M A R I E H A M N 1 9 0 4
Å L A N D S T I D N I N G S - T R Y C K E R I A K T I E B O L A G
I Mddendal
för inemot 200 dr sedan
Naantalin kaupunginkirjasto NPKKO
529N00734182 92,8
I Nådendal för inemot 200 år s
I Åbo Tidning den 31 januari 1904 N:o 29 var en artikel
«/Nådendal för hundra år sen« synlig. Denna ar
tikel utgjorde ett referat af en i Åbo Tidningar den 14 januari 1799 af lä
karen vid Åbo läns regemente D:r Joh.
Fred. Fåhrée införd < Underrättelse om Nådendals Brunn«f i hvilken han med
delar en redogörelse för de resultat, som vunnits vid de under 1797 och 1798 under hans ledning genomgångna brunnskurerna vid Nådendals hälso
källa, hvilken källa på hans föranstal
tande blifvit iståndsatt och upptagen till begagnande. Man verkade ännu därefter under flera år både såsom intendent och läkare vid densamma samt lycka
des årligen samla en mängd brunns
gäster till den. Ett prof af källans vat
ten blef af honom jämväl insändt till Kongl. Collegium Medicum i Stock
holm, som förklarade vattnet i Nåden
dals brunn vara tjänligt «isynnerhet för
svag mage, skörbjugg, gikt och andra krämpor, som vid våra inhemska sur
brunnar vanligen finna kraftig hjelp«.
Med anledning af denna artikel in
gick här efterföljande uppsats i Åbo Tidning den 17 och 18 februari 1904 N:o 46 och 47 skildrande denna hälso
brunns tidigaste glansperiod. Uppsatsen är till stor del byggd på anteckningar, hvilka för många år sedan af mig an
träffades på Korpogård bland böcker, som tidigare tillhört medlemmar af släk
ten Miödh.
L. W. F.
0
I HftDENDfiL FÖR IM EMOT
200 HR SEDRN
et af arkiater U rban Hj ärne i Sverige väckta varma in
tresset för de inhemska mi
neralkällorna delades äfven af hans svär
son, doktor P eter E lfving , liksom af de flesta svenska läkare på den tiden.
Utnämnd 1720 till professor i medi
cin vid akademin i Åbo, hade Elfving därförinnan åren 1705— 1709 varit in
tendent vid Sätra brunn i Kila socken i Sverige och öfver sina kurer därstä
des utgifvit en liten afhandling. Sedan akademin i Åbo efter stora ofreden den 26 nov. 1722 ånyo vidtog med sin verksamhet, tillträdde Elfving den 29 i samma månad sitt ämbete vid den
samma. Redan följande vår upptog han Nådendals hälsokälla till användning samt utfärdade, för att göra densamma känd, en «Kundgiörelse om den nys up- fundne Nådendahls Hälso-Brunn«, da
terad den 26 juni 1723 och tryckt i
Åbo af Kongl. Acad. Boktr. E rich F lod
ström . Hvarför han föredrog Nåden
dals källa framför den redan långt före stora ofreden använda hälsobrunnen vid Kuppis motiverar han i denna sin kun
görelse på följande sätt: «Sedan jag be- fant den wid Åbo Stad belägna Cupis mineral Kiälla bestå, i anseende til sitt mineraliska ämbne, af en alt för mogen Järnacktighet, ett gröfre Swafwel och en alt för ringa Syrlighet, aldeles efter de af Sal. Professoren och Doctoren Val ler i us gjorde och til Högwälborne Landshöfdingen Herr H jär ne inskic
kade profwen, har jag, som öfver 20 Åhr förestådt Bruns-Doctore beställnin
gen wid Kijhla, Wijksberg, Wårby och andre Hälsobrunnar, ingen möda haft ospard, at sedan jag hijt til Finland ankom, här i Landet uppfinna något godt och tilförlåteligt Hälso-Wattn, så til min egen, som andras wid de Swän- ska Hälso-Wattnen nu mera wahndes tjenst och nytta. Detta mitt goda up- såth har Gud i så måtto wälsignat, at jag wid pass en half Fierdedels Mihl ifrån Nådendahl på en ganska ange- nähm och liuflig ort funnit en mineral Källa, som til sin mineraliska halt är
