SAMMANFATTNING
06. Arbetskraftspolitiken
02. Lönebaserat sysselsättningsstöd till statsför-valtningen (förslagsanslag)
Regeringen har inte lyckats få bukt med syssel-sättningen så som den lovade. I oktober 2000 gick 297 654 människor utan arbete (permittera-de icke medräkna(permittera-de), arbetskraftsbyråerna ha(permittera-de 519 100 arbetssökande och det fanns 13 470 le-diga platser. Arbetslöshetsgraden var 11,8 pro-cent av arbetskraften i hela landet. I mellersta Finland, Satakunta och Savolax är arbetslöshe-ten över 15 procent och i Kajana och Lappland över 20 procent.
Vi anser att regeringen inte har gjort allt som står i dess makt för att få bukt med arbetslöshe-ten. Det är typiskt att regeringen i sin budgetpro-position föreslår att de arbetskraftspolitiska åt-gärderna skall skäras ned. I slutet av oktober hade 43 827 personer placerats med hjälp av ar-betsförvaltningens lönebaserade åtgärder. A v dem var bara 7 procent anställda av staten, 38 av kommunerna och 55 inom den privata sektorn.
Sysselsättningen genom myndighetsåtgärder inom den offentliga sektorn har minskat. Syssel-sättningen inom statsförvaltningen har gått ned
med 44,2 procent mot året innan. Utskottet kon-staterar i sitt betänkande att omkring 180 miljo-ner mark i sysselsättningsanslag står kvar oan-vända från i år, vilket i stor utsträckning beror på att anslagssituationen utvärderas på ett mycket sent stadium. Utskottet påtalar helt riktigt denna omständighet i sitt betänkande.
Vi anser att det inte är motiverat att minska de lönebaserade anslagen på det sätt regeringen fö-reslår.
Med stöd av det ovan sagda och utifrån budget-motion BM 965/2000 rd föreslår vi
att moment 34.06.02 ökas med 40 000 000 mark.
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGs-OMRÅDE
lO. Miljövård
77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år) Med tanke på miljövården genomförs många viktiga projekt med medel från miljövårdsmo-mentet och det har också en gynnsam effekt på sysselsättningen. Det finns bevis på att inte minst unga och utslagningshotade arbetslösa har kunnat få stöd och arbete med hjälp av miljö-vårdsmedlen. Projekten har en ännu mera fram-trädande sysselsättande effekt speciellt i gles-bygderna.
Finansutskottet konstaterade i samband med den föregående budgeten att behovet av miljö-projekt för vård, restaurering och rekreationsän-damål har ökat. Utskottet noterar i sitt betänkan-de att finansieringen på momentet minskat med en tredjedel jämfört med nivån för några år se-dan. Därför vore det på sin plats att reservera ett skäligare anslag för miljövårdsprojekt i den or-dinarie budgeten för att planeringen och genom-förandet skall ske på ett förnuftigt och ändamåls-enligt sätt med tanke på alla parter.
Reservation l FiUB 43/2000 rd- RP 109/2000 rd, RP 187/2000 rd
Med stöd av det ovan sagda och utifrån budget-motion BM 966/2000 rd föreslår vi
att moment 35.10.77 ökas med l O 000 000 mark.
20. Samhällen, användning av områden och naturvård
22. Skötsel och underhåll av naturskyddsområ-dena (reservationsanslag 3 år)
Syftet med naturskyddsområdena är att bevara områden med stort naturvärde för kommande ge-nerationer. Samtidigt betjänar de medborgamas motions- och rekreationsintressen. Inrikesturis-men och inte minst naturturisInrikesturis-men är på uppgång och bör stödjas på allt sätt. Våra nationalparker är enastående resemåL
I många fall försvåras vistelsen i dessa områ-den av att utrustningen är bristfällig. Områområ-dena kräver regelbundet underhåll och avfallshante-ringen bör ordnas på ett fungerande sätt. Under-måliga eller osnygga ödemarksstugor gör ingen-ting för att områdena skall uppfattas som värde-fulla. Det krävs allt mer resurser också för att vårda naturen.
