ALLMÄNT Museiverket
Överdirektör CJ. Gargberg Fil.mag. Marja Mäkelä Undervisningsministeriet
Avdelningschef Olli Närvä Inredningsarkitekt Yrjö Kukkapuro Konstflitföreningen i Finland
Verkställande direktör Tapio Pcriäinen Generalkonsul Åke Tjeder
Konstflitföteningens i Finland 100-årsstif- telse
Verksamhetsåret var ett märkesår i mu
seets historia. 110 år har förflutit sedan man vid världsutställningen i Wien 1873 började bygga upp samlingarna. Museet är det äldsta i sitt slag i Norden och hör även internationellt sett till de-äldsta. 1983 in
nebar också att 5 år har gått sedan verksam
heten återuppstod 1978.
110-årsjubileet till ära ordnade museet en fesmtställning baserad på den första samlingen samt den 1.11. ett internatio
nellt seminarium för representanterna för de äldsta och de nordiska konstindustrimu
seerna vilket behandlade konstindustrimu
seets uppgift i dag. Seminariet betonade museernas vetenskapliga karaktär och forskningens ställning inom museernas verksamhet. Dessa synpunkter framhölls för sin del också vid det internationella museirådets allmänna kongress, ICOM'83, som hölls förra sommaren. Museiverksam
heten och utökandet av samlingarna kräver en vetenskaplig, självständig natur och eg
na verksamhetsprinciper av museerna.
Även frågan om museiarbetets etik, som betonar museiverksamhetens speciella ka
raktär, framkom i det internationella mu
seirådets Internationella museidagars tema den 18Л.
Man har under verksamhetsåret kunnat konstatera att Konstindustrimuseets verk
samhet under 3 år har stabiliserats och tagit form. Antalet besökare hat ökat och muse
et tycks ha hittat sin fasta publik. Den av museet utgivna informationen når en myc
ket blandad publik. Man har försökt styra samlingarnas utökande så att de på möjli
gast breda bas skulle tillfredsställa såväl dagsaktuella behov som fylla luckor i de ti
digare samlingarna med iakttagande av det planerade samarbetet med de övriga muse
erna. Även forskningen har vitaliserats och befästs. 1 en särställning står här bl.a. sa
marbetet mellan forskningsanstalter och intervjuer med konstnärer.
Fil.mag. K. Erik Stenius Konstindustriella högskolan
Lektor Maria Laukka Professor Severi Parko Konstindustriförbundet Ornamo
Professor Kaj Franck
Textilkonstnär Kirsti Rantanen Delegationen har sammanträtt två gånger, och i dess protokoll har annoterais fjorton paragrafer.
Konstindustrimuseets museikommitté
Inredningsarkitekt Antti Nurmesniemi ordf.
Generalsekreterare Jorma Heinonen vice ordf.
Inredningsarkitekt Lisa Johansson-Pape Textilkonstnär Maija Lavonen Fil.mag. Marja Mäkelä Professor Severi Parko Generalkonsul Åke Tjeder
Museinämnden har sammanträtt åtta gånger, och i dess protokoll har annoterais 81 paragrafer.
PERSONAL Tjänster Museichef Jarno Peltonen Fk Amanuens Marianne Aav Fk
Amanuens Merja Vilhunen fr.o.m. 13.6.
1983
Amanuens Iris Siitonen HuK fr.o.m. 31.5.
1983
Amanuens Mika Sandberg HuK Museilektor Kaj Kalin HuK Chefskonservator Kaija Hiekkinen Fk Administrativ sekreterare Teemu Kauttu t.o.m 31.10.1983
Fotograf Aimo Hyvärinen t.o.m. 31.8.
1983
Byråsekreterare Okki Nikander Kanslist Merja Tielinen
Serviceman Juha Rautavaara t.o.m. 31.10.
1983
Serviceman Markku Kiiskinen fr.o.m.
27.10.1983
Vaktmästare Tuomas Eskola
Städerska Eira Lankinen t.o.m. 9.9.1983 Städerska Tuulikki Rissanen fr.o.m. 21.9.
