4 Förhållande till grundlagen sa mt lagstiftni ngsordni ng lagstiftni ngsordni ng
4.3 Bedömning av lagstiftningsordning- lagstiftningsordning-en lagstiftningsordning-en
På de grunder som nämns ovan kan lagför-slagen behandlas i vanlig ning. Eftersom frågorna om lagstiftningsord-ningen delvis är tolkningsbara är det skäl att inhämta grundlagsutskottets utlåtande.
Med stöd av det som anförs ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:
Lagförslag
1.
Lag
om brottsbekämpning inom Tullen I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas, utöver vad som före-skrivs i tullagen (1466/1994), på sådana åt-gärder för att förhindra, avslöja och utreda tullbrott och väcka åtal mot misstänkta för tullbrott som hör till Tullens uppgifter.
Till den del inte något annat föreskrivs i denna lag iakttas vid utredningen av ett tull-brottmål vad som föreskrivs om förunder-sökning och tvångsmedel i förunderförunder-söknings- förundersöknings-lagen (805/2011) och tvångsmedelsförundersöknings-lagen (806/2011) samt på något annat ställe i lag.
2 § Definitioner I denna lag avses med 1) tullbrott:
a) brott som innebär överträdelse av en så-dan bestämmelse i tullagen eller någon annan lag vars iakttagande Tullen ska övervaka el-ler som Tullen ska verkställa, elel-ler överträ-delse av bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av denna,
b) mot tullman riktat hindrande av tjänste-man enligt 16 kap. 3 § och tredska mot tull-man enligt 16 kap. 4 b § i strafflagen (39/1889),
c) olaga befattningstagande med infört gods enligt 46 kap. 6 och 6 a § i strafflagen,
d) sådant brott i vilket ingår import, export eller transitering genom Finland av egendom, 2) tullbrottsbekämpning förhindrande, av-slöjande och utredning av tullbrott,
3) förhindrande av tullbrott åtgärder som syftar till att förhindra tullbrott, försök till tullbrott och förberedelse till tullbrott, eller till att avbryta ett redan påbörjat tullbrott el-ler begränsa den direkta skada elel-ler fara som brottet medför,
4) avslöjande av tullbrott åtgärder som syf-tar till att klarlägga om det för inledande av förundersökning finns en i 3 kap. 3 § 1 mom.
i förundersökningslagen avsedd grund, 5) utredning av tullbrott förundersökning av tullbrott,
6) tullman inom tullbrottsbekämpningen tullmän som tjänstgör inom Tullens brottsbe-kämpning och andra tullmän när dessa utför tullbrottsbekämpningsuppgifter,
7) anhållningsberättigad tullman tjänste-män inom Tullen som avses i 2 kap. 9 § 1 mom. 2 punkten i tvångsmedelslagen.
3 §
Tullens befogenheter
Tullen svarar för tullbrottsbekämpning på det sätt som föreskrivs i denna lag eller nå-gon annanstans. Tullen är en ningsmyndighet som avses i förundersök-ningslagen.
4 §
Uppgifter och befogenheter för tullmän inom tullbrottsbekämpningen
Utöver det som föreskrivs i denna lag gäll-er i fråga om uppgiftgäll-er, befogenhetgäll-er och skyldigheter för tullmän inom tullbrottsbe-kämpningen det som föreskrivs i tullagen och lagen om Tullens organisation (960/2012).
Vid förundersökning som utförs av Tullen har en tullman inom tullbrottsbekämpningen samma rätt att vidta utredningsåtgärder och använda tvångsmedel som en polisman vid en polismyndighets förundersökning, om inte något annat föreskrivs i denna lag.
5 §
Respekt för de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna Tullen ska respektera de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.
När tullen utövar sina befogenheter ska den välja det motiverbara alternativ som bäst till-godoser dessa rättigheter.
