Rationalbokbandcln i Ilbo fl.B .
S lo tts q a ta n 16 I L A O ERtiilreselektyrlam p- Celcfon 5 6 0 lig Finsk, Svensk, Tysk
och Engelsk litteratur. —
K artor,vägvisare, plansch- flUB verk och postkort från Åbo T T och det övriga Finland.
FULLSTÄNDIG PAPPERSHANDEL
m
■ f i ! i iii i< ) i i) ii iii iii ii i) in in iii iii ii ia 'ii n B ! ii; ! ii ! i 'ii ! iii iin i ii a i iii iiM i ii iii i) ii{ iii ii iii t i iu i n i! l
Hotel Standard
M oderna resanderum till b illigaste priser!
F örstk lassig restauration!
Luftig Biljardsalong och Am erican Bar
recommenderas!
11 I I 11:11 I I i1:11 I I H i l l l l l l i l l l l l l l l l l ■: 11''I -!I :;11:1:i1.11111;1111!'I :!I :i I i I
W A T ^ l P A T P I A ÅBO, H u m legårdsgatan n:o 15, Telefon 11 48 n V / I U r n i l X I f l REKOMMENDERAS. - H otellet förfogar över 37 propra, gediget m öblerade resan d eru m , m ed elektrisk belysning, hiss m. fl. m oderna bekväm ligheter, till priser 2:50—7 m k. — Med hotellet åro ea förstklassig m atsal och café förenade. AXELINA STARCK.
» I T - o c h A R T I S T M A T E R I A L E E R
Finska Färg & Fernissfabriks A.-B.
Åbo filial Stora Tavastg. 32 (vid nedre bron). Telef.
Turun Sanomät
K o n to r E r ik s g a t a n 12 T e le f . 3 7 4 & 13 01 ;
F ö r m å n li g a s te a n n o n s o r g a n f ö r Å b o & S y d v ä s t r a F in la n d ; j
F O L y T y p o s BOKTR YCKERI
KÖPMANSO. 1 TELEFO N 14
BOK-, ILLUSTRATIONS-, MER
KANTILT- & TIDNINGSTRYCK
Eget Klischeanstalt
B ä g o i s a r t g r n o m jflbo
UTGIVEN AV
TURISTFÖRENINGENS I FINLAND
ÅBO FILIAL
T U R K U
1 ^
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Å b o ...sid. 3 Ankomst till Å b o ...7 Hoteller, restauranter och k a f é e r ... 7 Transportm edel, post, telefoner, telegraf m. m. „ 7 Läkare, tandläkare, apotek, b a d ...9 Konsulater o. polism yndigheter '... 9 Vad en främling bör se i Å b o ... » 1 0 Åbo förnämsta s e v ä rd h e te r... » 1 4 Utflykter i grannskapet av Å b o ... 21
Åbo, B oktryckeriet Poly ty p o s. 1913.
Åbo.
Åbo, beläget på 60° 27' nordl. bredd och 22° 16' 36" ostlig längd med en tids
skillnad från Greenwich av 11. 29 m. 6,4 sek., ligger på sydvästliga kusten av den finska halvön, där den liksom sträcker sig längst ut mot Europas stora kulturländer. Genom staden flyter Aura å, och utanför densamma breder sig mot väster och söder en vid
sträckt skärgård, med månggrenade far
leder, blånande fjärdar och välodlade, blomstrande bygder. Själva staden är se
dan gammalt känd för sin naturskönhet.
Terrängen är mycket kuperad, husräckorna avbrytas av stora parker, och höjderna äro sommartiden klädda i den lummigaste grön
ska. Och de många minnesmärkena från dagar, som flytt, skänka staden en egen stämning.
Ingen urkund förmäler om den tid, då Åbo skul
le grundlagts. Redan långt förr än Finlands egentli
ga historia tar vid, fanns på en landtunga, som bildas av de båda åarna Aura och Vähäjoki i St Marie soc
ken några kilom eter norr om den nuvarande staden, en betydande handelsort. År 1198 om näm nes denna i den finska biskopskrönikan som ,Å bo", som detta år brändes av novgoroder och karelare. Till sin nu
varande plats flyttades staden på tolvhundratalet, och till dess skydd uppfördes på Aniniemi klippa vid Au
ra ås utlopp ett fäste av sten. Detta om näm nes för
sta gången år 1308.
U nder den katolska m edeltiden steg stadens a n seende oavbrutet, främst på grund av att densam ma
var säte för landets biskop och därjäm te centralpunkt för den världsliga förvaltningen. År 1249 uppfördes i Åbo Finlands första kloster, St O lovs dominikanerklo- ster, beläget utanför den dåvarande staden på åns söd
ra strand, där nu Kaskis- och Stora Tavastgatan skära varandra. Ungefär vid sam ma tid grundlädes även den nuvarande domkyrkan, som i ett påvebrev av 1258 näm nes som färdig.
Ostörd fick denna utveckling emellertid icke för
siggå. År 1318 brändes Åbo igen av ryssarna, var
vid även dom kyrkan plundrades, och under det följan
d e seklet brann staden till största delen ned icke m indre än 4 gånger. År 1509 plundrades den slutli
gen av danskarna under O tto Rud.
Vid den nya tidens inbrott befann sig Åbo i d an skarnas våld. Först år 1523 lyckades svenskarna eröv
ra slottet och staden. U nder konung Gustaf Wasas regering tillväxte staden snabbt i välstånd och m erkan
til betydenhet, och då Gustaf år 1556 gav större de
len av Finland som ärftligt härtigdöm e till sin son Johan, blev Åbo d et nya härtigdöm ets självskrivna huvudstad. Åren 1562— 1563 höll Johan hov å Åbo slott, och Åbo stad fick då bli vittne till ett för dess förhållanden ovanligt lysande liv. Men redan i juli sistnänm da år utbröt inbördeskriget m ellan Johan och hans broder konung Erik. Stadens hamn spär
rades av en kunglig flotta, och slottet utsattes för en häftig beskjutning. Sedan m yteri hotat utbryta inom slottsbesättningen kapitulerade härtigen den 12 aug. 1653, och stadens borgare fingo nu till sin fasa b e vittna d et grym ma sätt, varpå konung Erik utkrävde häm nd på sin broders anhängare.
I septem ber 1597 dånade krigets åskor följande gång utanför Åbo. Det var under fejden mellan här
tig Karl och konung Sigism und. Den 9 i sagda m å
nad drabbade härtigens trupper sam man med det finska rytteriet vid Kuppis. H ärtigen segrade. Slot
te t utsattes ånyo för belägring och föll i härtigens händer den 30 september. Sigismunds välde i Fin
land var likväl därm ed icke brutet för alltid. Åbo slott föll ånyo i hans anhängares våld, och först se
dan härtig Karl de sista dagarna i septem ber 1599 för andra gången erövrat slottet och efter segern låtit döma de främsta av konungens män i Finland till döden, var makten definitivt hans.
Var seklet för Åbo fyllt av krigsoro, så skonades
staden under detsamm a ej häller för andra olyckor.
Så härjades den icke färre än 12 gånger av stora eldsvådor.
