1- /0/ /,1;
'<//C-C,/NIN~ /C-Jr :1,'
r
1 U-v' ~'?'
?-} / l."lM-"E;lI. ""
A 1$10, 11.:1(, ' ",I ", -a 1 ~7j r- ~ YÖVAENLlIKKEEN
1"'8 #,7,,1' .';;;:-_ _ 1 _~, '" KIRJASTO
I )' t/::::.- ~
<9frr.RAIlKrlET,\tf~~
\
Qw orsakerna tili hungerylä.odet
i landet.
Omedclbart efLer krigets utbrott skrevs iJandets sociali- stiska tidningspress mycket om den bcfaråde Iivsmedels-
"t!risten och frågan diskuteradcs ivrigt på 8l'Heiarröl'enin~arnas
mölen. Land ... ts styrelse saväl som dwm-akthavande 1 kom- ffiUllerna gjordcs uppmärksomma
pa
de faro1', som eLt längrc krigstilistånd i delta hänseende kunde .medföra, och upp- manades desamrn.a att vidtaga kraftiga åtgärder föl' utt skydda landet för !ivsmedelsbrist. Men socialdemokratCl'naq uppmaningar under 'de första krigsårcn togos cj f betl'akt.ande.] ,andets dåvarandc sLYl'else vaI' döY föl' alla varningsrop .. och t.ilIät. senare ej någon offcntlig diskussion i fragan. Aven kommunernas myndighet.el' började först mot slutet. af det andra krigsårct genom stark påstryckning av de djupa Jagl'en bland rolkct aLt i någon man anskaHa säd, men tiU ett verk- samt ordnande av konsumtionen kunde man ej få dem bcjda. Ett otillräckligt anskaffande av spaJUlmål och ett opraktiskt" placerande av fÖl'råden åst.adkommo redan i rjoI störingar i livsmedclsförhållandena, isynnerhet började bröd- bristen bliva kännbal'. Styrelscn, som endasi. leki. med fol- kets lidaHde, störtades vid revolutionen i mars. Därefter kunde {olket klal't insc, "ad styrclsen gjol't och v3d den lcm- nat ogjol't. Bopgarene som då lekle revolutioll, godkändc sLörtandet av den av tS3rväldet tillsatta styrelsen och över- togo själva Iedningen av Jandels allgelägenhetel'. Länge dl'öjde det dock ej, innan borg<ll'ene började ett lömskt an- rall mot landcts arbetarc, vilket föranledde några mcdlem- mari> avgång UI' den dåvarande senaten. Vnder den tid man tör vintern hade hort samla Iivsförnödenhetcl' sutto represen- t.lmterna fÖI' kapitaJismen vid styrelsens roder och uppgjol'de
00 3363
-'--~ ' ---
.,.
1
pInner för utprcssning av arbetarne. Folkei har ännu i färskt minne Åkermans Iivsmedelspolitik.
Då den nu störtade senalen senastc november LiJJträdde
reg~ringcn, hoppades al'betarJdassen aLt borgarene av rörc·
gående händelser Iätt sig något. Styrelsen lovade även god·
känna åtskilliga af de lordringar, som åFackorganisiationcr- nas representantmöte uppställdes. Den lovade det, men höll ej siLL löfte. DeUs uppväCkte stort missnöje hlund tol- keto 1 stället löI' aLt regeringen skulle hava anskaHat livs- medcl åt rolket, beväpnade oeh provianterade den slagtar- garden. Denna uppenbara orättvisa kundc rolket ej lida, ut'\Jl vaf tvunget atL störta en sådan regering.
Det af borgarene
,. eiterlämnade eländet.
Vi ha,vll aHltid vetat, att borgarene ej lemna samhä11et i eLt Iysande tiUstånd i arbetarnes händer. Vi hava varit.
medvetna om, att vi fA ärva detta sa,mhälle j ett konkurs- mässigt tillstånd, att borgarene försöka göra allt vad de kunna rör att törstöra gtundvalen för proletal'iatets makt, Och nu hava vi med egna ögon sett, att de för denna strid, som nu utkämpas mellan två kJasser, den egande oc11 den ioke egande, hava rörberedt sig överlagt och grundligt, användande alla do medel, som rörståndet ooh teknikon kunna uppfinna, för att på rörhand ställa sin motståndare i ett så Ofördelaktigt läge som möjligt. Borgarene hava insett alt livsmedlon i en del fall under kriget kunna vara av en fullkomligt avgörande betydelse. Vi veta ju att t. ex. Plevna under turkiska kriget nT ryssarne knappast kunnat tvingas tilI kapitulation, om ej livsmedlen där tagit slut, Likaså hade i kriget melbn
Tyskland ooh Frankrike Ar 1871 Paris måhända ej kunna~,-~""
intagas av tyskarne cns efter en långvarig belägring, om i . .., staden ej uppstått total brist på livsmedel. Hungern, de"
tärande hungern, är det "apen, som an"ändes, då andra vapM t. o. m. kanonenut ei äro tillräckligt värksamma. Fi1l1ands borgarskap har beredt sig för det inbördes kriget iakttagande även denna omständighet.