1983
Gårdskarl Veikko Räsänen fr.o.m. 7.3.
1983 ORGANISATION
Administration
Undervisningsministeriet beviljar verk
samhetsbidrag för Konstindustrimuseet, vilket nästan helt täcker dess utgifter.
Konstindustrimuseet har sitt eget regle
mente, och dess styrelseorgan är musei
nämnden samt som rådgivande organ Konstindustrimuseets konsultativa kom- Konstflitföreningen i Finland upprätthåller Konstindustrimuseet.
mission
Konstindustrimuseets delegation Helsingfors stadsmuseum
Museichef Marja-Liisa Lampinen Amanuens Marja-Liisa Lehto
76
man utarbetat en speciell läroserie om folk traditionens inverkan på formgiv
ningen (8—10.3 83). Eleverna var 3—6 år gamla.
— Ett föredrag om olika årtiondens inred
ningar hölls för studeranden i inred
ningsarkitektur vid Konstindustriella högskolan den 14.3.83
— Föredraget ”Konstindustri och kon
sumtionspolitik’’ hölls för arbetsgrup
pen för Åldringsvård (Kuntokallio in
stitut) den 24.3.83
— Samarbete med KlH:s småföretagarkus i konst- och hantverk för zigenarbe- folkningen (mars 83)
— Föredrag om ”Finsk formgivning” för IPU-kongressens deltagare hölls den 28Л.1983
— Undervisning vid Åbo universitet i samband med en ytkeskurs för perso
ner inom museibranschen i juli -83
— ”Bauhaus och dess efterverkningar”.
Föreläsning för Konstindustriella hög
skolans elever den 21.9.1983 iFinlands
— Verksamhet vid polska nationalmuse
ets konstindustriella avdelning samt ar
rangemang för utställningar i bl.a.
Malbork, museichefen
— ICOM’83 — allmänna kongress i Lon
don samt utställningsarrangemang, museichefen
— Arrangemang för utställning på Island om isländsk formgivning, museichefen
— Seminarium om formgivningens histo
ria 9—12.12.1983 i Oslo
— Seminarium om administrationen in
om museiledning, museichefen (Hel
singfors universitet)
— Seminarium om museiverksamhetens etiska frågor 30.11. i Helsingfors, ama
nuenserna
— Seminarium om Museet i allmänhetens tjänst 21—22.11. i Villmanstrand
— Museichef Peltonen hörde till den av undervisningsministeriet den 22.3.
1983 tillsatta arbetsgrupp, som hade till uppgift att uppföra en utställnings- hall mellan Konstindustrimuseet och Finlands Arkitekturmuseum
— Ett skolningstillfälle för Konstindustri
museets utvecklande ordnades för mu
seets styrelseorgans medlemmar och personalen den 25.4.83 i Hvitträsk
— Museidelegationen bekantade sig med Konstindustrimuseets verksamhet och personal den 29.3.83
— Konstmuseidagarna i Joensuu, Pelto
nen och Smedberg den 15.9.83
— Den 1.11. ordnade museet ett interna
tionellt seminarium om konstindustri- museets uppgift i dag
— De nordiska konstindustrimuseernas chefer höll möte den 31.10.83 Timarbete, periodiskt:
— Bibliotekarie Liisa Tumnen Fk
— Kassa Göta Tuomola Weekendvikarier:
— Guider
— Utställningsvakter
MEDLEMSKAP
Konstindustrimuseet (Konstflitföreningen i Finland):
Finlands Museiförbund, korporationsmed
lem
Museichef Jarno Peltonen:
Internationella museirådet, The Internati
onal Council of Museums ICOM, personligt medlemskap
ICAMAT/ICOM The International Com
mittee of Museum Architecture and Mu
seum Techniques
ICOM/International Committee of Mu
seums of Applied Arts
Internationale Kunstausstellungs-Leiterta-gungSkandinaviska Museiförbundet, Finland- savdelningen
Förstärkta UNESCO-kommissionens kui
tu rsektion
Nordiska rådets rådgivande
kulturkommit-Arkitekturmuseum
— ”Oscar Schlemmer och modern dans- teater". Föreläsning och undervis- ningshelhet den 22.9.1983 tillsam
mans med Teaterhögskolan
— Finnish Design — vad bör guiden ve
ta? Föredrag för Helsingfors guidecent- ral den 3.10.1983
— Vikingarnas textilkonst, KIH 2.11.