6 §
Proportionalitetsprincipen
Åtgärder som vidtas av en tullman inom tullbrottsbekämpningen ska kunna försvaras i förhållande till hur viktigt, farligt och bråds-kande dennes uppdrag är, det mål som efter-strävas samt uppträdande, ålder, hälsa och andra motsvarande omständigheter som gäll-er den pgäll-erson som är föremål för åtgärden och övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.
7 §
Principen om minsta olägenhet Genom Tullens åtgärder får det inte ingri-pas i någons rättigheter i större utsträckning och ingen får orsakas större skada eller olä-genheter än vad som är nödvändigt för att ut-föra uppdraget.
2 kap.
Tullens befogenheter vid tullbrottsbe-kämpning
1 §
Förundersökning av tullbrott
Förundersökning av tullbrottmål görs av Tullen. Förundersökning kan också göras av polisen i det fallet att den har fått vetskap om ett tullbrott och nämnda myndigheter inte kommer överens om något annat. Bestäm-melser om gränsbevakningsväsendets rätt att göra förundersökning av tullbrottmål ingår i 42—44 § i gränsbevakningslagen (578/2005).
2 §
Anmälningsskyldighet
Tullen ska underrätta polisen om ett miss-tänkt allvarligt brott som kommit till dess kännedom och om åtgärder som Tullen inlett för att utreda ett sådant brott. Tullen kommer tillsammans med polisen överens om vilka brott som omfattas av anmälningsskyldighe-ten och om det praktiska förverkligandet av anmälningsskyldigheten.
3 §
Överföring av uppdrag
Om polisen för ett övergripande och ända-målsenligt förverkligande av straffansvaret begär det, överför Tullen förundersökningen av ett tullbrott i sin helhet till polisen. Tullen säkerställer att förundersökningen pågår i det mål som överförs fram till dess att förunder-sökningen överförts.
En sådan skriftlig begäran om överföring av förundersökning som avses i 1 mom. kan framföras till Tullen av chefen eller biträdan-de chefen för centralkriminalpolisen, skyddspolisen eller en polisinrättning. Begä-ran ska framföras skriftligen och motiveras.
Polisen ger Tullen ett tillfälle att delta i förundersökningen av ett överfört tullbrott även efter överföringen.
4 §
Undersökningsledare
Förundersökning som görs av Tullen ska ledas av en anhållningsberättigad tjänsteman vid Tullen som avses i 2 kap. 9 § 1 mom.
2 punkten i tvångsmedelslagen. Av orsaker som har att göra med ärendets art eller av nå-gon annan motsvarande grundad anledning får någon annan tullman som arbetar med tullbrottsbekämpning förordnas att leda för-undersökningen.
5 §
Rättegångssäkerhet
Saknar en anhållen eller häktad fast bostad i Finland och är det sannolikt att han eller hon genom att lämna landet undandrar sig rättegång eller straffverkställighet, kan han eller hon friges på villkor att han eller hon ställer säkerhet som prövas trygga inställelse till rättegång och avtjänande av eventuellt dömda påföljder.
Om den frigivne inte inställer sig för att svara inför domstol eller för att avtjäna sitt fängelsestraff under den tid då straff får dö-mas eller dömt fängelsestraff verkställas, får domstolen döma säkerheten helt eller delvis förverkad till staten.
Dömda böter eller sådan statlig fordran som ska indrivas enligt lagen om verkställig-het av böter (672/2002) får tas ut ur säkerhe-ten.
Närmare bestämmelser om rättegångssä-kerheten och ställandet av den kan utfärdas genom förordning av finansministeriet.
6 § Åtgärdseftergift
Om ett brott inte kan förutses medföra strängare straff än böter och om det som hel-het ska anses uppenbart obetydligt, kan en tullman avstå från att göra förundersökning
eller låta bli att överlämna saken till åklaga-ren. En tullman kan dock tilldela den som är skyldig till brottet en anmärkning.
