover börjande med enkla randiga och rutiga tyger till mer invecklade fasonerade vävnader. Tillämpning av färgkomposition och olika bindningar.
Silversmide.
Tillämpad textning, o. Disposition av text och bild samt dessas inbördes förhål
lande. Tidskriftsomslag bl. a. med användande av foto- och autotypibilder samt färgbilder. Textplakat och -annonser.
Tryckning, a. Praktiska övningar i blandning av boktryckfärger. Färgsätt- ningsövningar på av sättarna utförda arbeten. Undervisning i högtryck. Auto- typitryck och lappningsövningar på olika slag av tryckpapper. Flerfärgstryck- ning.
Tryckningsteori. a. Historik över gamla bokformat och dessas tryckningssätt.
Utskjutning av sidor och tillverkning av formar. Pappersstandards. Tryckmaski
ners konstruktion med beaktande av olika krav vid deras användning.
Träskulptur, o. Behandlingen av träskärningsverktyg. Träskärning i olika arbetsstadier. Skulptering av möbelornament samt nytto- och dekorationsföremål i olika träslag.
Tygtryck, o. Skärning av klichéer i linoleum och tryckning på tyg.
Typografi, o. Praktiska sättningsövningar i skolans sätteri och tryckeri.
Välskrivning, o. Typbokstäver. Form- och handstilsövningar, övningar på tavla.
Välskrivningens metodik och övningsklasser. o. Bepetition av typalfabetet.
Skriftens historia. Pedagogikens och metodikens grundfrågor. Undervisnings- schema för välskrivning. Gemensamma auskulteringstimmar i folk- och lärdoms- skolor.
Vävning, o. Förarbeten för vävning. Vävningsuppgifter med tillämpning av i yrkesläran beskrivna bindningar. Metervara, avpassade vävnader, dels efter förebilder och dels efter på kompositionsklassen utförda förslag.
Yrkeslära och -ekonomi, ao. (metalldrivare, guldsmeder och gravörer). Kän
nedom om de vanligaste metallerna inom facket, metallers behandling, glöjning och härdning. Kännedom om arbetsredskapen och deras användning. Elektri- citetslärans grunder. Förnickling och försilvring. Legeringsräkning. Löner och ackord samt en kort framställning av självkostnadsberäkning och räntabilitet.
Yrkeslära. o. (textilavd). Grundbindningar, härledda bindningar, växel- och förstärkta bindningar. Bindningar för mönstrad väv. Bindningsanalys. Olika siffersystem. Allmänt om bomullens, linets, ullens och silkets egenskaper och användning.
Yrkeslära. ao. (möbelritare och snickare).
I Träets egenskaper och rörlighet vid växlingar i fuktigheten. Torkningens huvuddrag. Vid snickeriarbeten förekommande fogningssätt och olika sätt att bearbeta trä. Träslagen och deras egenskaper. Faner, fiberplattor och spånplattor.
II Lim och limningsteknik. Skivor och deras tillverkningssätt. Tillverkning av slutna skivor och deras faneringsteknik. Ytbehandlingsämnen och ytbehand
lingssätt. Målningsarbeten. Inredningsämneslära.
III (endast möbelsnickare) : Bearbetningsmaskiner och bett. Olika stålsorter och deras egenskaper. Torkning av trä och torkningsprov. Beräkning av kostnadsprocenten och prisbildning. Frågor som sammanhänger med grundandet
affär, såsom kapitalbehovet, lån för småindustrin och annan kredit.
Orderanskaffning och reklam.
Yrkeslära. a. (tryckare o. sättare). I olika grafiska tryckförfaranden, pap
pers- och klichétillverkning, bokbindning. Lagar och förordningar som berör de grafiska yrkena. Tryckeriers organisation.
П Standardtextning och -ritning. Mekanik, elektricitets- och värmelära. Ma
terial- och hållfasthetslära. Härdning, gjutning, svetsning och lödning. Lager och smörjningsteknik. Transmissioner. Luftbefuktningsapparater.
Yrkesmålning. ao. övningar i färgtonträffning. I samband med olika upp
gifter handledning i olika ytbehandlingssätt. Textningsövningar tillämpade på olikartade uppgifter. Beklamarbeten. Kalkmålning.
Yrkesritning. a. (bokbindare). Utkast till bokryggar och pärmar för hel- och halvfranska band och lagerband ävensom utarbetande av arbetsritningar och tryckning med stämplar, linjer och ornament.
' Yrkesräkning. a. Decimaltal och sorter, procent-, ränte- och bolagsräkning
' Yrkesräkning. a. Decimaltal och sorter, procent-, ränte- och bolagsräkning