1983
— Föreläsning om konstindustrins bak
grund och faser: föremålsanalys i sam
band med Helsingfors universitets grundkurs i konsthistoria den 23.11.
1983
— Museilektorns etik. Föredrag vid Mu
seiverksamhetens seminarium i Natio
nalmuseet den 30.11.1983 (ICOM — Finlandsavdelningen och Finlands mu
seiförbund)
Textilkonstnär Judith Fell Kettunen fö
reläste vid Konstindustrimuseet den 31.8.
1983 om sin batikkonst som baserar sig på traditionell indiankonst.
Föreläsningar hölls även i samband med specialutställningar (se utställningsverk- samhet). Museets lokaliteter har även lå
nats ut åt utomstående för seminarier och föreläsningar.
Med konserveringsverksamheten bekan
tade sig studeranden i detta ämne. Infor
mation har givits om bl.a. museiföremå- lens förpackning, transport och förvaring.
té
Konsultativa kommissionen för museiären- den
Internationella museirådets Finlandsavdel- ning rf., ordf.
Design History Society
Finlands Hemslöjdsmuseums delegation Antellska samlingens förvaltningshem Amanuens Marianne Aav:
ICOM, Finländska avdelningen rf.
Skandinaviska museiförbundet Amanuens Mika Smedberg:
Skandinaviska museiförbundet Chefskonservator Kaija Hiekkanen:
Finska museifötbundets konserveringsut- skott, vice ordf.
Nordiska Konservatorsforbundet — Fin
landsavdelningen rf.
ICOM/The International Committee of Conservation
ICOM/Finlandsavdelningen rf.
ATM — Arbeitsgemeinschaft für Techni
schen Museumpersonale
FÖRELÄSNINGAR Museichef Jarno Peltonen har verkat som timlärare (konstindustrins historia i Fin
land, allmän konsthistoria) vid Tekniska högskolans arkitektavdelning, föreläst vid Konstindustriella högskolans kurs om in- redningskonstens historia samt hållit före
drag om formgivningens utveckling. Där
utöver har museichefen föreläst vid yrkes
mässiga skolningskurser för museipersonal i Åbo och Helsingfors.
Chefskonservator Kaija Hiekkanen har föreläst vid Helsingfors universitets konser
veringskurser vid Lahtis Forsknings- och skolningscentral.
Museilektor Kaj Kalin har på basen av skolornas utbildningsprogram och lärarnas önskemål föreläst för låg- och högstadie elever. Föreläsningar har även hållits för yr
kesskolornas elevgrupper och Konstindust
riella högskolan, Helsingfors Guidecentral och daghemmens elever, såväl i museet som utanför det:
— I samband med Bauhaus-utställningen hölls en särskild Bauhaus-föreläsning med diabilder och övningsuppgifter (på basen av luen)
— I samarbete med Päivikki Alku har
ENGAGEMANG LOKALITETER OCH
INVENTARIER Konstindustrimuseets personal har del
tagit i följande:
— Seminarium i industriell formgivning i Berlin samt bekantskap med musei
verksamheten (januari)
— Scandinavia Today, i St. Paul höll mu
seichefen föredrag om funktionalismen inom nordisk formgivning i samband med utställningen Scandinavian Mo
dern 1880—1980
Konstindustrimuseet har till sin disposi
tion en av staten för museiändamål överlå
ten f.d. skolfastighet, Högbergsgatan 23.
Byggnadens yta är 1 744 m2 och volymen 8 224 m\ utställningsutrymmena omfattar 790 m2. Konstindustrimuseet har haft ett av byggnadsstyrelsen överlåtet lagerutrym
me, sammanlagt 450 m2.
