Förvaltningsplan för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015

(1)

Förvaltningsplan för

Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde

fram till år 2015

Samarbete för bättre vattenvård

Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde, 2009

(2)

234 Förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet fram till år 2015 Marita Björkström

(3)

235 Förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet fram till år 2015

12 Informationskällor och tillgång till information

12.1 Webbsidor och åtgärdsprogram

Vattenförvaltningsområdet Kumo älv – Skärgårdshavet – Bottenhavet:

www.miljo.fi/vastravattenforvaltningsomradet

Västra Finlands miljöcentral – vattenvårdsplanering och samarbete:

www.miljo.fi/lsu/vattenvardforvaltning

Västra Finlands miljöcentral – vattenvårdsplanering och samarbete:

www.miljo.fi/lsu/vattenvardforvaltning > Förslag till åtgärdsprogram

• Åtgärdsprogram för Lestijoki ås vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för Perho ås vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för Larsmo-Öjasjöns vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för Lappo ås vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för Kyro älvs vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för Närpes ås vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för Lappfjärds å - Tjöck ås vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för Ähtäri- och Pihlajavesistråtens vattenområde fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för kustvattnen på Västra Finlands miljöcentrals område fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för grundvattenområdena på Västra Finlands miljöcentrals område fram till år 2015

Delegationer:

www.ymparisto.fi > Västra Finland > Utnyttjande av vattenresurser > Restaurering och vård av vatten > Delegationer och samarbetsgrupper

Sydvästra Finlands miljöcentral – planering och samarbete inom vården av vattendrag:

www.miljo.fi/los/vattenvardforvaltning

Åtgärdsprogram på Sydvästra Finlands miljöcentrals område:

www.miljo.fi/los/vattenvardforvaltning > Åtgärdsprogram

• Åtgärdsprogram för ytvattnen i Egentliga Finland fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för ytvattnen i Satakunta fram till år 2015

• Åtgärdsprogram för grundvattnen i Sydvästra Finland fram till år 2015 Skärgårshavet- och SATAVESI-programmet:

www.miljo.fi/proskargardshavet, www.miljo.fi/satavesi

Pirkanmaan ympäristökeskuksen vesienhoidon suunnittelu ja yhteistyö:

www.ymparisto.fi/pir/vesienhoito

• Pirkanmaan ympäristökeskuksen alueen pintavesien toimenpideohjelma vuoteen 2015.

• Pirkanmaan ympäristökeskuksen alueen pohjavesien toimenpideohjelma vuoteen 2015.

Hämeen ympäristökeskuksen vesienhoidon suunnittelu ja yhteistyö:

www.ymparisto.fi/ham/vesienhoito

Hämeen ympäristökeskuksen vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 2015

(4)

Keski-Suomen ympäristökeskuksen vesienhoidon suunnittelu ja yhteistyö:

www.ymparisto.fi/ksu/vesienhoito

Keski-Suomen pintavesien toimenpideohjelma vuoteen 2015 Keski-Suomen pohjavesien toimenpideohjelma vuoteen 2015 Finlands miljöcentral

www.miljo.fi/syke Miljöministeriet www.miljo.fi/ym

Arbetskrafts- och näringscentralerna www.te-keskus.fi

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet www.rktl.fi

Statistikcentralen

www.stat.fi/index_sv.html Jord- och skogsbruksministeriet www.mmm.fi/sv/

EU:s webbportal – miljö

http://europa.eu/pol/env/index_sv.htm

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (från och med 1.1.2010) www.ely-centralen.fi

12.2 Register

• CORINE Land Cover Ett datasystem över markanvändning och vegetation, vil- ket beskriver all markanvändning och marktäcken i Finland år 2000. Materialet består av satellitbildsmosaik och av platsuppgifter, vilkas differensförmåga är 25 x 25 meter.

• HERTTA Miljöförvaltningens insamlade uppgifter om miljön har lagrats i Hert- tasystemet. Systemet omfattar uppgiftshelheter om vattenresurser, vattendrags- arbeten, kvaliteten på ytvatten, grundvatten, organismer, belastningen på miljön, markanvändning samt ytvattenformationer inom vattenvårdsförvaltningen.

• MATTI Ett datasystem över kvaliteten på jordmånen, i vilket man har samlat uppgifter om markområden, på vilka det kan förekomma skadliga ämnen i jord- månen samt uppgifter om områden, vilka har undersökts eller iståndsatts. I det landsomfattande datasystemet har man samlat uppgifter från tidigare regionala databaser.

• POVET Ett datasystem över grundvatten, vilket omfattar uppgifter om miljö- förvaltningens oklassificerade grundvatten och uppgifter som fås från miljö- förvaltningens grundvattenstationer. På grundvattenområden samlar man in observationsuppgifter om kvaliteten och mängden grundvatten samt uppgifter om forskning, riskobjekt och markanvändning i området. Dessutom har man i systemet lagrat uppgifter om enskilda brunnar och källor, vilka är belägna ut- anför grundvattenområden och grundvattenstationer.

(5)

• VAHTI Ett datasystem inom miljövården, där man lagrar och upprätthåller upp- gifter om bl.a. miljötillståndspliktiga tillstånd, utsläpp i vattendrag och i luften samt uppgifter om avfall. Datasystemet ger landsomfattande grunduppgifter om belastningen på miljön i luft och vatten samt uppgifter om avfall.

• VELVET I vattenverksdatasystemet har man samlat in uppgifter om vattenanskaff- ning och avlopp. Systemet har bl.a. uppgifter om material och mängd vatten- och avloppsnät, om antalet invånare som är anslutna till nätet samt om antalet inte anslutna, om ekonomiska nyckeltal samt om den mängd vatten som har levererats för vattenanskaffning.

12.3 Övriga källor

Ekholm, M. (1993) Suomen vesistöalueet. Vatten- och miljöstyrelsen. Painatuskeskus Oy, 166 s.

Gustafsson, J., Kinnunen T., Kivimäki A. ja Suomela, T. (2006) Pohjavesien suojelu. Taustaselvitys osa IV. Finlands miljöcentrals rapporter 25/2006

Meteorologiska institutet (2008) Klimatprojektet ACCLIM

IPCC (2007) Internationella klimatförändringspanelen: Klimatförändring år 2007, konsekvenser, anpassning och sårbarhet, sammandrag för beslutsfattare. Bryssel

Keinotekoiset ja voimakkaasti muutetut vedet (2006) Suomen ympäristö 8/2006 Kiuru & Rautiainen Oy (2004) Suomen vesihuoltolaitosten kustannuskattavuus.

Klein J. ja Puustinen J. (toim.) (2007) Ilmastonmuutos ja yhdyskuntasuunnittelu, seminaari Ha- nasaari 30.5.2007

Korhonen, J. (2007) Hydrologinen vuosikirja 2000-2005. Suomen ympäristö, Luonnonvarat 44.

Edita. Helsinki. 216 s.

Lag om vattenvårdsförvaltningen. Finlands författningssamling 1299/2004

Lehtinen A., Marttunen M., Keto A., Wahlgren, A. ja Jormola, J. (2006) Vesistöjen kunnostus sekä vesirakentamis- ja säännöstelyhaittojen vähentäminen. Taustaselvitys osa III. Suomen ympäristö- keskuksen raportteja 24/2006

Leikola N., Kokko A., From S., Niininen I. ja Hokka V. (2006) Natura 2000-alueiden valinta vesienhoidon järjestämisen suojelualueiden rekisteriin – Esitys pinta- ja pohjavedestä suoraan riippuvaisten luontotyyppien ja lajien kannalta tärkeimmistä Natura 2000-alueista

Londesborough S., Holm K., Jaakkonen S., Jokela S., Kallio-Mannila K., Mannio J., Mehtonen J., Nikunen E., Pyy O., Siimes K., Silvo K. ja Verta M. (2006) Haitallisista aineista aiheutuvan kuormituksen vähentäminen. Taustaselvitys osa II. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 23/2006

Västra Finlands miljöcentral (2006) Samarbete för bättre vattenvård. Arbetsprogram och tidtabell för utarbetande av förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet Kumo älv – Skärgårdshavet – Bottenhavet

(6)

Västra Finlands miljöcentral (2007) Samarbete för bättre vattenvård. Översikt över väsentliga frågor om vattenvården på vattenförvaltningsområdet Kumo älv – Skärgårdshavet – Bottenhavet Jord- och skogsbruksministeriet (1999) Vattenresursstrategi

Jord- och skogsbruksministeriet (2001) Naturresursstrategi. JSM:s publikationer 8/2001

Jord- och skogsbruksministeriet (2002) Virkistyskalastus Suomessa nyt ja tulevaisuudessa. Maa- ja metsätalousministeriön vapaa-ajan kalatalouden kehittämisstrategia. Kala- ja riistahallinnon julkaisuja 58/2002

Jord- och skogsbruksministeriet (2004) Kalataloudellisen kunnostusten kehittämistyöryhmän raportti. MMM:n julkaisuja 9/2004

Jord- och skogsbruksministeriet (2005) Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia.