Miljöutskottet uppmärksammar i sitt enhälli-ga budgetutlåtande det ökade behovet av medel för vård och underhåll av naturskyddsområden.
Trots detta ökas anslagen bara med 2 miljoner mark.
Med stöd av det ovan sagda föreslår vi
att moment 35.20.22 ökas med l O 000 000 mark.
87. Anskaffning av naturskyddsområden (reser-vationsanslag 3 år)
I regeringens budgetproposition föreslås totalt 28 miljoner mark i extra medel för anskaffning av naturskyddsområden. Men de extra medlen kommer att användas för redan beslutade skyddsprogram. Speciellt i södra Finland finns det vissa betydelsefulla objekt, där det gäller att säkerställa att miljövärdena kan bevaras och att i behövliga delar anskaffa dem i gemensam ägo.
Skyddsnivån för ekonomiskogama till exempel i södra Finland bör höjas för att säkerställa natu-rens mångfald. För tillfället utgör den en pro-cent av arealen. Enligt experter vore en skydds-areal på l O procent biologiskt täckande. Det bör noteras att Sverige har för avsikt att höja skydds-graden för sina ekonomiskogar till tre procent.
Riksdagen har vid plenum (31.3.2000) god-känt utskottets uttalande, där regeringen anmo-das att omedelbart utreda och förbereda ett pro-jekt för Repovesi nationalpark på l 000 hektar (LM 19711999 rd). Ärendet fortskrider i miljö-ministeriet, men bristen på anslag har veterligen varit ett av hindren för att genomföra projektet.
För att markanskaffningarna skall gå smidigt och snabbt ur alla parters synvinkel behövs det mer anslag.
Med stöd av det ovan sagda föreslår vi
att moment 35.20.87 ökas med l O 000 000 mark.
INKOMSTPOSTER
Avdelning 11
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKAT-TENATUR
Den finansiella grunden för välfärdsservicen bör förstärkas genom skatter på placerings-vinster
Överskottet i statsbudgeten bör i syfte att för-stärka sysselsättningen och skapa ökad rättvisa fördelas mellan olika befolkningsgrupper också genom skattesystemet. Kristliga förbundet vill vid sidan av moderat lindring av inkomstskatter-na sänka momsen på de viktigaste livsmedlen för alla och bränsleaccisema. Vårt alternativ går ut på att återinföra börsskatten och vi vill också skärpa beskattningen av tillfälliga överlåtelse-vinster för att finansiera utgifterna för ökad väl-färdsservice och en sänkning av arbetskrafts-kostnaderna.
125
Genom att höja skatten på tillfälliga överlåtel-sevinster kan staten håva in omkring 300 miljo-ner mark i extra inkomster. Vi menar att överlå-telsevinster från egendom som bygger på kor-tare en sex månaders ägarskap kan beskattas strängare och försäljningsvinster som bygger på över 20 års ägarskap lindrigare. Kristliga för-bundets riksdagsgrupp har lämnat en lagmotion LM 150/2000 rd i saken.
Även en liten börsskatt som bygger på överlå-telse av äganderätten kan dämpa spekulation och överhettning i värdepappershandeln och å andra sidan öka statens skatteintäkterna. Intäkterna av en börsskatt på till exempel 0,15 procent vore
Helsingfors den 8 december 2000 Sakari Smeds /fkf
Bjarne Kallis /fkf
med nuvarande omsättning ca l, l miljard mark (LM 15112000 rd).
Med stöd av det ovan sagda föreslår vi
att i motiveringen till avdelning Il utta-las:
Reservationens förslag till uttalande Riksdagen förutsätter att regeringen före behandlingen av 2002 års budget låter ut-reda möjligheterna att förstärka välfärds-servicens finansiella bas genom att åter-införa den s.k. börsskatten och skärpa be-skattningen av försäljningsvinst som byg-ger på kortvarigt ägande.