77
museerna — främst utställningskataloger
— som under 1983 har blivit en regelbun
den verksamhet. Bland kontakterna kan nämnas Nationalmuseet i Stockholm, Röhsska Konstslöjdmuseum, Göteborg, konstindustrimuseerna i Oslo och Köpen
hamn samt Malmö Konsthall, vars donati
on på 68 utställningskataloger var den största bland privatmuseer och bland de inhemska museerna t.ex. Finlands Arkitek
turmuseum, Alvar Aalto-museet och Björ
neborgs konstmuseum som regelbundet har skickat alla sina publikationer till bibli
otekets förfogande.
Under år 1983 fick biblioteket emotta två betydande kulturhistoriska donationer:
en samling om äldre litteratur omfattande 80 verk ur Herman och Maija Paavilainen -fonden, Finska kulturfonden samt Mari
mekko Oy:s ca. 50 verk, 200 broschyrer, af
fischer och andra grafiska verk samt 280 tidskrifter som i fråga om forskningen kring Marimekko utgör en betydelsefull donation.
Under år 1983 utökades samlingarna med 713 publikationer, varav 513 var do
nationer. Bibliotekets material klassificeras i utställningskataloger och böcker, tidnings- och tidskriftskartotek, urklipp- sarkiv samt konstnärsbascradc arkiv vilka utgör en enhetlig och systematisk informa
tionskälla.
Alla har s.k. användningsrätt i museets bibliotek. Under år 1983 har biblioteket använts betydligt flitigare än tidigare år.
Förutom personalen har främst forskare, konststuderanden och pressen använt bi
blioteket. En ny grupp utgör mellan- stadic eleverna: konstinstitut, gymnasier och institut runt om i Finland vilket inne
bär att fjärrservicen har ökat.
Fotostudions grundreparation blev fär
dig och man började renovera textilkonser
veringens tekniska utrymmen samt omor
ganisera inredningen i textillagret.
Konstindustrimuseets alarm- och brand- varningssystem kompletterades och gran
skades. Kontorsinredningen komplettera
des under verksamhetsåret.
sådana som visats på utställningar utanför museet. Dessutom har olika designevene
mang hört till fotograferingsprogrammet samt olika inventerande fotograferingar gällande enstaka konstnärer eller miljöer.
Dessutom har i fotograferingsprogrammet ingått en regelmässig kartläggning av de enskilda föremålen i samlingarna. Museet har delvis förverkligat planerade dia-serier ämnade för skolornas undervisningsprog
ram. Konstindustrimuseet har en anställd fotograf. Fotografier har överlåtits till fors
kare samt för informationsbruk inom olika områden.
I bildarkivet har år 1983 upptagits 1 874 svartvita fotografier och negativ samt 1 682 diapositiv. För tillfället finns i bildarkivei sammanlagt ca. 18 500 bilder. Bland de största donationerna år 1983 kan nämnas Helmiriitta Honkanens affischdiaserie på 689 bilder.
Konstindustrimuseets egna utställningar har fotograferats enligt följande:
— Aktuell svensk formgivning
— Bauhaus
— Dora Jung
— Formgivning från Nederländerna
— Krigstida frontarbeten
— Konstindustrimuseets ställning
Katalogfotograferingar av följande:
— 110-års jubileumsutställning
— Museets basutställning
Konstnärsbaserade fotograferingar:
— Marita Lybeck
— Valentina Modig-Manuel
— Yrjö Rosola
— Kyllikki Salmenhaara Interiörer:
— Café Fazer
— Klaus Kurki
— Laulumiehet ry Arbetsfotograferingar:
— Glasblåsning (Heikki Kallio)
— Keramik (Gudny Magnusdottir) (Riitta Mattila)
— Smyckeskonst (Olli Tamminen)
— Stickmaskinens användning (Britt-Mari Ekström)
SAMLINGARNA Föremålen
I Konstindustrimuseets samlingar inre
gistrerades år 1983 sammanlagt 923 före
mål i 138 anskaffningsposter av vilka 52 var donationer. Föremålen fördelar sig enligt material: glas 187, keramik 165, metall och smycken 177, trä 29, möbler 44, textil och klädesplagg 199, papper 68, plast 7, sten 4 och industridesign 22. Bland nyan
skaffningarna kan bland möblerna nämnas Margareta Nordmans bord, Runar Eng- bloms länsstol och soffa och Werner Wests möbler för Stockmanns restaurant.
