• Ei tuloksia

Debattinitiativ om den finländska kulturens betydelse, utveck-lingstrender och föränderliga omvärld

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "Debattinitiativ om den finländska kulturens betydelse, utveck-lingstrender och föränderliga omvärld"

Copied!
5
0
0

Kokoteksti

(1)

Klart 5.0

Debattinitiativ DI 6/2017 rd

Pauli Kiuru saml m.fl.

Debattinitiativ om den finländska kulturens betydelse, utveck- lingstrender och föränderliga omvärld

Till riksdagens talman

Finlands 100-årsjubileum är förtjänt av en debatt om den finländska kulturens betydelse, utveck- lingstrender och föränderliga omvärld.

Kulturen har en betydande samhällsfunktion som förenande faktor mellan människor. Kulturen skapar gemenskap, betydelse och välbefinnande. Kulturen är ett självändamål som avspeglar his- torisk skiktbildning och vad det djupast innebär att vara människa. Globaliseringen, invandring- en och de nya formerna av kommunikation är på väg att bidra till att vår kulturmiljö blir mer mo- saikartad.

Mångfald i kulturen kan i bästa fall medföra ökad växelverkan och tolerans. Kulturens många for- mer erbjuder möjligheter till rekreation och återhämtning. Kulturen skapar möjligheter till ge- mensamma upplevelser och känslor. Den minskar känslan av ensamhet, lösryckthet och brist på mening och förebygger på så sätt utslagning.

Kulturens hälsofrämjande effekter är vetenskapligt belagda. Det är viktigt att alla finländare har möjligheten att bli delaktig av ett mångsidigt kulturutbud och ge utlopp för sin kreativitet på ett individuellt naturligt sätt. Kulturens mångfald och utbud måste förstås i bred bemärkelse inom olika konstformer, litteratur och även idrottens delområden utan att glömma kultur- och boende- miljön.

Kulturen och en kreativ ekonomi har betydande ekonomiska verkningar. Kultur och kreativitet återfinns inom alla delområden av ekonomin. Det finns rikligt med outnyttjad företags- och sys- selsättningspotential. Det är viktigt att vi inte sackar efter de övriga västländerna i utvecklingen av bruttonationalprodukten för de kreativa branscherna. Finansieringsbasen för utbildningen inom de kreativa branscherna och kulturen måste tryggas på ett sätt som är hållbart och konse- kvent i samhällsekonomiskt hänseende.

Läs- och skrivkunnighet bidrar till utvecklingen av en kultur som lever i tiden. Digitaliseringen och de sociala medierna håller på att ändra läs- och skrivkunnighetens karaktär. Förändringarna syns till exempel i medierna som en ökad orientering mot det underhållande, ett snabbare tempo och en mer tillspetsad samtalskultur. Det finns synliga tecken på att läs- och skrivkunnigheten försvagas.

(2)

Enligt strategin för den inre säkerheten (Inrikesministeriets publikation 15/2017) inverkar kultu- ren också på hur väl vårt samhälle tål motsättningar och informationspåverkan. Kulturen i ett brett perspektiv inkluderar också en säkerhetsaspekt utöver välfärdsaspekten.

Vi föreslår

att riksdagen för att högtidlighålla hundraårsjubileet av Finlands självständighet håller en aktuell debatt om den finländska kulturens betydelse, utvecklingstrender och föränderliga omvärld.

(3)

3 Helsingfors 27.10.2017

Pauli Kiuru saml Pia Viitanen sd Sanna Lauslahti saml Mats Nylund sv Anders Adlercreutz sv Pertti Salolainen saml Mari-Leena Talvitie saml Jaana Laitinen-Pesola saml Antero Laukkanen kd Ben Zyskowicz saml Mikko Alatalo cent Pertti Hakanen cent Eero Suutari saml