Reservation 2 FiUB 4312000 rd- RP 109/2000 rd, RP 187/2000 rd
RESERV A TION 2
Allmän motivering
STATSBUDGETEN FÖR 2001 BÖR KORRI-GERAs FÖR ATT BLI RÄTTVISARE OCH SÄKRARE SAMT INGJUTA TILLTRO TILL FINLANDS FRAMTID
Allmänt om budgetbehandlingen i riksdagen Regeringens budgetproposition för 2001 är nå-got bättre efter att finansutskottet fått ta itu med den. Anslagskorrigeringarna i utskottet utgår en-ligt vår mening från riktiga ändamål men är i många fall otillräckliga. Vi anser att steget inte togs fullt ut när det gäller reparationer av skolor, en nivåförhöjning av folkpensionen, väganslag, stödet för förnybar energi och miljöarbeten. Vi föreslår att dessa objekt skall få mera pengar.
Dessutom måste många korrigeringar som fö-reslogs av de utfrågade experterna och som fick en bred uppslutning bakom sig i utskottets dele-gationer slopas på grund av strykningar under förhandlingarna på sluttampen. Därför föreslår vi ett extra anslag för att säkra arbetsplatserna inom den inhemska försvarsindustrin och för att stödja företagens internationalisering. Också den yrkesinriktade tilläggsutbildningen för vux-na bör få högre anslag redan i den ordivux-narie bud-geten och inte i en tilläggsbudget nästa år. Det-samma gäller det nationella jordbruksstödet och anslaget för BSE-test.
Utskottets betänkande ger på många punkter uttryck för Centerns åsikt om ändringsbehoven under kommande år. Riktlinjerna gällande bo-stads- och miljöpolitiken samt inom handels-och industriministeriets kompetensområde tek-nologi, företagsamhet i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet samt internatio-nalisering vinner vårt fulla understöd. Dessutom är vi inne på samma linje exempelvis när det gäl-ler region- och barnteatrar under undervisnings-ministeriets huvudtitel samt närståendevården '
äldreomsorgen och barnpsykiatrin under social-och hälsovårdsministeriets huvudtitel.
En del små saker har kunnat korrigeras i bud-geten, men de stora problemen med regional och social särbehandling har ännu inte fått sin lös-ning.
De största bristerna i finansieringen av de kommunala tjänsterna
Centerns stora ambition är att budgetpropositio-nen för 2001 skall korrigeras så att den blir rätt-visare och säkrare och ingjuta hopp för Finlands framtid.
Efter utskottsbehandlingen kvarstår fortfaran-de vissa brister och till fortfaran-de största hör
finansie-r~ngen av de kommunala tjänsterna. Det nyss hmade kommunalvalets viktigaste budskap till beslutsfattarna var att kvaliteten på de kommu-nala tjänsterna bör förbättras. Men på denna punkt erbjuder utskottets betänkande ingen hjälp.
Vi menar att kommunerna bör ges möjlighe-ter att anställa nytt folk till äldreomsorgen och hälso- och sjukvården samt till skolor och dag-hem. Därtill krävs det insatser för att avhjälpa ojämlikheten mellan kommunerna. Inom barn-omsorgen bör familjerna erbjudas fler alternativ till hur barnen skall vårdas. Därför bör stödet för vård av barn i hemmet höjas i hela landet utifrån jämlikhetsprincipen.
För att de kommunala tjänsterna skall förbätt-ras föreslår vi följande åtgärder:
-:-- l 00 miljoner mark för finansieringsstöd enhgt prövning för att avhjälpa ojämlikheten mellan kommunerna
- indexjusteringar av statsandelarna till fullt belopp, 390 miljoner mark
- höjt anslag för den allmänna statsande-len, 350 miljoner mark
- ersättningar för förskolebarns skolresor
40 miljoner mark '
127
- stöd för byggande av skolor samt anlägg-ningar för social- och hälsovårdsservice, 50 mil-joner mark
- höjning av stödet för vård av barn i hem-met, 100 miljoner mark
- finansiering av arbetsverksamhet i reha-biliteringssyfte, 30 miljoner mark.
