Allmänbildande utbildning 30. statsandel och statsunderstöd för den

all-mänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Enligt den gällande lagen om grundläggande konstundervisning kan statlig finansiering base-rad på det kalkylebase-rade antalet undervisningstim-mar beviljas alla läroanstalter för konst. Men an-slagen i statsbudgetarna har varit för små för att fler konstområden skall kunna omfattas av fi-nansieringen på behörigt sätt. Utskottet finner det nödvändigt att den grundläggande konstun-dervisningen byggs ut och utvecklas med hjälp av statsandelar. Därför ökas momentet med 2 000 000 mark. Då kommer timantalet i

grund-läggande undervisning i andra konstnärliga äm-nen än musik att vara högst 69 044 timmar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 683 441 000 mk.

(Styckena 2-4 som i RP)

Det pris per enhet som används som grund för statsandelen enligt antalet invånare är för grund-läggande konstundervisning 8 mk per invånare.

Det timantal som används som beräkningsgrund för statsandelen är i fråga om grundläggande musikundervisning högst l 505 000 och i annan grundläggande konstundervisning som beviljas statsandel på basis av antalet timmar högst 69 044 timmar.

34. statsandel för de allmänbildande läroanstal-ternas och yrkesläroanstalläroanstal-ternas samt yrkeshög-skolornas anläggningskostnader (reservations-anslag 3 år)

I utlåtandet om budgetpropositionen går kultur-utskottet in på finansieringen av investeringar inom utbildningsväsendet. Enligt uppgifter från undervisningsministeriet uppgick kostnaderna hösten 1999 för statsandelar till de projekt som kommunerna och andra huvudmän för utbild-ning har föreslagit till finansieringsplanen för anläggningsprojekt 2001-2004 till drygt 4 mil-jarder mark. statsandelarna skulle således upp-gå till drygt en miljard mark per projektår. I bud-getpropositionen föreslår regeringen ett anslag på 430 miljoner mark. Förslaget resluterar i att bara 22-23 procent av de föreslagna projekten kan tas med i den preliminära finansieringspla-nen för hela perioden. Kulturutskottet föreslår att finansutskottet skall ompröva förslaget och föreslå att anslaget för statsandelar till anlägg-ningsprojekt och bevillningsfullmakten höjs.

Finansutskottet omfattar kulturutskottets för-slag beträffande behovet av anläggning och byggnad inom utbildningsväsendet. Att om-byggnader behövs beror på att om-byggnaderna är gamla och slitna, de tekniska systemen föråldra-de, utbildningen har genomgått förändringar som kräver funktionella omställningar och på byggskador. Att nya lokaler behövs på ett flertal orter hänger samman med det ökande elevanta-let på grund av inflyttningen. Inom

yrkesutbild-Huvudtitel29 FiUB 43/2000 r d - RP 109/2000 rd, RP 187/2000 rd

ningen och vid yrkeshögskolorna växer !T-om-rådena kraftigt, vilket kräver att nya lokaler snabbt byggs.

På grundval av det ovan stående ökas momen-tet med 30 000 000 mark. Till föjd av detta höjs också bevillningsfullmakten för statsandelar och bevillningsfullmakten under den tid projektet genomförs med 45 000 000 mark vardera.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 460 000 000 mk.

(Stycke 2 som i RP)

År 2001 får statsandel beviljas för anlägg-ningsprojekt så att de statsandelar som projek-ten föranleder uppgår till sammanlagt högst 295 000 000 mk enligt kostnadsnivån i januari 2001. Av statsandelarna och statsunderstöden får sammanlagt högst 125 000 000 mk beviljas som andel under den tid projektet genomförs.

Dessutom får under 2001 omfattningen av såda-na anläggningsprojekt för vilka statsandel kom-mer att beviljas 2002 eller därefter fastställas så att de av projekten föranledda statsandelarna be-räknas uppgå till sammanlagt högst 250 000 000 mk enligt kostnadsnivån i januari 2001.

60. Yrkesutbildning

Vissa branscher har allt större problem med att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft. En av orsa-kerna till detta är att de elever som utexamineras från läroanstalterna inte är färdiga för arbetsli-vet. Perioder av inlärning i arbetet har inom den yrkesinriktade utbildningen tagits in i examen på andra stadiet för att ge eleverna bättre färdighe-ter för arbetsmarknaden. För att inlärningen i ar-betet skall kunna flätas in i utbildningen på bäs-ta möjliga sätt är det nödvändigt att intensifiera samarbetet mellan läroanstalterna och företagen.

För detta måste bland andra lärarna och hand-ledarna få utbildning. Systemet bör dessutom förbättras i det hänseendet att små företag kan få fler perioder av utbildning på arbetsplatsen.

69. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

På senare år har utskottet i flera sammanhang ut-tryckt sin oro för de kraftiga nedskärningarna i

~.nslagen för yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Andå är det obestridligt att behovet av frivillig yrkesinriktad tilläggsutbildning har ökat på se-nare år i vårt land och att behovet också i fram-tiden kommer att vara stort. Den yrkesinriktade vuxenutbildningen spelar en framträdande roll i en rad utvecklingsprojekt i det finländska sam-hället, till exempel livslångt lärande, ålderspro-grammet och projektet för informationssamhäl-let. De senaste åren har också de fristående exa-mina och läroavtalsutbildningen genomgått en kraftig utveckling. De blir en allt viktigare del av vuxenutbildningen. Men behovet av självstän-dig utbildning återspeglas inte tillräckligt klart i anslagen.