9
af en mindre grof Järnacktighet, och håller ett subtilt Swafwel och nog Aci- dum eller Syrlighet: Hwarföre det i hast til stor quantitet, utan gravation kan drickas, är genomträngande och snart afgår. Om detta Wattens Halt tänker jag (wil Oud) mig utförligen ut
låta, när den Aldrahögste förlänar migh en stadigare hälsa och min Bruns Cur är ändat.« Därefter anföres att detta
«Hälso-Wattnet är godt och nyttigt för dem, som beswäras af hufwudwärck, Halfwa- eller hela Slag, Ryckningar, ögonsiuka, Catharrer, Andefång- och Bröstwärck af slem och Skiörbiugg för
orsakad, Hierte-klappning och -ängslan, Magesiuka, Matkar, Miältesiuka, Skiör
biugg, Fråssan, inwärtes begynnande obstructioner, Guhlsoot, Månads räk
ningens orichtighet, hwita Flussen, Po- dagra och Qickt, Convulsioner och Krampen, at jag flere sjukdomar eij må upräkna.«
Kungörelsen slutar med följande till- kännagifvande: «Jag hafwer med några andra nu i 3 Weckor brukat detta Hälso wattn, Gudi ewinnerligen ähra, til min fromma och nytta. Den som finner en Bruns Cur wara sig nödig
10
kan för den skul här i Nådendahl finna ett säkert Hälso-Wattn, som under Röth- månaden kommer af åthskillige at bru
kas. Med det som behöfwes för Bruns- Giäster kan en hwar här blifwa be- tjenter.«
Under 1723 bivistades kuren af föl
jande förnämligare brunnsgäster:
Hr Häradshöfding Longe.
Doctor Elfwing med 3 barn.
Hr Professor Gabr. Juslenius.
Hr Probsten Wallenius.
Fru Probstinnan Looskiöld.
Jungfru Wallenia.
Hr Professor och Rector Ross.
Fru Professorskan Pihlman.
Studiosus D:nus Siurenius.
D:nus Ulsing.
2 D:ni Ross.
Jungfru Brita Miöd.
Madame Hattus.
Jungfru Susanna Leporina.
Hr Pastor Sadenius.
Madame Sadenia.
Mons:r Sadenius.
V. Pastor i Reso Hr Joh. Sollenius.
1724 lät prof. Elfving trycka «Korta Anmärkningar öfver Nådendahls Hälso-
11
Bruns-Cuur Åhr 1723«, hvilka han de
dicerar till d. v. landshöfdingen i Åbo, baro#n O tto R. U xkull, tillika anhål
lande, att han «behagade med ynnest och bewågenhet denna Nådendahls Hälsobrunn anse, hägna och i godt stånd förhielpa til denna Landsortens förmohn och deras hjelp och fromma, som detta Hälsomedel af nöden hafva«.
Han inleder dessa anmärkningar med några reflexioner öfver allmänhetens be
nägenhet att vilja underskatta det, som finnes i eget land och endast anse det för godt, som är kommet från Frank
rike och Tyskland. För att ådagalägga det oberättigade i ett sådant betraktelse
sätt, finner han sig föranlåten att «up- tekna en eller annan anmärkning af den härliga och önskeliga wärkan, som detta Nådendahls Hälsowatn, genom Guds wälsignelse gjorde förledne Som
mar hos dem, som då det första gån
gen brukade«. Härefter följer en be- skrifning af 6 sjukdomsfall, vid hvilka hälsovattnet blifvit användt med goda resultat. Anmärkningarna afslutas med följande hymn:
TIL N Å D EN D A H L.
Ho! har wäl nån’sin trodt? ho! har wäl kunnat täncka?
At lyckans blinda glantz, så oförtänckt skull bläncka
På dig, o! Nådendahl med ett så önsk- ligt zir,
At du för Finland nu en hälsohem- wist blir,
Sehn wett och flit bracht upp hos dig en dyrbar kiälla, Hwars Hälso-ådrar syns uhr diupa jor
den wälla,
På en så angenähm, så täck, så fager Som nånsin gifwas kan. Slijkt hafwer ort,
himlen gjordt.
Jag spår det lyckans wind lär swårhets dimban drifwa Och knappa lefnan din en bätter in
komst gifva.
Des skattar jag med fog, dig lilla Nåh^idahl säll:
Hälst när du förmåhn slijk, wet bruka rätt och wähl.