7 §
Framställande av straffyrkande och föreläg-gande av ordningsbot
En anhållningsberättigad tullman eller nå-gon annan till uppgiften förordnad tullman får framställa straffyrkanden med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om strafforder-förfarande (692/1993).
En anhållningsberättigad tullman eller nå-gon annan till uppgiften förordnad tullman har rätt att förelägga ordningsbot med iaktta-gande av vad som föreskrivs i lagen om ord-ningsbotförfarande (66/1983). I ett ordnings-botsärende som behandlas av Tullen tilläm-pas på uppgifterna för Tullens brottsbekämp-ningschef eller någon som denne förordnat vad som i nämnda lag bestäms om uppgifter-na för chefen för polisdistriktet.
8 §
Stämning och annan delgivning Bestämmelser om tullmäns rätt att verkstäl-la stämning och delgivning föreskrivs i verkstäl-lagen om stämningsmän (505/1986).
I tullbrottmål kan stämning delges även ombud som av svaranden befullmäktigats att ta emot stämningen.
Om ärendet gäller ett tullbrott, för vilket förskrivs ett strängare straff än böter eller fängelse i sex månader, kan stämningen inte delges ett ombud som den svarande befull-mäktigat att ta emot stämningen.
En i överenskommelsen om gränstullsam-arbete med Sverige (FördrS 2/63) och över-enskommelsen om gränstullsamarbete med Norge (FördrS 37/1969) avsedd tjänsteman som utför tullåtgärder på finska statens väg-nar kan i tullbrottmål delge stämning samt straffyrkande och ordningsbot enligt 5 § inom den kontrollzon som avses i avtalet.
Inom kontrollzonen kan utan riksåklagarens förordnande straffyrkande och ordningsbot som gäller tullbrottmål delges även andra än finska medborgare.
9 §
Stämning i beslagsärenden
Är ägaren eller innehavaren till en beslag-tagen vara okänd eller saknar han eller hon känd vistelseort i Finland, kallas han eller hon genom offentlig stämning att inställa sig vid domstolen en bestämd dag som inte får utsättas till tidigare än den sjunde dagen från stämningens offentliggörande. Sådan stäm-ning ska uppsättas till allmänt påseende i domstolens kansli.
Inställer sig inte en beslagtagen varas ägare eller innehavare som instämts i laga ordning att svara i saken och visar han eller hon inte laga förfall avgörs anspråket om varans för-verkande oavsett hans eller hennes frånvaro.
10 §
Utlämnande, försäljning, användning eller förverkande av beslagtagen vara Om inte något annat föreskrivs i någon an-nan lag kan en beslagtagen vara inan-nan den förklaras förverkad
1) utlämnas till ägaren mot av Tullen prö-vad säkerhet som motsvarar varans värde,
2) säljas på auktion, om ägaren samtycker därtill eller om varan är svår att förvara,
3) användas för ett av Tullen fastställt än-damål, om införsel och utförsel av varan är förbjuden och den är svår att förvara eller av någon annan särskild orsak,
4) förstöras med iakttagande av 7 kap. 24 § i tvångsmedelslagen och under de förutsätt-ningar som föreskrivs där.
Förklarar domstolen beslagtagen vara för-verkad anses äganderätten ha övergått till sta-ten då beslaget gjordes. I fall som avses i 1 mom. 2—4 punkten anses i stället för själva varan dess värde förverkat.
11 § Verkställighet
Tullen verkställer utslag som gäller i tull-brottmål förverkad egendom.
En beslagtagen vara, om vilken bestämts att den ska återställas till ägaren eller till den
som annars har rätt till varan, ska förtullas och övriga förutsättningar för införsel av va-ran till Finland ska påvisas på behörigt sätt.
12 §
Behandling av personer som berövats sin fri-het
I fråga om behandlingen av anhållna och gripna som hålls i förvar hos Tullen iakttas lagen om behandling av personer i förvar hos polisen (841/2006) och häktningslagen (768/2005).
