SYDVÄSTRA FINLANDS
SVENSKA FOLKHÖGSKOLA
C.\9’
B E R Ä T T E L S E
Ö F V E R S Y D V Ä S T R A F IN L A N D S SVENSKA FOLKHÖGSKOLAS VÄRK- SAMHET UNDER DESS TREDJE o FEMÅRSPERIOD, 1903— 1908 o
SAMMANSTÄLLD
AF
A. S T E N V A L L ,
f ö r e s tAn d a r e.
ÅBO laOH ÅBO TRYCKERI OCH
TIDNINGS Turun ka up un gln kirja sto
A b o S ta d sb ib lio te k
A.-B.
TURUN KAUPUNGINKIRJASTO ÄBO STADSBIBUOTEK
3 8 . 6 1 0 5 S Y D V Ä S T R A S Y D V Ä S T R A
N > > 2 2 1 6 7 1 3 7 V 0 0 1 8 5 3 8
F I N L A N D S S V E N S K A F O L K H Ö G S K O L A : 1 9 0 3 - 0 8 0 1 8 0
T U R K L T
INNEHÅLL.
B e rä ttelse öfver S yd v ä stra F in la n d s sv e n s k a fo lk h d g sk o la s
värksam het under fem årsp eriod en 1 9 0 3 — 1908 . . . . Sid. 1,
F o lk h ö g sk o la n s lan d tm an n a- o ch h u sm o d e r sa fd e ln in g . . . , 4.
L ä r a r e p e r s o n a le n ... 6.
L ä r o ä m n e n a ... 9.
En arb etsd a g i f o l k h ö g s k o l a n ...27.
E l e v e r n a ...31.
F ö rteck n in g öfver e le v e r vid fo lk h ö g sk o la n 1 9 0 3 — 1908 . . . 37.
E le v f ö r b u n d e t ...41.
E levförb u n d et o cb b y g g n a d s f r å g a n ... 43.
A llm ä n h eten och f o lk h ö g s k o la n ... „ 49.
H å g k o m ste r från fo lk h ö g s k o la n s första d a g a r ... 51.
»Vänner E m e l l a n " ... 51.
B e s t y r e l s e n ...59.
S tad gar och P r o g r a m ... , 62.
S a m m a n stä lln in g af in k o m ster och u tg ifter v id S yd västra F in lan d s sv e n sk a fo lk h ö g sk o la u n d er fem årsp eriod en
1 9 0 ^ - 1 9 0 8 ... 7 0 .
SYDVÄSTRA F IN L A N D S SV EN SK A F O L K H Ö G S K O L A
Berättelse
ö fver
Sydvästra Finlands svenska folkhögskolas värksam het under fem årsperioden 1903— 1908.
„Vi v ilja h a fv a d e n h ö g re b ild n in g , so m v e t o c h tä n k e r — m e n trifs v id p lo g e n .“
M. Lybeck.
F olkhögskolan i Finland är jämförelsevis ung. Re
dan 1868 uttalades dock af num era aflidne professorn K.
G. Leinberg vid P edagogiska föreningens centralafdelnings möte i Helsingfors; »Folkhögskoleidéns förvärkligande lämpar sig ganska väl för hvarje folk, hvilket sträfvar att göra en sant mänsklig bildning allmän inom sig och som hos sina enskilda m edlem m ar vill uppväcka en varm och bestående fosterlandskärlek; och hvad särskildt beträffar vårt finska folk, hvars hela tillvaro synes bero af den kultur detsam m a förmår tillkämpa sig, så vore det väl högeligen önskvärdt, att i skilda delar af vårt vidsträckta land folkhögskolor, läm pade efter våra förhållanden, kom me till stånd. “ Det väkta förslaget vann lifligt u n d e r
stöd, men de framkastade planerna kom m o icke till u t
förande och folkhögskolefrågan dog bort. Jo rd m ån e n var tydligen icke ä n n u tillräckligt beredd för ett så in tensivt bildningsarbete som folkhögskolans. F olkskolan, som b ör lägga den grund, på hvilken ett fortsatt bild
ningsarbete kommer att byggas, var okänd på m ånga orter ännu tiotal år senare.
Är 1887 togs frågan ånyo till diskussion både inom
„Svenska F olkskolans Vänner" och „Folkupplysnings-
sällskapet", och 1889 öppn ad e s landets första folkhögskola i Borgå. Tio år senare var skolornas antal 21 och in n e
varande år u p p g å de till minst 30, af hvilka icke färre än 12 svenskspråkiga. Efter 25-årig värksamhet hade folkhögskolorna i Sverige att uppvisa 16,213 elever (af hvilka 3,032 bevistat endast en kortare sommarkurs) fördelade på 27 skolor, då antalet elever vid de finska skolorna i Finland efter 18-årig värksamhet uppgår till 11,667 fördelade på 26 skolor. Man klagar allmänt öfver att våra svenskspråkiga folkhögskolor äro fåtaligt besökta.
Medeltalet elever vid folkhögskolorna i Finland var till och med 1907 40,9 och i Sverige under de 25 första åren vid vinterkurserna 29,3, och ändå bör man betänka, att befolk
ningen särskildt i de svenskspråkiga skolornas distrikt i Finland är jämförelsevis fåtalig. Likaså att man fordrar att föräldrar, som själfva icke kanske varit i tillfälle att ens besöka ambulatorisk skola, numera skola låta sina barn besöka folkskola och därtill ännu folkhögskola under en så pass framskriden ålder, då sonen eller dottern redan kan göra nytta i hem m et för en fullvuxen person. Att folkhögskolans väckande och hvarför icke äfven direkt undervisande inflytande borde kom m a långt flere unga till del behöfver kanske k n ap p a st påpekas. F rågan g ä l
ler blott, huru detta lämpligast kan ske. Klart är ju, att, om m an får en folkhögskola i socken, utsikter finnas att därifrån åtskilliga elever infinna sig, hvilka eljes icke hade kommit sig till att besöka en dylik anstalt. Såle
des: ju flera skolor desto flera elever; en princip som vi svenskatalande i Finland i vidsträkt mån tillämpat.
Men å andra sidan är en folkhögskola en jämförelsevis dyr läroanstalt beroende på att skolan är i behof af rym liga lokaler, rikhaltigt undervisningsmateriel sam t en tal
rik lärarepersonal, betingad af den långa arbetsdagen (8 ä 10 timmar) samt af skolans säregna arbetssätt, där läraren är den ständigt gifvande. Ja, man kan utan att göra sig skyldig till synnerligen stor öfverdrift säga, att
folkhögskolans arb etsd ag räcker egentligen från 1 nov.
till 1 maj med en kortare middagsrast vid julen. Staten bidrager visserligen för närvarande m ed 6,000 mk årligen, men det felande beloppet, 3 ä 4,000 mk, måste h o p sa m las på annat håll.
Om elevens hem är beläget på längre eller kortare afstånd från skolan spelar dock icke så stor roll, em edan bostad och mat i hvarje fall måste anskaffas på platsen.
F ör aflägset boende kom m a visserligen resekostnaderna samt utgifter för en del matvaror, som af de närm ast boende kunna fås från hemmet, till, men dessa utgifter stiga icke till stora belopp. M åhända kunde folkhögskole- värksamheten bättre befrämjas genom ett färre antal väl utrustade skolor samt ekonom iskt understöd åt de mindre bemedlade, hvilka på m ånga orter utgöra det stora fler
talet af folkhögskolans elevkrets. F olkhögskolekursen är för icke så få därför en rent ekonom isk fråga. Utgifterna stiga visserligen icke till högre belopp än 125 ä 150 mk, men härtill kom m er ännu att i hem m et kanske behöfs en person, som utför det försum m ade arbetet. P å lan d s
bygden har man icke heller varit van att uppoffra något för skolbildning, ty den, som har gått i skola, har blifvit
„herrskap" och kanske sedan haft bättre förvärfsmöjlig- heter. F olkhögskolan återsänder sina elever till deras tidigare sysselsättningar ty: „Vi vilja hafva den högre bildning, som vet och tänker, — men trifs vid plogen."