MMM:n julkaisuja 1/2005

Jord- och skogsbruksministeriet (2007) Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelma 2007- 2013

Jord- och skogsbruksministeriet (2007) Suomen elinkeinokalatalouden strategiasuunnitelma 2007-2013

Jord- och skogsbruksministeriet (2008) Finlands nationella skogsprogram 2015. JSM:s publikationer 3/2008

Skogslagen. Finlands författningssamling 1093/1996

Skogsforskningsinstitutet (2007) Metsätilastollinen vuosikirja 2007. SVT Maa-, metsä- ja kalata- lous. Vammalan Kirjapaino Oy Vammala. 436 s.

Nyroos H., Partanen-Hertell M., Silvo K., ja Kleemola P. (toim.) (2006) Vesiensuojelun suunta- viivat vuoteen 2015. Taustaselvityksen lähtökohdat ja yhteenveto tuloksista. Suomen ympäristö 55/2006

Dammsäkerhetslagen. Finlands författningssamling 413/1984 Grundvattendirektivet. Rådets direktiv 2006/118/EG Direktiv om mijlökvalitetsnormer (2008/105/EG)

Rekolainen S., Kauppi L., Bäck S., Eerola M., Jouttijärvi T., Kaukoranta E., Kenttämies K., Mitikka S., Pitkänen H., Polso A., Puustinen M., Rautio LM., Räike A., Räsänen J., Santala E., Silvo K. ja Vuoristo H. (2006) Rehevöittävän kuormituksen vähentäminen. Taustaselvitys osa I. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 22/2006

Roos M. ja Åström, M. (2006) Gulf of Bothnia receives high concentrations of potentially toxic metals from acid sulphate soils. Boreal Environment Research 11:383-388

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskraven och övervakningen i fråga om vattnet vid allmänna badstränder 177/2008

(7)

239 Förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet fram till år 2015 Finlands program för skydd av Östersjön, Statsrådets principbeslut (2002) Serien Miljön i

Finland 569

Översvämningsdirektiv. Rådets direktiv 2007/60/EU

Finlands miljöcentral (2008) Voimakkaasti muutettuja ja keinotekoisia pintavesiä koskevat erityiskysymykset ja hydrologis-morfologisen tilan arviointi. TPO -projekti

Finlands miljöcentral och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (2008) Klassificering av ytvattnen enligt ekologisk och kemisk status

Badvattendirektivet. Rådets direktiv 2006/7/EU

Statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden. Finlands författningssamling 1303/2004

Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenver- kens avloppsnät. Finlands författningssamling 542/2003

Statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen. Finlands författningssamling 1040/2006

Statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön. Finlands för- fattningssamling 1022/2006

Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse. Finlands författningssamling 888/2006

Statsrådets förordning om ändring av miljöskyddsförordningen. Finlands författningssamling 889/2006

Veijalainen N. (2007) Suuret tulvat - arvioimisen menetelmät ja ilmastonmuutoksen vaikutukset. Diplomityö. TKK, Rakennus ja ympäristötekniikan osasto Espoo. 123 s.

Vesienhoidon asetustoimikunnan asettama keinotekoisten ja voimakkaasti muutettujen vesien jaosto (2006) Keinotekoiset ja voimakkaasti muutetut vedet vesienhoitosuunnitelmissa.

Suomen ympäristö 8/2006

Statsrådets beslut om kvalitetskraven för ytvatten som är avsett för framställning av dricksvat- ten samt om kontroll av sådant ytvatten 366/1994

Vattenlagen. Finlands författningssamling 264/1961

Ramdirektiv för vattenpolitiken. Rådets direktiv 2000/60/EU

Vuori K-M., Bäck S., Kemppainen E., Kokko A. ja Wahlgren A. (2006) Vesiluonnon suojelu ja vesien monimuotoisuuden turvaaminen. Taustaselvitys osa V. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 26/2006

Miljöministeriet (1998) Målen för skydd av vatten fram till år 2005. Serien Miljön i Finland 226/1998

Miljöskyddsförordningen. Finlands författningssamling 169/2000 Miljöskyddslagen. Finlands författningssamling 86/2000

(8)

240 Förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet fram till år 2015 Marita Björkström

(9)

13 Hörande av medborgare samt möjligheter att påverka processen

13.1 Samarbetsgrupper

De regionala miljöcentralerna ansvarar för att vattenförvaltningsplanen och åtgärds- programmen utarbetas för det egna området. Man har satt som mål att vid planeringen av vattenvården tillämpa ett förfarande som är öppet och tillåter deltagande.

En lyckad planering grundar sig på tillräckliga och tillförlitliga data. För att utöka kunskapsunderlaget behövs ett brett samarbete och hörande av olika aktörer.

På de regionala miljöcentralernas verksamhetsområden inom vattenförvalt- ningsområdet har det tillsatts samarbetsgrupper för vattenvård i vilka man har samlat företrädare för så många olika intressentgrupper på området som möjligt. Samar- betsgruppen kan lägga fram förslag om mål för vattenvården till miljöcentralen allt eftersom planeringen framskrider. Samarbetsgruppen övervakar, bedömer och förutser nyttjandet och skyddet av vattnen, deras status samt utvecklingen av dem.

Samarbetsgruppen behandlar och tar ställning både till utkastet till förvaltningsplan och till de utredningar och program som gjorts upp för planen. Samarbetsgrupperna har således goda möjligheter att påverka vilka vattenvårdsåtgärder som genomförs på området. Samarbetsgrupperna främjar också informationsutbytet mellan myndigheterna och övriga intressentgrupper.

I samarbetsgrupperna har det ofta bildats olika underarbetsgrupper med uppgift att behandla särskilda frågor, såsom utarbetandet av åtgärdsprogram och planering av det regionala samarbete som krävs för arbetet. Underarbetsgruppens arbete i workshops samt älvdelegationerna har visat sig utgöra viktiga inslag för en planering som är baserad på samverkan. Förfarandet har gett intresserade intressentgrupper möjlighet att direkt inverka speciellt på utarbetandet av åtgärdsprogrammen.

Ett väl fungerande och aktivt arbete i samarbetsgrupperna säkerställer att åt- gärdsprogrammet och förvaltningsplanen sammanställs i samarbete med de regionala intressentgrupperna.

De regionala samarbetsgruppernas sammansättning på västra vattenförvaltnings- området finns att tillgå på miljöförvaltningens webbsidor. Även samarbetsgruppernas mötesprotokoll har publicerats på miljöförvaltningens webbsidor.

13.2 Kungörelser

I enlighet med lagen om vattenvårdsförvaltningen har planeringsarbetet omfattat tre kungörelser. Dessa har gällt hela västra vattenförvaltningsområdet och dokumenten har kungjorts samtidigt på varje miljöcentrals verksamhetsområde.

Den första kungörelsen 22.6 – 22.12.2006 gällde arbetsprogrammet för planering av vattenvården, arbetsprogrammets tidtabell samt deltagandet. Avsikten var att samla in respons för att kunna utveckla planeringssystemet. För att få ett underlag för det fortsatta arbetet samlade man samtidigt in uppgifter om vilka betydande problem och utvecklingsbehov det finns i anknytning till vattenvården.