Borgarene visste, att stödjopunkterna fÖI' prolotarjate~
arme skulle komma att ligga i södra delen av landet. De rörstodo, at.t de folkrika industriorterna, der arbetarne u1- göra det stora flertalet, genast frAn början skulle råka i nroo- larnes händer. De kunde med matematisk noggrannhet
! I
uträkna, varest den borgerliga armen skulle fft sm stödje~
punlet. Dit förde de sina trupper, där salOlade de åt dem livsförnödenheter, utblottande den del av landet, som de visste att skulle iJmchavas av arbetarne, så fuIlständigt som möjligt på alla slag av livsmedel. Samtidigt försökte de aY·
siktligt stänga alla handelsvägar, 8å att frän annan ort ingen hjälp stode att erhålla. Lika omsorgsfullt som borgerskapet gömde undan nycklarna tili sina kassaskåp, Cöt'Sökte de även tiUtäppa alla 'affärsvägar, 8ft att arhetarpartiet, sedan det kommit tilI makten, ej skulle hava någon möjlighet a1.t ingå några affärsfÖrbindelser. Huru nedriga .åtgärder Finlands kontrarevolutionära borgarparti vidtagit löI' att fA folket att dö av hunger, ut.visul' en mängd av dess handlingar, som kommit i dagen. Så t. ex. nu, när Folkkommissariatets Livs- medel5avdelning gör de största ansträngningar för anskaffandc av hröd, försöker samma horgarparti med hänsynslös fräckhet att hindra all införsel av spannmål bl. a. från Ryssland. Då sålunda den 19 fehruari eLt helt tåg med 28 vagnar sJ..-ulle avgå till Finland, erhöll man oförmodadt den underrättelsen att ryska kommissarien på Kuschcleffka, anknytningsstatio- nen mellanFinlands och Rysslands jernvägaI', hade tagit säden i beslag samt returnerat den tilI ryska sidan. Folk- kommissaricts Livsmedelsavdelning vidtog genast energiska
åtgärder föI' aLt reda uI:. den förtretliga situationen, varvid kommissarien, som gjort heslaget, tillfångaLogs, och hekände han, att heslaget gjorts på föranstaltande av den störtade .senalens handelsombud, adelsmannen (Jon Herzen.
Sådant nedrigt spel haI' länge hedrivits. De kontral'evolu- tionära sky inga medel. Detta utvisar även ovannämnda
~xempel.
Kllmpand,e röda soldater! Framåt llven trots Iidandet!
Den finske revolutionäI'e arhetaI'ens blod ha1' utgjutits på slagfältet. De kämpande aI'heta1'nes hlod färga1' snön 1'00 för pl'oletal'iatets sak. Hoppet om ett ny tt liv sporraI' arhe·
tal'en tilI att Uda köld och hunger. Vi veta mycket väl hul'U det ofta vid fI'onten vaI'it brist på hI'öd, men vi hava med glädje sett, huru .mången kämpande kamrat delat den l?l'öd- smula han hart med sig med sin hungrande kamrat. Å vell ha1' det ofta inträffat, att hemmavarande av sina njugga lör- råd .. sänt vägkostpaket tili sina anföl'vallteI' vid rI'onten.! Maa.
•
har velat lätta umbärandena vid fronten rör rödgardisterna, man har velat lindra deras Iidanden. Men med bästa vilja har man dock ej kUlillat helI, avvärja den brist och de svårig-
• heter de hava aLt utstå.
Kamrater och soIdater vid fronten! E!'t blod f1yter ej mcra tör kapitalismens och den enskilda maktegarens seger, edra prövningar och lidanden i striden ländcr ej mera den bortdöende förtryckell'klassen tilI gagn, utan för sin egen, sak, sm egen framtid strider den röde krigaren~ Vad än de blodiga Mannerheimarne mä rörutsp!., vi stå självmcdvetna på vår post ooh föra vär sak framåU Förklarad och Wrädlad skall arbetarklassen med sina rödgardister gft även kval!ulla
d~gal' tilI mötcs rörvissad om att den genom den Iivskraft., som strömmar i dess ådror, slutligen skaJI viJUla en segcr.
som kommer att dana och skydda dess framtid.