Tillika insände prof. Elfving till lands- höfdingen en anhållan «att till Nåden- dahls Brunn Curens befordring samt
• 12 •
giesternas bibehållande, genom wisse Personer få upkiöpa låta, hwad som berörde giester till sitt Lijfsuppehälle oumgängeligen behöfwa«, i följd af hvilken anhållan landshöfdingen, baron Uxkull den 4 juli 1724 utfärdar till
stånd för «Rådmännerne där i Nåden- dahl Jacob P eh rso n H irfw o samt O lof M iödh, så lenge Brunn Curen påstår, obehindrade ifrån Landet hwarje- handa förfriskning, som bemälte Hr Pro
fessor och Doctor utnämnandes warder, att upbringa och åter emot betalning till Brunngiästerne afsättja.«
l maj 1724 inköptes af borgaren i Nådendal H in d rich Läxy ett ny upp
hugget hus «med takwed och språttar«
samt från Nådendals prästgård en gam
mal stuga, af hvilka «efter högachtad Hr Häradshöfdingen Longes goda och berömliga föranstaltande och Hr Tull- nären Miödhs*) goda och flitiga bear
*) Tullnären Miödh och den tidigare nämnda rådman Olof Miödh äro samma per
son. Han afled i Åbo 24/5 1750 vid 66 års ålder och begrofs i Nådendal. Han be
nämnes då f. d. tullinspektor. Af hans söner blef Abraham prost i Nagu samt O lof rektor för trivialskolan i Helsingfors och sedermera prost i Orimattila. En dotter Bri- gitta blef gift med professor Isak Ross.
• 13 •
14
betande« ett brunnshus uppfördes och en bro lades öfver bäcken därinvid.
Kostnaden härför utgjorde 112 Dal.
kopp:mt, af hvilken summa 100 Dal.
«emot förbemälte Hr häradshöfdings och Hr Rådman Hirwos Caution« lå
nades af Nådendals kyrkokassa. Den 3 juli var brunnshuset färdigt, med un
dantag af dörrlåset, som insattes den 6 juli. Den 14 juli «drogs bron öfver åhn«. «Så åtog Doctor och Bruns- gästerne sig berörde penningar effter hand till Kyrkan att betahla af de me- dehl, som Brunnsgästerna åhrligen, ef
ter behag och tillstånd därtill samman- skiutandes warder; emedan denna om- kåstnad allenast till deras Commoditet giorder är«. (Bland brunnsgästerna in
samlades sålunda för detta ändamål un
der år 1724 22 Dal. 8 öre k:mt, 1725 49 Dal., 1726 26 Dal., 1727 28 Dal.
22 öre k:mt).
1724 begyntes brunnskuren i juni och slöts den 15 augusti. Följande per
soner finnas antecknade som brunns
gäster under detta år:
Fru Camrerskan Swahn.
Jungfru Swahn.
Fru Räntemästerskan Hagelin.
15
Doctor Elfwing.
Studiosus Samuel Elfwing.
Hr Probsten Wallenius.
Fru Probstinnan Looskiöld.
Jungfru Wallenia.
Jungfru Cajander.
Studiosus D:nus Cajander.
Hr Professor Fahlenius.
Hr Professor Alstrin.
Fru Professorskan Alstrin.
Hr Häradshöfdingen Longe.
Hr Sekreteraren Sam. Forseen.
Rector, Hr Professor Sam. Schultheen.
Hr Rådman Hirwo, des k. hustru och Cajsa.
Madame Hilo.
Madame Hattus.
Hr Öfvercommissarien Hultheen.
Hr Pastor i Rimito Salmenius.
Hr Pastor i Pyhema Malmenius.
En Borgare från Nystad.
4 stn från Mouhijervi.
Hr Professor Ross.
Fru Professorskan Ross med 2:ne sönner.
Fru Hofrättsrådskan Quenzell.
Hr Assessor Ingelet.
Madame Schultz.
Jungfrun med Mad. Schultz.
16
Hr Pastor Sirenius.
Walb:ne Hr Lagman Carplan.
1725 den 13 maj utfärdar prof. Elf
wing ånyo en tryckt kungörelse, i hvil- ken «gifwes kunnigt, at man är sin
nad, wil Gud, den 20 nästkommande junii öpna Bruns-Curen wid Nåden- dahls Hälsobrunn. Skolandes De, som sig der infinna, med Maat och Dryck samt andra wid en Brunnskur anstän
dige och tarfwelige förnödenheter blifwa uppwachtade hos twänne Herrar Råd
män, som den syslan sig åtaget hafwa.