De synpunkter som erhölls vid den första kungörelsen användes för den andra kungörelsen 21.6 – 21.12.2007, då man begärde respons på den så kallade översikten över de väsentliga frågorna inom vattenvården. På västra vattenförvaltningsområdet

(10)

gäller de väsentliga frågorna bl.a. närsalts- och sedimentbelastningen från diffusa källor, förändringar som orsakats av byggande och reglering av vattendrag samt de problem som sura sulfatjordar orsakar. På området finns det rikligt med dammkon- struktioner som stör och hindrar fiskarnas och andra vattenorganismers vandring. I fråga om skyddet av grundvattnen gäller de väsentliga frågorna om vattenvården i främsta hand grundvattnets kvalitet och då närmast samordningen av grundvatten- skyddet och planeringen av markanvändningen samt hur trafiken och väghållningen samt de förorenade markområdena påverkar grundvattnet.

Det tredje samrådet 31.10.2008 – 30.4.2009 i fråga om utkastet till förvaltningsplan gäller planeringsperioden för vattenvården fram till år 2015. Information om alla tre kungörelser gavs i medierna på planeringsområdet, på kommunernas anslagstavlor och på miljöförvaltningens Internetsidor. Arbetsprogrammet och tidtabellen för planeringen av vattenvården, översikten över de väsentliga frågorna om vattenvården, samt utkastet till förvaltningsplanen fanns till påseende i kommunerna, i huvudbib- lioteken i de flesta kommuner och på de regionala miljöcentralernas webbsidor www.

miljo.fi -> De regionala miljöcentralerna> (miljöcentralen)> miljövård> vattenvård>

vattenvårdsplanering och samarbete> hörande om vattenvårdsförvaltningen.

Medborgarna hördes åren 2006, 2007 och 2008 men man begärde också skrift- liga utlåtanden av de centrala myndigheterna på de regionala miljöcentralernas verksamhetsområden inom västra vattenförvaltningsområdet och av andra organi- sationer som har uppgifter inom vattenvården, såsom företrädare för de regionala samarbetsgrupperna. Åsikterna och ställningstagandena skulle ges skriftligt eller per e-post och tillställas registratorskontoret på den regionala miljöcentralen, och de fick vara fritt formulerade. På västra vattenförvaltningsområdet har man fått respons på planeringsmaterialet gällande vattenvården enligt tabell 56.

Den respons som man fått under samråden har beaktats vid beredningen av utkastet till förvaltningsplan. Ett sammandrag av den respons som man fått under planeringsprocessen finns på miljöförvaltningens webbsidor.

13.3 Regionala informationsmöten

Utöver det officiella samrådet har de regionala miljöcentralerna också tillsammans med sina intressentgrupper ordnat regionala möten. På dessa möten har man presenterat hur planeringen av vattenvården framskrider och gett deltagarna möjlighet att påverka planeringen. Dessutom har det ordnats åtskilliga planeringsseminarier, workshops och möten, till vilka man har inbjudit företrädare för regionala intressentgrupper och/eller för intressentgrupper inom olika sektorgrupper att komma med idéer och ge regional information för uppgörandet av åtgärdsprogram.

På de informationsmöten och seminarier, workshops osv. som ordnats på västra vattenförvaltningsområdet har flera hundra personer deltagit. All respons som erhölls på dessa möten antecknades och behandlades i de regionala miljöcentralerna.

På Västra Finlands miljöcentrals område har vattenvårdsplaneringen speciellt behandlats på de möten som de åtta älvdelegationerna på området (Lestijoki, Perho å, vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön, Lappo å, Kumo älv, Närpes å, Lapp- fjärds-Tjöck å och Etseristråten) har haft samt på delegationernas arbetsgruppsmö- ten. År 2006 har älvdelegationerna, grundvattengruppen och kustvattengruppen behandlat arbetsprogrammet och tidtabellen för vattenvården, år 2007 de väsentliga frågorna inom vattenvården och år 2008 och år 2009 förslagen till åtgärdsprogram inom vattenvården och förvaltningsplanen.

På Sydvästra Finlands miljöcentrals område höll de åtta vattendragsområdes- grupperna som tillsatts för uppgörande av samarbetsprogram för Pro Skärgårdshavet

(11)

Eeva Nuotio Tabell 56. Respons som erhållits på västra vattenförvaltningsområdet åren 2006 och 2009.

* en del av responsen gäller andra vattenförvaltningsområden.

och SATAVESI konstituerande möten i slutet av år 2006 och började efter detta det egentliga arbetet i början av år 2007. Gruppernas viktigaste uppgift har varit att för uppgörande av utvecklingsprogram för vattenområdena kartlägga och samla de väsentliga utmaningar och åtgärdsbehov som gäller förbättring av vattendragens status. I programmen strävar man till att precisera allmänna mål inom vattenvården till konkreta regionala åtgärder, vilka man i fortsättningen strävar till att vidta genom skilda projekt.

På området som Birkalands miljöcentral omfattar har man hållit två intressent- gruppmöten. Dessutom hölls fyra regionala möten, i Nokia, Ikalis, Virdois och Kanga- sala.

På området som Tavastlands miljöcentral omfattar har man inte ordnat några skilda möten för allmänheten om planeringen av vattenvården utan man har deltagit i olika tillställningar, händelser osv. i anslutning till nyttjande och vården av vatten och där presenterat planeringen av vattenvården.

Mellersta Finlands miljöcentral har ordnat ett flertal möten för allmänheten där man presenterat det nuvarande tillståndet i yt- och grundvattnen och de faktorer som påverkar vattnens status samt utmaningar den närmaste framtiden.

Miljöcentral/kungörelse Begärda

utlåtanden (antal)

Erhållna utlåtanden (antal)

Medborgar- respons (antal) VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRAL

Arbetsprogrammet och tidtabellen 2006 100 46 3

De väsentliga frågorna om vattenvården 2007 200 62 27

Förslag till förvaltningsplan 2009 200 76 26

SYDVÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRAL

BIRKALANDS MILJÖCENTRAL

TAVASTLANDS MILJÖCENTRAL *

MELLERSTA FINLANDS MILJÖCENTRAL *

(12)

13.4 Sammandrag av utlåtanden och åsikter

FÖRSTA SAMRÅDET 22.6 – 22.12.2006

Kommentarer om arbetsprogrammet, tidtabellen, deltagande och information

• I arbetsprogrammet finns det tillräcklig information om målen med planeringen av vat- tenvården liksom även om planeringsprocessen.

• Rådgivning om vattenvård borde vara lättare att ta del av i praktiken.

• Mera information på lokal nivå.

• Man önskar få fler dokument att dela ut och att man lättare hittar informationen på In- ternet.

• Samarbetsgrupperna bör sammanträda oftare och deras verksamhetstid bör vara kortare.

Kommentarer om innehållet i planeringen

• Oklart hur man under planeringsprocessen beaktar verksamhetsförutsättningarna för företag och verksamhetsutövare på influensområdet.

• I programmet redogörs inte för hur man definierar att vattendrag är i ostört tillstånd i naturtillstånd.

• Kraftigt modifierade och konstgjorda vattendrag framkommer för dåligt i planeringen.

• I arbetsprogrammet nämns inte sjöar mindre än 50 ha, småvattendrag och inte heller myrnatur, vilka är mera centrala för de flesta människor än stora vattendrag.

ANDRA SAMRÅDET 21.6 – 21.12.2007 Kommentarer om finansiering och samarbete

• De väsentliga frågorna har huvudsakligen framställts väl men grundvattnen har beaktats alltför litet.

• Forskningsuppgifterna om vattnens status och belastning är bristfällig och det behövs mer forskning.

• Man måste förbereda sig på en förlängd planering av vattenvården samt lindrigare mil- jömål, för man kan inte uppnå god status överallt till och med 2015.

• Stödsystemet inom jordbruket och pälsnäringen måste utvecklas och allokeras.

• Mera utbildning och rådgivning måste ordnas om vattenvården.

• Fler lokala miljöarbetsgrupper och ökat samarbete behövs.