Då vi sido. vid sido. skapa dessa dagars historia, mä vi, minnas, att vi gcmensamt böra lida och samlo. alla vAra kraf·
tel' tili att skingra nattons dystra mörker och bidraga tilt framhringandet av en gryendt> morgon.
V i mAste hllrda u t linda till slutet!
Införseln av livsmedel frAn Ryssland har av nere orsaker- de senaste tiderna varit ytterst ringo.. Rodan i bÖl'jan uv sistlidne Juni månad avbröto de dåvarande maktllA.Vanden~
all affärsrörelse med Ryssland och låtsade göra försök att anskaffa livsmedel vostel' ifrån. Mm erhöll ävcn smärre skcppslastel', vilka, enJigt vad man sedeJ'mera (ått Jrännedo~
om, innehöllo jörutom liIJsmedel änm, s. k. t,tillslwttsbrödkorto., uapen liU jörgörande au arbetarbefolkningen. Störstn dole_
av de livsmedel, som sålunda importerades, hamnade hort- om fronten i okända öden. Skeppslaster lossades i skärgårde_
å f1era ställen på elt dunkeltsätt. Liknande lurendrejeri hade ävcn tidigare bedrivits.
Vi stå inför en allvarsam fråg-a, Alla veto. vi hvad hungm' betyder för det revolutionära ar1etet och hul'u den inverkar på den aJlmänna sinncsstä)Tlp1ngen. Borgcrskapct försökel' på sitt gamla cyniska sätt aLt begagna sig av tillfället oca sänder bland arbetarnc hemJiga och offentliga agitatorer, vilka försöka fA tili stand oenighet. dem emellan, siigande:
!le nu själv, i ett sådant e1ändigt. tillstånd kunna endast arbe·
I.arne bringa samhället.
•
Den revolutionä.ra styrelsen har vidtagit åtgärder röI' aYVärjande av den mest påträngande hungern. Folkkommi·
sariatet har först och främst försökt a1t fA alla i laudat he- fintliga livsmed~1 5å fördelade, au arbetarne ei beh6va diJ i ,vält en entia timme lidigarc än hemvne gÖl'a det. Tili det andra haI' mao försökt atL ånyo öppna .de dörrar, som tili·
sJutits JöI' vårl land. Den j Petrogra~varande ambassadören löI' Förenta Staterna i Amerika haI' meddelat att folket i Amerika ingalunda önskar aU Finiands arbetare dö all hunger, ulnn a1t det viII göra vad i dess förmåga stAr löI' o.tt histå
OS5. I\merika har även tidigare erbjudit sin hjälp. Förliden höst lovades oss IrAn della land 60 miljoner kg säd,men vår scdermera störtade borgerliga senat rick genom sin dubbel- sinnade politik den amerikanska regeringen att tvivla på redligheten ap dess ståndpllnkt sarot på de!>s neutralitet. Mao.
berarade att den dåvarande styrclsen ej skulle röraela livs·
mcdlen opartiskt åt de hungrande arbetarne, utan möjIigen använda dem tilJ förmån föl' arbeldrnes jiender. Av denna orsak, d. v. s. mad anlcdning av den borgerliga senatens oärli-
ta
politik, Iät den amcrikanska rcgeringcn av de 60 milj. kg 8äd, som utlovats och redan transporternts tili hamnen för att avsändas tili Finland, 20 milj. kg avgå tili Frankrike och resten kvarhölls i hamnarna.Den amerikanska rcgeringens rcpresentant har avsänt tele- gram tili Amcrika med order om rörsändelse av säd tili vå:-t limd. Han haI' lovat göra vad han kan för alt sädcn skulle kornma att utdelas bland vår arbetarbefolkning.
