• Ei tuloksia

Ett mystiskt manuskript om Gustav II Adolfs död · DIGI

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "Ett mystiskt manuskript om Gustav II Adolfs död · DIGI"

Copied!
8
0
0

Kokoteksti

(1)

HELMER WINTER

ETT MYSTI SKT MA N U S K R I P T

OM G U S T A V II A D O L F S DÖD

(2)

Titelbladet tili Hans von Hasteldorffs mystiska manuskript. De nedersta tre radema innehaller anteckningen: ” Nota bene. Denna

avskrift är av grevens av Wasaborg hand.”

(3)

F

ö r ett k v a rtse k e l sedän h am na- de h än delsevis i G u sta v A d o lfs stad, N ystad , ett litet prydligt, ty sk s p rä k ig t m a n u sk rip t. T iteln , ek riv en m ed s irlig ty sk piktur, lyd er i svenslk öv ers ä ttn in g :

” D en vid tillfä lle t n ä rv a ra n d e H a n s v o n H a s t e l s d o r f f s

b erä ttelse om den i m in n et g lo rw u rd ig e K o n u n g G u s t a v A d o l f s

fr ä n fä lle .”

E n in tressa n t n ot n ed erst pä ti- telblad et p ä stär att a v sk riv a ren av det u rsp ru n g lig a a k ts ty ck e t skulle va ra G u sta v I I A d o lfs son, g rev en av W a s a b o rg . (N .B . D iese A b s c h r ift ist aus des H erren G ra fen s von W a s e b u r g H a n d e n ” ).

— E n jä m fö r e ls e m ed a n d ra be- va ra d e stilp rov a v G u sta v G u sta vs- so n h ar visserlig en inte an sä lä n g e k u n n at b esty rk a iden titeten.

Ic k e h eller pa p p erets k v a litet el- ler va tten stä m p el h ar k u n n at a v- g ö ra m anuskriiptets älder ooh h ärsta m n in g. Ä ven livd ra b a n ten H a s te ls d o rffs p erson a lier h ar fö r - b liv it okä n d a , o c h i sin d ig ra b io ­ g ra fi ö v e r G u sta v A d o lf pästär A.

C ron h olm att den apokryfisike H as- te n d o r fs ( ! ) b erä ttelse b lev kä n d fö rs t dä den öv e rrä o k te s tili K a rl

X I I . B erä ttelsen h ar a lltsä i a lla fald en rä tt a k tn in g sv ä rd ä lder, m in st ca 250 är.

H

astelsdorfifs fram stfälln ing h a r i v a rje f ali in tresse fö r lä- s a rn a sä tillvida att den m ed syn- n e rlig v ä im a o m ta la r halkkapeli- tern a s b e d r ifte r i frä m m a n d e land.

D en k orta in ledn in gen , s c m n ä m n er de s e g e rrik a fä lttä g e n i D a n m a rk , M os k v a o ch P olen , ef- te r fö ljs av m e d d e la n d e t om G us­

tav A d o lfs utmarscih tili T y sk la n d , dit hän g en om tr ä g n a b ö n e r h ade ka lla ts av v ä n n e rn a tili det ren a eva n geliu m . I Jesu n am n tä g a d e k on u n g en m o t k e js a re n o oh - en ligt H a s t e ls d o r ff — b ö n fö ll T y sk la n d m ed tä ra r om ly c k a o ch m e d g ä n g f ö r G ustav. D en 29 o k - tob er 1632 b erä tta s k on u n g en h a sa gt tili sin b ik tfa d e r : ” J a g ser, a tt G ud läter o ly ck a n d ra b b a m in arm e, ty m a n n a rn a fö r s k ju t a H o - n om , o ch Iita o ch fö r tr ö s t a en dast pä m ig ” .