• Tidtabellen för uppgörande av förvaltningsplanen, resurserna som står till förfogande och fördröjningen av de riksomfattande anvisningarna ökar utmaningen att planera vat- tenvården.

• Sura sulfatjordar kräver särskild uppmärksamhet.

• Man har fokuserat alltför mycket på ärenden som gäller vattnens status och inte tillräckligt beaktat andra samhälleliga krav.

• I åtgärdsprogrammen måste man bereda sig på den framtida energipolitiken och klimat- förändringen.

• Åtgärdsprogrammen måste jämsides med åtgärderna att minska belastningen behandla även iståndsättningsåtgärder.

TREDJE SAMRÅDET 30.10.2008-30.4.2009 Viktiga kommentarer:

• Förslaget till vattenförvaltningsplan är en omfattande och mångsidig handling.

• Förvaltningsplanen är av generell natur och små vattendrag har lämnats utanför gransk- ningen.

• Förverkligandet av förvaltningsplanen förutsätter offentlig finansiering och ett eget finan- sieringsprogram.

• Ansvaret och finansieringen för åtgärderna är oklara.

• Det är oklart på vilket sätt förvaltningsplanen är juridiskt bindande.

(13)

• Uppföljningen och klassificeringen av vattnen är delvis bristfällig och otillförlitlig och uppföljningen bör prioriteras i fortsättningen.

• Behandlingen av kraftigt modifierade vatten är svårtydig.

• Klimatförändringen har inte beaktats tillräckligt.

• Belastningsvärdena är otillförlitliga och den interna belastningen har inte beaktats tillräckligt.

• De sura sulfatjordarna och älv- och ådeltan har inte beaktats tillräckligt i typindel- ningen och klassificeringen.

• Kostnadsbedömningen är mycket bristfällig och oenhetlig och åtgärdernas kostnad- seffektivitet har inte utretts tillräckligt.

• Miljöstödssystemet för jordbruket bör utvecklas och effektiveras.

• Torvproduktionens vattendragsbelastning samt behov av vattenskyddsåtgärder har inte beaktats tillräckligt.

• Sura sulfatjordar kräver mångsidiga åtgärder och finansierigssystem.

• Avvikelserna från miljömål bör motiveras och lindrigare miljömål borde användas.

13.5 Hur responsen har beaktats

De dokument som omfattades av samrådsförfarandet har beretts i nära samarbete med samarbetsgrupperna och deras underarbetsgrupper. Ställningstagandena har behandlats i samarbetsgrupperna och de frågor som kom upp i grupperna har införts i samrådsmate- rialen när de utarbetades. Samarbetsgruppernas respons har beaktats under beredningen och nödvändiga justeringar har införts i samrådsmaterialet.

Det har utarbetats sammandrag av den respons som inkom under de två första samrådsförfarandena och av miljöcentralens svar på responsen och dessa har lagts ut på webbsidan www.ymparisto.fi (svenska)> De regionala miljöcentralerna> (miljöcen- tralen)> miljövård> vattenvård> vattenvårdsplanering och samarbete> samråd om vat- tenvårdsförvaltningen.

På basis av responsen från samrådet om förslaget till vattenförvaltningsplan och de riksomfattande rekommendationerna om enhetlighet har vattenförvaltningsplanen kor- rigerats på många ställen. Exempelvis största delen av kartorna har ändrats, eftersom det har utfärdats riksomfattande rekommendationer om kartbeteckningarna.

De största ändringarna har gjorts i sammandraget över åtgärdsprogrammen (kapitel 11), där man för varje sektor har skrivit in ett skilt avsnitt om ”kostnadsgranskning, finansieringssystem och ansvar”. I hela Finland har man strävat till att göra dessa gransk- ningar på enhetliga grunder. Även i antalet åtgärder har det gjorts små preciseringar och särskilt gränsen mellan nuvarande praxis och tilläggsåtgärderna har justerats så att den är nationellt enhetlig. Kostnadsuppgifterna har på detta sätt kompletterats väsentligt jämfört med år 2008.

Utöver kostnaderna har man fäst särskild uppmärksamhet på styrmetoderna. Utgå- ende från förslagen till styrmetoder i alla vattenförvaltningsplaner i Finland har man gjort upp riksomfattande kontrollförteckningar över styrmetoderna. Sektorvisa styrmetoder har kompletterats utgående från responsen och kontrollförteckningen.

Klassificeringens tillförlitlighet presenteras i en ny bild 28, som visar nivån på det material som har tillämpats i klassificeringen. Programmet för uppföljning av vattenvår- den har uppdaterats. Uppgifter om grunderna för avvikelse har införts i kapitel 11.4 som visar uppdelningen av grunderna till avvikelse och de viktigaste orsakerna till avvikelse.

Flera kompletteringar flyttas till följande planeringsperiod, eftersom de fordrar betydande tilläggsutredningar. Detta gäller bl.a. noggrannare bedömning av inre belastning, de sura sulfatmarkerna som egen typ, specialbehandling av å- och älvdeltan i typindel- ningen samt bedömning av kostnadernas skälighet.

(14)

246 Förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet fram till år 2015 Liisa Maria Rautio

(15)

14.1 Vattenförvaltningsområdets yt- och grundvatten, deras status och utveckling om planen inte genomförs

I det västra vattenförvaltningsområdet har 483 sjöar typindelats. Av dessa är de flesta grunda humusrika sjöar eller små humussjöar. Totalt 282 å- och älvförekomster har identifierats, av vilka de flesta i Österbotten och Satakunta är vattendrag i torvmarker och i Egentliga Finland vattendrag i lerjordar. Sammanlagt 134 kustvattendelar har identifierats. Tretton konstgjorda sjöar har utsetts till konstgjorda vattendrag och 30 vattenförekomster har utsetts till kraftigt modifierade, av vilka de flesta är utbyggda åar eller älvar.

Ytvattnen i det västra vattenförvaltningsområdet har huvudsakligen måttlig ekologisk status. Av de 699 klassificerade förekomsterna har 39 % måttlig status.

Vattendrag som har hög status (8 %) eller god status (32 %) finns i synnerhet i Bir- kaland. Vatten som har dålig status (6 %) och otillfredsställande status (15 %) finns i synnerhet vid kusten samt i Österbotten och Egentliga Finland i å- och älvvattendrag som mynnar ut i havet.

Ytvattnens kemiska status är sämre än god i 25 vattenförekomster. Objekten är huvudsakligen österbottniska å- och älvvattendrag som rinner genom sura sulfatjordar och status sämre än god beror på de höga kadmiumhalterna.

I det västra vattenförvaltningsområdet finns 1217 klassificerade grundvatten- områden. På 27 objekt är den kemiska statusen dålig och den kvantitativa statusen är dålig på två objekt. Det finns dock alldeles för lite information om grundvatten- områdenas kemiska och kvantitativa status och 95 objekt har fastställts som utredningsobjekt. I dessa områden kan det finnas ännu fler objekt som har dålig status.

Om förvaltningsplanen inte genomförs, bibehålls status hos vattnen i kraftigt belastade och modifierade områden sämre än god och på vissa objekt kan statusen försämras ytterligare. Om åtgärderna i förvaltningsplanen inte genomförs kommer de flesta ytvattnen i regionen fortsättningsvis att ha sämre status än god och grundvattnens goda status är hotad.

14.2 Vattenförvaltningsområdets särskilda

miljöproblem som beror på mänsklig verksamhet

I det västra vattenförvaltningsområdet försämras vattendragens status i synnerhet av närsalts- och fastsubstansbelastningen, den markbundna försurningen och de strukturella förändringarna. Närsalts- och fastsubstansbelastningen härstammar huvudsakligen från jordbruket och påverkar vattendragens status i Egentliga Finland, Satakunta och Österbotten särskilt kraftigt. Utöver jordbruket är glesbebyggelsen, samhällena, industrin, skogsbruket, torvutvinningen och pälsdjursproduktionen lokalt betydande närsalts- och fastsubstansbelastare. Vid kusten är olje- och kemika- lietransporterna en betydande olycksfara i synnerhet i grunda skärgårdsområden.