Sextonhundratalet betecknar för Åbo en tid av allm änt uppsving och kulturell blomstring. Redan under seklets andra år hölls i Åbo ett möte mellan härtig Karl och representanter för de olika stånden i landet, vilken åtgärd betecknar början till den om
vårdnad, Finland under detta århundrade var föremål för. År 1614 och 1616 uppehöll sig konung Gustaf II Adolf rätt länge i Åbo, sysselsatt med arbeten till Fin
lands förkovran. År 1617 förklarades Åbo för stapel
stad, vilket innebar att denna — jäm te Viborg, som sam tidigt erhöll sina privilegier — fick driva direkt handel på utlandet, varem ot övriga städer i landet utestängdes från denna förmån. År 1623 inrättades Åbo hovrätt. År 1630 grundades Åbo gymnasium , och år 1640 fick Finland sin högskola med grundläg
gandet av Åbo akademi. Lägga vi härtill att landets första boktryckeri år 1642 grundlädes i Åbo, sam t att Finlands lantdag åren 1657 och 1667 sam m anträdde härstädes, fram står seklet som en stor tid för staden.
Tyvärr saknar den ljusa bilden ej häller sina mörka sidor. Städernas fasa, vådelden, härjade i våldsam om
fattning. År 1656 nedbrunno under en enda eldsvåda i Åbo 450 hus, år 1681 ej m indre än 900.
Den väldiga krigsbrand, som under det följande seklets två första årtionden övergick det nordliga Eu
ropa, skonade ej häller Åbo. D irekt berördes staden väl ej till en början av kriget, men den pest, som åren 1709-— 1711 ensam t i denna stad bortryckte 2000 personer, hade dock sitt upphov i de av kriget skapade olyckliga förhållandena i landet. År 1713 intågade den ryska hären i Åbo, som nu blev m edel
punkt för den ryska administrationen. Dessförinnan hade alla, som blott haft m öjlighet därtill, läm nat sta
den och flytt över till Sverge, och såväl hovrätten som universitetet voro stängda. Tunga pålagor tryckte det kvarvarande borgerskapet. Efter fredsslutet år 1721 säger även detta, att staden, „som både för den år 1711 skedde fientelige invasionen ifrån krigets b eg y n nelse igenom svåra kontributioner, inkvarteringar, far
soter, dyr tid, branden, som år 1711 staden övergick och sedermera under det fienteliga tillståndet igenom varjehanda svåra pålagor, husens ruinerande sam t den senaste som mar tim ade stora branden så av sig kom
mit, att m ången nästan ej igenkänner sina egna tom ter".
Knappast hade staden åter något rest sig ur d et
ta tillstånd, innan en ny ofred övergick densam ma.
År 1742 besattes den ånyo av ryssarna, och dess näringsliv odelades under det år, som förgick innan fred slöts, denna gång just i Åbo den 7 aug. 1743.
Följde så en tid av lugn och allmän förkovran för staden. Regeringen beviljade borgerskapet skatte- lindringar, och tack vare de allm änna åtgärder, som i enlighet med den rådande ekonomiska uppfattningen vidtogos till näringslivets höjande, uppblom strade han
deln, sjöfarten och industrin på förut oanat sätt.
U nder 1808 — 1809 års krig besattes Åbo av rys
sarna redan i mars månad, och stannade den därefter utan avbrott i deras besittning. Efter freden sam man
trädde där regeringskonseljen. Em ellertid väcktes re
dan år 1809 fråga om a tt flytta huvudstaden till H el
singfors, och år 1817 blev detta förslag värklighet, varigenom Åbo förlorade sin dom inerande ställning i vårt land. Den 1 sept. 1827 brann staden till stör
sta delen ned. Ö ver 800 privata gårdar sam t nästan alla publika byggnader blevo lågornas rov. Nu flyt
tades även universitetet till Helsingfors, som härefter i snabbt tem po distanserade den gamla huvudstaden, vars största betydelse nu låg i dess egenskap av m erkantilt centrum för landets sydvästra delar.
Det nuvarande Åbo är en raskt u ppå t
gående handels- och industristad. Dess sjö
förbindelser såväl med landets övriga kust
städer som med utlandet äro utmärkta. Ge
nom sin dagliga expressförbindelse med Stockholm har Abo dragit till sig icke alle
nast hela den inhemska passageraretrafiken på denna stad utan en betydande del av den ryska resandeströmmen till Skandina
vien. Därjämte har Åbo en ständigt ökad betydelse som vinterhamn och därmed även som importort för stora delar av Finland.
En rymlig hamn med moderna anordnin
gar underlättar trafiken. Genom järnvägs
linjer står Åbo i god förbindelse med lan
dets alla delar samt med kontinenten.
Åbo stads folkm ängd överstiger något
55,000 personer.
A n k o m st till A bo.
Vid ankom sten till Åbo per bantåg eller med ångare m ötes den resande av de större hotellens ekipager och av åkaredroskor. Flyttningen av ba
gaget om besörjes vid järnvägsstationen av bärare mot en avgift av 10 p. för varje bärning. Åkaretaxor se nedan.
Ankommer den resande m ed ångare från utlan
det, m åste hans bagage tullvisiteras i en tullpavil
jong vid K analbanken, innan detsam m a kan få föras upp till staden.
H oteller, restauranter och kaféer.
H o te lle r: (De m ed *) utm ärkta ha fullständig restauration.)
Ham burger Börs *) (9.C.), Köpm ansgatan 6, telefon 4 08; H otel Phoenix*) (9.C.), Ryskakyrkogatan 21, tel.
3 49 & 4 96; Järnvägshotellet*) (8.B.), Humlegårds
gatan 18, tel. 1365; H otel Standard *) (8.C.), Kristine- gatan 9, tel. 13 38 & 7 56; H otel Patria (8.B), H um le
gårdsgatan 15, tel. 11 48; H otel Saim a (9.C.), Eriks
gatan 15, tel. 23.
R e s ta u r a n te r : Brandkårshuset, Eskilsgatan 5 (8.C.); City, K öpmansgatan 5 (9.C); Hamburger Börs, K öpmansgatan 6 (9.C .); H otel Phoenix, Ryska kyrko
gatan 21 (9.C.); Järnvägshotellet, H um legårdsg. 18 (8.B.); Lilla Bocken (beläget å en liten holm e vid inloppet till Åbo); O bservatoriiparkens rest. (10.E.);
Pinellan (4.J.); Sam ppalinna rest. (9.D.); Standard, K ristinegatan 9 (8.C.); Teaterhusets rest. (3.X.).
K a fé e r: C ity (se ovan); K onstnärskaféet, Eriks
gatan 17; L ehtinens konditori, Nylandsgatan 2; K up
p is brunnssalong sam t Sylvia, Brahegatan 5.
Transportmedel, post, telefoner, telegraf m. m.
S p å rv ä g e n . Enkel färd spårvägens hela sträck
ning 15 p. R abattbiljetter 12 st. å 1:50 samt för barn 10 st. å 90 p.
D ro s k o r. Hyrkusktaxan bestäm m er för färd inom en av de tre zoner, i vilka staden är indelad och vilka begränsas av Aura- och Kaskisgatorna å ena sidan sam t Lasaretts- och Sotalaisgatorna å den andra, en lega av 50 p. Ö verskrides vardera gränsen av en av dessa
zoner är legan 75 p. Till Kanalbanken 1 :—, från K analbanken efter passagerareångares ankomst 1: 50.
För en tim m es oavbruten åkning 2:50, för åkning m ed avstigningar 1:50 per tim m e; för längre åkning än en timm e beräknas 75 p. för varje överskjutande halvtim m e eller del därav. — För väntning 1 mk per tim m e; för halvtim m e sam t varje påbörjad halvtim me utöver heltim m e 50 p. Efter kl. 12 på natten dubbel taxa.