N ä g o t sen a re sam lae fien d en i n ärh eten a v Liitzen , dit ä ven Gus~

ta v Adolif a n lä n d er m ed sinä

^svenslkar o ch f in n a r ” . S n a bb t o rd n a r hän ” a rm a d a n ” o ch u tsä n -

(4)

4

der fin n a rn a pä v ä n stra fly g eln . K o n u n g e n ä m n a d e ej g ä tili strid d en n a dag, m en a n n orlu n d a h ade G ud bestäm t.

E n tä t t jo c k a tä ck te s la g fä l- tet v id L u teen sä a tt m a n k n a p p t ku n d e se va ra n n , da fö rtru p p e rn a k lo ck a n ä tta u p p tog striden. F a st- än fie n d e rn a in te ville träd a u t pä fältet, h ad e de d o c k fö-re stri- d en s u tb ro tt u teänt span are. M en d et ville fin n a rn a ej tillstä d ja ( ” die F in n en w olten das n ich t per- m ittire n ” ). I sin n öd ville fie n ­ d ern a red an d ra eig tillb ak a , m en da g ic k fin n a rn a tili a n fa ll ( ” a b er die F in n en fin g e n h ier an m it zu c h a r g ir e n ” ). V ä n n e r ooh o v ä n n er b le v sä sa m m a n b la n d a d e i t jo c - kan, att det b lev o m ö jlig t fö r fie n - d en att d ra sig u ndan. D ä de k e js e r lig a dessu tom h ad e fä t t h jä lp frä n fä ltlä g ret, b ö r ja d e de p ä fu llt a llva r g ä tili o ffe n s iv .

D

ä ila r en fin s k o f fic e r att b erä tta fö r k on u n g en , h u r tru p pen h ade det. K o n u n g e n g a v dä s tra x sin a v d e ln in g en m a rsch - ord er, sä a tt h än sk u lle b istä si­

nä fin n a r ( ” dass er sein e F in n en k on te s e cu n d ir e n ” ). O oh sä fo r t- g ä r fin n a rn a s s eg ertä g , de trän- g e r fien d en tillb a k a tili lägret, de e rö v ra r g e n o m öv e rru m p lin g k a - n on ern a pä h ög ra flygeln . F a stän m a n spilla n är stor, ä terlä m n a r de ej sitt byte, ooh dä de fä r biständ, b ö r ja r eld g iv n in g en pä n ytt m ed än större iver.

( ” die F in n en v e rfo lg te n den F ein d in sein L a g e r

die S tiick in d er E il auif

den necihten F liig e l sie w eg n a h m en

— sie bleiben beetehen, den P ost ele n ich t verliessen b is sie k riegten S u ccurs, da g a n g

w ie d e r an ein S ch iessen ” .) F e m m a n — b erä tta r H astels- doriff vid a re — h örd e tili k on u n g - ens svit, n är de red tillb a k a frä n de v ä ra s lä g er fö r a tt delta i fö r- fö lja n d e t a v fien d en ooh fö lja m e d strid en s gä n g. T v ä av dem sände k o n u n g en m ed ord er tili fin n a rn a , att de inte eä s k a rp t skulle trä n g a in pä fien d en ( ” Z w o s ch iok te d er K ö n ig m it O rdre zu den Finnein sie s oi lein n ich t s)o h art a u f die F ein d e d r in g e n ” ).

D essu tom h örd e tili sviten ,7en h ö g h e rre ” vars nam n H astels- d o r ff ej vill näm na, fastä n det är a llm än t b e k a n t i T y sk la n d . F em - ite m a n v a r b erä tta ren , H a n s von H a s te ls d o rff, ku n gen s v ä lb etrod d e följe e la g a re , v ä lb ek a n t m ed orts- lo k a litetern a i nejden .