Bestämmelserna om polisen, polismän och väktare i de lagar som nämns i 1 mom. gäller med de undantag som föreskrivs i 3 mom. på motsvarande vis Tullen och tullmän i fråga om personer som hålls i förvar hos Tullen.
Vad som i nämnda lagar bestäms om chefen för en förvaringslokal eller en anhållningsbe-rättigad tjänsteman som förordnats av chefen gäller chefen för en förvaringslokal vid Tul-len.
Med undantag av vad som föreskrivs i de lagar som nämns i 1 mom.
1) ska Tullens bevakningsavdelning god-känna en förvaringslokal som administreras av Tullen,
2) ska Tullens bevakningsavdelning fast-ställa ordningsstadgan för en förvaringslokal som administreras av Tullen samt fatta beslut om övervakning och låsning av lokalerna,
3) ska chefen för Tullens tullkontorsavdel-ning fatta beslut om rättelseyrkanden i ären-den som hör till Tullens verksamhetsområde,
4) ska en anhållningsberättigad tjänsteman utses till chef för en förvaringslokal som ad-ministreras av Tullen.
13 §
Uppskov med att ingripa i brott En tullman som inhämtar information vid tullbrottsbekämpning får skjuta upp ingri-pandet i ett sådant pågående brott som inte orsakar överhängande allvarlig fara för nå-gons liv, hälsa eller frihet eller överhängande risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada, och om uppskovet är
nödvändigt för att dölja att information hämtas eller för att trygga syftet med att in-formation inhämtas.
14 §
Rätt till information av privata och offentliga sammanslutningar eller personer Oberoende av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direk-tör, styrelsemedlemmar, förvaltningsråds-medlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet har Tullen rätt att av en privat eller offentlig sammanslutning eller en enskild få informa-tion som behövs för förhindrande, avslöjande eller utredning av brott.
Tullen har på särskild begäran rätt att av te-leföretag och av sammanslutningsabonnenter får kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller in-formation som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning, om informationen be-hövs för förhindrande, avslöjande eller ut-redning av tullbrott. Tullen har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverk-samhet.
Beslut om begäran om uppgifter enligt 1 och 2 mom. fattas av en anhållningsberätti-gad tullman.
Tullen har rätt att få sådan information som avses i 1 och 2 mom. avgiftsfritt, om inte nå-got annat föreskrivs i lag. Information som avses i 1 och 2 mom. kan lämnas med hjälp av databaserad elektronisk dataöverföring, om det har säkerställts att informationen skyddas på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen (523/1999).
Tullen kan förelägga att informationen ska lämnas inom en skälig tid. Tullen kan förena föreläggandet med vite. Beslutet om föreläg-gande av vite ska iakttas trots att det har överklagats. Vite får dock inte föreläggas om det finns skäl att misstänka parten för brott och det begärda materialet hänför sig till den sak som berörs av brottsmisstanken. Närmare bestämmelser om föreläggande av vite och vitesbeloppet kan utfärdas genom förordning av finansministeriet. I övrigt finns bestäm-melser om vite i viteslagen (1113/1990).
15 § Identifiering
För utförande av ett visst uppdrag som an-kommer på Tullen har en tullman inom tull-brottsbekämpningen rätt att av var och en få veta dennes namn, personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum och medbor-garskap samt var personen i fråga är anträff-bar.
Om någon vägrar lämna uppgifter och om personen inte kan identifieras på annat sätt har en tullman inom tullbrottsbekämpningen rätt att utreda identiteten med hjälp av signa-lement samt med stöd av de personregister som avses tullagen och i 2 § i lagen om be-handling av personuppgifter i polisens verk-samhet (761/2003). Härvid ska iakttas vad som i 8 kap. 33 § 2—4 mom. i tvångsme-delslagen föreskrivs om förrättande av genomsökning av personer.