A u to m o b ile r erhållas vid stationerna i hörnet av Ryskakyrkogatan och Auragatan (vid Hotel Phcenix) sam t å Kaskisgatan vid nedre bron. Tel. 17 91 och 1913. Taxan för autom obiler är:
Taxa I (1— 2 personer inom staden fr. kl. 7 f. m.
till kl. 12 p. n.). För en sträcka av ända till 600 m eter 70 p. D ärefter för varje påbörjad 300 m eter 10 p. (Efter kl. 12 p. n. sam t för åkning utom staden under alla tider av dygnet gäller taxa II.)
Taxa II (3— 5 pers. inom staden från kl. 7 f. m.
till kl. 12 p. n.). För en sträcka av ända till 400 m eter 70 p. Därefter för varje påbörjad 200 m eter 10 p. För väntning, som räcker över 5 min., beräk
nas 5 p. per minut.
P o s te n . / Centralpostkontoret, Eriksg. 14, tel.
2 99 (9.C).
E xpeditionerna fö r avgående poster: söcken- dagar kl. 9 f. m.— 7 e. m .; sön- oeh hälgdagar kl.
9— 11 f. m.
Utrikesexpeditionen hålles öppen sön- och hälg
dagar kl. 1—3 e. m.
Expeditionerna fö r ankomna poster: söcken- dagar kl. 8 f. m.— 6 e. m .; sön- och hälgdagar kl.
9— 10 f. m. och 3—4 e. m.
Försäljning af frankotecken försiggår söckendagar.
kl. k f. m.— 8 e. m .; sön- och hälgdagar kl. 9— 11 f. m. och kl. 2—4 e. m.
II Filialkontoret, Slottsg. 41 (7.D). Ö ppet söcken
dagar: kl. 10 f. m.—3 e. m. sam} 5— 6 e. m .; sön- oah hälgdagar kl. 9— 11 f. m.
III Filialkontoret, Nikolaitorget 1 (10.D). ö p p e t söckendagar kl. 9 f. m.—5 e. m .; sön- och hälgdagar kl. 9— 11 f. m.
IV Poststationen d bangården. Öppen söcken
dagar: kl. 8,46—9,16 f. m. sam t 1,40—5,10 e. m .;
sön- och hälgdagar: kl. 8,46—9,16 f. m. sam t 2,25—
3,10 och 4,25—5,10 e. m.
T e le g ra f. Telegrafkontoret (9.C.) är beläget Puolala- gatan 1, tel. 279. Ö ppen kl. 8 f. m. — 12 p. n.
Grundavgift för telegram inom Finland 50 p. sam t därutöver 10 p. per ord. — För telegram till länder i Europa erlägges ingen grundavgift, m edan ordavgiften varierar för de olika länderna.
T elefo n . Telefonkontoret A ur agatan 3. T e le f o n a u to m a te r vid övre hamnen, salutorget och Braheskvären samt Runsala bro. Avgiften i dessa 10 p.
Från Åbo kan telefonförbindelse erhållas till de flesta orter inom landet mot avgifter enligt särskild taxa. Sådana samtal expedieras likväl icke från auto
materna.
U p p ly s n in g s b y rå e r fö r tu r is te r , Turister erhålla alla nödiga upplysningar genom att vända sig antin
gen till ångfatygsaktiebolaget Bores kontor, Slotts- gatan 37, tel. 7 97, eller för färder inom skärgården till friherre Otto W redes kontor, K askisgatan 2, tel. 6 38.
In- och utländska tidningar erhållas i pappers- handeln Slottsg. 4 samt å järnvägsstationen.
Läkare, tandläkare, apotek, bad.
Uppgifter om läkarnes och tandläkarnes mot- tagningstider och specialiteter erhållas i apoteken, varjämte annonser därom ingå i tidningarna.
A p o tek finnas: A uragatan 10, Eriksgatan 9, Ny- landsgatan 1, Slottsgatan 19, K askisgatan 1 sam t Träd
gårdsgatan 22.
B a d in rä ttn in g a r: Thermae, A uragat. 14, Aura, Humlegårdsgatan 14.
T o ile tte r: Stadshusskvären vid Auragatan, Eriks
gatan 10 (Hamb. börs’ hus), Porthansskvären, varu- skjulet i nedre ham nen sam t vid Kanalbanken. Avgift vid samtliga 10 p . _________
Konsulater och polism yndigheter.
K o n su ler: Belgien, Conrad Spoof, Biskopsgatan 16, tel. 45. .
Danmark, E. Möller, Slottsg. 5, tel. 1 38.
Frankrike, M. Kramer, M arieg. 6, tel. 6 52.
Italien, Henry Seth, Braheg. 11.
Nederländerna, G. Å. Lindblom, Skolg. 4, tel. 5 88.
Norge, Albin Löfgrén, Slottsg. 31, tel. 38.
Spanien, H. N eberm ann, J. G. W ikeströms kon
tor, Slottsgatan 35, tel. „W ikeström s“.
Storbritannien och Irland, W. J. B. Wilson, Kaskisgränd 3.
Sverige, Alfr. Jacobsson, Stora Tavastg. 30, tel. 430.
Tyskland, Wilh. G ädeke, Puolalag. 6, tel. 1 91.
P o lis m y n d ig h e te r: Poliskammaren i rådhus
gården (5. K-), öppen 10—2 p. d., tel. 13 51. Pass
expeditionen (i samma lokal) 10— V* 3 e. m. Adress
byrån öppen 8 f. m. — 9 e. m. (söndagar 10— 1 p. d.
o. 5—7 e. m.) tel. 16 32. D etektiva avdelningen ständig dejourering, tel. 7 25. I.sta vaktkontoret, Lilla T avastgatan 13, (14. F.) IT.dra vaktkont. Allég. 2, (16. Y).
Vad en främling bör se i Åbo.
En rundresa med spårväg.
Vill främlingen, som besöker Åbo, få en överblick av hela staden, bör han gå upp på någondera av de båda höjderna Vårdbärget eller Samppalinnabärget, vilka, belägna inne i själva staden, dominera densamma. Det förstnämnda bärget är det högre, och där är man vidare i tillfälle att gå upp i det forna universitetsobservatoriet — numera navigationsskola — varifrån man kan överblicka hela staden och vida sträc
kor omkring densamma. Har man då en med orten bekant person med sig, kan han visa, var stadens alla viktigare historiska minnesmärken äro belägna liksom även dess monumentala byggnader och övriga sevärd
heter, och utom stadens gränser finner man grannsocknarnas kyrkor och byar samt i vä
ster vida vackra fjärdar, glittrande sund och en hel liten värld av öar och holmar.
En sådan allmän överblick kompletteras
bäst av färder genom staden. En snabb
sådan kunna vi göra med spårväg. Taga vi en från järnvägsstationen kommande vagn vid stadens stora salutorg och följa den rätt starkt trafikerade Auragatan, komma vi, ef
ter att hava korsat stadens förnämsta gata, Slottsgatan, till den nedre av de båda broar, vilka leda över Aura å. Innan vi kom
ma upp på bron se vi till höger, stadshu
set, där stadsfullmäktige sammanträda. Själ
va bron är mycket vacker och skulle där
för förtjäna att närmare beses, men vi passera snabbt densamma, se till höger inbäddad i grönska Samppalinna vackra restaurations- paviljong, nedanför vilken i den s. k.
övre hamnen talrika skärgårdsångare ligga förtöjda, och svänga sedan till vänster upp till den stilla Stora Tavastgatan, vilken till en början har en vacker park på sin vänstra sida. Vi passera Nylands- gatan, svänga till vänster och komma så förbi det gamla akademihuset (se sid. 19), grundat år 1802, nu inrymmande hovrätten, domkapitlet, länestyrelsen och guvernörens bostad. Tack vare den vackra solennitets- salen, vilken i akustiskt hänseende är en av hela nordens förnämsta, och domkapitlets praktfulla sessionsal vore huset förtjänt av ett besök, men vagnen för oss vidare och stannar först utanför domkyrkan, där vi under väntan på den mötande vagnen bli i tillfälle att kasta en snabb blick på detta ärevördiga tempel, landets förnämsta histo
riska och arkitektoniska minnesmärke från den katolska tiden. (Se sid. 16.)