Sura sulfatmarker och dräneringen av dem påverkar å- och älvvattnen i Österbotten.

Den markbundna försurningen är den största källan till skadliga ämnen i det västra vattenförvaltningsområdet.

14 Miljöbeskrivning

(16)

De förändringar som orsakas av vattendragsreglering och byggande i vattnen avspeglas i synnerhet i Kumo älv och i å- och älvvattnen i Österbotten. Vid kusten finns dessutom förekomster, vars status har försämrats av hamnar och annat byggande. Dammar som ansluter sig till byggande och reglering i vattendragen utgör vandringshinder för fisk i många vattendrag.

Verksamhet som belastar grundvattnen, såsom förorenade markområden, marktäkt, bebyggelse, industriell verksamhet, lagring av bränsle och kemikalier, trafik och trans- porter samt diffusbelastning från jordbruket, glesbebyggelse och pälsfarmning utgör risker för grundvattnets goda kvalitet.

14.3 Förvaltningsplanens innehåll och huvudmål

Huvudmålet för vattenvården är att yt- och grundvattnen ska ha god status före år 2015.

I det västra vattenförvaltningsområdet betyder detta att status i 411 ytvattenförekomster bör förbättras och god eller hög status i 288 vattenförekomster bör upprätthållas. I fråga om grundvattnen bör status i 29 grundvattenområden förbättras och den goda statusen i de övriga grundvattenområdena upprätthållas.

Även särskilda områden ställer krav på mål för vattenvården. I det västra vatten- förvaltningsområdet finns 28 ytvattentäkter, 102 Naturaområden som finns i skydds- områdesregistret och 132 EU-badstränder. Särskilt ytvattentäkterna och badstränderna ställer egna krav på mål för vattenvården. Även vissa hotade arter och naturtyper som är beroende av vattnets status påverkar måluppställningen.

De centrala utmaningarna för vattenvården i det västra vattenförvaltningsområdet som förvaltningsplanen försöker påverka är:

• Eutrofieringen som diffus- och punktbelastningen ger upphov till,

• Grundvattenbelastande verksamhet och riskerna för grundvattnens status,

• Försurning och metallbelastning som orsakas av dräneringen av sura sulfatjordar,

• Fiskvandringshinder och regleringsolägenheter,

• Tidvis torka, översvämningar och extremt vattenflöde i vattendragen och

• Olycksrisken på grund av sjötrafik.

14.4 Förvaltningsplanens konsekvenser och hur de riktas

Åtgärderna och deras konsekvenser riktas i synnerhet till de ytvattenförekomster som har sämre ekologisk eller kemisk status än god och de grundvattenförekomster, vars kemiska status är sämre än god. Åtgärderna riktas till ytvattnens avrinningsområden och till grundvattenområdenas bildningsområden. Verkställandet av förvaltningsplanen påverkar i framtiden olika branschers, privata verksamhetsutövares och medborgares samt olika myndigheters verksamhet i stor utsträckning. När åtgärderna och styrmetoderna tas i bruk påverkas alla medborgargrupper och aktörer. En del av åtgärderna omfattar enskilda medborgare och en del myndigheterna, såsom ministerier och statsrådet.

14.5 Val av alternativ och deras urvalsgrunder

I planeringen av vattenvården har två alternativ granskats:

ALT 0 = Vattenvården genomförs med åtgärder enligt nuvarande praxis

ALT 1 = För att uppnå god vattenstatus genomförs förvaltningsplanens åtgärder enligt nuvarande praxis och tilläggsåtgärderna senast före år 2015, 2021 eller 2027.

(17)

14.6 Övriga vattenvårdsplaner och -program och deras konsekvenser

I förvaltningsplanen presenteras regionala, nationella och internationella planer och program samt branschvisa planer som är betydande med avsikt på verkställandet av denna plan. Man har försökt att beakta de mål och metoder som finns i planerna eller programmen när förvaltningsplanen och de regionala åtgärdsprogrammen har utarbetats.

14.7 Alternativens konsekvenser

14.7.1 Sannolik utveckling om åtgärderna enligt nuvarande praxis genomförs (ALT 0)

Efter att åtgärderna enligt nuvarande praxis har genomförts orsakar i synnerhet diffusbelastningen fortfarande betydande eutrofiering i det västra vattenförvaltningsområdet.

Olägenheterna av den markbundna försurningen har heller inte minskat. Regleringen av vattendragen medför ställvis olägenheter för rekreationsanvändningen och vattnens ekologiska status. Dammar och andra fiskvandringshinder minskar möjligheterna för fisk att vandra till de naturliga reproduktionsområdena. På grundvattenområdena tryg- gas grundvattnets kvalitet genom att göra upp skyddsplaner, ställa upp tillståndsvill- kor i miljötillstånden och genom att sanera förorenade områden och småningom flytta grundvattenbelastande verksamhet bort från grundvattenområdena (t.ex. pälsfarmer).

Grundvattenstatus och vattenavgivningskapacitet är ställvis riskerade.

Åtgärderna enligt nuvarande praxis har förbättrat vattnets status i en del av om- rådet före år 2015. Utsläppen av avloppsvatten från gles- och fritidsbebyggelsen har minskat markant när åtgärderna enligt förordningen om glesbygdens avloppsvatten har genomförts. Brist på rådgivning har gett upphov till okunskap om tillräckligt effektiva och ekonomiska lösningar samt om möjligheterna till gemensam behandling. Reningen av kommunalt avloppsvatten och industriavloppsvatten har god nivå och kravnivån på reningen stiger delvis i miljötillstånden. Vatten- och avloppsnätet blir gammalt och underhållet är otillräckligt på grund av kommunernas ekonomiska situation.

Belastningen från torvutvinningen har minskat i synnerhet på objekt som redan har miljötillstånd. Nya torvproduktionsområden har tagits i bruk. De vattendrag som lider av torvproduktion har återhämtat sig långsamt på grund av att produktionen har utvidgats. Även belastningen från fiskodlingarna och pälsfarmningen har delvis minskat.

Belastningen från jordbruket har delvis minskat, men jordbruket orsakar fortfarande stora olägenheter i många av vattenförvaltningsområdets vattendrag. Miljöstödet för jordbruket utnyttjas för att minska belastningen från jordbruket. Olägenheterna av markbunden försurning och markdränering har inte minskat på något väsentligt sätt med hjälp av åtgärderna enligt nuvarande praxis. Men problemet har dock blivit mera känt.

Metallhalterna stör råvattentäkten t i de österbottniska å- och älvvattnen.

Inom skogsbruket fortsätter den nuvarande vattenskyddsnivån och effekterna av åtgärderna inom skogsbruket avspeglas i källvattnen. Man har inte ingripit i vattendragens interna belastning på något betydande sätt och den interna belastningens betydelse har ökat ytterligare. Klimatförändringen har sannolikt ökat urlakningen.

Åtgärderna enligt nuvarande praxis och deras konsekvenser för marken, luften och klimatet, växtligheten, organismerna och den naturliga mångfalden är lätt positiva.

Inom jord- och skogsbruket har vattenskyddsåtgärderna även haft en tydligt positiv effekt på den naturliga mångfalden. Åtgärderna har medfört nya kostnader i synnerhet för invånarna i glest bebyggda områden. Pengarna för miljövård inom jordbruket och behandling av kommunalt avloppsvatten används på samma sätt som förut.

(18)

Det har inte byggts några fiskvägar i de gamla kraftverksdammarna eller vandringshindren och de naturliga vandringslederna för fisk har inte återställts. Detta påverkar de naturliga vandringsfiskstammarnas reproduktion. Åtgärderna enligt nuvarande praxis har inte ökat restaureringarna av små strömmande vatten, flador och glosjöar.

Förbudet mot förorening av grundvattnet har huvudsakligen tryggat grundvattnets kvalitet, men varierande nedsmutsning kan observeras. Utredningarna av grundvattenområdenas hydrogeologiska förhållanden, riskkartläggning och utarbet- ning av skyddsplaner är på hälft på grund av otillräckliga resurser. Det finns stort behov av att utreda och restaurera förorenade marker.