Om Logementer eller Husrum kan man skrifwa Tullnären och Rådman Her O lof M iöd til, hvilken der om dra
ger behörig försorg. Anmärkningarne öfwer 1724 åhrs Märkwärdige Bruns- Cur, hvilken lyckeligare för många geck för sig, än de förmodade, skola V. D.
inom en månad genom Trycket ut
komma och der Gud Lif och Hälsan förläner i Höst en Disputation om denne Hälso Bruns egenskaper uthgå.« (Emel
lertid hafva hvarken anmärkningarna eller disputationen veterligen blifvit tryckta).
Brunnskuren begyntes den 23 juni och slöts den 21 augusti, «hwarvid
fölliande Högförnähme och förnähme Brunnsgäster, effter ankomsten anteck
nade, sig infunno:
Hr Probsten, Magister Rusk från Te- nala.
Hr Probsten, Magister Jer. Wallenius.
Fru Probstinnan Loosköld.
Jungfru Wallenia.
Hr Gustaf Pachalenius från Wirmo.
Fru Camrerskan Sandelhielm.
Jungfru Swahn.
Hr Pastor yEmilaeus från Hallico.
Fru Didron.
Dr Elfwing, med 4 sine anhörige.
Hr Professor Fahlenius.
Hr Commissarien Haackman.
Högwälborne Hr Baron Wrede.
Högwälborne Hr Grefven och nu
varande Reg. Acad. Aboensis Rector Illustris Hr Claudius Ekeblad *).
*) Denne grefve Ekeblad, som seder
mera (1770) blef kansler för Abo aka
demi, var vid nu i frågavarande tid 17 år och inskrifven som student vid akademien i Åbo. I afseende å det högst anmärk
ningsvärda förhållandet att han samtidigt d. ä. 1725—1726 var »rector illustris» vid samma akademi anför professor Carl v.
Bonsdorff i Carpelans Biografiska hand
bok sid. 503 följande: »Det var första och sista gången en »rector illustris» fört spi
ran i Åbo konsistorium och förhållandet
• 17 •
18
Hr Professor Hasselbom.
Hr Häradshöfdingen Longe.
Wälborne Hr Assessor Clas Jäger- skiöld.
Lectoren Magister Peldan.
Magister Sepelius.
Handelsman Hr Rungeen.
Handelsman Jernberg.
Hr Professor Sam. Schultheen.
— som icke var lika ovanligt vid andra universitet — finner sin förklaring i de aka
demiska fädrens förhoppning att genom valet af den ungeogrefven, hvilken vid denna tid anländt till Åbo dels för studier dels för att tjänstgöra vid hofrätten, vinna en gynnare och förespråkare i hans fader riks
rådet Ekeblad. Såväl konsistorii protokoll som en af Ekeblad förd (och i k. biblio
teket i Stockholm förvarad) dagbok vittna om, att den sjuttonårige rektorn tog sin sak på fullt allvar och att han icke skydde de mångfaldiga omsorger uppdraget med
förde. Vid särskilda tillfällen uppträdde han i Åbo såsom latinsk festtalare, bl. a.
vid invigningen af det nyreparerade hof- rättshuset, då han höll en »icke mindre berömmeligen sammanfattad än anstände- ligen framförd» oration De justitia princi- pum gentiumque hyperborearum. Efter ned
läggandet af rektoratet erhöll E. af pro- kanslern biskop Witte det vitsord, att han
»det akademiska rektoratet nu i ett års tid med alles största loford och en ogemen åhoga för allt det, som till studiernas be
främjande samt befordran till ett sällare tillstånd för denne akademien kunnat gö
ras, högst berömmeligen förestått».
19
Fiskalen Wallius från Åbo.
Hr Medelplan.
Fru Capitainskan Ridderström.
Mons:r Ritz.
Mons:r Peter Folin.
Mons:r Wetterhoff.
Mons:r Martinius.
Madame Hilo.
Hr Capitein Kanik.
Madame Hattus.
Hr Pastor Johan Sirenius.
Jungfru Miöd.
Hr Olof Miöd.
Wälborne Fru Majorskan Kahnhielm.
Jungfru Lifman.
Fru Professorskan Schulteen.
Jungfru Schultheen.
Mons:r Ross.
Borgaren Hindric Hindricsson frän Nystad.
Arrendatorn Hr Olof Warell.
Hr Gustaf Kirckheim.
Handelsman Hr Carl Märten *).
Hr Anders Collberg.
«Utom desse infunno sig 25 fattige ifrån åtskilliga orter, uthaf hvilka stör
*) Fader till Eva Merthen, hertiginnan af Finland.