Till vänster om oss ligger Braheskvä-
ren, fager i sin blomsterprakt och sin lu m
miga grönska, och vi se där den vackra
bronsstoden över Finlands största general
guvernör Per Brahe, skulpterad av Walter Runeberg och framställande honom i ståen
de ställning vänd mot den stoltaste av hans skapelser i Finland, dess akademi.
Så fortsätta vi färden. Vagnen svänger ned mot övre bron, och vi hinna i förbifarten kasta en blick mot den till vänster om Nylandsgatan liggande Porthansskvären, vilken fått sitt namn av den bronsstaty av
„den finska historiens fader“ Henrik Gabriel Porthan, vilken där finnes uppställd. Sta
tyn är modellerad av K. E. Sjöstrand. I skvären se vi den lilla restaurationspavil- jongen „Pinellan“, vilken erhållit denna be
nämning efter skalden Pinello, och genom parkens lövverk skymta rådhuset och det forna gymnasiihuset, nu erbjudande det svenska klassiska lyceet ett hem.
Vid passerandet av övre bron se vi till vänster helt nära västra åstranden stadsbibliotekets vackra hus (Se sid. 19), komma så upp på Aningaisgatan, vilken vi likväl följa endast ett mycket kort stycke, då vi svänga in på Eriksgatan, följa denna en stund, komma till Salutorget och vika sedan av till vänster ned på Köpmansga
tan. Hotell Hamburger Börs och den prop
ra smörgås b uffeten „ City “ passeras, och så för oss vagnen in på Slottsgatan, vilken vi nu följa. Vi korsa vår gamla väg i „bank- hörnet", där Slottsgatan skär Auragatan och där Finlands bank. Åbo bank, Nordiska banken, Länsi Suomen Osakepankki (Syd
västra Finlands aktiebank) ha sina kontor,
och i vars omedelbara närhet även Förenings-
bankens och Vasa banks kontor äro be
lägna. Stadens större saluhall lämna vi till höger, och ett hörn längre fram på gatans vänstra sida Sparbankens i italiensk renässansstill uppförda stora hus. Med god fart bär det frammåt. Vid korsningen av Eskilsgatan se vi till höger vid sagda gata frivilliga brandkårens ståtliga hus och passera sedan omedelbart fin ska klas
siska lyceets tvåvånings stenhus. Några ögonblick ännu, och vagnen gör halt vid Allégatan, där den inväntar den från järn vägsstationen i motsatt riktning kommande vagnen. Under uppehållet se vi till vänster stadens „nedra hamn“, där de större kust
ångarena och även en del utrikesgående ångare lägga till. På åns motsatta sida reser sig Aura Sockerbruks fabrikskomplex.
Vid själva gatukorsningen, där vi stannat, ligger tullkammaren och hamnkontoret och ett litet stycke längre fram Vicander &
Larsons moderna korkfabrik.
Vi fortsätta åter vår färd. Det bär nu genom stadens förnämsta fabriksdistrikt.
Till vänster lämna vi N. Bomans ångsnicke- ri, aktiebolaget John Barkers bomullspinneri, Aura bryggeri, Abo kakelfabrik och W. Crich- tons skeppsvarv. Till höger reser sig Kako- laberget med tukthuset och länsfängelset.
Så övergår gatan till chaussé, och med god fart rusa vi ned till det uråldriga slottet.
(Se sid. 14). Vi passera detta ävensom den vackra slottsträdgården och det in
tressanta friluftsm useet samt komma så in på hamnområdet. Vid Kanalbanken los
sa och lasta de större fartygen, och här ha
även de vackra Stockholmsbåtarna sin till-
läggsplats.
Med spårvagnen återvända vi samma väg vi kommit, byta vagn vid Allégatan, samt fortsätta uppför denna. Inom kort passera vi den efter ritningar av arkitekten Lars Sonck byggda vackra Mikaelskyrkan med dess smäckra torn, svänga in på V. Linje
gatan, passera jänvägsstationen och hinna, i det vi fara långs Humlegårdsgatan, kasta en blick upp till vänster mot Puolalaparken och se där det ståtliga konstmuseet (Se sid. 18) resa sina granitmurar. Ännu en sväng nedtill Ryska kyrkogatan, och vi komma efter några ögonblick till Salutorget, som var vår utgångspunkt.
På ungefär en timme ha vi sålunda gjort en färd genom staden och därunder varit i tillfälle att kasta en blick på dess förnämsta sevärdheter och bilda oss en u p p fattning om dess utsträckning. Har den resande emellertid tillfälle och tid därtill, bör han icke försumma att komplettera de sålunda vunna intrycken med längre besök å de många intressanta platser, som finnas i Åbo. Av dessa skola vi här nedan i korthet beskriva de förnämsta.
Åbo förnämsta sevärdheter.
Åbo slott. (3.D.)o Resanden, som från
sjösidan kommer till Åbo, observerar redan
på långt håll en väldig, vit byggnad, som
höjer sig helt nära hamnen. Det är Åbo
slott. Detsamma är uppfört på en liten
bärgshöjd, kallad Aniniemi, och består av
tvänne till ålder och utseende vitt olika
delar. Den äldre delen, det s. k. gamla
slottet, utgöres av tvänne mäktiga, fyrkan
tiga torn av gråsten, förenade med två tunga flyglar av samma material, inneslutande en rektangelformig borggård. Nya slottet åter bildar en förgård till det gamla och är till största delen uppfört av tegel. Ur arkitek
tonisk synpunkt är det vida mindre impo
nerande, saknande den strängt enhetliga karaktär, som utmärker den äldre delen.—
Fordom var slottet omgivet av vallgravar och mäktiga utanverk. Nu omges detsam
ma av en ung park i intressant stil.
När grunden till Åbo slott lades, känner man icke med säkerhet. Det omnäm nes em ellertid första gången år 1308 i den akt, vari konung Birger till sina bröder avstod stora delar av sitt rike. U rsprungligen torde slottet bestått endast av det nuvarande västtor- net, till vilket sedan flyglarna och östtornet tillbyggts.
Men redan under 1300-talet var gam la slottet — att döma av den byggnadskonst, som röjes i flyglarna — åtm instone i det närm aste av samma omfång som nu.
Nya slottet tillkom under 1500-talet.
Åbo slott ansågs under m edeltiden och nya tidens första århundraden vara Finlands nyckel, och dess his
toria sammanfaller därför ofta nog med landets. I fö
regående skildring av Åbo stads framfarna öden har slottet även ofta blivit nämnt. Talrika belägringar har det fått utstå mäktiga män hava varit dess höv
dingar. U nder härtig Johan var det vittne till det ly
sande finska härtigdöm ets kortvariga glans, och inom d ess murar hölls konung Erik XIV fången från 29 jan.
1569 till 4 aug. 1571. Efter det härtig Karl andra gången intagit slottet år 1599, förlorade det sin b e tydelse som fästning och användes sederm era endast för fredliga ändamål. På 1600-talet residerade där greve Per Brahe, och under samma århundrade var även hovrätten förlagd till slottet för en tid. U nder stora ofreden använde ryssarna detsam m a till förvarings
plats för krigsfångar, och under lilla ofreden (1741—
1743) höllo de där upplag av krigsförnödenheter. Från slutet av 1700-talet ända till ett par årtionden sedan användes det som kronomagasin. U nder långa tider var Nya slottet länsfängelse.
