Anatomi, o. Sådana sjukdomar och deras sviter, från kirurgins, inremedi
cinens, kvinnosjukdomarnas samt från hud- och de veneriska sjukdomarnas om
råde, har genomgåtts, vilka inverkar på utseendet och vilka man på ett eller annat sätt kan dölja genom klädedräkten. Redogörelse för olika typer av kroppsbygg
nad. Allmän hygien.
Bokförgyllning, a. Redskap och material, övning i tryckning av linjer och ornament. Sammanställning av dekorationselement till sammanhängande ut
smyckning. Dekorering av halv- och helfranska band.
Bokföring, ao. Bokföring för mindre verkstad eller atelier. Kolumnmetod.
Bokillustration, o. Illustrering av sagor, berättelser, dikter och noveller samt komponering av omslag och pärmar. Förhållandet mellan bild och text. Om- brytningsuppgifter. Svart-vita och flerfärgsbilder vid olika boktryeksförfaranden.
Byggnads- och inredningskonst. o. Kort översikt av byggnads- och inrednings- konsten i form av föreläsningar, övningar och exkursioner.
8 4820/61/1
Byggnadslära. o. Föreläsningar och övningar med uppgifter från byggnads- lärans område. Kort översikt av sanitets- och elektriska arbeten. Undervisningen uppdelas i skilda avsnitt för varje årskurs.
Dekorationsmålning. ao. övningar i limfärg. Band- och ytornament. Textning.
Tak- och väggdekorationsuppgifter i limfärg, olja och al secco. Färgavstämnings- uppgifter för fasadlängor och rumssviter. Scenbildsövningar och glasmålnings- kompositioner. Allmogemöbler (dekoration o. restaurering).
Fackritning, o. (Textilavd.) Som repetition av bindningsläran uppritas ett bestämt antal exempel på bindningar för vilka redogjorts i föreläsningarna i yrkeslära. Övningar i bindningsanalys, förslag till bindningar och arbetsritningar för 10 olika tyger.
Fackritning, ao. (konstsmeder, metalldrivare, guldsmeder och gravörer). Geo
metriska ritningsuppgifter. Kroppars projektion. Utveckling av kroppars ytor i plan. Axonometriskt perspektiv. Plansnitt av kroppar begränsade av böjda ytor.
Framställning av snittytors form och mantelytors utveckling jämte snittlinjer i plan. Kroppars inträngande i varandra. Bitningsskalor. Tillämpning av det inhämtade på praktiska uppgifter. Uppgörande av arbetsritningar.
Fackritning och sättning, a Skissering av olika trycksaker i en eller flera färger. Av varje arbete utföres flera skisser, av vilka de slutliga till ledning för sättaren avsedda utväljes och erhåller sin slutliga utformning.
Formanatomi, o. Benbyggnadslära. Muskellära. Undervisningens syfte är bibringa kännedom om människokroppens proportioner och former. I mån av möjlighet inpräntas anatomiska fakta med tillhjälp av teckning.
Formlära. o. Konstruktiv form och dekor, översikt av de konsthantverkliga och konstindustriella yrkenas teknik. Föremåls estetiska värde och på detsamma inverkande faktorer. Särdrag i Finlands konstindustri och den moderna konst
industrin i olika länder. Färgharmonilära. Det kyrkliga konsthantverket.
Franska, о. I kursen. Sohlbergs „Elementarbok i franska” kap. 1—21 och 27 har genomgåtts. Uttals- och skrivövningar. Konversations- och modevokabulär.
Några franska sånger och dikter. II kursen. Ur den ovannämnda läroboken till stycket 38 samt st. 43. Skrivövningar. Ш kursen. Bepetition av föregående års
kurs. Läroboken har genomgåtts till st. 54 samt därtill st. 57, 58, 60 och 63, varvid särskild uppmärksamhet ägnats verbböjningen. Konversations- och skriv
övningar.
Frihandsteckning. ao. Konstindustriella yrkesskolan: Blyerts- och kolteckning efter gipser m. m. samt stilleben för studium av form, ljus och skugga.