Folkhögskolans landtm anna- och husm oders- afdelning.
Folkhögskolan i P argas är en af de skolor i landet som längst hållit fast vid det „ren a“ folkhögskole- programmet. Den 1 nov. 1905 förenades slutligen med skolan en landtm anna- och husmodersafdelning. F ö r ändringen betingades af flera m edvärkande om stän d ig heter. Ute i bygderna hade genom landtmannagillen och Hushållningssällskapets konsulenter och instruktörer väkts ett lifligare intresse för landtm annanäringarna;
skolan hade året förut flyttat under eget tak, där det ökade utrym m et möjliggjorde en utvidgad värksamhet, och slutligen hade anstalten i 12 år underhållits med ute
slutande privata medel, då andra liknande skolor u p p burit statsanslag för sina landtmanna-afdelningar. Ansö
kan om statsbidrag inläm nades dock för sent. Tiderna hade förändrats och svaret lydde: „Då folkhögskolorna num era äro berättigade att erhålla statsunderstöd, anses ett u n d erstö d a n d e af en lan d tm an n a afdelning icke mera af behofvet påkallad". Det enda nya, som därigenom kom in på skolans program, var egentligen matlagning och väfning, ty undervisning i landtm anna-äm nen hade redan tidigare meddelats af Hushållningssällskapets tjänstemän. Nu blef denna ordnad och regelbunden, om ock antalet timmar icke var stort.
Landtmanna-afdelningens betydelse framgår kanske bäst ur hvad undertecknad yttrade vid läseårets öppnande den 1 nov. 1905: „Enhvar af oss vet, att med folkhögskolan från och med i år förenas en landtmanna- och husmoders-
afdelning. Af de nya äm nena hoppas m ången icke så litet och tror kanske, att mäjeri-, hushålls- och landt- bruksskolor n um era sm åningom bli onödiga. Nej, om g än g se förhållanden kunna om skapas först efter årtion
dens oförtrutet arbete, huru kan man då vänta, att folk
högskolan under, några m ånader skall kunna uträtta u n dervärk. Kan skolan åt den blifvande jordbrukaren gifva en och annan praktisk vink, väcka kärlek till vår m oder
näring men framför allt lära honom inse, att landtm anna- arbetet liksom hvarje annat yrke måste läras o.ch läras t. 0. m. ur böcker, då är redan mycket vunnet, ty k u n skaper stå till b uds för hvar och en, det gäller endast att taga emot.
Icke heller kan sysselsättningen i skolköket och h an d arbetsrum m et utbilda den om tänksam m a husm odern.
H on måste utbildas i det egna hem m et vid arbete under eget ansvar, men väl kan vistelsen här ö p p n a hennes blick för huru ett hem bör skötas, så att däri må råda den trefnad, som gör, att man känner med sig:
„Men aldrig en kärare b o ning ja g såg
På hela den grö n sk a n d e jorden."
L ärarepersonalen.
„Vi h a fv a v a r it k allad e a tt sp rid a lite t lju sa re u ts ik te r ö fv e r lifv et, lite t m e ra re d a i fö re s tä lln in g a r n a , lite t s tö rre k ra ft a t t b ä ra d a g e n s tu n g a och h e tta , lite t m e ra m o d till d e u n g a fö r d eras d e l
ta g a n d e i tid s å ld r a r n a s e v ig a s trid p å v äg e n f r a m å t"
P. Aug. Gödecke.
Sedan gammalt erkännes sanningen af språket: „Lä
raren g ör skolan". Är lärarens inflytande pä skolans arbetsresultat så stort redan i en vanlig läroanstalt, där han öfvervakas af inspektörer och direktioner, där d ag boken visar, huru nitisk han varit i tjänsten, och de år
liga exa m ina jäm te betygen, med hvilken fram gång u n dervisningen bedrifvits, och där de på förhand uppgjorda kurserna och efter dem afpassade läroböckerna ge åt honom ett bestäm dt arbete, som skall utföras; huru myc
ket mera gäller det anförda då icke folkhögskoians lä
rare. Han utför sitt arbete utan all denna kontroll och utan dessa på förhand utstakade kurser och måste följ
aktligen ha om döm e att själf kunna afgöra, hva d som bör föredragas, och huru detta skall ske. O m honom gäller i all synnerhet den kända pedagogiska regeln:
„Den lärare är bäst, som ständigt vill blifva bättre", ty stannar han i växten, då mister han äfven intresset och om någonstädes märka eleverna i folkhögskolan, när lä
raren får tagas på orden.
Term inen är visserligen kortare än i andra skolor, men arbetet måste just därför bedrifvas med „dam pen u p p e " , som dansken säger, och är så mycket mera kräf- vande. M en folkhögskolan står med afseende å lärare-
K J. K A R L SS O N . F Ö R E S T Å N D A R E 1 8 9 3 -9 5
D:R G. L Ö N N B E C K , F Ö R E S T Å N D A R E 189.5 1899
A. s t e n v a l l. F Ö R E S T Å N D A R E 1899
personalen i en lycklig undantagsställning. Hvarken
„nådiga! förordningar" eller af höga m yndigheter u tar
betade bestämmelser, tjänsteår eller vanliga meriter behöfva tagas i betraktande, då en läraretjänst skall b e sättas. Bestyrelsen äger rätt att utan vidare anställa den i alla afseenden lämpligaste och likaså efter en öfverens- kom m en uppsägningstid afskeda honom, om han icke befunnits sitt kall vuxen. Åt folkhögskoleläraren utfär
das icke några stadfästelsebref i tjänsten, lika litet som han har att vänta pension efter ett välförrättadt dags- värke. Sålänge skolan äfven i detta afseende får arbeta i fullkomlig frihet, är detta för henne en lycka. 1 folk- högskolearbetet gäller personligheten mera än alla m e riter, om också å andra sidan ett större k unskapsm ått icke får underskattas, ty de vidgade vyerna, som en större beläsenhet medför, gifva honom utsikter att bättre lyckas i arbetet.
Under de tilländagångna femton åren ha de särskilda lärarebefattningarna omhänderhafts af följande personer:
F örestån d are:
1. Fil.mag. K. J. Karlsson 1893- 1895.
II. Fil.doktor Gustaf F. Lönnbeck 1895— 1899, med undertecknad som vikarie läseåret 1895— 1896 samt delvis 1 8 9 8 - 1 8 9 9 .
III. Folkskoleläraren A. Stenvall 1899—
L ärare:
1. A. Stenvall 1893 -1899, stud. W erner Karsten vi
karie — 1895-^1896.
II. Stud. Alfons Takolander (sedan hösten 1903 före
ståndare för Ålands folkhögskola) 1898— 1900.
III. Stud. E. A. Tesche 1900— 1902.
IV. „ Ludvig Lindström (förest, för svenska arb.- institutet i Åbo) 1 9 0 2 - 1 9 0 7 .
s tu d . K. G. Karlsson (vikarie för herr Lindström) läseåret 1905— 1906 sam t vårt. 1907.
V. Sacr. minist. cand. Ossian Granit 1907—
Lärarinnor:
I. Sigrid Heurthén 1 8 9 3 - 1 8 9 5 .
II. Stud. Aina Boxström 1895— 1907, med fröknar Ilma Salin hösten 1900, Lydia Eriksson läseåret 1903—
1904 samt Bertha Nygrén läseåret 1906— 1907 som vikarier.