Åbo stads historiska museum. Nu in
rymmer Nya slottet en av Åbo stads och Finlands största sevärdheter: stadens histo
riska museum. Detta grundlädes år 1881 och omfattar nu 66 rum, inrymmande rika samlingar, vilka dels hopbragts genom köp, dels erhållits som gåvor, och som ge en klar bild av kulturlivet i landet allt se
dan den tid, då detsamma trädde inom den västerländska kulturkretsen. Museet är ö p pet varje dag kl. 10 — 3; entré vardagar 50 p., söndagar 25 p. En särskild „ vägvisare"
genom museet är uppgjord. Dess intendent är mag. W. von Konow, tel. 1096, träffas alla vardagar kl. 11— 12 f. m., adr. Ryska kyrko
gatan 37.
Åbo domkyrka (10.D.). Landets mest betydande minnesmärke från medeltiden är Åbo domkyrka. Detta icke blott genom sin storlek och sitt konstnärliga byggnads
sätt eller genom den historia, som den har knuten till sig, utan även genom att århun
drade efter århundrade fogat sitt bidrag till det väldiga templet, varigenom det kommit att bli ett värkligt monument över byggnads
konstens historia i vårt land. Kyrkan är uppförd i en stil, som utgör ett slags kom
promiss mellan den romanska och den gö
tiska. Dess längd är 89 meter, största bred
den 37,7 och höjden 44,5 meter. Tornet är 95,6 meter högt.
Kyrkan synes vara grundlagd kort efter 1229, då ett brev av påven Gregorius till särskilda nordiska prelater uppm anar dem att m edverka till utseendet av en ny plats för domkyrkan, sedan den gam la i Räntäm äki var olämplig. I ett annat påvebrev av 1258 näm nes kyrkan som färdig. År 1300 försiggick
en invigning, troligen av någon tillbyggnad. Vid denna tid synes kyrkan ha haft utom det vanliga långhuset av gråsten med torn i väster och två rader pelare, som delade långhuset i tre skepp, ett tvärskepp m ed gavlar i norr och söder, sam t i öster en korbyggnad, lika bred som m ittskeppet. U nder 1300-talet tillkom troligen större delen av den öv
re, av tegel murade delen av tornet. O mfattande tillbyggnader gjordes omkring 1370. V äggarna mellan m itt och sidoskepp höjdes, och ovandelen av des
sa väggar genombrötos av fönster. M öjligen erhöll även sakristian då sin nuvarande gestalt. U nder 1400 talet utfördes likaledes storartade tillbyggnader, kyrkan höjdes än en gång, och över m ittskeppet slogs valv.
Vid m edeltidens slut funnos i kyrkan icke färre än 18 kor eller sidokapell. Efter reformationen blevo de flesta antingen igenm urade eller försedda m ed sitt
platser för åhörare.
Av de återstående koren ha fyra genom en särskild komités försorg försatts i ett skick, som är värdigt de stora minnen de gömma. Glasmålningarna i deras fönster äro gåvor av Åbo-konstnären Wlad. Schvertskoff.
Närmast högkoret på högra sidan ligger det Tottska gravkoret. I en nisch stå tvänne marmor
bilder, föreställande den från trettioåriga kriget nam n
kunniga hjälten Åke Tott och hans gemål. U nder korgolvet vilar bl. a. konung Erik XIV: s dotter Sigrid Wasa.
Stålhandskeska gra vko ret ligger under orgelläk
taren till vänster om södra kyrkodörren. I en prakt
full kista vilar den beröm da rytterianföraren från trettio
åriga kriget Torsten Stålhandske.
D et Tavastska gravkoret har sitt nam n efter biskop Magnus O lai Tavast ( f 1452), som ligger b e graven därstädes jäm te fyra andra av den finska kyrkans styresm än från äldre tider. Där vilar vidare skotten, överste Samuel Cockburn, som avled i Åbo 1621. Till höger om ingången finnes fältm arskalken Evert Horns och hans gem åls gravvårdar. Själva vila de å Kankas gård i Masku socken.
Kankaska gravkoret, som ligger på norra sidan närm ast högkoret, är d et prydligaste i hela kyrkan.
I en svart marmorsarkofag vilar i detsam m a drottning Karin M ånsdotter, den olyckliga kung Erik XIV: s m aka.
U nder golvet i koret finnas m er än 50 likkistor, in
rym m ande stoftet av män, vilka skapat sig ett namn i vår historia.
Altartavlan i kyrkan är målad av hov
intendenten Fr. Westin från Stockholm och freskerna i högkoret av den finske konst
nären R. W. Ekman. Kyrkan hålles öppen för besökare, utom vid gudstjänsterna, kl.
12—2 e. m. Om besök vid andra tider underrättas besökandena genom anslag vid södra ingångsdörren.
Konstmuseet. (9.B.) Uppe påPuolalabär- geh med fasaden mot Auragatan reser sig en av Åbo stads märkligaste byggnader: konst
museet. Huset är en gåva till staden av bröderna, kommerseråden Ernst och Magnus Dahlström. Det är uppfört av granit efter ritning av professor C. G. Nyström. Den 1 maj 1904 öppnades museet för allmänhe • ten. Museet inrymmer Konstföreningens i Åbo samlingar, och varje år föranstaltar föreningen dessutom där sin årsutställning.
— Samlingarna skänka besökaren en rätt god bild av den finska konstens utveckling.
Museet kan besökas alla dagar kl. 11
— 2 mot en entré av 25 p. Övriga tider är entrén 50 p. Tel. 810. Vaktmästaren bosatt å museet.
Biologiska museet. (8.E). Detta är beläget på östra sidan om ån invid den s. k. J u n g frustigen. Dess uppförande och inredande har bekostats av konsuln Alfred Jacobsson.
Efter mönster från Stockholm är detsamma
inrett så, att åskådaren i ett flertal tavlor
kan stifta bekantskap med den finska n a
turen och särskilt djurvärlden i olika delar
av landet. Museet är öppet fr. 10 f. m.
till 8 e. m. Entré vardagar 50 p., söndagar 25 p.
Stadsbiblioteket. (9.D.) Biblioteket, som omfattar inemot 60,000 volymer, är in
rymt i ett av kommerserådet Fr. v. Rettig till Åbo stad donerat hus, uppfört efter rit
ningar av arkitekten frih. K. A. Wrede.
Öppet under vintermånaderna 11 f m.—
3 e. m. och 5 —9 e. m.; under juni, juli, aug.
Mikaelskyrkan. (7.B.) Kyrkan är u pp
förd efter ritningar av arkitekten Lars Sonck, inredningen efter ritningar av arkit. Max Frelander. Tornets höjd är 77 m. Till
gänglig för besökare genom vaktmästar W.
Jansson, Fredsgatan 9 B.
F. d. akademihuset (10.D.). Stadens största byggnadskomplex, omsluter med stenhus i tre våningar på alla sidor en borggård, vilken av solennitetssalen delas i tvänne delar. Huset uppfördes för Åbo akademi åren 1802— 1815 och undgick den svåra branden 1827. Då akademin flyttades till Helsingfors, togs huset i bruk för andra ändamål. Nu inrymmer det Abo hovrätt, domkapitlet, länestyrelsen samt guvernö
rens bostad.