Sinuhe Wallinheimo saml Ilkka Kanerva saml Jaana Pelkonen saml Kari Kulmala blå Lasse Hautala cent Peter Östman kd Markku Pakkanen cent Ari Torniainen cent Sari Multala saml Hanna Kosonen cent Martti Mölsä blå Petri Honkonen cent Eeva-Maria Maijala cent Mirja Vehkaperä cent Veera Ruoho saml Antti Rantakangas cent Harry Harkimo saml Kimmo Kivelä blå Elsi Katainen cent Timo Heinonen saml Timo V. Korhonen cent Kauko Juhantalo cent Thomas Blomqvist sv Ulla Parviainen cent Martti Talja cent Niilo Keränen cent Pekka Puska cent Elina Lepomäki saml Emma Kari gröna Krista Kiuru sd Kari Uotila vänst

(4)

Mika Kari sd Joona Räsänen sd Satu Hassi gröna Jukka Gustafsson sd Susanna Huovinen sd Anneli Kiljunen sd Tarja Filatov sd Sirpa Paatero sd Tuula Haatainen sd Li Andersson vänst Aino-Kaisa Pekonen vänst Silvia Modig vänst

Anna Kontula vänst Ilkka Kantola sd Maria Tolppanen sd Jyrki Kasvi gröna Maria Guzenina sd Sanna Marin sd Ilmari Nurminen sd Harry Wallin sd Tytti Tuppurainen sd Ville Skinnari sd

Merja Mäkisalo-Ropponen sd Timo Harakka sd

Lauri Ihalainen sd

Eeva-Johanna Eloranta sd Suna Kymäläinen sd Kristiina Salonen sd Antti Rinne sd Antti Lindtman sd

Johanna Ojala-Niemelä sd Pekka Haavisto gröna Touko Aalto gröna Hanna Halmeenpää gröna Krista Mikkonen gröna Olli-Poika Parviainen gröna Markus Mustajärvi vänst Hanna Sarkkinen vänst Matti Semi vänst Paavo Arhinmäki vänst Outi Alanko-Kahiluoto gröna Ozan Yanar gröna

Timo V. Korhonen cent Jukka Kopra saml Mika Niikko saf Mikko Kärnä cent

(5)

5 Pentti Oinonen blå

Ville Vähämäki saf Jari Ronkainen saf Outi Mäkelä saml Harri Jaskari saml Sari Raassina saml Wille Rydman saml Pia Kauma saml Tiina Elovaara blå Juha Pylväs cent Sofia Vikman saml Mats Löfström sv

Anne-Mari Virolainen saml Kari Tolvanen saml

Sari Tanus kd Sari Essayah kd Hannu Hoskonen cent Hannakaisa Heikkinen cent Ritva Elomaa saf

Sami Savio saf

Teuvo Hakkarainen saf Arja Juvonen saf

Vesa-Matti Saarakkala blå Jari Myllykoski vänst Sari Sarkomaa saml Anne Kalmari cent

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

”By 2020, at least 17 per cent of terrestrial and inland water areas and 10 per cent of coastal and marine areas, especially areas of particular importance for biodiversity

The proportion of sewers was 72 per cent, that of pumping stations 6 per cent and that of waste water treatment plants 22 per cent of total investments in sewer systems. In the

7 per cent and that of waste water treatment plants 23 per cent of total investments in sewer systems.. In the building of waste water treatment plants 107 million marks were used

portion of sewers was 81 per cent, that of waste water treatment plants 15 per cent and that of pumping stations 4 per cent of total investments in sewer systems.. The length of

The proportion of sewers was 74 per cent, that of pumpinq stations 5 per cent and that of waste water treatment plants 21 per cent of total investments in sewer systems.. In

medlem Olavi Ala-Nissilä cent medlem Sirkka-Liisa Anttila cent medlem Paavo Arhinmäki vänst medlem Jukka Gustafsson sd medlem Pertti Hakanen cent medlem Hanna Halmeenpää gröna

2202 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag

Kuvasta puuttuvat Arte Koskl, Tuomas Paajonen, Veikko Termonen, Saml Toivonen, llari Viippola ja valmentaja Panu