På tonat papper stillebenövningar med kol och krita. Tuschteckning, laverings- och akvarellövningar. Perspektiv- och valörstudium. Uppgifterna med hänsyn ta
gen till olika yrkens krav. Konstindustriella institutet: övningar för uppdrivande av den rent manuella teekningsfärdigheten förbunden med per
sonligt uttryckssätt. Motivets noggranna återgivande i linjer. Ljus och skugga.
Valör. Lokalton. Färgharmoni. Bytm. Eörelse. Proportioner. Perspektiv. Teck
ning efter olika slag av föremål, stilleben, växt-, figur-, djur- och arkitekturmotiv, friluftsmålning och -teckning. Fantasiteckning.
Färglära. ao. (tryckare och sättare). Färgteori, färgernas väsen och system, färgernas samstämmighet. Färg- och bindmedlens ursprung och kemiska samman
sättning vid olika tryckförfaranden. Tryckfärgernas inbördes blandningsmöjlig- heter och ändamålsenlighet vid olika slag av tryck. Kännedom om färgerna och deras olika egenskaper. Harmoniseringsövningar. (För tryckare, reklamtecknare och illustratörer): Kortfattad framställning av olika färgsystem. Färgton, valör, mättnad, ljusfärger, lokalfärger. Färgtonkretsen. Färgbilder
Färgerna i den grafiska industrin. Grafikerns arbete och färgtrycket.
Gipsgjutning. ao. Gipsgjutningens teori. Tillverkning av gipsformer av i lera eller plastolin modellerade föremål. Styckformar för gjutning av föremål i fajans och tenn.
att
m. m.
Grafisk frihandsteckning. o. Blyertsstudier efter gips. Stilleben, övningar i olika teknik och manér. Akvarellstudier. Vid samtliga uppgifter aktgivande på de olika teckningsredskapen, pappersslagen och de avsedda reproduktionsförfaran- dena. Som hemuppgift teckning av situationsbilder.
Föremålsteckning. Stoffteckning. Växter och djur. Hand- och ansiktsstudier.
Arbetsbilder, byggnader, sport- och resebilder, interiörer, dräktstudier. Figur- kompositioner. Croquisteckning. Friluftsstudier.
Grafisk kompositionsritning. o. Grafikens allmänna principer. Utarbetning av plakat, förpackningar, broschyrer, bokomslag, frimärken, rubriktexter och annonser Olika tekniska problem inom grafikerns yrke. Komposition och utarbetning av olika uppgifter från skiss till tryckfärdig ritning.
I föreläsningsform : Den tekniska grafiken och reklamen, fotografin i grafi- kerns yrke, firmamärken, utställningsfönster, allmän utställningsteknik, böcker, ljus och reklam samt textningen i det merkantila livets tjänst.
Grafisk teknologi, ao. De olika grafiska reproduktionsmetoderna, kliché- och papperstillverkningen samt bokband.
Grafisk stillära. ao. Bokens och bokstavstypernas utveckling i ljuset av de historiska stilarna. Bitning av ornament och bokstäver.
Gravering, a. För nybörjare övningar i att slipa sticklar. Gravering av enkla, raka och krokiga linjer. Gravering av figurer, bokstäver, texter och bokstavs
kombinationer. För stålgravörer gravering av punsar och former (stanser).
Guldsmedsarbete, a. övningar i sågning och filning. Lödningsövningar. Utfö
rande till en början av enklare smycken, senare av mer krävande.
Guldsnittsbehandling. a. Tillbehör och material. Förfärdigande av slätt guld
snitt och de olika metoderna vid dess utsmyckning.
Handarbetsövningar och komposition, o. (Teckningsläraraspiranter och textil
elever). Förfärdigande av modellappar med tillämpning av olika prydnadsstygn.
Övningar i sömnad av silke, tyll, hålsöm och bottensöm. Fantasidocka.
Heraldik, o. Det heraldiska vapnets ursprung och användning. Heraldisk stil.