Utskottet påpekar att exempelvis förarutbild-ning inom tung trafik bara tillhandahålls i form av yrkesinriktad tilläggsutbildning. Enligt vissa bedömningar är underskottet i anslagen bara inom denna utbildningsinriktning hela 50 miljo-ner mark.

Det är nödvändigt att tilläggsutbildningen de närmaste åren får adekvata anslag, anser utskot-tet.

Utskottets förslag till uttalande 6 Riksdagen förutsätter att regeringen föl-jer upp hur anslagen för självständig yr-kesinriktad tilläggsutbildning räcker till 2001 och i förekommandefalllägger fram förslag till en anslagsökning i en

tilläggs-budget för att tilläggsutbildning skall kunna ordnas på behörigt sätt utifrån ut-bildningsbehovet.

30. statsandel för medborgarinstitutens drifts-kostnader (förslagsanslag)

Utskottet framhåller att det ställer till med pro-blem att statsandelen för medborgarinstitut byg-ger på en bosättningsstrukturgruppering. Uträk-ningen av statsandelar leder till att alla medbor-garinstitut i landet inte kan tillhandahålla vuxen-utbildning på lika villkor. När kommunerna de-79

las upp i grupper enligt bosättningsstrukturen, drabbas särskilt instituten på landsbygden. I många fall hindrar den kalkylerade modellen för statsandelen kommunerna att samarbeta om verksamheten vid medborgarinstituten. Utskot-tet skyndar på en översyn av grunderna för ut-räkning av statsandelen till medborgarinstituten.

Utskottets fiirslag till uttalande 7 Riksdagen förutsätter att regeringen vid-tar åtgärder för att grunderna för uträk-ningen av statsandel till medborgarinsti-tuten skall revideras från och med 2002 för att medborgarinstituten oavsett bo-sättningsstruktur och lokala förhållan-den skall ha lika möjligheter att ordna sin verksamhet.

31. (29.69.32 och 33, delvis) statsandel och statsunderstöd för den yrkesinriktade tilläggsut-bildningens driftskostnader (förslagsanslag) I och med att riksdagen har ändrat regeringens proposition med förslag till lagstiftning om fi-nansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning (RP 144/2000 rd- KuUB 14/2000 rd) har ut-skottet med stöd av en utredning från undervis-ningsministeriet ändrat momentet i överens-stämmelse med motiveringen till den sista de-len. Momentets slutsumma ändras inte på grund av ändringen.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke l som i RP)

Anslaget får användas till betalning av stats-andelar och statsunderstöd i enlighet med lagen om ändring av lagen om finansiering av under-visnings- och kulturverksamhet (635/1998) (RP 144/2000 rd- KuUB 14/2000 rd). Av anslaget får 70 480 000 mk användas till statsunderstöd i enlighet med 43 § 3 mom. i den ovan nämnda la-gen. Anslaget får också användas till ersättning för lokalhyror samt till statsandelar för anskaff-ning av egna lokaler som ersätter hyreslokaler.

Av anslaget får högst 3 000 000 mk användas som understöd för projekt för utveckling av in-formationssamhället. Antalet kalkylerade stude-randeårsverken som berättigar till statsandelar är 3 011.

50. statsandelar för folkhögskolornas driftskost-nader (förslagsanslag)

I sitt utlåtande KuUU 12/2000 rd (RP 138/2000 rd) behandlar kulturutskottet folkhögskolornas ekonomiska situation. Kulturutskottet anser det nödvändigt att det totala antalet studerandeveck-or i statsbudgeten för 2001 ses över. Finansut-skottet instämmer i kulturutFinansut-skottets oro för folk-högskolornas svåra finansiella läge.

I det kompletterande budgetförslaget har an-talet studerandeveckor höjts med 20 000. Ut-skottet anser emellertid att anslaget för under-stöd enligt prövning till folkhögskolorna bör vara högre än 7,5 miljoner mark som regeringen föreslår. Därför ökas momentet med l 500 000 mark.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 265 600 000 mk.