En tullman inom tullbrottsbekämpningen har rätt att för identifiering gripa den som vägrar lämna uppgifter enligt 1 mom. eller som lämnar sannolikt falska uppgifter om de nämnda omständigheterna förutsatt att gri-pandet är nödvändigt för att klarlägga identi-teten. Den som gripits ska friges så snart uppgifterna har fåtts och senast 24 timmar ef-ter gripandet.
16 § Yppandeförbud
Om det i samband med att Tullen inhämtar information för någon yppas uppgifter som gäller andra än personen själv och som har samband med kriminalunderrättelseverksam-het eller undersökningen, kan en anhåll-ningsberättigad tullman förbjuda honom eller henne att röja uppgifterna för utomstående.
En förutsättning för yppandeförbud är att avslöjande av uppgifter som avses i 1 mom.
kan försvåra förhindrandet eller utredningen av brottet eller orsaka parten eller någon an-nan skada eller olägenhet.
Förbudet gäller högst tre månader åt gång-en. Förbudet ska bevisligen och i skriftlig form delges den som förbudet gäller. I förbu-det ska specificeras de omständigheter som
förbudet omfattar, nämnas förbudets giltig-hetstid och anges hotet om straff för överträ-delse av förbudet.
Yppandeförbudet ska utan dröjsmål upphä-vas före giltighetstidens slut, om den förut-sättning för förbudet som avses i 2 mom. inte längre finns. Den som förbudet gäller ska underrättas om att förbudet upphävts.
Till straff för brott mot yppandeförbudet döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte strängare straff för gärningen före-skrivs någon annanstans i lag.
3 kap.
Hemliga metoder för inhämtande av in-formation
Allmänna bestämmelser 1 §
Tillämpning av hemliga metoder för inhäm-tande av information
I detta kapitel föreskrivs om teleövervak-ning, om inhämtande av basstationsuppgifter, om systematisk observation, om förtäckt in-hämtande av information, om teknisk obser-vation (teknisk avlyssning, optisk tion, teknisk spårning och teknisk observa-tion av utrustning), om inhämtande av identi-fieringsuppgifter för teleadresser eller tele-terminalutrustning, om täckoperationer, om bevisprovokation genom köp, om använd-ning av informationskällor och om kontrolle-rade leveranser i syfte att förhindra tullbrott.
Bestämmelser om användning av hemliga tvångsmedel i syfte att utreda tullbrott ingår i 10 kap. i tvångsmedelslagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.
2 §
Förutsättningar för användning av hemliga metoder för inhämtande av information En allmän förutsättning för användning av en hemlig metod för inhämtande av informa-tion är att man med den metoden kan antas få information som behövs för att förhindra tullbrott.
Utöver vad som nedan föreskrivs om sär-skilda förutsättningar för användning av hemliga metoder för inhämtande av informa-tion får systematisk observainforma-tion, teknisk av-lyssning, optisk observation, teknisk spårning av personer, teknisk observation av utrust-ning, täckoperationer, bevisprovokation ge-nom köp, styrd användning av informations-källor och kontrollerade leveranser användas bara om dessa metoder kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrande av ett tull-brott. För täckoperationer och bevisprovoka-tion genom köp förutsätts dessutom att meto-den är nödvändig för att ett tullbrott ska kun-na förhindras.
Användning av en hemlig metod för in-hämtande av information ska avslutas inom den tid som anges i beslutet, om syftet med användningens har nåtts eller om det inte längre finns förutsättningar för att använda metoden.
3 §
Fortsatt hemligt inhämtande av information för utredning av brott
Om det under tiden för hemligt inhämtande av information som inletts för att förhindra tullbrott framgår att det finns anledning att misstänka att ett brott om vilket inhämtas in-formation har begåtts, får inin-formation för ut-redning av brottet inhämtas i ytterligare tre dygn, dock högst så länge tillståndet är gil-tigt. Om det för utredningen av ett tullbrott är behövligt att använda ett sådant hemligt tvångsmedel som avses i 10 kap. i tvångsme-delslagen, ska ärendet inom den nämnda ti-den föras för avgörande till ti-den myndighet som är behörig att beslut om användning av tvångsmedlet.