111. Stud. folkskollärarinnan Selma Fröberg 1907—
Förestån d arin n a för h u sm od ersa fd eln in g en : Ilma Salin 1905, med stud. Hildur Björkman som vikarie vårterm. 1908.
Som af ofvanstående tabell framgår, ha lärareombyten inträffat ofta under de gån g n a åren. Detta har inga
lunda varit skolan till fördel, ty det första året är för läraren mer eller mindre ett läroår, och samarbetet mel
lan skolan och de afgångna eleverna, som vid folkhög
skolan är af så stor betydelse, kom m er härigenom att lida stort afbräck. Sedan skolans m ångåriga för sitt ar
bete varmt intresserade lärarinna, fröken Aina Boxström, för sin mors sjuklighet senaste höst var tvungen att afgå, kvarstår från skolans tidigaste värksamhetsår endast u n dertecknad. Dock är att hoppas, att lärarekrafterna fram
deles kom m a att blifva mera stadigvarande, sedan besty
relsen num era äfven blifvit i tillfälle att erbjuda bättre ekonom iska villkor.
PIU K A LA R U ST H Å L L , F O L K H Ö G S K O L A N S HF,M 1 8 9 3 -1 9 0 4
A INA B O X STR Ö M , LÄ R A R IN N A 1895- 1907
R U S T H . J. W . LA U R ÉN , F.GARE A F PIU K A LA G ÄRD , t 1900
Läroäm nena.
„Vi b ö r a ic k e o r d n a u n d e r v is n in g e n p å d e t s ä tte t, a tt vi s m ic k ra fo lk e ts m a te rie lla b e h o f och s m å p r a k tis k a s y fte n , u ta n v i s k o la s trä fv a efte r a t t v ä c k a till lif d e h ö g s ta , e v ig a b e h o f v e n .“
Teodor Holmberg.
Under de fyra första åren af senaste femårsperiod undervisade föreståndaren i historia, kom m unalkunskap, sång, ritning och slöjd samt sedan, då landtmanna-afdel- ningen tillkom hösten 1905, dessutom i jordbruk, krea- tursskötsel och skogshushållning.
Lärarinnan hade på sin lott: modersmålet, geografi, handarbete och gym nastik samt
läraren: naturkunskap, räkning, ämneskrifning, b o k föring, hälsolära och gymnastik.
Innevarande läseår har äm nesfördelningen varit föl
jande:
föreståndaren: naturkunskap, bokföring, ritning, k o m munalkunskap, sång, jordbruk, kreatursskötsel, skogshus
hållning och fria föredrag;
lärarinnan: geografi, räkning, handarbete och gymnastik;
läraren: historia, m odersmålet och gymnastik sam t föreståndarinnan fö r husm oderskolan: hushållslära och matlagning.
Ofvanämda äm nen ha haft följande veckotimmar:
Modersmålet . ... 8.
H i s t o r i a ... 5.
N a t u r k u n s k a p ... 4.
L a n d t m a n n a ä m n e n ... 2Vä.
G e o g r a f i ... 3.
H ä l s o l ä r a ... 2.
Räkning och g e o m e t r i ...5.
H a n d a r b e t e ... 10.
S l ö j d ...6.
R i t n i n g ...1 Va- S å n g ... 1 '/a- B o k f ö r i n g ... . 1 .
K o m m u n a lk u n s k a p ... l ‘/s- F ä l t m ä t n i n g ...V a - Gym nastik ...2 Va- Fritt f ö r e d r a g ...1.
H u s h å l l s l ä r a ... l',a- M od ersm ålet.*
U ndervisningen i modersmålet, för hvilken förfogats över 8 veckotimmar, har omfattat läseövningar, gra m m a
tik, rätt- och uppsatsskrifning samt litteratur.
% F ö r elevernas läseövningar har i regel använts 1 timme i veckan, och har härvid främst dikter ur Fänrik Ståls sägner men även särskilda prosastycken blivit lästa.
Avsikten med dessa övningar har givetvis ej varit att uppdriva färdigheten uti att läsa flytande utan att ut
veckla en läsning med eftertanke och förstånd, så att både de unga själva och andra kunna fängslas av d en samma. F räm st har det då gällt att söka m otarbeta det allmänt gän g se mekaniska katekesutantillpluggandets på all förnuftig läsning sä fördärvliga verkningar. De bästa tillfällen för övning i välläsning ha dock de s. k. o n s
dagskvällarna lämnat. I dessas program utgöres ju hu v udbeståndsdelen av läsning pä vers och prosa, som av lärarna inövas.
Vid gram m atikundervisningen har uppsatsskrivningen städse hållits i sikte. Det viktigaste av form- och s a ts
* Införes m ed , n y s t a v n in g ” som u n d er d et se n a ste lä se - äret k om m it tiii a n v ä n d n in g på sk o la n .
läran har sålunda g enom gåtts enligt Lärokurs i m oders
målet av V. Sjögren, häft. II. Isynnerhet har satsläran visat sig nödig såsom grundläg g a n d e för elevernas u p p övande i att foga ihop och särskilja satser. G ram m atik
undervisningen har ej läseåret igenom bedrivits med re
gelbundna veckotimmar utan ofta skett blott i sa m m a n hang med rätt- och uppsatsskrivningen.
Åt rättskrivningen har egnats en icke obetydlig tid
— i början av läseåret ända till 3 timm ar i veckan.
För en stor del av eleverna visade sig nämligen svårig
heter beträffande såväl stil- som rättskrivning. Här b e sannades den erfarenhet, som tyvärr torde vara allmän, att folkskoleungdonien efter slutad skolgång ej blott k a star boken i vrån utan även pennan. Härtill kom, att bland eleverna funnos sådana, som ej gått i folkskola, ytterligare att nystavningen infördes, vilken dock ganska snart blev mera omtyckt än fruktad. Sm åningom m in
skades timmarna till tvänne i veckan, och mot slutet av läseåret fingo eleverna övningarna såsom hem arbete med tillhjälp av det i läroboken förekom mande ifyllnings- systemet. Såsom ett ingalunda oväsentligt resultat av rättskrivningsövningarna må nämnas, att de ungas stil och färdighet att skriva någorlunda snabbt och ledigt i hög grad utvecklades — något som ju i vår tid är av stor praktisk betydelse. — Såsom lärobok användes häft.
I av V. Sjögrens tidigare närnda Lärokurs. D essutom egde varje elev lägga sig till Thors-Janssons Ordlista, 3;dje uppl.
Uppsatsskrivningen har städse fattats såsom en m e
delpunkt, kring vilken m odersm ålsundervisningen g r u p perade sig. Att öva sig att i skrift behandla sitt m oders
mål med tämlig säkerhet är nämligen ej blott nödigt för varje vaken ungdomi vår tid utan även tankeutvecklande, förutom att denna undervisning vid folkhögskolan sätter läraren i tillfälle att närmare lära känna eleverna och något glänta pä själens dörr. Också har uppsatsskriv
ningen helt naturligt tagit elevernas mesta lediga tid i anspråk, vare sig det sedan gällt att skriva de regel
b u ndna äm nena eller författa små uppsatser till skolans tidning. Ä m nena hava alla, med undantag av det första, skrivits hem m a varannan vecka. Koncepten hava först korrigerats och sedan renskrivits för att ytterligare av läraren genom ses. F ö r g e nom gåe nde å klass av de kor
rigerade koncepten och utgivande av nytt ämne använ
des 2 tim m ar å rad. Varje nytt äm ne förbereddes pä klassen, varvid i regel en ganska utförlig disposition u p p ställdes.