Anslaget får användas till betalning av stats-andel i enlighet med lagen om fritt bildningsar-bete (632/1998). Av anslaget får högst 9 000 000 mk användas till utvecklingsunder-stöd, understöd för utvecklande av inlärnings-miljöer och byggande av informationsnät, un-derstöd för utnyttjande av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen och studierna och extra understöd enligt lagens 14 § för utjämning av verkningarna av änd-ringar i statsandelssystemet för den utbildning som syftar till examen. De kalkylerade stude-randeveckor som berättigar till statsandel är 280 000. Utan hinder av studerandeveckakvo-ten får an-slaget användas till betalning av stat-sandelar som föranleds av rättelsebeslut 53. statsunderstöd till organisationer

Flera år i rad har utskottet sett sig tvunget att ändra anslaget till kvinnoorganisationerna. Åter-igen påtalar utskottet problemen med pengarna till kvinnoorganisationerna. statsrådet antog 1997 ett jämställdhetsprogram, påpekar utskot-tet. Enligt programmet spelar kvinnoorganisa-tionerna en viktig roll för arbetet mot större jäm-ställdhet. Internationaliseringen och Finlands ED-medlemskap har inneburit nya utmaningar också för kvinnoorganisationerna. Det ligger i

Huvudtitel 29 FiUB 43/2000 rd-RP 109/2000 rd, RP 187/2000 rd

hela samhällets intresse att de finländska kvin-noorganisationerna har möjligheter att fullt ut och i en framträdande position delta i internatio-nellt och inte minst europeiskt samarbete. Enligt jämställdhetsprogrammet är det av denna anled-ning viktigt att främja kvinnoorganisationerna och deras samarbete samt ge dem bättre påverk-ningsmöjligheter i Finland och i internationell verksamhet samt att öka det offentliga stödet till dem. Möjligheterna att permanenta stödet skulle ha utretts 1997. Enligt vad utskottet har erfarit har ingen utredning gjorts. Dessutom har kvin-noorganisationerna inte fått några permanenta garantier för sina verksamhetsbetingelser. Ut-skottet anser att utredningen måste göras innan budgetpropositionen för 2002 läggs upp.

Vidare påpekar utskottet att sammanslutning-en Kvinnoorganisationer i Samarbete inte läng-re nämns i budgetpropositionen som under tidi-gare år. Ursprungligen avsåg propositionen att en del av det föreslagna anslaget på 650 000 mark till Kvinnoorganisationer och kvinnopro-jekt i dispositionsplanen i förklaringen till mo-mentets motivering skulle ges som statsunder-stöd till Kvinnoorganisationer i Samarbete. Ut-skottet anser att anslaget under denna punkt i dispositionsplanen skall användas till statsun-derstöd för Kvinnoorganisationernas Centralför-bund. Vidare föreslår utskottet att motiveringen till momentet ändras så att sammanslutningen Kvinnoorganisationer i Samarbete nämns i slu-tet av motiveringen och att momenslu-tet ökas med 500 000 mark för sammanslutningen Kvinnoor-ganisationer i Samarbete.

Utskottet anser att finansieringen av kvinno-organisationer bör utredas och få en stabilare grund än hittills.

Utskottets förslag till uttalande 8 Riksdagen förutsätter att det innan bud-getpropositionen för 2002 lämnas utreds om statsunderstödet till kvinnoorganisa-tionerna kan permanentas för att organi-sationernas verksamhet skall kunna tryg-gas på ett bestående sätt.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 43 340 000 mk.

11 201042

Anslaget får användas till betalning av under-stöd till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry, Marttaliitto ry samt Förbundet för hemslöjd och hantverk rf och för vidareutdelning till dessas di-strikts- och medlemsorganisationer, Finlands svenska Marthaförbund rf, Sapmelas Duodjarat ry, Karjalan Liitto ry och organisationer för fritt bildningsarbete, Kvinnoorganisationernas Cen-tralförbund, sammanslutningen Kvinnoorgani-sationer i Samarbete, Snellman korkeakoulu och Kriittinen korkeakoulu.

Tippnings- och penninglotterivinstmedel (Kapitlen 29.88, 90, 98 och 99) Utskottet hänvisar till ett uttalande som riksda-gen godkände hösten 1999. I uttalandet förutsat-te riksdagen att regeringen lägger upp en plan för hur de lagstadgade statsandelar som nu finansie-ras med tippnings- och penninglotterivinstme-del på nytt kan börja finansieras med allmänna budgetmedeL Regeringen har inte beaktat utta-landet i budgetpropositionen för nästa år. I sitt betänkande om ett förslag tilllag om ändring av 12 § bibliotekslagen (KuUB 7/2000 rd - RP 125/2000 rd) anser kulturutskottet att finansut-skottet i samband med behandlingen av budget-propositionen bör överväga att höja det anslag till statsandelar för biblioteken som kommer ge-nom allmänna budgetmedel med minst 50 miljo-ner mark. Ett lika stort anslag skulle då bli över och kunna användas på förmånstagarna. Dessut-om påpekar kulturutskottet i sitt utlåtande att an-slagen för kultur-, idrotts- och ungdomsverk-samhet inom undervisningsministeriets förvalt-ningsområde är så knappt tilltagna att omställ-ningarna ovan inte kan göras genom interna överföringar inom ramen för den så kallade kul-turbudgeten.

På grundval av det ovan stående lyfts 20 000 000 mark för lagstadgade statsandelar för biblioteken över från tippningsvinstmedels-momentet till moment 29.90.30. De tippnings-vinstmedel som frigörs skall användas på följan-de sätt: en ökning med 8 000 000 mark till främ-jande av konst, en ökning med 8 000 000 mark av anslaget för idrott och fysisk fostran och en 81

ökning med 4 000 000 mark av anslaget till ung-domsfostran.

88. V etenskap