Bland sevärdheter i huset märkas por
trättsamlingen i hovrätten, domkapitlets sessionssal samt solennitetssalen. Den sistnämnda disponeras nu av svenska klas
siska lyceet, genom vars vaktmästare till
träde till densamma beredes. Salen är
utomordentligt vacker, och det välvda taket
uppbäres av två rader slipade granitpelare.
Väggarna prydas av skulpturer, utförda av Finlands första bildhuggare Kainberg. I akustiskt hänseende torde salen tillhöra de främsta i hela norden.
F. d. universitetsobservatoriet (10.E.), det nuvarande navigationsskolehuset, ligger uppe på högsta toppen av Observatoriibärget.
Det är uppfört enligt ritningar av arkitekten Engel år 1818. I skolan finnes ett litet sjöfartsmuseum, uppkommet genom gåvor av skolans vordne elever. Tillträde erhålles genom föreståndaren, tel. 3 38.
Gubbhemmet (10.C.). Tillkommet g e nom särskilda donationer.
Tjänarinnehemmet (10.C.). Uppfört med av avlidne fabrikören Candolin och hans hustru m. fl. donerade medel.
Folkskolehuset vid Gertrudsbacken (10.E.), stadens modernaste folkskolehus, inrymmande 19 klasser. Förevisas av vakt
mästaren.
P a r k e r : Kuppis (11.F.), om tyckt folkpark; i parken finnes en källa, vid vilken enligt traditionen biskop Henrik år 1157 döpte de första till dopet tvungna finnarna. Källan har under långa tider använts som hälsobrunn. Vidare finnes en sim badinrättning sam t vackra dam m ar med sjöfåglar. Dessutom en liten nykterhetsrestaurant (ll.F .).
Observatoriiparken (9.E.). 1 parken finnes det gamla universitetsobservatoriet sam t vattenborgen, (10.E.) från vilken stadens vattenledning utgår. Från den sistnäm nda har man en härlig utsikt över staden.
E tt litet stycke från observatoriet ligger en trevlig rest aur an t.
Sam ppalinnaparken (8.E.) på Samppalinnabärget.
Puolalaparken (8.B.) på bärget med samma namn.
Se K onstm useet sid. 18.
Idrottsparken (7.E.). Belägen å Samppalinna- bärget. En av stadens sevärdheter.
Braheskvären (10.D.). I parken statyn av Per Brahe (se sid. 12).
Porthansskvären (10.D.) m ed statyn över H enrik Gabriel Porthan (se sid. 12) sam t den trevna restau- ranten „P inellan“.
Utflykter i grannskapet av Åbo.
Om den resandes tid tillåter det, bör han ej försumma att företaga någon färd i stadens grannskap. Han blir då i tillfälle att stifta bekantskap dels med den finska skärgårdsnaturen, dels med orter, vilka av olika orsaker äro intressanta. Lämpliga så
dana utflykter äro:
1) till Nådendal, 2) till Pargas malm, 3) till Nötö.
N å d e n d a l
är en liten stad — Finlands m insta — som har ett utom ordentligt vackert läge invid skärgårdsfarle- den från Åbo norrut. Staden har uppstått om kring ett beröm t nunnekloster (birigittiner), som grundlädes på 1400-talet, och vars kyrka ännu användes vid guds
tjänsterna. För närvarande är staden en bekant badort.
Till N ådendal kommer man läm pligast m ed någon av ångsluparna N ådendal, Naantali eller Lemu, vilkas tilläggsplats är belägen på västra stranden av Aura å m ellan broarna. — Färden till N ådendal tar något mer än en tim m e i anspråk.
P a r g a s m alm .
Pargas socken, vilken länge var ett prebende för biskopen i Åbo, är bekant för sin naturskönhet och sin rikedom på kalksten (urkalk). I kyrkobyn, Par
gas malm kallad, ligga flera ugnar för kalkbränning, bland dem en, som m åhända är den förnämsta i hela Europa. Å Pargas malm ligger vidare socknens kyrka, uppförd på 1300-talet, i vilken mången i Finlands historia nam nkunniga män ha sina gravar. Till Pargas malm kommer man läm pligast med ångaren „Kimito“, som avgår från Åbo varje dag kl. 3 e. m., retur följande dag kl. V2 9 f. m. sam t ångaren »Skärgården*, som avgår varje dag kl. 4 e. m., retur följande dag från Pargas malm kl. 7 f. m. (ligga nedanför Samppalinna restau- rationspaviljong), eller m ed ångslupen .V apparn*, som ligger vid västra åstranden mellan broarna och avgår till den i närheten av Pargas malm belägna byn Bläsnäs kl. 12.is p. d. och 6.15 e. m.
N ötö
är en liten ö ute i Östersjön. På ön ligger en by m ed 4 gårdar sam t en liten kyrka. Färden dit går genom en intressant och vacker skärgård, och där ute kan man lära sig känna den västfinska skärgårds
bons liv och den natur, m ed vilken han måste kämpa om sitt uppehälle. På Nötö finnes ett för turister arrangerat härbärge, där bostad och mat kan erhållas till låga priser.
Till Nötö avgår ångare „Nagu“ varje lördag kl.
3.15 e. m., retur m åndag morgon. Dess tilläggsplats är nedanför Sam ppalinna restaurationspaviljong.
t
1
lu s tb å ta r n a s m
f. o. m. 1 juni 1913.
Till Nådendal, Nystad, Raurno och Björneborg.
Å. N o r d e n... söndagar 8 f.m.
„ E bba Muncko. F redrik W il
h elm alternerande . . . torsdagar 1 f.m.
(anlöpa ej N ådendal o. Björneborg).
. S ö d e r n... fredagar 10 f.m.
Till Kristinestad, Kaskö och Wasa.
Å. N o r d e n... söndagar 8 f.m.
„ E bba Munck & F redrik W il
h elm alternerande . . . torsdagar 1 f.m.
Till H elsingfors via Hangö och Ekenäs.
Å. A hkera & llm a alternerande
norr om Kimito landet tisdagar, torsdagar o. lör
dagar 3.15 e.m.
ank. Helsingfors dagarna därpå 11 e.m.
retur från Helsingfors tisdagar, torsdagar o. lör
dagar 3.30 e.m.
ank. Åbo dagarna därpå 11 e. m.
Till H elsingfors via Dalsbruk, Hangö och Ekenäs.
Å. S ö d e r n...söndag 10 e.m.
ank. Helsingfors . . . m åndag 11 e.m.
retur från „ ... onsdag 10 f.m.
ank. Åbo torsdag 3 e.m. via Terfsund.
Till Viborg via Dalsbruk, Hangö, Helsingfors, Lovisa, Kotka,
Fredrikshamn.
Å. Aura / . . . måndag 7 e.m. (anl. ej Dalcbruk.
„ E bba Muncko. F redrik W il
helm alternerande . . . tisdag 10 e.m.
NÄRMARE MEDDELA I ÅBO:
BORES EXPEDITION
o c hÅBO LÄNS KUSTÅNGBÅTS A.-B.
V Ångaren . ^
Xouhi
M å n d a g , to r s d a g och lö r d a g med avgång från Saaris kl. 6 f.m. via Kainu, M erimasku, Järvensuu och N ådendal (kl. Vall f.m.) till Åbo. — Retur kl. *M e.m.
T is d a g och to r s d a g m ed avgång från Saaris kl.
6 f.m. via Kainu, Iskola, Merimasku och Nådendal (kl.
V2I I f.m.) till Åbo. — Retur kl. 'M e.m.
O n s d a g m ed avgång från Saaris via Palva, Meri
masku och Nådendal V2I I f.m.). — Retur kl. 'M e.m.