Tillämpning i ritning av det under föreläsningarna inhämtade.
Inrednings- och möbelkomposition, o. Planering av bostadsinredning. Komposi
tion av möbler och fast inredning. Undersökningar med hjälp av miniatyrmodeller.
Dimensioneringsundersökningar. Besök på utställningar och i fabriker. Hela inredningar för hem, butikslokaler, restauranger, hotell, kontor osv. Timtävlingar och allmänna tävlingar.
Iscensättning, o. Iscensättningens teori och scenhistoria. Eleverna får följa med pjäsrepetitioner på teatrarna samt studera iscensättningsarbetet i teatrarnas målarverkstäder. Planering av iscensättningar med miniatyrmodeller.
Kalkylation och tarifflära. a. (tryckare och sättare). Tariff räkning enligt
„Kollektivavtalets” bestämmelser samt kalk3-lation och självkostnadsberäkningar med tillhjälp av „Minimitariffen för boktryckeriarbeten”.
Kamerakonst. Komposition av bildberättelser, filmer och tv-framställningar med praktiska övningar. Föreläsningar och demonstrationer i historiska och tekniska frågor. Tekniska övningar. Fackliga exkursioner.
Keramik, o. Enklare övningar i drejning. Drejning av olikartade föremål med stegrad svårighetsgrad efter elevernas egna ritningar såsom vaser, dopskålar, kaffe- och teserviser, brickor, trädgårdsurnor m. m. Keramisk målning och plas
tisk samt annan dekoration. Badning i ugn. Bränningsteknik.
Kemi. o. Kemins grunder, råmateriallära, keramiska fenomen inom kemins område.
Kompositionsritning. ao. Konstindustr. yrkesskolan.
Grundkurs: löpande ornament, centralornament, ytornament m. m. i tuschteckning.
Samma uppgifter i färg. Ytkompositionsuppgifter med tillämpning av givna dekora
tionselement.
1—3 kl.:
Yrkeskurs: Olika kompositionsuppgifter på ett senare stadium med beaktande av elevens yrke.
IConstindustriella institutet. 1 års k.: Naturstudium, stilisering och färger. I naturen förekommande centralornament och ur dem härledda ytornament. Firma- och varumärken. Timtävlingar. „Gesällprov” från elevens fackområde för de längst hunna.
IConstindustriella institutet. 2—3 å r s k. : Av verktyg och teknik betingade mönster. Kompositionsuppgifter hänförande sig till de olika fack
avdelningarnas behov. Förslagen utföres i skolans verkstäder och ateljéer i den utsträckning som studietiden tillåter.
Tävlingar, av skolan anordnade och för utomstående beställares räkning.
Konstbroderi, o. I årsk. 1) Nytto- och prydnadsbroderi, 2) schattersöm, 3) påläggs- och underläggssöm, som praktiskt övningsarbete en handarbetsväska.
II årsk. 1) Bottensöm (hopdragssömmar), 2) (olika hålsömnader). Som praktiskt övningsarbete aftonväska och midjeförkläde. III årsk. 1) vitbroderi, 2) kedjesöm, 3) olika rynkningsmetoder. Som praktiskt övningsarbete krage och manschetter, veckad blus.
Konstgrafik, o. Etsning: Föreläsningsserie om etsningsteknikens utvecklings
skeden. Förfärdigandet av plåten, etsning och tryckning enligt olika metoder (linje-etsning, mjukgrunds- och aquatinta-etsning, mezzotinta, torrnålsteckning).
Litografi (konstlitografi) : Föreläsningsserie om konstlitografins teknik. Lito
grafi med olika arbetsmetoder. Pennkrit- och pensellitografi på sten och zink
plåtar. Färglitografi (elementarkurs). Träsnitt: En grundläggande framställning av träsnittsteknikens utvecklingsskeden. Skärning och tryckning av träsnitt.
Xylogravyr, gravering på träplattor (elementarkurs).