I samband med behandlingen av lagen om soci-alskyddsavgifterna nästa år föreslog vi att de kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift skall sänkas.
När det gäller finansieringen föreslår vi att intäkterna av samfundsskatten omfördelas och 600 miljoner mark anvisas för åtgärderna ovan.
Nettoeffekten för statsfinanserna är därmed 500 miljoner mark.
Regeringens universitet och forskningspoli-tik kortsiktig
Lippanens andra regering är inne på en mycket diffus linje när det gäller universitets- och forsk-ningspolitiken. Ä ven om Finland utropats till ett högkompetent samhälle har ingenting konkreti-serats. För ett år sedan förutsatte riksdagen i budgetbetänkandet att det underskott på cirka en miljard mark som uppstod redan i slutet av 1990-talet i universitetens basresurser skall rättas till under den pågående valperioden. I regeringspro-grammet sägs att universitetens resurser skall tryggas på sikt.
På våren förväntades försäljningen av en del statsbolag generera ett framtidspaket. Men uni-versiteten fick nöja sig med bara smulor. Däref-ter satte sig universiteten ned till resultatför-handlingar med hoppet ställt till den nya lag om utvecklande av universiteten som undervis-ningsministeriet höll på att bereda och som skul-le ge universiteten en finansiering motsvarande de högre examensmålen. Det som riksdagen fick var en avklädd version, där examensmålen hade ökat med 26 procent men utan någon tilläggsfi-nansiering fram till 2004. Underskottet i basre-surserna skulle bara ha ökat till följd av detta.
De ändringar kulturutskottet föreslog i ut-vecklingslagen var en konsekvent följd av riks-dagens tidigare ställningstaganden.
Regering-ens beslut att återta propositionen om lagen om utveckling av högskoleväsendet lämnade uni-versitetsfinansieringen svävande i tomma intet från 2002 framåt. Regeringen har misslyckats i sina försök att dra upp riktlinjer för en konse-kvent och framtidsinriktad universitets- och forskningspolitik. I och med att universitetsun-dervisningen dras med ekonomiska svårigheter förlängs studietiderna och försämras kvaliteten på undervisningen. Utan adekvata medel för fri grundforskning uppstår det inga innovationer.
Detta är inte Finlands väg till ett kunskapssam-hälle.
Vi föreslår följande misstroendeuttalande den allmänna motiveringen:
Reservationens förslag till uttalande Riksdagen konstaterar att regeringen inte har förmått garantera en långsiktig finan-siering för universitetsundervisningen och grundforskningen genom lagstiftning så att det tidigare underskottet i basfinan-sieringen skulle rättas till och behövliga anslag anvisas för de allt högre examens-målen och konstaterar
att regeringen inte har riksdagens förtro-ende.
Den regionala och sociala ojämlikheten bör avhjälpas
Budgetpropositionen gör ingenting för att mins-ka problemen i anknytning till den regionala och sociala ojämlikheten. Budgeten kommer inte med några nya sätt att stoppa upp de lämmellika flyttströmmarna. De många bristerna i inkomst-tryggheten, som tillspetsar fattigdomsproblemet rättas inte heller till. Det finns fortfarande allt-för många långtidsarbetslösa. Resultaten av den snabbt växande ekonomin fördelas inte jämnt.
Inkomstskillnaderna bör minskas genom bättre villkor för låginkomsttagare och folk som lever i misär.
I syfte att rätta till inkomsttrygghetsproble-men och därmed balansera upp den regionala ut-vecklingen, minska arbetslösheten och förhin-dra fattigdom föreslår vi under respektive