• Följande 11 (13) äm nen hava skrivits; Kolumbus och ägget (reproduktion); Tallen; En höstdag pä landet;
Åkerbrukets betydelse för vårt land eller Mitt hem; Huru jag tillbragt mina julferier; Arbetets värde; Andersens saga »Kejsarens nya kläder" (repr.); Vilken sport b e h a gar mig mest? Pä folkhögskolan (brev); Edelfelts tavla
»Hertig Kart skymfande Klas Elemings lik"; Våren är kom m en el. Mina framtidsplaner.
F ö r u p p sättan d e av i det praktiska livet förekommande brev och skrivelser har i allmänhet hänvisats till Klockars F orm ulärbok, där fullständiga mallar av olika slag finnas.
S åsom en övning uti b ehandling av m odersmålet i skrift må än, förutom tidningsuppsatserna, näm nas de utförliga diskussionsprotokoll, som om onsdagskvällarna förts av eleverna i tur och ordning. Dessa protokoll hava i språkligt avseende rättats av läraren i modersmålet.
Åt litteraturen har anslagits de återstående timmarna i m odersm ålet - - i medeltal c. 4 veckotimmar. Dessa timm ar ha merendels använts för litteraturläsning.
S tundom ha de skilda författarna egnats kortare föredrag.
R uneberg har dock blivit utförligare framställd uti 4 föredrag. D essutom har Sveriges och Finlands litteratur
historia i korthet blivit tecknad. Härvid ha litteraturens utvecklingsskeden i Norden allt från hednatiden samt de olika ström ningarna i nyare tider blivit berörda. — Läs
ningen, som så ofta byggt bro mellan elever och lärare, har omfattat såväl skönlitterära småbitar som större verk på både vers och prosa. Avsikten med denna läsning har ej varit att utgöra något slags förevisning av vår nyare litteraturs mångfaldiga alster utan främst att hos de unga grundlägga intresse för läsning genom att låta dem stifta bekantskap med några högt stående, ädla diktargestalter, hos vilka väckande tankar rikligen före
komma. Följande arbeten hava lästs i nedanangiven tidsföljd; Kapellet av C. J. L. Almqvist; Järnvägen och kyrkogården samt S ynnöve Solbakken av Björnstjerne- Björnson; Legenden om fågelboet. Gudsfreden, Sigrid Storråda, Margareta Fredkulla och Stenkum let av Selma Lagerlöf; Fritiofs saga av E. Tegnér; Jerusalem , 1 (se
nare delen m edhanns ej på klass men lästes enskilt inför ett antal elever) av S. Lagerlöf; Julkvällen och K ung Fjalar av J. L. Runeberg; Daniel Hjort av J. J. Wecksell.
Av Z. Topelius har en massa dikter sam t även p ro sa stycken lästs dels under timmarna, särskilt historietim- marna, dels vid samkväm och fester, dels under h an d arbetstimmarna samt dessutom av eleverna genom bi
bliotekslån. Delvis detsam m a gäller ock en m ängd a n dra författare, såsom H. C. Andersén, V. Rydberg, V.
von Heidenstam, G. Fröding, Juhani Aho, K. Aug. Ta- vaststjerna m. fl. samt våra yngsta inhemska skalder.
H istoria.
Åt historien har gifvits 5 veckotimmar. Efter det de gamla kulturfolkens inlägg för mänsklighetens utveckling blivit i korthet skildrat, har framställningen- hufvudsakli- gen rört sig kring nordens och fosterlandets historia — likvisst med utvikning i allm änna historien för betydelse
fullare världshändelser. Härvid har stor vikt blivit fäst vid kulturhistoriska företeelser. Särskilda skeden ha ut
förligare behandlats, såsom vikingatiden, reformations
tiden, den betydelsefulla bildningsepoken i Finland på 1600-talet samt det senaste århundradet i vårt land.
F inska kriget 1808—09 har själffallet detta år tämligen utförligt skildrats. Ofta har framställningen uppehållit sig vid märkligare, ädla personligheter, hvilka tjänade så
som föredöme med afseende å mod, arbetsamhet och h ö g lifssyn. F n är någon särskild undervisning i kyrko
historia och religion ej förekommit, ha uti historieföre- dragen olika företeelser i kristendomens och kyrkans historia blifvit berörda.
Någon viss lärobok i historia har ej använts. Mest ha dock nedanstående böcker vid undervisningen af lä
raren blivit följda: Nordahl Rolfsen; Carl Grimberg:
Sveriges historia; H. Larsson: Sveriges historia.
N aturkunskap (4 tim., delvis 5).
Kursen begynte med en skildring af huru man tänkt sig jordens och de öfriga him lakropparnas daning. D är
på behandlades ganska utförligt huru på jordklotet sm å ningom efter årtusendens förlopp genom vattnets och köl
dens invärkan af den hårda b ärggrunden bildades lösa jordlager, i hvilka växter kunde finna näring samt seder
mera möjliggöra uppkom sten af ett djurlif och en m änsk
lighet. Ffter redogörelse af hvad vetenskapen förtäljer om värt solsystem med dess planeter och kometer och huru åsikterna därom under tidernas lopp växlat gjordes ströftåg i den oändliga stjärnvärlden, där solar, som lysa hundratals gån g e r starkare än vår, kretsa omkring hvarandra på afstånd, från hvilket ljuset behöfver tusen
tals år för att nå vårt öga.
I fy sik en behandlades först lagarna om rörelse och jämvikt samt de maskiner och redskap, som grunda sig på dem. Sedan ljuset (kikaren, mikroskopet, spektro- skopet m. fl.), värmet (termometern), ljudet (olika m usik
instrument) blifvit behandlade, skildrades ångan och dess betydelse för samfärdseln och industrin (ångbåtar och
järnvägar), elektriciteten (telegrafen, telefonen m. m.,) lufthafvet (barometer, luftballongen). Till sist gafs en sammanfattning af hvilka utsikter m an har att under den närmaste framtiden ku n n a förutsäga väderleken.
Botaniken begynte med en beskrifning af fröet och de nödvändiga betingelserna för att därur skall framspira en planta. Därpå följdes växten under dess olika u t
vecklingsskeden (tillväxt, blom ning och frösättning), till dess det nybildade fröet var färdigt att bäddas ner i jorden. De viktigaste kulturväxterna skildrades till deras förekomstsätt och odling i växtens hemland samt a n vändning hos oss.
Kryptogamerna (icke blom m ande växter), mossor, la
var, svampar, baciller och bakterier erbjödo ett särskildt intresse för den betydelsefulla roll de spela i naturens hushållning, och genom att eleverna i m ikroskopet kunde få se en m ängd för blotta ögat osynliga, säregna former.
Någon egentlig undervisning i zoologi har ej före
kommit, utan användes timm arna i naturkunskap på v å ren till skildring af de lägre djurens och insekternas lif.
Vid tal om de sistnäm da fästes särskild vikt vid de för landtm annanäringarna nyttiga och skadliga arterna.
Fiskarnas lefnadssätt och betydelsen af att bereda dem nödigt skydd behandlades därem ot utförligare såsom va
rande af större vikt för skärgårdsbor.
Undervisningen i kem i har inskränkt sig till klar
görandet af skilnaden mellan syror och baser samt uppr komsten af salter. De viktigaste kemiska företeelserna (förbrännings-, jäsningsprocessen m. fl.) ha blifvit b e h a n d lade, likaså anm ärkningsvärdare metaller och metalloider.
Såvidt skolans delvis ofullständiga och bristfälliga undervisningsmateriel tillåtit ha föredragen åskådliggjorts genom experiment, förevisning af planscher och illustra
tioner sam t flitigt användande af krita pä skoltaflan.