Konsthistoria, o. Kort översikt av de bildande konsternas historia närmast ur stilsynpunkt samt under varje läsår en fortlöpande grundligare framställning av olika länders konst med beaktande av treårig kurs. Vid föreläsningarna ljusbilder.
Materiallära. (yrkes- o. dekorationsmålare), ao. Kemins grunder. Målnings- ämnenas kemiska förhållande till varandra, till den yta som skall målas och till väderlekens inverkan m. m. De vanligaste målfärgerna och bindmedlen samt deras tillämpning i praktiken.
Metalldrivning, a. Självständig tillverkning av punsar. För drivning avsedda metallers egenskaper. Enklare och svårare övningsuppgifter på zink och mässing.
Ciselering och olika arbetsförfaranden vid tillverkning av smycken och prydnads
föremål i ädelt och oädelt material, huvudsakligen efter kompositioner utförda i skolan.
Modistarbete, o. Kännedom om arbetsredskap och material som användes vid tillverkning av damhattar. Formning av typer och stommar. Tillverkning av tyg-, filt- och halmhattar enligt givna modeller och även av elevernas egna modeller.
Modekomposition. o. I årskursen.
1) Näsduk och arbetsritning för densamma, 2) Kjolar, 1 arbetsritning över
förd till mönster, 3) Bälten och arbetsritningar för dessa, 4) Tyg till stranddräkt och dräktkompositioner därav, 5) Hemmadräkter.
II årskursen.
1) Hattnålar, 2) Handskar, 1 arbetsritning överförd till mönster, 3) Blusar, 1 arbetsritning överförd till mönster, 4) Schalett, arbetssättet valfritt, 5) Dräkter enligt materialmodell, 6) Stranddräkter (färguppgift), 7) Dräkter, med använd
ning av blott en färg.
III årskursen.
1) Konstgjorda blommor, 2) Knappar, 3) Komponering av smyckens använd
ning, 4) Komponering av pälsverks användning, 5) Komponering av hattars användning, 6) Komponering av spetsars användning, 7) Industriell komponering av dräkter, 8) Barnkläder.
Dessutom för första och tredje årskursen under höstterminen gemensamma timuppgifter som består i att komponera dräkter av ett tyg som ges som modell, varvid den första kursens materialkännedom utvecklas med hjälp av den tredje kursens arbeten.
Modellering. ao. Modellering i olika material av bruks- och dekorationsföremål samt dekorationsdetaljer i anslutning till arkitektur och möbelkonst, dels efter givna modeller och dels efter elevens egna utkast. På ett senare stadium model
lering efter levande modell.
Modeteckning, ao. I årsk. : övningar i att teckna människokroppen i dess olika lägen samt även detaljerna, såsom ansiktet, händerna, fotterna, m. m. övningar i att teckna tyger, med försök att avbilda rörelse, vackert fall av tyget, som av
slöjar den anatomiska formen. Återgivandet av olika tillverkningsmetoder för beklädnadsmaterial (tyger, pälsverk, dun m. fl.). Kompositioner med stöd av de förutnämnda övningarna. Timtävlingar arrangerade vid sidan av de program- enliga uppgifterna. II årsk. : Övningar i olika tekniska teckningssätt, såsom penn
teckning, pensel, lavering m. fl. Tillämpning av modeteckning i grafiska publika
tioner såsom modetidningarnas uppslag, reklambroschyrer m.m. Även komposition av fantasidräkter för balett, scen, maskerad m. fl. Timtävlingar. III årsk. : Utökning av de tidigare övningarna genom större noggrannhet i fråga om detaljerna, som motiv frisyrer, hattar, handskar, smycken, skodon m. m., samt som repeterade öv
ningsuppgifter teckning ur minnet av ansikten, händer och fötter. De tidigare kursernas uppgifter repeteras.