Övervakningen av ytvattnets kvalitet har på ett måttligt sätt bidragit till att rikta de behövliga åtgärderna. Övervakningen av grundvattnen är bristfällig och kan bli ett hot i fråga om att påvisa grundvattenrisker.

14.7.2 Sannolik utveckling om åtgärderna enligt nuvarande praxis och tilläggsåtgärderna genomförs (ALT 1)

Tilläggsåtgärderna som har framförts för det västra vattenförvaltningsområdet minskar eutrofieringen som orsakas av diffusbelastningen liksom även miljöolägenheterna av den markbundna försurningen samt förbättrar vattendragens hydrologiska och morfologiska status. På grundvattenområdena tryggar åtgärderna grundvattnets kvalitet. Grundvattenbelastande verksamhet flyttas bort från grundvattenområdena och riskerna för grundvattnets status och vattenavgivningskapaciteten hindras delvis inom ramen för de styrmetoder som är tillgängliga. De preliminära åtgärdsförslagen för vattenvården och deras konsekvenser för samhällsfunktionerna (markanvändning, näringsliv, naturresurser, befolkning) och vattendragens olika användningsformer (hushållsvatten, rekreationsanvändning, fiske och vattenkraft) i syfte att uppnå god vattenstatus är i allmänhet positiva förutom de kostnader som åtgärderna medför.

Åtgärderna ökar den naturliga mångfalden hos floran och faunan samt förbättrar möjligheterna att bevara hotade arter.

Bebyggelse

I fråga om bebyggelsen gör de kommunala överföringsavloppen det möjligt att utvid- ga det avloppsförsedda området och effektiverar avloppsvattenbehandlingen när enskilda små reningsverk tas ur bruk. Sanering av avloppsnäten och utökad behandling av dagvatten har minskat störningsutsläpp i samhällena. Rådgivningen till invånarna i glesbygdsområden har effektiverat verkställandet av förordningen om glesbygdens avloppsvatten och främjat byggandet av gemensamma reningsverk i byarna.

Att granska avloppens skick på grundvattenområdena och installera överfö- ringsavloppen i skyddsrör på de platser där rören går genom grundvattenområdets vattenavgivningsområde minskar de risker som grundvattnen utsätts för. Att placera oljecisterner inomhus ovan jord, att bygga skyddskonstruktioner och flytta cisterner bort från grundvattenområdena har samma effekt.

Åtgärderna i samhällena har delvis minskat eutrofieringsproblemen i utlopps- vattendragen och förbättrat vattnens hygieniska status. Tilläggsåtgärderna har ökat kostnaderna för vattentjänstverken och staten. Åtgärderna har ökat invånarnas trivsel och påverkar på lång sikt även samhällsstrukturen. Dagvattenhanteringen har främjat anpassningen till klimatförändringen.

(19)

Industri, fiskodling och torvproduktion

Inom industrin har effektivare hantering av miljörisker minskat störningsutsläppen och riskerna för grundvattnen. Med hjälp av lägesstyrning har industri, fiskodling och torvproduktion styrts till områden där olägenheterna för yt- och grundvattnen är så små som möjligt. Tack vare tilläggsåtgärderna har belastningen från torvpro- duktionen inte ökat, trots att produktionsmängderna har blivit större.

Åtgärderna inom industri och fiskodling har i synnerhet förbättrat statusen i havsområdet medan åtgärderna inom torvutvinning har förbättrat statusen i källvat- tendragen. Åtgärderna inom industri, fiskodling och torvutvinning har delvis ökat kostnaderna inom de berörda sektorerna, men å andra sidan har också konkurrensför- mågan blivit bättre. Åtgärderna har ökat invånarnas trivsel. En del av åtgärderna har minskat variationerna i vattenflödet (bl.a. flödesregleringen inom torvutvinningen) och främjat anpassningen till klimatförändringen.

Jordbruk och pälsdjursproduktion

Tilläggsåtgärderna som framförs för jordbruket betyder i huvuddrag en betydande utökning av åtgärderna som är i bruk för närvarande. Omfattande optimal gödsling, utvidgning av växttäcket under vintern, utökning av skyddszoner och våtmarker, effektivering av gödselanvändningen och mindre gödsling har minskat både när- salts- och fastsubstansurlakningen på ett betydande sätt. Med hjälp av omfattande utbildning och rådgivning har närsaltsutnyttjandet blivit uppenbart effektivare. Mil- jöstödet inom jordbruket har riktats till särskilda problemområden såsom sluttande åkrar, åkrar med hög fosforhalt och översvämningsområden och sura sulfatjordar.

Liisa Maria Rautio

(20)

Miljöstödssystemet för jordbruket har i sin helhet förnyats så att det fungerar flexibelt och minskar miljöbelastningen på ett effektivt sätt. Den fortsatta behandlingen av gödsel och sedimenteringen av närsalter som sköljs ut från åkrarna har utvecklats och ny teknik tas i bruk.

Pälsdjursuppfödningens belastning på yt- och grundvattnen har reducerats genom att anlägga fler vattentäta underlag under skugghusen och genom att bygga hallar samt effektivera avloppsvattenbehandlingen. Pälsfarmer på grundvattenom- råden som utgör en risk för förorening av grundvattnet har flyttats utanför grund- vattenområdena och eventuellt förorenade områden har sanerats.

Åtgärderna har på ett betydande sätt påverkat statusen i vattenförvaltningsområ- dets åar, älvar och sjöar och småningom avspeglas förändringarna även i kustvattnen.

Detta har ökat invånarnas trivsel och möjligheter till rekreation. Åtgärderna har ökat jordbrukets och pälsfarmningens kostnader, men inkomstbortfallet har delvis kunnat kompenseras med finansiering från staten och EU. I synnerhet skyddszonerna och våtmarkerna har ökat den naturliga mångfalden, förbättrat landskapsbilden och underlättat anpassningen till klimatförändringen.

Skogsbruk

Inom skogsbruket har man som tilläggsåtgärder i allt större utsträckning byggt skyddszoner vid avverkningsområden, skyddsremsor för gödslingen, grunddam- mar och motsvarande, våtmarker och andra filtreringsområden samt genomfört naturvårdsprojekt, vilka alla har minskat i synnerhet fastsubstansbelastningen.

Tilläggsåtgärderna har förbättrat status särskilt i små åar och sjöar, ökat den naturliga mångfalden och förbättrat landskapsvärdet samt underlättat anpassningen till klimatförändringen. Åtgärderna har ökat kostnaderna inom skogsbruket, men de ekonomiska förlusterna har delvis kompenserats av staten via finansieringen för hållbart skogsbruk.

Markbunden försurning

Förekomsten av sura sulfatjordar och risken för utsköljning från dem har utretts. En riksomfattande strategi har utarbetats om kontroll av den markbundna försurningen och sura marker beaktas i all markanvändning. Den reglerade täckdikningen och regleringen av dräneringsförhållandena har utökats markant. Nya metoder för be- kämpning av försurningen har utvecklats och tas i bruk.

Tack vare tilläggsåtgärderna har den kemiska statusen i flera österbottniska åar och älvar förbättrats och även den ekologiska statusen är på väg att förbättras. Åtgär- derna har uppenbar betydelse för regionens vattenanskaffning, fiskerihushållning, rekreationsanvändning och anpassning till klimatförändringen. Åtgärderna ökar delvis kostnaderna för jord- och skogsbruket. De ekonomiska förlusterna kan delvis kompenseras med finansiering från staten och EU (miljöstödet och investeringsstödet för jordbruket, stödanslag för hållbart skogsbruk).

Trafik, väghållning och sjöfart

Grundvattnens kemiska status har småningom förbättrats i och med att grundvattenskydd har byggts och reparerats och man inom halkbekämpningen använder ämnen som är mindre skadliga för grundvattnen.

(21)

Effektivare hantering av miljörisker i hamnarna har minskat olycksrisken och byggande av tömningsplatser för septiktankar har minskat belastningen på havet.

Kväveoxidutsläppen från fartygstrafiken har begränsats med internationella avtal.