Inhämtande av information ur telenät 4 §
Teleövervakning och dess förutsättningar Med teleövervakning avses i denna lag att identifieringsuppgifter inhämtas om ett
med-delande som har sänts från en teleadress eller teleterminalutrustning som är kopplad till ett sådant allmänt kommunikationsnät eller till ett sådant därtill anslutet kommunikationsnät som avses i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) eller som har mottagits till en så-dan adress eller utrustning samt att uppgifter om en teleadress eller teleterminalutrustnings läge inhämtas eller att användningen av adressen eller utrustningen tillfälligt förhind-ras. Med identifieringsuppgifter avses i 2 § 8 punkten i lagen om dataskydd vid elektro-nisk kommunikation (516/2004) avsedda uppgifter om ett meddelande vilka kan för-knippas med en abonnent eller användare och behandlas i kommunikationsnäten för att överföra, distribuera eller tillhandahålla meddelanden.
Tullen kan för att förhindra tullbrott bevil-jas tillstånd till teleövervakning av en tele-adress eller teleterminalutrustning som inne-has eller sannolikt annars används av en per-son som på grund av sina yttranden eller ho-telser, sitt uppträdande eller annars med fog kan anses göra sig skyldig till
1) ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år,
2) ett tullbrott som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning och för vilket det föreskrivna strängaste straf-fet är fängelse i minst två år,
3) ett narkotikabrott som ska betraktas som tullbrott, eller
4) grovt tullredovisningsbrott.
Tullen har trots 2 mom. rätt att utföra tele-övervakning, om det för att avvärja fara som hotar liv eller hälsa är nödvändigt att sådan utförs omedelbart.
5 §
Teleövervakning med samtycke av den som innehar teleadress eller
teleterminalutrust-ning
Med samtycke av den som innehar en tele-adress eller teleterminalutrustning får Tullen för att förhindra tullbrott rikta teleövervak-ning mot adressen eller utrustteleövervak-ningen, om nå-gon på grund av sina yttranden eller sitt upp-trädande i övrigt med fog kan antas göra sig
skyldig till ett tullbrott för vilket det före-skrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år eller något annat tullbrott som begås genom användning av teleadressen eller tele-terminalutrustningen.
6 §
Beslut om teleövervakning
På yrkande av en anhållningsberättigad tullman ska domstolen besluta om teleöver-vakning enligt 4 § 2 mom. samt 5 §.
Om ett ärende som gäller teleövervakning som avses i 1 mom. kräver omedelbara åt-gärder, får en anhållningsberättigad tullman besluta om teleövervakning till dess att dom-stolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart det är möjligt, dock senast 24 timmar efter det att teleövervakningen började an-vändas.
En anhållningsberättigad tullman ska be-sluta om teleövervakning som avses 4 § 3 mom.
Tillstånd kan meddelas och beslut fattas för högst en månad åt gången och de kan gälla även en viss tid före beslutet vilken kan vara längre än en månad.
I ett yrkande och i ett beslut om teleöver-vakning ska följande nämnas:
1) det tullbrott som ligger till grund för åt-gärden och den förmodade brottstidpunkten eller den fara som ligger till grund för åtgär-den,
2) den person som med fog kan antas göra sig skyldig till det brott som avses i 1 punk-ten,
3) de fakta som misstanken mot personen och förutsättningarna för teleövervakning grundar sig på,
4) samtycke, om detta är ett villkor för te-leövervakningen,
5) tillståndets giltighetstid med angivande av klockslag,
6) den teleadress eller teleterminalutrust-ning som åtgärden riktas mot,
7) den anhållningsberättigade tullman som leder och övervakar utförandet av teleöver-vakningen,