Modeteori. o. I årsk. : 1) beklädnadens uppkomst, 2) den nutida grunddräkten, dess beståndsdelar och stil, 3) materialen och deras användning, 4) färgerna och deras användning, 5) olika handarbetsmetoder och deras användning vid dräkt
sömnad, 6) dräkten som ett allmänbegrepp, 7) olika dräkter och utstyrslar, 8) rö
relse och uppbärning av dräkten. III årsk. : 1) Beklädnadens psykologi, 2) På typen baserad människokännedom, 3) på basen av föreg.: olika människotypers sätt att klä sig.
Modets historia : o. Europeiska dräkter under olika stilperioder: 1) Grekiska, 2) Bomerska, 3) Bysantinska, 4) Gotiska, 5) Sengotiska (Frankrike och länderna norr om Alperna), 6) Renässansen, 7) Senrenässansen eller den spanska dräkt
stilen, 8) Barocken, 9) Rokokon, 10) Empiren, 11) 1800-talets slut och 1900-talets början.
Stiliseringsuppgifter på basen av dräkthistoriska motiv.
Modersmålet, a. Snabbkurs i rättskrivning och kommatering. Uppsatser, dels disponerade, dels efter elevernas fria val. I det dagliga livet förekommande skri
velser. Eleverna får öva sig i modersmålets muntliga begagnande genom att hålla små föredrag samt vid diskussionstillfällen anordnade för övnings skull.
Mönsterritning och tillskärning, o. Grundmönster för dam- och barnkläder samt kappor och sportkläder. Tillskärning i praktiken, dräktsömnad och sömnadsteori.
Möbelkonstruktionsplanering. o. Uppgörande av arbets- och delritningar för olika möbler till en början efter färdiga förebilder och på basen av i museer utförda mätningar; senare på basen av egna planer.
Planering och studium av konstruktiva detaljer med hjälp av miniatyrmodeller.
Behandling av olika råmaterial. Produktionsprocessen. Fackföreläsningar från möbelproduktionens område. Studiebesök i möbelfabriker. Praktik om somrarna.
Möbelkonstruktionsritning. a. Kännedom om uppgörandet av arbetsritningar.
Uppgörande av arbetsritningar för olika möbler på basen av färdiga utkast eller föremål.
Möbelsnickeri, a. Snickeriverktyg och -maskiner. Tillverkning av maskinbett och deras inmontering. Tillverkning av möbler i hantverks- och maskinellt utfö
rande i helt trä och fanering med användning av inhemska och utländska träslag.
Färgning och ytbehandling.
Omamentteckning. o. Ornamentikens systematik. Ornamentets beroende av ma
terial och arbetsteknik. Naturmotiv och stilisering. Kopiering av förebilder ur olika dekorationsstilar med tillämpning av olika tecknings- och målningsmanér.
Perspektivlära. ao. I Grundbegreppen. Bilder av räta linjer. Avbildning av grundplanet. Uppritning av perspektivbild med tillhjälp av projektioner. Cirkeln i olika lägen. Skuggkonstruktioner. Spegelbilder. Frontalrutsystem. — Allt i ritningsuppgifter med olika tillämpningar.
II Butsystem i frontalställning. Fotogrammetrisk rekonstruktion. Bitning av perspektivbilder med tillhjälp av mått och rutsystem. Förstoring av distans.
Fågelperspektiv. Spegelbilder. — Allt i ritningsuppgifter med olika tillämpningar.
Porslinsdekoration. o. Färgers och arbetsredskaps användning. Penselteknik.
Under- och överglasynnålning. Bandning. Dekorering av nytto- och prydnads
föremål. Kemins grunder, råmateriallära, keramiska fenomen inom kemins råde. Porslinets historia. Drejning på tredje årskursen.
Projektionslära. ao. (kortare kurs). Projektion på två plan. Grunduppgifter.
Den tredje projektionen. Cylindern. Konen. Sfären. Ytors snitt. Ellipsen. Bo- tationskroppar. Skruvlinjen. Skuggkonstruktioner. Belysningsuppgift. (Längre kurs) : Samma som i föreg. samt olika kroppars snitt, skruvytor och elliptiska kroppar. Bitning av den axonometriska bilden med tillhjälp av rutnät eller två projektioner. Lärobok: Lauri Pimiä „Projektio-oppi”.