Marktäkt, förorenade marker och sediment

Iståndsättningen av marktäktsområdena har minskat risken för grundvattnen och förbättrat landskapsbilden. Översiktsplaneringen i anslutning till marktäkt har blivit en del av planläggningen och marktäkten har styrts utanför grundvattenområdena.

De förorenade markområden som ligger på grundvattenområdena har sanerats i angelägenhetsordning. Eventuella förorenade objekt har undersökts och sanerings- behovet har uppskattats. Staten har reserverat tillräckligt med pengar för mark- och sedimentsanering. Åtgärderna har förbättrat grundvattenstatus och delvis också ytvattenstatus. Åtgärderna inverkar positivt i synnerhet på vattenanskaffningen.

Restaurering av vattendrag, vattendragsreglering och –byggande

Vattenförvaltningsområdets åar, älvar, sjöar och kustvatten har restaurerats i omfattande samarbete med hänsyn till både den yttre och den inre belastningen. Restau- reringarna beaktar också källbäckar, små sjöar, flador och glosjöar. Tillräckligt med finansiering har reserverats för restaureringarna. Restaureringarna har ökat använd- ningen av vattnen för rekreation och förbättrat fiskens levnadsförhållanden. Den interna belastningens omfattning har utretts och metoderna att minska den utvecklas. Förbättringen av fiskevattnen och resultaten av den har följts upp. En nationell strategi gällande restaurering av fiskvägar har utarbetats. Nya restaureringsmetoder är under utveckling.

Fiskvägar och andra konstruktioner som möjliggör fiskvandring har byggts på de objekt där det ger fiskeriekonomisk nytta och där de kan byggas utan oskäliga olägenheter för vattendragets övriga användningsformer. Även regleringspraxis har utvecklats så att regleringen tryggar både vattenvårdens och översvämningsskyddets behov och så att den tar hänsyn till klimatförändringen. På grund av vattendragsbyg- gandet har status i fåror med låg vattenföring förbättrats.

Åtgärderna har förbättrat trivseln för regionens invånare och vattenorganismer- nas levnadsförhållanden. I synnerhet avlägsnandet av vandringshindren har återställt fiskens naturliga reproduktionsområden, ökat den naturliga mångfalden och vattendragens rekreationsanvändningsvärde. Åtgärderna har medfört kostnader för staten och andra innehavare av bygg- och regleringstillstånden.

Vattenuttag och framställning av konstgjort grundvatten

Skyddsområdesbesluten för vattentäkterna har uppdaterats och vattenuttagets verk- ningar har utretts. Grundvattenområdenas geologiska och hydrologiska förhållanden är kända.

(22)

14.8 Hur har konsekvenserna bedömts

Olika branschsakkunniga från de regionala miljöcentralerna i det västra vattenförvalt- ningsområdet har deltagit i konsekvensbedömningen. En viktig del av konsekvensbe- dömningen har gjorts vid de regionala miljöcentralerna i samband med beredningen av åtgärdsprogrammen. Samarbetsgrupperna för vattenvården har vid sina möten deltagit i konsekvensbedömningen. Bedömningsmetoderna har varit expertanalys, litteraturutredning samt tabeller och olika kontrollistor.

Planens konsekvenser för befolkningen, människornas hälsa, levnadsförhållan- dena och trivseln, vattnen, den naturliga mångfalden, organismerna, växtlighet, marken, luften, klimataspekterna, samhällsstrukturen, den bebyggda miljön, landskapet, stadsbilden, materiella egendomen, kulturarvet och utnyttjande av naturresurserna bedömdes skilt för varje alternativ.

I konsekvensbedömningen har miljöförvaltningens handledning tillämpats (Ympäristövaikutusten arviointi vesienhoidossa, Ympäristöministeriön ohjeistus- projektin ohje 10.3.2008).

14.9 Åtgärder för att förebygga, minska eller avlägsna de olägenheter som genomförandet av förvaltningsplanen innebär

I åtgärdsprogrammen och förvaltningsplanens kapitel 11 redogörs för åtgärderna i varje delområde. I åtgärdsprogrammen som har sammanställts av de regionala mil- jöcentralerna presenteras delvis mera detaljerade åtgärder för varje vattenförekomst som har valts ut för granskning.

14.10 Brister i anslutning till materialanskaffning och konsekvensbedömning

Informationen om ytvattnens biologi och kemiska status som har utnyttjats i klassificeringen av vattnen har varit bristfällig. En del av vattenförekomsterna har inte klassificerats och endast cirka 30% av ytvattenförekomsterna har utvärderats på basis av de biologiska variablerna. I fråga om grundvattnen har tillräckligt med information om den kemiska statusen varit tillgänglig för 48 % och i fråga om kvantitativ status för 88 % av de preliminära grundvattenområdena som är utsatta för risker. Icke klassificerade preliminära grundvattenområden som är utsatta för risker har benämnts utredningsobjekt (120 objekt).

Belastningsbedömningen har varit förknippad med stor osäkerhet. I synnerhet bedömningen av diffusbelastningen har väckt diskussion. Det har inte funnits till- gänglig avrinningsområdesvis information från alla belastningssektorer och man har varit tvungen att bedöma många uppgifter utgående från information per kommun.

Den största bristen i fråga om kunnandet och metoderna har varit måluppställ- ningen och konsekvensbedömningen. Väsentliga mål har ställts upp i första hand endast för fosfor och kväve. Under denna planeringsperiod har åtgärdernas konsekvenser nästan i sin helhet fastställts som expertbedömning. Uppgifterna om kostnaderna för vattenvården har varit svåra att sammanställa.

De regionala miljöcentralerna har bara tämligen ytligt kunnat granska miljökon- sekvenserna tillsammans med samarbetsgrupperna. Orsaken till detta var tids- och resursbrist. Alla tillgängliga resurser har gått åt till att utarbeta förslagen till åtgärds- program och till att sammanställa förvaltningsplanen.

Liisa Maria Rautio

(23)

14.11 Hur verkställandet av målen och åtgärdernas konsekvenser kommer att övervakas

Med hjälp av övervakningsprogrammet för det västra vattenförvaltningsområdet försöker man övervaka status i vattenförekomsterna och hur den utvecklas. In- formationen som erhålls utnyttjas för att se över statusklassificeringen och för att fastställa konsekvenserna av de åtgärder som genomförs. I övervakningen utnyttjas verksamhetsutövarnas obligatoriska kontroll samt miljöförvaltningens och andra myndigheters övervakningsinformation. Informationen utnyttjas under följande planeringsperiod för vattenvården åren 2012-2015.

14.12 Sammandrag av innehållet i miljöbeskrivningen

Miljöbeskrivningen redogör för konsekvenserna av förvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet i enlighet med direktivet och lagen som reglerar miljö- konsekvensbedömningen av planer och program. Den s.k. SMB-lagen trädde i kraft 1.6.2005 och den gör det möjligt att ta bättre hänsyn till miljöaspekterna i det skedet när beredningen av planer och program inleds.

Miljöbeskrivningen beskriver till lämpliga delar förvaltningsplanens konsekvenser för miljön, befolkningen, människans hälsa, levnadsförhållandena och trivseln, den naturliga mångfalden, organismerna, växtligheten, marken, vattnen, luften, klimataspekterna, samhällsstrukturen, den bebyggda miljön, landskapet, stadsbilden, den materiella egendomen, kulturarvet samt till förhållandena mellan ovan nämnda aspekter. I förvaltningsplanen är konsekvensbeskrivningen mycket allmän och de enskilda konsekvenserna beskrivs på ett generaliserat sätt.

Målet med förvaltningsplanen är att upprätthålla statusen i de yt- och grundvatten som har minst god status och att förbättra statusen i övriga vatten. I det västra vattenförvaltningsområdet fordrar i synnerhet åarna, älvarna och kustvattnen en statusförbättring.