Några plock bland deponerade konsttexti
lier från olika perioder; arbeten av Greta Skogster-Lehtinen, Maija Kansanen, Maija Lavonen, Päikki Priha, Maisa Tikkanen och Hilkka Vuorinen. Brukskeramik och -glas har deponerats av bl.a. följande tillverkare:
Arabia, littalas Glasbruk, Riihimäki Glas, Kupittaan Savi och Rakkulajoki, Notsjö.
Samlingarna har utökats med konstkera
mik och -glas av bl.a. följande konstnärers produktion: Friedl Holzer-Kjellberg, Bir
ger Kaipiainen, Göran Hongell, Toini Muona, Anna-Maria Osipow, Timo Sarpa
neva. Till samlingarna har givits smycken av bl.a. Raoul Johnsson och Björn Weckst
röm.
jubileumsut-Från utställningen Finsk Form 4 valdes aktuella arbeten av bl.a. följande: Birgit Dyhr, Heikki Rahikainen, Pentti Hakala, Irma Kukkasjärvi, Jyrki Järvinen, Heikki Koivurova, Bertel Gardberg, Markku Ko
sonen, Creadesign Ky, Jukka Tommila, Vuokko Eskolin-Nurmesniemi, Markku Pi
ri, Destem Oy, Heikko Salo, Ergonmia Design/Heikki Kiiski, Pasi Järvinen, Heljä Tenhiälä, Studio Maj Kuhlefelt och Pi Sar
paneva.
Bland de större enheter som har anskaf
fats till samlingarna kan nämnas bl.a. Dora Jungs arbeten från olika perioder som foga
des till samlingarna i samband med Dora Jungs utställning.
Grafik valdes bl.a. från utställningen Årets toppar.
ARKIVET
Konstindustrimuséet har upprättat ett arkiv som hänför sig till enskilda konstnä
rer. Förutom diverse bildmaterial (ritnin
gar, bilder o.dyl.) har arkivet komplette
rats med tidskrifter och tidningsurklipp.
Under versamhetsåret kunde museet på ett betydande sätt ordna urklippsarkivet och katalogisera biblioteket. Samlingens nyan
skaffningar, fotografier, böcker och arkiv
material har man försökt katalogisera omgående efter möjlighet. Katalogisering- sarbetet och därtill hörande forsknings-och andra uppgifter har på grund av den fåtali
ga personalen samt på gmnd av talrika ut
ställningars upp- och nedmonteringar un
der året endast delvis förverkligats.
Informationssystemet har man försökt utveckla så att det skulle täcka allt material i museet.
BIBLIOTEKET
Konstinudstrimuseets bibliotek är ett forskningsbibliotek för konstindustri, vars samlingar består av:
1. allmänna verk om konstindustri och konsthistoria, verk som behandlar olika områden inom konstindustrin samt ut
ställningskataloger
2. tidningsurklipp om konstindustrins oli
ka områden, om utställningar och om konstnärer
3. årgångar av inhemska och utländska konsttidskrifter
4. forskning gällande konstindustri och manuskript
5. samt fabrikshistoriker, produktkatalog
er, prislistor och broschyrer
Bibliotekets samlingar har märkbart utö
kats genom publikationsutbytet mellan BILDARKIVET
Konstindustrimuseets bildarkiv har utö
kats genom museets aktiva fotograferings- verksamhet och genom donationer och in
lösningar från utomstående. Genom Kons
tindustrimuseets försorg har utställningar arrangerade i Konstindusuimuseet fotog
raferats och förutom dessa föremål, även
FORSKNING
Under verksamhetsåret genomförde Konstindustrimuseet basforskning och där
av föranledda uppgifter enligt följande:
78
skolor. Bland museer beaktar kanske kons
tindustrimuseerna mest en dubbel målsätt
ning. Dessa museer förklarar traditioner och prestationer samt öppnar samtidigt nya perspektiv inför framtiden.