Reklamens teori. o. Reklamens teoretiska grunder. Beklamverksamhetens art och dess andel i det ekonomiska livet. Olika reklammetoder och deras använd
ningsmöjligheter. Tillämpning av psykologi inom reklamen. Marknadsundersök
ning. Textens innehåll och dess illustrering inom annonseringsreklam.
Silversmide. Formgivning med hammare enligt olika metoder. Lödning, fil
ning och slipning. Till en början arbeten i oädel metall, senare silver. Huvudvikten lägges vid undervisningen i material, form och funktion, övningar och experi
ment för att få fram nya dekorativa verkningar.
Stenskulptur, ao. Låg- och högreliefarbeten i täljsten, granit och marmor, olika ytbehandlingssätt. Punktermaskinens användning vid mera krävande skulp
turarbeten. Textgravering och mekanisk textning på olika stensorter.
Stillära. ao. Kortare kurs. Gamla Orienten, Kreta, Grekland. Bom. Me
deltidens och nya tidens europeiska stilarter. Islam och Ostasien endast i korthet.
Längre kurs. Allmän översikt av istiden och stenåldern. Egypten, två- flodslandet, Kreta, Grekland; Bom, fornkristen och bysantinsk konst, islam;
Bomansk stil, gotik, renässans, barock, rokoko, nyklassicism; överblick av 1800- talet samt av 1900-talets modernism; Ost-asiens konst, Kina och Japan.
Teckning efter levande modell, ao. Staffliteckning med kol och färgkritor efter naken eller påklädd modell. Detaljstudier. Rörelsestudier. Croquisteckning.
Teckningsundervisningens metodik och övningsklasser. o. Kort historisk över
sikt av teckningsundervisningens utveckling. Barnteckningens psykologi. Teck- ningsundervisningens system. Olika motivkretsars behandling jämte metodiska anvisningar ävensom till dem anknutna teckningar. Undervisningsprogram. Åhö
rande av undervisning samt undervisningsövningar i medeltal två gånger i veckan på tredje årskursen.
Teknisk ritning, a. Kännedom om linjalritning med olika hjälpmedel. Kroppars olika projektioner och snitt ritade som dimensionerade arbetsritningar.
Textning, ao. Analys av futuratypen och den romerska mejselstilen, övningar med användande av olika teckningsredskap. Textningsuppgifter med särskilt beaktande av det inbördes avståndet mellan bokstäver och ord. Tillämpning av historiska och moderna texter på olika slag av uppgifter med iakttagande av de olika yrkeskursernas och fackavdelningarnas krav. övningar i snabbtextning.
Textning och sättning, a. Bibringandet av kännedom om olika bokstavstyper medels textningsövningar i blyerts och tusch. Typografisk skissering.
om-Textilkomposition. о. 2 och 3 årsk. Komposition ay prover börjande med enkla randiga och rutiga tyger till mer invecklade fasonerade vävnader. Tillämpning av färgkomposition och olika bindningar.
Tillämpad textning, o. Disposition av text och bild samt dessas inbördes förhål
lande. Tidskriftsomslag bl. a. med användande av foto- och autotypibilder samt färgbilder. Textplakat och -annonser.
Tryckning, a. Praktiska övningar i blandning av boktryckfärger. Färgsätt- ningsövningar på av sättarna utförda arbeten. Undervisning i högtryck. Auto- typitryck och lappningsövningar på olika slag av tryckpapper. Flerfärgstryck- ning.
Tryckningsteori. a. Historik över gamla bokformat och dessas tryckningssätt.
Utskjutning av sidor och tillverkning av formar. Pappersstandards. Tryckmaski
ners konstruktion med beaktande av olika krav vid deras användning.
ao. (Avdelningen för dekorativ skulptur och träskulptörer).