Redan senaste höst lastades i Ryssland i och för avsän- dande tili Finland 600 vagnslaster spannmål, varav endast ett hundratal har hit nnlänl. 350 av dessa vagnslaster driva omkring i Ryssland. Atgärder hava vidtagits för att få dem .iLerförda på rätt slrAt. j\'lan har likväl erhållit>.. kännedom om, att en stor del av dem returnerats tili södra Ryssland;
en del, omkring 150 vagnslaster, har lossats, dA ingen motta- gare infunnit sig. En del Ater ligger vid de ryskn jernvägarnes anknytningsstationer. 1 självn Petrograd, varigenom spann- roMen skall tansporteras, råder orta brödbrist t. o. m. i vecko-
~a1. Man har lagt märke tili, att arbetarne i Petrograd, rastän de ej hava en brödsmula att lägga i munnen, likväl kälUla .'Iig eldade och livade av den revolutionära stämningen. De
\1'0 på revolutionens slutJiga seger och bidande den kommande
~iden underkasla de sig tåJigt umbäranden och äla sin kM oeh sina gurkor. 1 mAnga avseenden kUlUla vi lära mycket
OIY dem. Och vi vilja hoppas att del mod, den rörlröstan clen entusiasm, som vi beundra Ilos den, även skall roUästa
sig hos oss alla, som kämpa föl' uppnående QV revolutionenil slutliga mä!.
Folkkommissariatet har fått den nuvarande styrelsen i Ryssland att med allvar uppmärksamma vAI' livsmedelsbrist.
Den har lovat giva OSS verksamt 'bistånd i denna sak. Så har kom,rnunikationskommissarien, kamrat Nevsky, -herätti·
gat vårt ombud ntt å alla jernvägsstationer i Ryssland elter- rorska do för Finland 3.vsedda spamunålsvagnarna, och har han givit ordcr åt alla tjenstemän, att vid detta efterspanande giva våra utskickadc all erfol'dcr1is hjälp. Ryska röda gar- dets överbefälhavare 11al' även gIVlt order om att Röda Gar- det bör vid behov giva sitt bistånd vid spannmålsvagnarnas befordran tilI deras bestämmelseort. Ryssarna hava således lovat giva oss all den hjälp de möjligen kuuna. Vi hoppas at.t. röljderna därav i en snar framtid bliva skönjbara, men möjligt är o.t.t vi doek under denna revolut.ionskamp mången gång bliva rent av tvungna oeh svälto..
Vi veta att Sibirien är ett sädesrikt land, varifrån under krigstiden, till följd QV de på förfo.ll råkade kommunikations- rörhållandena, ingen spannmål kunnat exportcras tilI den utländska marknaden, så at.t i detta land hopats flera års skörd. Vi hava sänt egna täg för att derifrAn avhemta säd.
Om det.ta företag lyekas, då äro vi räddade.
Vi hava hört sjungas: ~Ständig gäsl är hungern i vår 00- ning.» Vi äro vana vid svält. En kamp mot hunger, elände oeh brist är ju arbetarnes Iiv från vaggan tiU graven. Sådan har ju hela arbetsklassens levnads historia varit. Det har varit en lidandets historia, men det är detta lidande, som banar oss vägen till frihet.
Därlör skola vi hoppas, o.tt arbetarne icke heller under nuvarande iörhållanden förlora ur sigte sitt höga mäJ, utaJl.
sträva att omskapa samhället, att taga om hand de av kapi- talismen inkräkt.ade förvärvskällorna, jorden och produktio- nen av livsmedel, så att do egande klasserna ej mcrn kunna dölja livsmedlen, då våra barn lida hunger. Det.ta är revolu- tionens slutliga syftemål och vi skola hoppas att vi, unde.- det vi kämpa för uppnående av detta mAl, ega kralt. att bära denna tids vedermödor och föra vår sak t.ill en slutlig seger.
Man hör någongång yttras: Vad gagnar väl rcvolutionen, då ej förhållandena därigenom förbättras. Detta är ett obe- tänksamt., förhastat yttrande. Mä vi taga i betraktande den i det föregående avslöjande sanningen, att borgerskapet lem- nade oss i arv endast elände> oc1 vi skola förstå att vi, för atl.
övervinna svårighelerna, måste bemanna. oss med tålaJllod
och!uppbjuda~våra yttel'sta krafter såväl vid fronten som i
1 ,
I
•
,
\ "
aH,'l fredliga värv. Vår kamp fordrar uthållighet av envur,
~om däri deltager. Vi måste under nuvarande interimistis!:a förhållanden med varandra dela vårt njugga brÖd. Kamra-
~er! Om ock -våra lidanden vore ännu bittrare än de i verk- ligheten äro, om ock vårt liv mången gång skulle förefalla att vara tungt och dystert, låtom oss dock djupt i vårt hjärtas mnersta inplanta den sanningen, att Finlands arbetarklass, tl'ots även de största lidanden, skall föra sin kamp tilI slutlig
~eC'el' .
•
f
\
lYOVAENLUKKEEN KIRJ,oslO