N

ä r tjo c k a n vid 9-tiden n ä g ot 'hade lättat, m ä rk te k o­

n u n gen att m ä n g a fin n a r hade stu pat, v a rv id h än f ö r s ig sjä lv m en a d e att de h ade v ä g a t n astan f ö r m y c k e t ( ” — da blieb der K ö ­ n ig w a r, viel F in n en w aren g e s ch la g e n ” ). B eteok n a n d e n o g fö r k on u n g en s fa d e rlig a om s o rg b e rä tta r H astelsdorfif a tt h än vän - lig t fr ä g a t en h a k k a p elit om h an s tillständ. ( ” M ein Sohn, w ie stets m it d i r ? ” ), v a rtill den d öen des sv a r lyd d e: nJ a g skulle vilja , m en ja g o r k a r ej m e r a ---. (^ Ich w olt, d o ch kan ich nicht, m ein lieb ster K ö n ig , m e h r.” ) M ed dju p

(5)

Schwedenstein — ” sveiiskstenen” — rest pä slagfältet vid Liitzen, pä den plats där det heter ati G u sta v II A d o lf föll.

(6)

6

rörelse ser k on u n gen m ed vilk et sin n ela g de fin e k a k rig a rn a h ar k ä m p ä t f ö r segern . ( ” H ie r ist der Stredt, d ort iät die C ro n e ” , lyd er k o n u n g e n s ord .)

S trid sv im let tilltar. E n k a n on - ku la fä ller H a s te ls d o r ff tili m a r- Iken, slär av ena b en et pä h on om och d öd a r hästen. H än fö rs tä r att livet ej m era är m y ck e t värt.

D a k on u n g en h ar rid it vidare, k n a p p a 50 s teg frä n den särade, s k e r illd ädet — fö rrä d a re n s k ju . ter ned h jä ltek on u n g en . ( ” G usta- vus ritt weiiter f o r t k a u m fiin fz ig S ch ritt von m ir, da blieb der H elt ges ch o ss e n von ein en V errä th er

— dass s a g ich d ir ” .)

E

n s id o n o t i m a n u sk rip tet näm - n er illg ä rn in g sm a n n en s nam n.

” Ä r 1632 den 6 n ov em b er k lo ck a n 9 pä m o rg o n e n stu p a d e G u sta v A d o lf fö r en ku la i h u v u d et och nio sä r i krop p en , d räp t av F ra n z A lb erth , h e rtig a v Sach sen-D au en- b u r g .”

N o g g r a n t b esk riv er H a s te ls d o rff h u r k u n gen ick e f ö r b lo d e t som rann i a n eik tet (kunde m ed sin p is tol tr ä ffa lön n m örd a ren , hur k o n u n g e n s h äst v re d s ig pä m a r- ken, o ch h ur k o n u n g en slu tligen lösgjoirde s ig frä n sadeln sa m t hur m ördaren -h ertigem pä n a g ot av- stä n d ä s a g hans d öd sk a m p o c h tili och m ed h örd e förlä te ls e n s 3rd frä n den ä d les lä p p a r o c h slu tligen red sin vä g, lä m n a n d e den döon de pä slagifältet.

R ä tt frä m m a n d e o oh uppdiiktat veirkar H a s te ls d o r ffs pästäen de om ett re lig iö st fä r g a t ” fö r o r d -

nanidie” , som k on u n g en h ade hun­

n it u tsä ga at de i n ärh eten lig- ga n d e särade. I stäJlet n äm n er m a n u sk rip tet in tet om pagen Leu- b elfin g , som a n n orstä d es om ta la s som k on u n gen s sista h jä lp a re.

U a s te ls d o r ff pä stär att hän

a ld rig sk a ll glä m m a k o­

n u n gen s b lo d ig a svärd, dräkt, sa- del och gä n ga re, a ld rig fö r g ä ta h an s d öd s d a g den 6 n ov em b er vid L u tzen . M ed s 'n egem d ö d vill hän beikräfta sin berättelse. F ö r att slu tg iltig t b ssty rk a dess rik tigh et, fö r tä lje r hän h uru m an frä n en stoir sten pä s la g fä lte t lätt kan ä te rfin n a stället där k on u n gen stu­