OBS.! F r å n Å bo till N å d e n d a l alla vardagar kl. lM e.m. F rå n N å d e n d a l till Åbo kl. V2I I f.m.
Ångaren
JThti (€sbo)
Alla vardagar kl. 6 f.m. från A htis i Villnäs via H annula, Buckila, Lemu, Odensaari, Taipale, Maanpää och N å d e n d a l till Åbo. — Retur kl. 6V4 e.m.
F r å n Å bo till N å d e n d a l alla vardagar kl. 2*/<
e.m. — Retur kl. *A4 e.m.
Närmare meddelar verkställande direktören Frans Sinervä, Luonnonmaa
0. läraren Oskar Tervo, Nådendal, samt befälhavarne ombord.
Mynämäenlahden Höyrylaiva O.-Y.
) TURISTLITTERATUR
\ F renckellska Bokhandeln
S l o t t s g a t a n n a
Åbo—Skärgården—Mariehamn.
Från Abo sönd., tisd. & fred. 8.30 e.m.
Från M a rie h a m n månd., torsd. & lörd. 11 e.m.
I vardera riktningen anlöpande Nagu, Korpo, Houtskär, Sottunga och Degerby.
Närmare m eddela:
BORES EXPEDITION , Åbo och Bankdir. A. EKMAN, M ariehamn.
FINLAND— KONTINENTEN
VIA
ÅBO— STOCKHOLM
DAGLIG FÖRBINDELSE ÅRET OM
FR. ÅBO 8.20 E.M. — FR. STrHOLM 7.30 E.M.
BILJETTPRISEN ÅBO—BERLIN ÄRO:
I kl. järnväg I kl. b å t ...Fmk 122:80 II . . I ... „ 93:70 III » „ I I ... 65:90
BILJETTPRISEN ÅBO—HAMBURG ÅRO:
I kl. järnväg I kl. b å t ... Fmk 123: 90
II . , I , 94:50
III „ „ I I ... 66:50
Fartiden Åbo—Berlin är 36 tim.
„ Åbo—Hamburg „ 37 V
2„
Endast 5>/2 timmes fä rd i öppen sjö i tvä n n e repriser.
Närmare meddela i Åbo:
BORES EXPEDITION &
A.~B. J0H. GUST. W IK E S T R Ö M 0 .-Y .
* * * * * *
* * * * * *
* * * * * *
1 MAJ— 1 NOVEMBER 1913
Åbo— Hangö— Liibeck
och
Lubeck— Åbo
direkt
Inomskärs via det natursköna Kalm ar
sund med snabbgående postångfartyget
* N O R D S T J Ä R N A N
*(En a v Ö stersjöns snabbaste ångare)
* * *
Från H ANGÖ till LOBECK varje onsdag kl. 4 e.m., c. 42 timmars resa, anländer till Lubeck varje fredag f.m. i kombination m ed kurirtågen till Hamburg, Berlin, mellersta och syd Tyskland sam t Paris, ab Lubeck kl. 1.28 e.m.
OBS.! Angenäm, om växlande sjöresa, förenad med all tidsenlig komfort och med goda tåganslutningar till alla platser å Kontinenten. — Endast 46 timm ars resa från Finland till Hamburg.
BILJETTPRIS från ÅBO eller HANGÖ till LOBECK och vice v e rs a : I klass Fmk 70: —, II klass Fmk 50: — , III klass Fmk 25: — exklusive kost. — G ott franskt kök ombord, goda billiga viner och tyskt fatöl.
OBS.! Liibeck—H am burg endast 55 min. m ed tåg varje timme. — Liibeck— Berlin endast 3 tim. 50 min., flere gånger om dagen.
BILJETTPRIS LOBECK— HAMBURG: I kl. 5: 20, II kl.
3:20, III kl. 2 Rmk.
LOBECK—BERLIN: I kl. 22:20, II kl.
14: 70, III kl. 9: 20 Rmk.
ÅN G FA R T Y G S A K T IEB O L AG ET T R A N S I T 0 .
* * *
* * *
O tto R. W rede
Kontor Kaskisgatan 2, Telefon 6 38
Expedition fö r ångarena
„Nagu“
Å bo—P a r g a s —N a g u — N ötö.
Avg. från Åbo kl. 3.15 e.m.
„Mauritz Holmberg"
Å bo—P a r g a s (Rävsundsvägen)— S ag u — K im ito (Lappdal & Kila).
Avg. från Åbo kl. *M e.m.
„Salo“
Å bo—P a r g a s (Rävsundet)— S ag u — K im ito (Lappdal & Kila).
Avg. från Åbo m åndag, onsdag, fredag kl. 11 f.m.
„Vapparn“
Å bo— K a k s k e rta — P a r g a s (Bläsnäs & Lampis).
Avg. från Åbo kl. 12 p. d. och 6 e.m.
„ Å1Ö “
Å bo— K a k s k e rta —P a r g a s (Bodnäs & Tennäs).
Avg. från Åbo kl. ‘M e.m.
„Kustösund“
Åbo— K u stö su n d — H a rv a rö n (Tuorla).
Avg. till Kustösund kl. V23 e.m. sam t till Kustösund och H arvarö kl. 6. 10 e.m.
Å kontoret m eddelas upplysningar om sam tliga skär
gårdsångares router, avgångs- och ankom sttider. :o:o:
IM o —
j f i b o j f i k i i e b a n k
Huvudkontor: Åbo, Auragatan 3.
Filialkontor: Kimito, Loimaa, Mariehamn, N åden
dal, Pargas, Salo.
Fonder Fmk 6,100,000:
Resekreditiver. — Inkasseringar i hemlandet och utomlands. — De
positioner. — Kontokuranträkning.
— Löpande räkning. — Växlar ut
ländskt mynt o. växlar.—Tressorfack
I________________________________________!
H O T E L PHOENIX
INNEHAFVARE: SA M SVAN FELD T
* * * * * * * * *
R E K O M M E N D E R A R :
Propra rum från Fmk 2: — till högre priser. Prima vin- Q källare. Utmärkt kök. Hiss och värm eledning förekomma* C
___________________________________________ c / c )
Läm pligaste inköpställe af äkta fin sk a
Reseminnen från Finland
såsom: Väfnader, Spetsar, Näfver- arbeten, Urnor, Vaser, Blommor,
„M artha-Förenings“ Dockor, Leksaker m. m., m. m.
hem slöjdsaffären i Hbo
K ö p m an sg atan 3 :: Snedt em o t H am b. Börs
(VÄSTRA-FINLANDS AKTIE-BANK)
Å B Ö ' ' S L Ö T T S G Ä T Ä N " N :ö T Ö FILIALKONTORER: FORSSA, LAUTTAKYLÄ
■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■
FULLSTÄNDIG BANKRÖRELSE
E Guldsmed W. P E TTE R S S O N E
= ERIKSGATAN 6 B O o O REKOMMENDERAS =
V KONSTNÄRERNAS SALONGER, KAFÉ & KONDITORI V
ERIKSGATAN 17 TELEFON 1905
♦
P e r m a n e n t k o n s t u t s t ä l l n i n g U t l ä n d s k a t i d s k r i f t e r
r
K .
C tty C a fé o c h S m S r g å s b a ffe f
K Ö P M A N S G A T A N 3 - R E K O M M E N D E R A S G o t t K a ffe , G o d a S m ö r g å s a r , H e l- o c h H a lv p o rtio n e r, K a ffe fru K o s t, F a t ö l m. m „ m. m.
f ” I Herman Edgrens Bokhandel
= K ö p m a n s g . 7 (f. d. Lindbloms stenhus) T e le f o n 110 *v ?