Om förvaltningsplanen inte genomförs, kommer status i de vatten som har säm- re status än god inte att förbättras, utan snarare kanske försämras. I alternativ 0, dvs.

med åtgärderna enligt nuvarande praxis, förbättras status i vissa vattenförekomster och försämring av vattenstatus kan huvudsakligen förhindras. I alternativ 1 uppnås god status i vattnen ställvis redan med de åtgärder som genomförs före år 2015, men ställvis uppnås god vattenstatus först med de åtgärder som genomförs före år 2027.

Utöver bättre vattenstatus påverkar förvaltningsplanen i synnerhet människas hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, organismer, mark, samhällsstruktur, land- skap och anpassning till klimatförändringen på ett positivt sätt. De största negativa konsekvenserna beror på de direkta och indirekta kostnaderna för åtgärderna. Å andra sidan har genomföringen av åtgärderna en omedelbar sysselsättande effekt.

(24)

256 Förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet fram till år 2015 Marita Björkström

(25)

15 Sammanfattning

15.1 Vattnens status och vad som påverkar den

I västra vattenförvaltningsområdets förvaltningsplan har områdets största sjöar (483 sjöar), betydande älvförekomster (282 älvförekomster) och områdets kustvatten (134 förekomster) behandlats. För grundvattnens del har i första hand grundvattenområ- den av I och II klass behandlats. Totalt har 1106 grundvattenområden behandlats. Som särskilda områden har man beaktat 132 EU-badstränder, 106 Natura-områden som är beroende av vatten, samt 28 ytvattenförekomster och 792 grundvattenförekomster av I klass som används eller som enligt planerna kommer att användas för vattenuttag för samhällens eller livsmedelsindustrins behov.

På västra vattenförvaltningsområdet har sjöarna huvudsakligen god eller måttlig ekologisk status. Älvarna har mest måttlig eller otillfredsställande ekologisk status och den kemiska statusen för några älvar är sämre än god. Kustvattnen i Skärgårds- havet och utanför större städer har måttlig ekologisk status och på övriga områden har kustvattnen i allmänhet god status. Grundvattenområdena har huvudsakligen god kvantitativ och kemisk status. Drygt 2 % av grundvattenområdena har sämre än god status och för 10 % av grundvattenområdena saknas tillräckligt med information för att de ska kunna klassificeras.

Det är i synnerhet övergödning, morfologiska förändringar och jordmånens surhet som försvagar vattnens status på västra vattenförvaltningsområdet. Ställvis försvagas vattnens status också av belastningen av fast substans. Belastningen av näringsämnen och fast substans härstammar till största delen från jordbruk, gles bebyggelse, skogsbruk och torvproduktion. På västra vattenförvaltningsområdet finns drygt hälften av Finlands åkrar dvs. 1 220 000 hektar och över 80 % av vårt lands produktion av griskött, broiler och hönsägg. Områdets del av pälsdjursproduktionen är över 90 % och av torvutvinningen cirka 40 %. På området finns rikligt av glesbebyggelse och fritidsbostäder. Vårt lands sura sulfatjordar finns nästan i sin helhet på västra vattenförvaltningsområdet.

På västra vattenförvaltningsområdet finns rikligt av vattenkraftverk och andra konstruktioner som hindrar fiskarna och andra vattenorganismer från att röra sig fritt. Flera sjöars vattenstånd regleras. På basis av hydrologiska och morfologiska förändringar har 30 vattenförekomster utsetts till kraftigt modifierade vattendrag.

Områdets 13 konstgjorda sjöar har benämnts som konstgjorda vattendrag.

Grundvattenområdena finns huvudsakligen på grus- och sandformationer, där mycket mänsklig verksamhet ställvis har koncentrerats. Grundvattenområdenas status försämras i synnerhet av förorenade markområden, jordbruk, trafik och väg- hållning, bosättning och marktäkter.

15.2 Miljömål och åtgärdsförslag

På västra vattenförvaltningsområdet har 14 åtgärdsprogram för ytvatten uppgjorts och grundvattnen har behandlats i fyra åtgärdsprogram (ett för varje miljöcentral).

Målet med vattenvården är att vattnen ska uppnå god status (411 ytvattenförekomster och 29 grundvattenförekomster) och att god eller hög status upprätthålls (288 ytvat- tenförekomster och 1077 grundvattenförekomster).

(26)

Bild 54. Statusen hos ytvattnen på det västra vattenförvaltningsområdet och bedömning av när god status kan uppnås.

(27)

259 Förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet fram till år 2015 Bild 55. Statusen hos grundvattnen på det västra vattenförvaltningsområdet och bedömning av när

god status kan uppnås.

(28)

För att uppnå god status bör belastningen av näringsämnen och fast substans minska, kontroll över surheten som kommer från jordmånen uppnås, vandringshinder undanröjas och åtgärder som förbättrar vattendragens morfologi och hydrologi vidtas, samt vattendrag och grundvattenområden restaureras.

Samma åtgärder enligt nuvarande praxis presenteras i alla åtgärdsprogram och dessa åtgärder baserar sig på lagstiftningen. Till exempel betyder det här för gles- bebyggelsens del genomförande av förordningen om behandling av avloppsvatten i glesbygden. Centrala tilläggsåtgärder som listas i åtgärdsprogrammen för ytvatten och deras avrinningsområden för år 2010-2015 är följande:

• Samhällen: byggande av överföringsledningar, 650 km.

• Glesbebyggelse: rådgivning för fastighetsägare, 12 000 hushåll/år.

• Industri: förbättrad kontroll över miljörisker.

• Fiskodling: styra placeringen av verksamheten i kustområdet.

• Torvutvinning: rådgivning, styrning av placeringen.

• Pälsdjursproduktion: fastighetsvis rådgivning.

• Jordbruk: kontroll av närsaltsutsläppen på 927 000 åkerhektar, ökning av mäng- den växttäcke under vintern på 217 000 hektar, ökning av antalet skyddszoner på 7 400 hektar, ökning av antalet våtmarker med 810 och effektivare kontroll av närsaltsutsläppen på 37 000 hektar.

• Skogsbruk: ökning av antalet vattenskyddskonstruktioner med 1100, planering av effektiverat vattenskydd 19 000 ha och gårdsvis rådgivning.

• Trafik och sjöfart: förbättrad kontroll över riskerna i hamnar och byggande av tömningspunkter för septiktankar.

• Sura sulfatjordar: kartering av sura sulfatjordar på 257 000 hektar och reglering av dräneringsförhållandena på 117 000 hektar och reglerad dränering på 82 000 hektar.

• Vattendragsrestaurering: restaurering av 27 övergödda sjöar eller havsvikar och planering av restaurering på 12 områden, restaurering av 16 rinnande vatten och planering av restaurering på 24 objekt.

• Byggande av fiskvägar och andra konstruktioner som förenklar organismernas vandring på 16 platser och planering på 43 platser, samt förändring av regleringen på 3 platser och planering på 20 platser.

Centrala tilläggsåtgärder som förslagits i åtgärdsprogrammen för grundvattnens del under år 2010-2015 är följande:

• Skyddsplaner, övervakning och undersökning av grundvatten: uppgöra skyddsplaner för 86 områden, uppdatera skyddsplaner eller utveckla uppföljnings- gruppens verksamhet på 49 områden, göra upp en grundvattenutredning på 42 områden, utarbeta geologiska strukturutredningar eller modeller på 40 områden samt inledande eller utvidgning av uppföljningen på 81 områden.

• Samhällen: styra ny bosättning till områden utanför grundvattenområden.

• Glesbebyggelse: anläggning av avlopp på grundvattenområden.

• Industri: Styra verksamheten till områden utanför grundvattenområden, flytt- ning av kemikaliebehållare eller effektivering av skydd.

• Pälsdjursproduktion: utredning av pälsfarmer som ska upphöra och deras på- verkan på grundvatten, samt restaurering av pälsfarmsområden på 15 grund- vattenområden.

• Jordbruk: skyddsåtgärder för grundvatten inom åkerbruket på ca 4 700 åkerhek- tar.

• Skogsbruk: förhindra att humusvatten absorberas på 10 områden.

• Trafik och väghållning: byggande av grundvattenskydd på 32 vägkilometer och reparation på 3 km samt övergå till mindre skadligt halkskyddsämne på 9 km.