I sin bevaringspolitik bör museerna kun
nan följa sin tid. Museerna bevarar nuti
den. Museerna bör kunna anskaffa föremål till sina samlingar då dessa är aktuella. Fö
remålens budskap och de kriterier, varmed föremålen väljs ändras med tiden.
Då museerna bevarar föremål i sina sam
lingar bör de noggrant registrera alla orsa
ker till att bevaringen har skett. En viktig uppgift för museerna är även att bevara ny information, som ansluter sig till formgiv
ning. Sålunda kan även en samling före
mål, som aldrig har blivit framställda före
komma i museerna. Museerna kan även samla information som ansluter sig till till
verkning, planering, användning och kri
tik. På detta sätt uppnår museerna en möj
lighet att vidsträckt verka som pedagogiska institutioner.
En del av museernas dokumenterings- uppgift är dess ansvar för påverkan av smakkulturens utveckling. Konsumenter
nas stil- och smakbegrepp förändras och utvecklas långsamt. Museet bör följa med konsumentforskning, det som är en mer allmän och vidsträckt verklighet samt byg
ga upp sina program mot denna bakgrund.
Museernas basutställningar försöker man arrangera möjligast mångsidigt och därige
nom presentera olikartade fenomen. Muse
erna måste själva få bestämma om sina spe
cialutställningar. Avsikten är att visa en motivkrets som är aktuell, på kommande, eller på annat sätt intressant för ögonblic
ket. Om möjligt kan museerna bevaka det aktuella men samtidigt beaktande en vida
re publik. I vilket fall som helst är det mu
seets möjlighet att på ett mångsidigt sätt delta i diskussionen och på så sätt i utveck
lingen, som berör formandet av vår ge
mensamma omgivning och utvecklingen av våra egna levnadsvanor. Museerna är in
formationscentraler. De är inte begränsa
de, designcentrum med föremål utvalda efter stränga kriterier utan en på bredare bas informativ förevisning av nutiden och tidigare utvecklingsstadier som har lett till den.
— Eliel Saarinen, inredningsarkitekt i samarbete med Finlands Arkitektur museum
— Kartläggning av Greta Skogster-Lehti- nens produktion mm.
— Kyllikki Salmenhaaras produktion
— Marimekko-projektet, kartläggning av Marimekkos produktion
Design från Nederländerna (De Stilj 1971—1931) 26.1—6.3.83
Utställningen förevisade aktuell formgiv
ning. Vid utställningen förekom även De Stilj-gruppens program. I anslutning till båda utställningarna hade man film- och diaförevisningar.
Dora Jung 1906—1980 24.3.—15Л.83
En minnesutställning ordnad av Konstin
dustrimuseet. En vid överblick över Dora Jungs nästan 50-åriga produktion. Utställ
ningen presenterade utvalda exempel från 1930-talet, från kristiden och efter kriget ända till de sista monumentalarbetena 1980. Av Jungs betydande kyrkliga textil
produktion förekom 1930-talets mäss
hakar av silke, av vilka kan nämnas en mässhake från 1936 prydd med halvädels
tenar, biskopsmässhakar samt mässhakar vävda i ylle och bomull från 1970-talet.
Av de offentliga monumentalverk som förekom på utställningen kan nämnas vä
ven ”Finnskog" (1966) som inhandlats till Finlands ambassad i Köpenhamn, den nä
rapå fem meter långa ”Tausta” (916 ) som ägs av Konstindustrimuseet och det till Finlandia-husets representationsfoajé rita
de föthänge, som representerar konstnä
rens samarbete med arkitekt Alvar Aalto.
På utställningen förekom otaliga linne- och halvlinnedukar ritade för Tampella så
som ”100 rosor”, ”Timber”, "Linjespel”,
"Vaimo” osv. vilka har en anknytning till vardagen.