? ■
• e rh & iie s Tu ris tk a rt o r , R e s e h a n d - ■
b ö c k e r » v e r F in la n d , R e s e le k ty r
NORDISKA AKTIEBANKEN
FÖR HANDEL OCH INDUSTRI
GRUND. 1872 :: EGNA MEDEL 35,000,000: — ÅBO KONTOR Ö P P E T 10—3
a
p m o t t a g e r penningar mot högsta ränta. Köper L ' och säljer ryskt och utländskt mynt. U t
färdar resekreditiv. Emottager inkassouppdrag.
Förmedlar fördelaktig kapitalplacering i Fin
land. Fondavdelning. Uthyr tresorfack och Driver för övrigt fullständig bankrörelse. f|
El a lEt
a Uppdrag kunna även insändas i brev direkt till banken.
□ r
= mm itt e m o t jä r n v ä g s ta tio n e n r e k o m m e n d e ra r sin a p r o p r a r u m , m a t s a l ooh k ö k
□
G R A N D M A G A S I N
D. GUMPLER’S
Herr & Dam Confektionsaffär
14 Slottsgatan 14 Rekommenderas
O B S .! EG ET ESTK LASSIG SKRÄDDERI!
G lö m ej
att besöka restauranten å
Lilla B ocken!
H ärligt läge vid inloppet till Åbo. Å ngslupsförbin- delse v ar tim m e på e.m.
G o t t k ö k ! G o d a v i n e r !
| Fö rtiiif U e i i Finland
; Älsta privatbank i Finland ■ Grundlagd 1862
■ Filialer å alla mera betydande affärsorter i landet
\
Egna fonder 41,000,000: —
■ Bankhus i Åbo; Auragatan 8
j
TELEFONER: S S S T t s S J Banktid 1 0 ^ 3: o o o
Köper och säljer utländskt mynt samt checker
« och växlar. — Utfärdar resekreditiver och verk-
; ställer utbetalning av sådana. — Ombesörjer pän-
« ningeförsändelser per post och telegraf såväl inom
[ ; Finland som till utlandet. — Emottager kapital
■ till säkraste och fördelaktigaste placering. — Be- : driver alla slag av modern bankrörelse.
S a m p p a l i n n a 7{estaurant
7{ekomm en de ras !
N aturskönt läge. I:sta klass Restaurant.
Sommarmånaderna hvarje dag A fto n k o n s e r t a f H o rn o rk este r.
N IN A SAN D BERG .
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Hpi <MN rF n n e KONTORET I ÅBO
i m L 3 1 N U r » K 3 , H ÖRNEX AV KÖPMANS- o c h e r i k s g a t a n. FILIALER:
Fredriksham n H angö H einola T avastehus Idensalm i Jo en su u Jy v äsk y lä Jäm sä K ajana Kemi K em ijärvi Gamla K arleby Kotka K ouvola K uopio K exholm Lahtis W illm anstrand Loim aa S:t M ichel N urm is U leåborg B jörneborg Borgå B rahestad Raum o Riihimäki Rovaniem i Salo N y slo tt Sordavala Tam m erfors Torneå Å b o N ystad V asa V am m ala V iborg
B A N K E N em ottager pänningar till för- ____________ räntning å
depositionsräkning med fast ränta, depositionsräkning m. föränderlig ränta, depositionskontokurant räkning (räntan
lägges halvårsvis till kapitalet),
sparkasseräkning och löpande räkning.
B A N K E N sä‘jer- postrem issvä^ar i ---utlandet betalbara växlar och anvisningar, resekreditiver och rund- resekreditiver.
B A N K E N diskonterar växlar, betalbara ____________ i hem- och utlandet.
B A N K E N sä'Jer och köper obligationer, ____________ utländskt m ynt, köper ku
p on ger.
B A N K E N beviljar lån, kassakreditiver ____________ och remburskredit.
B A N K E N om besörjer inkasseringar ____________ sam t remissor inom Finland och till utlandet.
B A N K E N förmedlar köp och försäljning ____________ av värdepapper.
Em ottager uppdrag även per post.
SKODON
av alla slag
fås bäst och billigast i
F in sk a S k o m a g a sin tf
Slottsgatan 6 och Eriksgatan 15
1. M ikaelskyrkan 7B 2. Järn v ä g ssta tio n en 8B 3. J ä rn vägsh otellet 8B 4. H o te l Patria 8B 5. K o n stm u seu m 9B 6. H o tel L em pi 9B 7. S y n a g o g a 10B 8. T u llp a v iljo n g 1C 9. K akola tu k th u s 5C 10. L ä n sfä n g e lse t 6C 11. B rand kärsh uset 8C 12. H o te l Standard 8C 13. F ören in gsb an k en 9C 14. P o stk o n to r e t 9C 15. T eaterh u set 9C 16. H o te l S aim a 9C 17. T eleg ra fk o n to ret 9C 18. H o te l P h o e n ix 9C 19. R ysk a kyrkan 9C 20. H o te l H am burger
B örs 9C
T jänarinnehem -
m et 10C
G u bb hem m et 10C Järn v ä g se x p e d i
tio n 2D
H am nb etjänts-
b o sta d 2D
R estauration 2D Å bo s lo t t 3D T u llkam m are o.
h am n k on tor 7D P o stfilia l 7D N ord isk a B anken 9D D rätselkam m aren 9D S ta d sh u se t 9D Å bo B an k 9D F inlands Bank o.
Länsi-Suom en O s a k e P a n k k i 9D S am p palinn a rest. 9D S tad sb ib liotek et 9D
36. Sv. kl. ly ceu m o.
postfilial 10D
37. R id h u s o . p olis
kammare 10D
38. Pinellan 10D
39; Porthans sta ty 10D 40. P er Brahes sta ty 10D 41. D om k yrk an 10D 42. F. d. akadem i
h u se t 10D
43. D övstu m sk ola 11D 44. G asklocka 4E 45. B iologisk a m u se et 8E 46. V attenborgen 10E 47. F olk sk oleh u set vid
Gertrudsbacken 10E 48 F . d. universitets-
■»bservatoriet 10E 49. K uppis restaurant 11F
i O rA n a n i e J f c r i a n . fe a /• u.
Vo J S J U 3 9 94; J o t » t u 3 7 3S 3 3 3 / 1 Z * 17 *3 v e jA e r L å n i i i c i r orrt lv> 22 ZÖ A3~J /U 7y
43 1 / ''■»i /7 I S /3 //
H a m n , a .
i T itrtb o rfo yJ 71
S ...H i* *...i " --A -n trrg ra iA --*
.
* ° r 9 7£ 2 ? 1^1 * i. A ininkaiphen r.
/ / ! a r i • • g a / . / Y t o a r i o n t i t~O Kt '?
m m r n m
^.Vr> x - ' r <*}
A teX o m e/erj -fOTJ}.
A l e h S a n / r r i
■ f o r i. M e lla n
» I P
A/ikol eei A/e d l r A/ot rrtii
JB 3* Sv
i H a
".ty. ts t / fr * / m s . # , t* 'hk. L
' p a r k
U r h e i I V u i s t » I Il/fs£ jr
J T c r / j o J a ? * v t c i o l e j j f s j g
T r a n a b r u n n s
K u r i e n k a i v o - n o t-
t & P ty jk m t e f t i ' * * *
| 9 A otborn.
l i 2 2 t K . ,
r o v s v s 9 v | v t v s JS J * J v j o V f r ? v s V § > *V/ J 9 3 7 J S 3 3 3 /
ffO tntau nm le«.
'S/uH H tsS « y /Tv rm m ft/j