20
sta delen befunno sig ganska wähl, och gingo glade och förnöjde här ifrån, prisandes Gud och berömmandes detta hälsowatns goda wärkan.« — Apote
karen i Åbo Jo n as S y n n erb erg upp
vaktade med medikamenter. Drago
nen A braham Palm tjänstgjorde som brunnsmästare.
Den 16 maj 1726 finner professor Elfwing nödigt utfärda följande tryckta tillkännagifvande: «Såsom Hedersamt folck ifrån Åbo och Nådendahl tillika med D. et Prof. Medic. Elfwing be
funnit rycktet, som wore Nådendahls Hälsobrunn så uttorkat, att der eij skulle wara mera watten at til gå etc. wara ett, antingen af någon enfaldig eller obe- tänckt heller ock någon missgynna- nande först uthfördt, blott löst och ogrundat utspridande; Altså blifwer så
dant här medelst icke allenast kunnigt giordt, utan och wid handen gifwit, at Hälso-Bruns Curen der sammastädes begynnes, wil Gud, den 5 nästkom
mande Junii och warar till Julii Månads slut. Försäkrandes man at Dhe dit an
ländande skola med Huusrum, uppe
hälle och andre, Brunsgäster anstän
dige, förnödenheter försedde och upp-
21
waktade blifwe. Man har redan i desse dagar funnit hos en och annan, som sig betiener af Hälsowattnet, dess wäl- bekante och goda wärkan.«
Brunnskuren vidtog detta år den 5 juni. När den afslöts finnes icke an- fördt, men under densamma, den 30 juni, afled professor Elfwing hastigt af slag. Följande brunnsgäster hade emel
lertid begagnat sig af kuren vid källan:
Wälborne Hr Öfversten Gyllenlod med Wälborna Fru Öfverstinna.
Wälborne Hr Capitein Levenhult.
Wälborne Hr Öfwerstelieutnanten Blum med Wälborna Fru Öfwerste- lieutnantska.
Hr Probsten Rusch.
Hr Pastor
JE\me\xus.
Hr Rector Degerman.
Hr Landzsecreteraren Malm.
Hr Lectoren Magister Peldan.
Hr Handelsman H. Rungeen.
Fru Probstinnan Loschiöld.
Hr General Majoren Bilsteen.
Hr Öfverste Lieutnanten Taube.
Hr Regements Fältskiären Löngreen.
Hr Häradshöfdingen Petter Longe.
Hr vice Häradshöfdingen Wijkman.
Hr Commissarien Wiens.
22
Hr Assessoren Wallwijk.
Hr Assessoren Ingel et.
Hr Magister Wallenius.
Jungfru Wallenia.
Assessoren Wallwijks lilla Jungfru dotter Ulrica Wallwijk samt barns Prae- ceptor N. Törn eros.
1727 synes icke någon särskild brunnsläkare hafva funnits, men det oaktadt vidtog brunnskuren den 16 juni med följande brunnsgäster:
Fru Camrerskan Sandelhielm.
Jungfru Marg. Swahn.
Hr Camreraren Hans Swahn.
Hr Befallningsman Daniel Rönberg.
Wälborne Hr Johan Gripenstedt.
Hr Rådman Jacob Hirfwo.
Jungfru Ulrica Wallwijk.
Tullnären Olof Miödh, dess son O.
Miödh, item dotter Brita Miödh.
Jungfru Anna Helena Merthen.
Härmed var detta skede för Nåden- dals hälsobrunn ändadt. Den öfver- flyglades nu af Kuppis hälsokälla, som af Elfwings efterträdare professor H er
m an D ied erich S p ö rin g återupptogs till begagnande omedelbart efter hans
23
ankomst till Finland (1728). Denna källa hade redan på 1680-talet uppta
gits till begagnande af prof. E. T il
lands och förtroendet till dess vattens hälsobringande kraft var stadgadt och stort såväl under hans, som hans efter
trädares tid, till dess den under stora ofreden öfvergafs och efter krigets slut till en början fick vika för Nådendals hälsobrunn. Sedan emellertid prof. Spö
ring ånyo bragt Kuppis källa till an
seende, förlorade Nådendals källa mer och mer sitt renommé. Den användes visserligen allt framgent af inbyggarene i Nådendal och af andra i trakten bo
satta personer, men någon särskild brunnsläkare fanns icke vid densamma förr än F åhrée åter bragte källan till heders.
£ 2 2
NAANTALIN KAUPUNGINKIRJASTO
5 2 9 N 0 0 7 3 4 1 82