Dä undervisningen tagits »historiskt", så att vid redo
görelsen af viktigare naturföreteelser framhållits, huru
mänskligheten först efter ofta nog århundradens famlande försök funnit, hvad man i våra dagar anser som sanning, ha m ånga tillfällen gifvits att skildra uppfinnarenas ihär
diga men ofta nog af samtiden oförstådda och m iss
aktade kamp mot trångsynthet, vidskepelse och okunnig
het. Således en bit kulturhistoria och kanske en af de icke minst betydelsefulla.
L andtm annaäm nen (2'/a tim.).
Undervisningen i kreatursskötsel har omfattat: b e ty delsen af att ega g oda och för orten läm pliga kreatur;
huru ladugården b ör uppföras och inredas; djurens vård och utfodring; ungdjurens u ppfödning; m jölkningen och mjölkens b ehandling sam t kam pen mot tuberkulosen. Vid ett par särskilda tillfällen talade agronom Ruben Bremer om bakterierna, särskildt i mjölken, samt om olika kraft- foderslag.
H ästen och hans vård har behandlats i 3 å 4 före
drag. Vid landtm annadagarna i mars talade godseg.
H ugo Dahl om en ändam ålsenlig svinskötsel.
Jordbruksandervisningen har varit afsedd endast för de manliga eleverna och har därvid påvisats betydelsen af jordens ordentliga utdikning, omsorgsfulla bearbetning sam t ändamålsenliga gödning. Härvid ha icke lagts an på att gifva bestäm d a regler för det ena och det andra, utan afsikten har varit att få eleverna att förstå att jord
brukaren m åste taga naturlagarna i sin tjänst samt att endast den, som bedrifver sitt yrke med insikt och efter
tanke, skördar lön för sin möda. Betydelsen af godt utsäde, läm plig växtföljd, goda redskap m. m. ha själf- fallet äfven varit på tal. 1 detta s a m m an h a n g må näm nas att a g ronom e rna Bremer och Birger Planting vid b e sök på skolan talat om „bakterierna i jordbrukets tjänst"
och om „ sm åbruk sam t vilkoren för att göra dem lö
nande." — Instruktör H. Sundell har hållit två föredrag i rotfruktsodling. Som handböcker ha användts af lära
ren; Nils H ansson: „En lönande ladugårdsskötsel" (1 kr.
50 öre) sam t N ötboskapens rätta utfodring och vård (1 kr.);
G. Grotenfelt: „Åkerväxtodlingens grunder" och „Landt- brukets bok".
Till den kortare kurs i skogsskötsel, som förekommit, har instruktör E. Olsson läm nat ett värdefullt bidrag genom att företaga med eleverna en praktisk förevisning i skogen, huru olika skogsbestånd böra skötas och för
yngras. De i skogen påpekade lärdom arna sa m m a n fattades sedan af herr O lsson i föredrag på skolan.
G eografi (3 tim.).
Kursen begynte med eget lands geografi som har upptagit hela höst- och en del af vårterminen - F ör att hos de unga väcka kärlek till fosterlandet, samt lära dem känna dess natur, folk och förhållanden, har d en n a del av geografin tagits rätt grundligt. — Följde så beskrifning öfver E uropas öfriga länder och folk. — Åt de främmande världsdelarna har egnats mindre tid, dock ha även i desga naturförhållandena skildrats i hufvud- drag. Kina, Jap a n och F örenta staterna ha utförligare behandlats. — Det för eleverna förut bekanta har utfrå
gats, och har undervisningen försökts för öfrigt genom fotografier, planschverk och kartor göras så intressant, och åskådlig som möjligt.
H älsolära (2 tim.).
1 detta ämne läm nades eleverna först en utförligare beskrifning över m änniskokroppens b ygnad och lifsvärk- samhet. Följde så allmän hälsovård: huden (bad, kläd
sel m. m.), lungorna: (frisk luft, vädring m. m., lungsot och dess förebyggande), m atsm ältn in g so rg an en ; (födo
äm nenas näringsvärde och deras ändam ålsenliga s a m mansättning, njutningsm edlenas invärkan på organism en m. m.). Kursen afslutades med en kort samaritlära, all
män sjukvård i hemmet, de sm ittosam m a sjukdom arna
2
och deras förebyggande. — Äfven i detta äm n e har u n dervisningen försökts att genom planscher och utfrågnin
gar göras så nyttig som möjligt. — 1 slutet af april höll doktor Einar Brander ett synnerligen intressant och u p p lysande föredrag om m änniskokroppens kamp emot de sjukdom alstrande bakterierna.
R äkning och g eo m etr i (5 tim.).
Kursen har omfattat hela tal, decimal- och vanliga bråk, regula de tri, intresse-, rabatt- och diskonträkning.
- - Undervisningen har gått ut på att lämna eleverna praktisk färdighet att lösa särskilt sådana uppgifter, som oftast förekomma i det dagliga livet.
G eometrin har upptagit linier, ytor, vinklar, kroppar sam t yt- och rymdberäkningar.
H andarbete och slöjd .
H andarbetsandervisningen för flickorna (10 tim.) har omfattat: m askinsöm nad, såsom lintyg, skjorta, nattröja och nattlinnen; vävnad: såsom soffdyna, serviett, hand- och borddukar; konsthandarbeten: såsom gungstolsmatta, bord- och byrådukar, handduksöfverkast, borsthållaren m.
fl. — Samtliga m askinsöm nadsarbeten och väfnader ha m e dhunnits af de allra flesta elever; konsthandarbetena efter eget val. Undervisningen har åsyftat att lära den unga kvinnan att klippa till och sy de enklaste klädes
plagg, att utveckla hennes sinne för o rdning samt väcka håg och blick för det enkla och praktiska i förening med stil och smak i utförandet. — U nder dessa timmar ha, då tiden så medgivit, smärre berättelser upplästs, och b e traktelser härtill anknutits, eller ock har sången fått föra de unga närmare hvarandra.
Slöjden (6 tim.) utgör i folkhögskolan ett välbehöf- ligt rekreationsmedel mot det myckna stillasittandet samt
eti god öfning för öga och hand. N ågon yrk e su n d er
visning har icke kom m it i fråga lika litet som bestäm d a serier, utan har enhvar af eleverna, beroende på anlag och färdighet, fått tillvärka bord, stolar, skåp, hyllor, skrin, bleckm uggar m. m. F ör att vänja befolkningen vid nyare, mera omväxlande och ändamålsenligare möbelformer, har läraren, ej så sällan i sam råd m ed eleverna, u ppgjort ritning, enligt hvilken arbetet sedan utförts.
Ritning.
Ritningen*{VI.^ tim.) har så godt som uteslutande be- drifvits i form af linealritning. De arbeten, som blivit utförda, ha bestått af olika slags ritningar till möbel och b y g g n ad e r behöfliga för ett mindre landtbruk. E le
verna ha själfva fått utarbeta planritning, som sedan granskats och rättats, hvarvid läraren varit i tillfälle att gifva en m ängd välbehöfliga råd angående rum m ens a n tal, placering m. m.
Sång.
För sången har på arbetsordningen varit anslagen endast er. veckotimme, men då hvarje lektion i regeln börjar och afslutas med en sång, samt sånger ljudit flitigt både vid onsdagssam kväm , söndagskvällar och handarbetsaftnar, kan man ingalunda säga att sången varit förfördelad.
Under den egentliga sångtim m en har inöfvats uteslu
tande enstämmiga sånger ur „ S ju n g “, hvarvid skaldens tanke genom uppläsning af texten och några frågor klar
gjorts så att sångerna ej blefve blotta ord sjungna till en mer eller mindre tilltalande melodi.
Svårare ställen i melodin ha inöfvats med ledning af noter pä skoltaflan; för öfrigt har sången varit gehörsång.