pade. Ha,n rita r tili och m ed en sfldss m ed sk a la ö v e r död splatsen in vid v ä g en o c h d ik esg ra v a rn a . O m vi ön sk a r n ä rm a re b estä m m a s tä llet sk a ll v i vid sten en v ä n d a oss m o t L u tzen, biinda ett sn öre vid st en en o c h u tm ä ta 48 alnar o ch vid a re 36 a ln a r ät vä g en tili, dä kan in tet m iss ta g uppsta, heiter det. — E n lig t a n d ra u p p g ifte r stu ­ pade k on u n gen 40 ste g frä n stället, dä r hans liv v a k t J a co b E rik sson reste den sä k a lla d e ” S ch w ed en - steiin” . — V id a re p ä stär sig H as- te ls d o r ff ha sett h uru tre a v dem , so»m h ade u tsänts att söika ku n gen s 1’k , fa n n det o ch fö rd e det tili den n ä rb elä g n a k y rk a n i M eu chen , mem n ä g o t v id a re k a n Ihan ej b erättä, dä hän svä rt sä ra d forsla d es tili Iilitzen. D ä r hade H a s te ls d o rff se­

dän p ä fö lja n d e 16 ju n i eg en h ä n d ig t u n d e rte ck n a t sin sam nfärdiga be­

rättelse. ( ” D ieses ist alles w ahr, w a s ich hab h ier geschriebem , w eil

(7)

Manuskriptets planritning över den plats där Gustav II Adolf stupade. Nederst stenen och groparna vid vägen. Överst pä ett avsfcänd av 48 alnar dödsplatsen. Tili höger den plats däir Hastelsdorff fick

benet avskjutet.

(8)

8

ich dieses alles selb st haibe m it m ein ein A u g e n ges etoen, u nd m it m e in e r eigen H a n d aibgem essen” .)

H

ur fa n ta s tis k v i än m a anse H a s te ld o r ffs b erä ttelse, m ö - te r v i d ä r d o c k jä m s id e s xned h ö g värd esättn iing a v h akkapeliiternas

m o d o ch bedriiftetr, sairnna stora ooh d ju p a b eu n d ra n o ch h ö g a k t- ninig, som sitädse Skall le v a o ck s ä h os oss i F in la n d , h os de tro g n a k rig a rn a s e fterk om m a n d e, in fö r m in n e t a v troshjältem , den store fä lth e rre n o ch F in la n d s v ä lg ö ra - r e G u sta v I I A d o lf.

ÄBO 1959 — ÄB O T ID N IN G S OCH TR Y C K E R I A K T IE B O L A G

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

Kantin jälkeinen filosofia kuitenkin hukkaa hänen avaamansa mahdollisuuden alkaessaan tarkastella tietävää tietoisuutta vain tietävänä ja sivuuttaessaan perus- tavat kysymykset,

Grundvattenområden i naturtill- stånd och restaurerade grundvatten- områden av klass 1 och II är områden där det enligt kriterier i vattenlagen och marktäktslagen har

Oni- kring den 21 blev clock vädret mildare och bestämdes ända till månadens slut av ett högtryck över Nord-Europa, var - vid dock den 24 och 25 vädret övergående

Vid skogsbrynet, på en högst 5 m bred zon, delvis bakom den vita dynen och som en fortsättning på den finns kråkbärsdyntuvor som höjer sig högst en halv meter över omgivningen. Ett

30 § i den gamla vattenlagen, där det sägs att om uppslamning, ett grund eller en annan jämförbar olägenhet vid nyttjandet av ett vattendrag är till förfång för någon, får

Barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare ska framlägga en utredning över förutsättningarna för mer omfattande rätt till småbarnspedagogik om de anhåller om en plats

i lagen om elev- och studerandevård ändras så att den kommun där läroanstalten är belägen alltid svarar för att de studerande vid läroanstalter som ger

Ett offent- ligrättsligt institut för arbetshygien tog vid efter det privaträttsliga arbetshälsoinstitutet den 1 juli 1978 genom lagen om institutets för arbetshygien verksamhet