Träets egenskaper och rörlighet vid växlingar i fuktigheten. Bestämning av fuktighetsgraden. Torkning av trä för skulptur. Träslag som lämpar sig för skulptur. I skulpturarbete förekommande fogningar. Lim och limningsteknik.
Ytbehandling av skulpturer. Verktyg och bearbetningsmaskiner som används i skulpturarbete.
Träskulptur, o. Behandlingen av träskärningsverktyg. Träskärning i olika arbetsstadier. Skulptering av möbelornament samt nytto- och dekorationsföremål i olika träslag.
Tygtryck, o. Skärning av klichéer i linoleum och tryckning på tyg.
Typografi, o. Praktiska sättningsövningar i skolans sätteri och tryckeri.
Utställningsplanering. Planeringens huvudprinciper. Utrymmet i en utställ- ningsavdelning, dess disposition, trafiken, konstruktioner, material, färger, belys
ning och exposition. Planering av separata avdelningar såväl utom- som inomhus.
Totalplanering av fasta, tillfälliga och flyttbara utställningar och mässor. Ut- ställningsarkitektens uppgifter. Projektions- och prespektivritning. Miniatyr
modeller. Kostnadskalkyler och prissättning.
Träteknologi.
Uttryckslära. Modersmålets skriftliga och muntliga framställning samt fone
tik, personlighets- och varseblivningspsykologi, press-, radio-, teater- och musik
lära, i form av praktiska övningar, föreläsningar och demonstrationer.
Välskrivning, o. Typbokstäver. Form- och handstilsö vningar, övningar på tavla.
Välskrivningens metodik och övningsklasser. o. Bepetition av typalfabetet.
Skriftens historia. Pedagogikens och metodikens grundfrågor. Undervisnings- schema för välskrivning. Gemensamma auskulteringstimmar i folk- och lärdoms- skolor.
Vävning, o. Förarbeten för vävning. Vävningsuppgifter med tillämpning av i yrkesläran beskrivna bindningar. Metervara, avpassade vävnader, dels efter förebilder och dels efter på kompositionsklassen utförda förslag.
ao. (metalldrivare, guldsmeder och gravörer). Kän
nedom om de vanligaste metallerna inom facket, metallers behandling, glöjning och härdning. Kännedom om arbetsredskapen och deras användning. Elektri- citetslärans grunder. Fömickling och försilvring. Legeringsräkning. Löner och ackord samt en kort framställning av självkostnadsberäkning och räntabilitet.
Yrkeslära. o. (textilavd). Grundbindningar, härledda bindningar, växel- och förstärkta bindningar. Bindningar för mönstrad väv. Bindningsanalys. Olika siffersystem. Allmänt om bomullens, linets, ullens och silkets egenskaper och användning.
Yrkeslära. a. (tryckare o. sättare). I. Olika grafiska tryckförfaranden, pap
pers- och klichétillverkning, bokbindning. Lagar och förordningar som berör de grafiska yrkena. Tryckeriers organisation.
Yrkeslära och -ekonomi.
II Standardtextning oeh -ritning. Mekanik, elektricitets- och värmelära. Ma
terial- och hållfasthetslära. Härdning, gjutning, svetsning och lödning. Lager och smörjningsteknik. Transmissioner. Luftbefuktningsapparater.
Yrkesmålning. ao. övningar i färgtonträffning. I samband med olika upp
gifter handledning i olika ytbehandlingssätt. Textningsövningar tillämpade på olikartade uppgifter. Beklamarbeten. Kalkmålning.
Yrkesritning. a. (bokbindare). Utkast till bokryggar och pärmar för hel- och halvfranska band och lagerband ävensom utarbetande av arbetsritningar och tryckning med stämplar, linjer och ornament.
Yrkesräkning. a. Decimaltal och sorter, procent-, ränte- och bolagsräkning med exempel från olika yrkesområden, kostnadskalkyler, lönelistor. Y t- och rymdberäkningar, transmissioner samt andra geometriska beräkningar med till- lämpning på det praktiska livet.
Helsinki 1961. Valtioneuvoston kirjapaino