— På lediga stunder och till festligheter på skolan har fröken F rö b erg inöfvat ett antal två- och trestämmiga sånger hufvudsakligast med flickorna.
B okföring.
Bokföringen (1 tim.) har omfattat en kurs i enkel för landtm annen läm pad bokföring.
K om m unalkunskap.
U ndervisningen i kom m unalkunskap (l'/^ dni.) har bestått i att vissa kom m unala frågor t. ex. „Hvad är att iakttaga vid sam m ankallandet af en k om m unal
stäm m a?" tagits till utredning, och eleverna ha fått söka svaren med ledning af innehållsförteckningen och regis
tret ur „K om m unalm annens handbok af J. Klockars", som egts af flertalet elever. Eller ock ha vissa kapitel t. ex.
„vägunderhållet" genom gåtts sålunda att viktigare b e stäm m elser blifvit lästa och deras betydelse påpekade. — De praktiska öfningarna ha inskränkt sig till taxering, utarbetandet af förslag till fattigvårdens ordnande samt några stämmor, vid hvilka Kalkbärga kom m uns röst
berättigade m edlem m ar mangrant varit tillstädes. Vid en af de sistnäm da behandlades uteslutande kyrkliga frågor, och ordförandeplatsen intogs af „kyrkoherden".
Fältm ätnin g.
F ö r att lära de blifvande jordbrukarena att indela sina fält i ordentliga skiften uppm ättes och kartlades en mindre åker. Som instrum ent användes härvid kors- tafla och ked.
G ym nastik.
G ym nastiken har varit delad uti en manlig och en kvin- 1ig afdelning. Gossarna ha utfört vanliga enkla både fri
stående och redskapsöfningar. U nder vintern egnades dock gym nastiktim m arna i regel åt sport, främst skidning.
Knappt en dag förgick, då föret det medgaf, utan att en kortare eller längre skidtur företogs.
Flickorna ha utfört fristående- och redskapsöfningar, vidare öfningar med staf, på barr och räck, språng öfver lina, m. m. S tundom ha förekommit lekar samt p ro m e
nader ute i det fria.
Arbete utom p rogram m et.
Då föreståndaren under sistlidne år icke undervisat i någotdera af de egentliga folkhögskoleäm nena m oders
målet och historia, men till hans åligganden det oaktadt L ö r att främst vaka öfver att vid skolan råder en god och sedlig anda sam t att invärka på elevernas karaktärs- daning, har en timm e i veckan under nam n af fr ia fö r e drag kommit till. U nder denna ha behandlats sagorna om Teseus, Herkules, Psyke, Orfeus, P rom eteus m. fl., Danmarks nyare historia samt folkhögskolem ännen Kold, Grundtvig, Gödecke, Holmström och Teodor H olmberg, hvilkas uttalanden gifvit anledning till samtal i åtskilliga frågor, som kanske eljes icke kommit att tagas upp.
Bland frågor af mera allmänt intresse, som u n d e r näm da timmar blifvit belysta, må n ä m n a s: civiläktenskapet, för- lofning och giftermål, kilskriftsforskningen och hvad den lärt oss, samt lagarna för själslifvet hos m änniskan.
Under onsdagskvällarna har enligt öflig sed på skolan anordnats samkväm från kl. 6 till inemot 9. Program m et har upptagit läsning af vers, prosa och stundom äfven bygdemål, en- och flerstämmig sång, diskussion, u p p lä s
ning af »Vänner Emellan", skolans handskrifna tidning, som utkommit under sin l l : t e årg ån g m ed inalles 13 nummer, samt tablåer eller dialoger. P rogram m et har i tur och ordning handhafts af tre flickor och en gosse, biträdda af en bland lärarepersonalen. Af de till minst ett dussin uppgående frågor, som upptagits till b e h a n d ling, må n äm n as: »Är tidningsläsning nyttig och hvad bör man främst läsa uti en tidning?" »Huru bör man kläda sig?" »Är det sant att hvar och en är sin lyckas
s m e d ? “ „Är det nyttigt för ung d o m en att någon tid vistas utom hem m et?" „Huru bör ett hem på la n d sb y g den inredas?" (uppsköts till fortsatt behandling påföl
jande onsdag), „Hvilken betydelse har trädgårdsskötseln för den mindre jo rd b ru k a ren ? " „Är nykterhetsarbetet värdt understöd och kan detta bättre befrämjas genom m åttlighet eller absolut nykterhet?" „Hvilkendera har mera arbete inom hemmet, kvinnan eller m annen?" „Huru kunde tjänstefolkets ställning förbättras?" och „Hvilken lefnadsålder är den lyckligaste?"
U nder de söndagskvällar, då ungdomsföreningsmöten eller något ann a t hinder ej förekommit, har „skolstaten"
varit samlad från kl. 5. „P rogramm et" har vidtagit med kaffedrickning, hvarvid de afgående köksorna blifvit vits
ordade för sin skicklighet i bakning under föregående dag. Till dess uppbrottet skedt o m kring kl. 9 ha tim marna förflutit snabbt under samtal, sång, läsning, olika slag af lekar, någon g å n g en hurtig ringlek m. m. G e
nom erinringar om besök vid andra folkhögskolor samt anmärkningsvärdare händelser som inträffat och märkligare personligheter, hvilka under året aflidit (Oscar II, Ludvig Schroder, V. Ö h b e rg m. fl.) har åt samvaron gifvits äfven något mera innehåll.
Då skolans byggnadsfond ännu vidhäftar en skuld u p p g åe n d e till om kring 2,500 mk, hvilken sum m a enligt öfverenskommelse med folkhögskolans bestyrelse bör b e talas af elevförbundet, och afsikten är att nästkom m ande 2 aug. föranstalta ett lotteri för ändamålet, har under senare delen af vårterminen anordnats handarbetskvällar hvarje fredag från 8 till 10.
Lördagsefterm iddagarna ha eleverna därem ot varit le
diga från det egentliga skolarbetet, men då ha köksorna haft bakning, dejourerna (två flickor och en gosse) klutning af golf sam t en grundligare städning af hela skollokalen.
De öfriga igen ha varit u p ptagna af olika hushållsgöro- mål för egen räkning. — Trots att i folkhögskolan icke
förekommer lexor, som i öfriga läroanstalter, äro isynner
het de elever, hvilka delvis om besörja sin matlagning, nog så strängt upptagna, om de därtill ännu, hvilket är alldeles nödvändigt, ifall skolans arbete under framtiden skall bära frukt, sysselsätta sig med läsning under lediga stunder.
B ib lio tek et.
Biblioteket omfattar:
r e l i g i o n ...27 band naturvetenskap och jordbruk . . . . 162 geografi och reseskildringar . . . . 85 „ h i s t o r i a ... 270 „ s k ö n l i t e r a t u r ...311
blandade ä m n e n ... 342 S o l d a t b i b l i o t e k e t ... 263
S um m a 1,460
Endast fö r,undervisningen oundgän g lig en nödvändiga böcker ha blifvit inköpta.
Bland värdefullare gåfvor m å n äm nas: inemot 400 band mest skönliteratur af komrnerserådet Fr. von Rettig samt 100 mk kontant, för hvilken sum m a inköpts: Bang
»Europeisk kulturhistoria" och »Landtbrukets bok".
Svenska Litteratursällskapet har förärat skolan sina sam t
liga på lager befintliga skrifter sam t lofvat äfven sända framdeles utkom mande.
Af förläggare har »Helios" ihågkom m it skolan med åtskilliga af sina skrifter, likaså professor O. M. Reuter.
G löm m as må icke heller att en skolan närastående p e r
son från Åbo sändt oss par tiotal värdefulla större arbe
ten sam t en karta utvisande vägarna för världshandeln.