Inredningsarkitekt Lisa Johansson-Pape hade sammanställt och planerat utställnin
gen. Utställningen var planerad även som vandringsutställning och skall förutom på de finska utställningsplatserna förevisas i de nordiska länderna och i England.
I anslutning till utställningen publicera
des en katalog som mångsidigt belyste Do
ra Jungs produktion.
Utställningen ”Dorajung 1906—1980”
fortsatte som vandringsutställning i resten av hemlandet med inredningsarkitekt Lisa Johansson-Pape som utställningsarkitekt.
Utställningen förevisades i Södra-Karelens museum den 13.10—6.11.1983 och i Tammerfors museum för nutidskonst den 25.11.1983—1.1.1984. Ännu in på 1984 visas utställningen i Finland.
KONSERVERING Konstindustrimuseet har i sin tjänst en konservator och under verksamhetsåret har praktikanter och assistenter periodvis anli
tats bl.a. för konservering av textilier. Un
der året har 356 föremål konserverats. En del av arbetstiden har använts till de kon- serveringsuppgifter som utställningarna förutsätter.
För Dora Jungs minnesutställning kon
serverades 171 textilier/skisser, vilket tog 751 timmar i anspråk. Textilierna behand
lades i ett värmeskåp för att skydda dem mot insekter.
För Konstindustrimuseets utställningar konserverades 269 föremål och som service för utomstående 14 föremål.
Museiutrymmenas temperatur och luft
fuktighet mättes dygnet runt varje vecka.
INTERNATIONELLT SEMINARIUM 1.11.1983
Konstindustrimuseets uppgifter i dag
Konstindustrimuseet arrangerade med anledning av att 110 år förflutit sedan mu
seets grandande ett internationellt musei- seminarium den 1.11.1983. I seminariet deltog museichefer för de äldsta konstin
dustrimuseerna (Victoria & Albert Mu
seum, Musée des Arts Décoratifs i Paris) samt för de nordiska konstindustrimuseer
na. Museiverkets överdirektör, statsarkeo- log CJ. Gardberg, framförde sin hälsning till seminariet som hade ordnats med un
derstöd av undervisningsministeriet.
Seminariet konstaterade att de konstmu
seer, som föddes i början av industrialis
men till sin uppgift har utvidgats till insti
tutioner som mångsidigt förklarar och for
skar i branschens utveckling och vars verk
samhet baserar sig på en vetenskaplig grand. Till konstindustrimuseernas upp
gifter hör fortfarande att samla ledande exempel på konstindustrins utveckling — även internationellt — samt att betona be
tydelsen av respekt för traditioner och kul
turutbyte för formandet av den egna kul
turbilden. Allmänheten har föredragit de museer från industrialismens tid som base
rar sig på modellsamlingar av industriell produktion samt på provsamlingar från främmande kulturers uppskattade konst
UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET
Årets toppar Belönad bruksgrafik 17.3.-17.4.1983
De till utställningen utvalda arbetena, som representerade ledande aktuell bruksgrafik införskaffades till museets samlingar.
Under verksamhetsåret ordnade museet sammanlagt 11 specialutställningar. Sam
tidigt var museets basutställning om den finska formgivningens olika faser 1890—
1980 tillgänglig för allmänheten.
Charles Rennie Macintosh 1868—1928
—16.1.83
En populär utställning som fortsatte från år 1982.
Finsk form 27.5.-14.8.1983
En översikt över finsk formgivning. Följan
de områden presenterades:
produktplane-79
Bauhaus 25.8.—2.10.1983
Med anledning av att hundra år förflutit sedan Bauhaus grundare, Walter Gropius, födelse införskaffades utställningen Bau
haus till Finland på gemensamt initiativ av Konstindusuimuseet, Finlands Arkitektur
museum och Goethe-institutet. Det var Konstindusuimuseets och Finlands Arki
tekturmuseums första gemensamma ut
ställning.
Walter Gropius kom våren 1919 till Weimar och grundade där en statlig konst
industri- och arkitekmrhögskola, Bauhaus.
industri- och arkitekmrhögskola, Bauhaus.