Då, såsom ofvan nämnts, bibliotekets tillökning huf
vudsakligast skett tack vare gåfvor, och den tidigaste grundstom m en till största delen äfven är hop b ra g t på
sam m a sätt, vore ett anslag till kom plettering af det bristfälliga synnerligen af behofvet påkalladt.
Ur biblioteket har under det senaste läseåret uttagits 172 lån, af hvilka 16 belöpa sig på soldatbiblioteket.
Tillfälliga lån af elever och samtliga lån af lärareperso
nalen äro icke bokförda. De böcker, som flitigast blifvit lästa, höra till skönliteraturen. L andsungdom en i folk- högskoleåldern har i regeln ännu ej lust för läsning, som kräfver mera tankearbete.
Följande tidningar och tidskrifter ha äfven i år blif
vit skolan gratis tillsända; »Veckobladet", »Åbo U nder
rättelser", »Västra Finland" (för de två sistnämda har erlagts porto), »Nutid" och »Fiskeritidskrift". Af p re n u mererade tidningar ha eleverna haft att tillgå: »Nya Pressen", »U ngdom en", »För landtm anna-hem " och
»Pellervo".
F ö red ra gsserier, fester m. m.
Utom vid särskilda ungdom sföreningsm öten inom k om m unen ha föredrag ■ hållits fö r en större allm änhet vid kursens början, då undertecknad bely.ste folkhög
skolans mål att utveckla det goda inom m änniskan samt herr Granit om konsteh att läsa. Vid Runebergsfesten den 5 febr. hade skolan som vanligt fullt hus, och föredrog herr Granit då om Runebergs diktning särskildt Fänrik Stål; undertecknad påm inde om hundraårsm innet af k am pen 1808 och 9. Vid afslutningen den 1 maj talade undertecknad om »Färglikheten hos djuren" och herr Granit om E. G. Geijer.
Den 5 —8 januari hölls på skolan af musikern Otto A ndersson och m agister Gabriel Nikander en fyra dagars af allm änheten talrikt besökt föreläsningskurs. Herr An
dersson talade om folkmusiken och illustrerade sina föredrag med att utföra en m ängd melodier på fiolen sam t ett antal sånger vid pianot. Magister Nikander gaf en åskådlig bild af lifvet i P argas vid slutet af »svenska
tiden Artisten Carl Bengts, som aftecknade byggnader, gårdsplaner och husgeråd i Brattnäs by, förevisade en färglagd interiör med brasa i spiseln frän en gam m al Pargas ryggåsstuga.
I slutet af januari hade skolan glädjen hälsa som gäst sin f. d. lärare, föreståndaren för Ålands folkhögskola, mag. Alfons Takolander, som inspekterade folkskolorna i kommunen. U nder sitt besök hade herr T akolander u p p repade gånger ordet och gjorde genom sina varmhjärtade yttranden djupt intryck på eleverna.
Elevförbundet sam m anträdde till årsmöte den 4 och 5 februari, då skolan enligt öflig sed hade anordnat en Runebergsfest.
Trots de nästan ofarbara vägarna och svårigheten att få ett tillräckligt antal hästar, bevistade skolans lärare och elever ,,midvintertinget“ i Kimito de första dagarna af mars. Det första stora vintermötet hölls som bekant på folkhögskolan 1907.
Fredagen den 6 mars anordnades af »Pargas Landt- mannagille", i likhet med hvad fallet varit under tidigare år, på skolan landtm annada gar med föredrag af instruk
tören E. O lsson om skogspremieringar, agronom R.
Bremer om mjölken, direktör Hj. G ö ö s om andelsvärk- samheten, godsegaren H ugo Dahl om svinskötseln samt herr E. A. Tesche, som redan tidigare under terminen talat om den nya arrendelagen, om jordbrukarenas s a m manslutning. En del af eleverna voro äfven med vid gillets utfärd den 25 mars till Qvidja, där bland annat det gamla F lem ingska slottet besågs. N ågra a n d r a jäm te tre af lärarepersonalen voro samtidigt resta till Nagu, dit ungdom sföreningarna från Korpo och Hout- skär äfven voro inbjudna.
I regeln har skolan bevistat »De U ngas Vänners"
möten å Kurckas, där lärarepersonalen och stundom äf
ven eleverna bidragit till programmet. Äfven andra n är
liggande ungdom sföreningar ha nu och då blifvit besökta.
Den 28 och 29 mars hade folkhögskolan besök af lärarepersonalen och eleverna _vid „Småbrukareskolan" i Kimito. Som redan tidigare näm ts talade agronom Bir
ger P la n tin g om småbruk, agronom B. Reims berättade om sina besök vid stuterierna i Ungern och underteck
nad om hvad ungdom sskolorna böra förutsätta som inne
bo en d e hos de unga. F ö r öfrigt förflöt tiden u n d e r ' kamratlik samvaro, där sång, små program num m er m. m.
omväxlade med hvarandra.
Af vinterns anmärkningsvärdare händelser på skolan må ännu näm n as konsert af fru Aili Itkonen-Tanner den 15 mars samt folkpartiets möte den 22 i samma månad.
Efter slutad kurs företogs den 2 maj den sedvanliga resan till Åbo, där domkyrkan, solennitetssalen, konst
museet, ett tryckeri, historiska m useet m. fl. sevärdheter togos i betraktande.
F Ö R E L Ä S N IN O S S A I.R N
Klockan har nyss slagit fem. Aprilsolen sänder in sina första strålar mellan blyen på de gam m alm odiga rutorna i fönstret. Från „höganloftsbur“ ljuder ett kraftigt dunk, som tillkännager att töserna stigit ner från sina väggfasta sängar. Snart genljuder hela huset af muntra röster, och slamret i skolköket bådar att någo n tin g extra är å färde, ty i vanliga fall tändes elden u n d er grytorna först kl. 11. Så är äfven fallet. Efter några dagar infaller påsk och till dess måste lagas m em m a, fläsket från g å r
dagens slakt är färdigt att saltas in, korfven lagas o. s. v.
De, som icke ha köksvecka, hänga ut byke till torkning, koka sitt morgonkaffe eller sitta i skolrum m et sysselsatta med läsning eller skrifning. Väfstolen, som under vår
m orgnarna vanligen beb å d ar att arbetsdagen är börjad, får hvila i dag.
Klockan närmar sig emellertid åtta och kamraterna, som bo utom skolan, infinna sig. P salm en ljuder, och efter förrättad m orgonbön är man färdig att börja med dagens skolarbete.
Den första lektionen egnas naturkunskapen. Efter en karaktäristik af insekternas ett stort antal familjer o m fattande klass, fångas en fluga, som under mikroskopet skärskådas till sina 8,003 ögon, 28,000 luktgropar, lejon
klor, vingar och svängkolfvar. H ennes kroppsbyggnad och lefnadssätt skildras, de olika sätten att försöka hålla denna vår efterhängsna vän, som u p p träd e r inom Skandi
navien i icke färre än 1,800 arter, inom tillbörliga gränser om näm nas.
Efter några minuters paus, under hvilken den friska vårluften strömmar in genom de ö p p n a fönsterna, ringer
klockan ånyo och efter en hurtig säng inläres genom talrika exempel huru orden böra fogas till satser och sat
serna till m eningar; välbehöfliga råd, ty „ämneskrifningen är den svåraste af allt som förekom mer på skolan".
F örm id d ag en s sista föredragstimme egnas åt geografin.
F äderneslandet och det väsentligaste om vår egen världs
del är redan skildrat, och nu gäller det ännu att under de återstående timmarna få en liten inblick i förhål
landena i Asien, denna m änsklighetens och kulturens vagga.
Under de två timmar, som återstå innan m iddags
bordet dukas, råder en sjudande brådska. 1 väfstolarna fogas det ena inslaget till det andra. Kring »drillbom
men" rullas hvarf efter hvarf b ordduka r och servietter i vackra mönster samt soffdynor och mattor i väl sam m an
ställda färger.- — 1 värkstaden är fliten ingalunda mindre.
Limmet kokar på den enkom upp m u rad e hällen, svarfven surrar, sågen fräser och hyflarna hväsa i m unter takt, ty skrifbordet saknar skifva, skåpet behöfver hyllor, men — matklockan ringer alldeles för tidigt i dag, ja, i själfva värket felar klockan ännu 8 minuter i det fastställda slaget.
Middagrasten räcker i vanliga fall från 1 till 3 ‘/i, men i dag göres ett undantag, ty isen har smultit från g å rd s
planen, och krattorna och kvastarna böra kom m a i rörelse, redan half tre för att undanskaffa nerfallna löf och viss- nadt gräs.
Under eftermiddagens första lektion, då frågan om det fula och sköna i uppträdande inom hem m et och i um- gängeslifvet k om m er att tagas till tals, är Teodor Holm
berg med sina föredrag »Från skolsalen" vägvisare.
Den därpå följande timm en egnas åt räkning, och da
gens sista lektion är anslagen till historia. Föredraget behandlar nationalitetsidéns u p pvakna nde, och huru ett starkt och enigt Tyskland skapas af järnkanslern Otto von Bismarck. Klockan slår sex, psalmen ljuder och ar
betsdagen är ändad.
I dag är det dock o n sd ag och således utom de regel
bundna lektionerna antingen kom m unalstäm m a eller »afton
underhållning". På anslagstaflan läses diskussionsfrågan;
»Hvilken lefnadsålder är den lyckligaste?"
Sedan en dikt och en prosaberättelse blifvit upplästa och åtföljts af till innehållet läm pade sånger, N:o 11 af
»Vänner Emellan", skolans handskrifna tidning, i minnet frammanat de »Sälla stunder" folkhögskolekursen haft att bjuda på sedan novem berdagen för snart sex m ånader sedan, protokollet från diskussionen föregående o n sd ag öfver frågan: »Huru kunde tjänstefolkets ställning för
bättras?" upplästs till justering, väljas ordförande och sekreterare och diskussionen vidtager. Referenten, en af eleverna, karaktäriserar på ett anslående sätt de olika lef- nadsåldrarnas lyckomöjligheter, men anser för sin del lyckan under »barndomens oskuldsfulla d agar vara störst".
Af flera talare anses dock lyckan under b arndom en vara för omedveten, och debatten rör sig egentligen om h u ru vida ungdom såren eller m annaåldern bör ställas främst.
F örsvararena af den senare såsom den lyckligaste anse, att lyckan bör sökas i tillfredsställelsen öfver ett välför- rättadt arbete. De igen som hålla på ungdom såren säga:
»Man känner sig lyckligast då ett godt företag planläg- ges; lyckan göm m er sig i hoppet och så länge man kan hoppas, har man lyckomöjligheter". Resultatet af den lifliga diskussionen, under hvilken en m ängd tänkvärda yttranden fällas, blir: »Hvarje lefnadsålder har sina lycko
möjligheter, hvilka dock måste mätas med olika m ått". — De deklamationer, tablåer m. m., som ytterligare förekomma på programmet, äro valda så, att de utgöra ett inlägg i frågans besvarande.
Innan afslutningssången: »Var glad, når faren vejer"
klingar och lamporna efter ett vänligt »godnatt" släckas, är kl. 9. En arbetsdag således på 14 å 15 timmar, och ändå måste flickorna ännu tillreda sig en enkel kvällsvard.
Timme Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag
8 - 9 N atu rk un sk ap K om m u n al
k unskap N atu rk un sk ap Literatur H istoria N atu rk un sk ap
9—10 M od ersm å let R äkning M o d ersm å let M od ersm å let L äsn ing S ä n g
10— 11 G eografi H istoria G eografi B o k fö rin g G eografi Literatur
11—12
12— 1
H an d arb ete H an d arbete
11- 121/2 R itning
121/2 - 1 G y m n a
stik
H a n d a rb ete H and
arbete Jord
bruk-
H a n d a rb ete
R äk n in g K om m u-
nalk.
G y m n a stik
H älsolära
4 H usd ju rs- och
m äjerilära H älsolära R äkning H istoria R äkning
4—5
Kv.
H u s- hållslära G ym na
stik M ani.
G y m n a stik F ält
m ä tn in g
M od ersm ålet K v.
H u s- hållslära G y m n a
stik M ani.
G ym na- stik
R ä k n in g
Kv.
G y m n a stik H u s
hållslära M ani.
S k o g s- hush.
G y m n a stik
5 —6 H istoria Literatur
H istoria S am k väm eller kom m u n alstäm m a
Fritt föred rag N atu rk un sk ap
FRÅN L Ä S E Å R E T 1907- 08
Eleverna.
„Är lju s e t fö r d e lä rd a b lo tt, A tt de m å rik tig t s ta f v a ? N ej, h im le n u n n a r fle ra g o d t O ch lju s e t fritt vi h a fv a .“
N . F. S . G ru n d tv ig .
Då folkhögskolan icke utbildar sina elever för något bestämdt yrke, vänder hon sig icke heller till någon sär
skild samhällsklass. G rundvig tänker sig i sin storslagna folkhögskoleplan denna läroanstalt som en sa m m a n b in dande länk mellan de olika samhällslagren, ty i denna skola »skulle alla de af statens äm betsm än, som ej behöfva lärdom utan vakenhet, praktisk blick och duglighet, och alla de, som vilja vara bildade, hafva tillfälle till en sund utveckling". Planen om inrättandet af en c)yiik stor folklig högskola i Sorö blef lika litet en värklighet som förslaget
om en för de nordiska länderna gem ensam fri veten
skaplig högskola, där inemot 300 vetenskapsmän, utan att vara besvärade med examina, kunde forska, disputera och föreläsa, men de folkhögskolor, som inrättades i Danmark (1844), Norge (1864), Sverge (1868), Finland (1889), Ame
rika ja t. 0. m. i Ryssland, ha hållit fast vid tanken;
»Folkhögskolan skall icke vara beräknad för något visst stånd och ställning eller för ett visst mått af bokkunskap, utan för en lifsupplysning gem ensam för hela folket."
Elevernas hem ort och antal under lärokurserna 1903 1908 samt 15 års perioden 1893— 1908 framgår ur föl
ja n d e tabell:
g S
i §
' r ' tc
001 1 1^
cc s
S
s 8
■jj o
C/nc 3 3X
Lcc 00O
P a rg a s ... 8 13 7 10 ' 7 45 143 N a g u ... 1 ■ 1 3 3 4 12 24 K o r p o ... — 1 2 3 3 9 15 H o u t s k ä r ... — 3 1 4 .1 9 18 D r a g s fj ä r d ... 1 — 2 2 4 9 16 K i m i t o ... 1 3 3 1 — 8 34 F i n b y... 6 2 — — — 8 14 V ä s t a n f j ä r d... 3 3 1 7 34 H i t i s... — ' : — — 2 3 11 K a r u n a ... 1 - — — — 1 7
I n i ö ... 3
Å b o ... — — 1 — — 1 2 M i e h i k k e l ä ... 1 — — — — 1 1 P e m a r ... — — — — 1 . 1 1 K om m uner, h v ilk a ic k e höra
till sk o la n s d istrik t . . . . 10
Sum m a 22 24 22 24 22 114 3 3 3
Medeltal 22,8; hela 15 års period. 22,2.
A nmärkningsvärd! är att distriktets västligare k om m uner under den senaste femårsperioden sändt jämförel
