Utvärdering av hur de samhälleliga effektmålen har uppnåtts (på skalan utmärkt, god, nöj-aktig, försvarlig, icke påbörjad/svag) samt en beskrivning av resultatutvecklingen.
Effektmål: Hållbar tillväxt
Måluppfyllelse: NÖJAKTIG
Indikator: Sysselsättningsgraden ökar
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i december 2020 74 000 färre sysselsatta personer och 48 000 fler arbetslösa än året innan. Sysselsättningsgraden för 2020 var 71,6 procent (72,6 år 2019). Också arbetslösheten vände uppåt och arbetslös-hetsgraden steg till 7,8 procent (6,7 år 2019). Coronavirusepidemin har gjort det svårare för regeringen att nå målet om att öka sysselsättningen, men också försvårat bedöm-ningen av resultaten av de sysselsättningsåtgärder som vidtagits.
I samband med budgetpropositionen enades regeringen den 5 oktober 2019 om ett sys-selsättningspaket. Med regeringens sysselsättningsåtgärder eftersträvades minst 60 000 nya sysselsatta före utgången av 2023. av de åtgärder som ingår i paketet har nedanstå-ende genomförts under 2020. Som etappmål uppgav regeringen en ökning av sysselsätt-ningen med 30 000 personer. Inom parentes anges den uppskattade sysselsättningseffek-ten av hela reformen.
Ökar sysselsättningen
y Senareläggning av den nedre gränsen för rätten till tilläggsdagar inom ut-komstskyddet för arbetslösa (6 500–7 000 personer)
y Sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik (2 500–3 600 personer) y Stödreformen inom vuxenutbildningen (200 personer)
y Ändring av modellen för partiell invalid- och sjukpension (200 personer) y Förlängning av läroplikten (1 600 personer)
Minskar sysselsättningen
y avveckling av aktiveringsmodellen (5 000–12 000 personer)
y Ändringar i beskattningen och den sociala tryggheten (2 800–8 500 personer)
I regeringens paket ingick dessutom förenkling och förbättring av arbetskraftsservicen och ökning av sysselsättningen bland personer över 55 år. År 2020 pågick beredningen av dessa åtgärder fortfarande och genomförandet sker under de kommande åren.
Vid budgetförhandlingarna hösten 2020 ändrade regeringen sitt mål för finanspolitiken så att skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till bruttonationalproduk-ten ska stabiliseras före decennieskiftet. Enligt regeringens hållbarhetsfärdplan, som god-kändes hösten 2020, förutsätter uppnåendet av målet med avseende på sysselsättningen kostnadseffektiva strukturella åtgärder som med tillräcklig säkerhet ger 80 000 nya syssel-satta. Reformerna och konsekvensbedömningarna av dem bereds våren 2021.
Utvärderingar av den statliga verksamheten och finansieringen som hänför sig till effektmålet
y Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2020, SRV
y Översikt över den ekonomiska politiken 2020, Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken
Effektmål: Hållbara offentliga finanser
Måluppfyllelse: NÖJAKTIG Indikatorer
y Hållbarhetsunderskottet minskar
y Förhållandet mellan statsförvaltningens finansiella nettotillgångar och BNP är stigande
y De offentliga samfundens skuldsättningsgrad minskar, procent av BNP y Det skattemässiga underskottet är lågt
Den ekonomiska recessionen efter coronavirusepidemin och åtgärderna för att minska olägenheterna till följd av epidemin ökade avsevärt underskottet i den offentliga ekono-min i fjol. Under de närmaste åren räcker inte den ekonomiska tillväxt som kan skönjas till för att återställa saldot i de offentliga finanserna och de kommer därför att uppvisa ett klart underskott. De offentliga finanserna kommer efter recessionen att befinna sig i ett svagare läge än före epidemin.
Den offentliga skulden ökade från knappt 60 procent till nästan 70 procent i förhållande till bruttonationalprodukten 2020. Under de kommande åren torde ökningen i skuldkvo-ten avta i takt med att epidemin mattas av och den ekonomiska tillväxskuldkvo-ten återhämtar sig.
Obalansen mellan den offentliga ekonomins inkomster och utgifter upprätthåller dock en ökning av skuldkvoten även under de kommande åren.
Statens nettoförmögenhet i förhållande till bruttonationalprodukten har försvagats. Skul-derna ökade till följd av den ökade skuldsättningen på grund av coronavirusepidemin.
Tillgångarna ökade till följd av bland annat ökningen i kassan och förändringarna i egen-domens värde.
Finansieringen av den offentliga ekonomin i Finland är på lång sikt i obalans. Den offent-liga ekonomin har ett betydande hållbarhetsunderskott, som beräknas vara cirka 3,5 pro-cent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den största orsaken till obalansen i finan-sieringen är befolkningens stigande medelålder, som redan har ökat pensionsutgifterna och skapar ett betydande tryck på att öka utgifterna för vård och omsorg under de kom-mande årtiondena. Samtidigt utvecklas finansieringsbasen för de offentliga finanserna svagt i och med att befolkningen i arbetsför ålder förväntas minska.
Regeringen strävar efter att förbättra läget i de offentliga finanserna genom att genom-föra en färdplan för de offentliga finanserna, vars riktlinjer regeringen beslutade om under 2020. Som en del av färdplanen bereder regeringen åtgärder som stärker sysselsättningen, förutsättningarna för ekonomisk tillväxt samt produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom den offentliga förvaltningen. Dessutom lämnade regeringen sin proposition med förslag till social- och hälsovårdsreform till riksdagen i december 2020.
Det är svårt att bedöma vilka konsekvenser regeringens beslut under 2020 har för de of-fentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Finansministeriets uppskattning av hållbar-hetsunderskottet minskade måttligt från hösten 2019 till hösten 2020.
Skatteförvaltningen gör årligen en uppskattning av storleken på momsfelet. Under de senaste åren har det inte skett någon betydande förändring i fråga om momsfelet. Enligt de nyaste tillgängliga preliminära uppgifterna låg skattefelet 2019 på cirka fyra procent av det lagenliga skatteutfallet, vilket betyder cirka 820 miljoner euro. Internationellt sett är momsfelet i Finland relativt litet. Till exempel i EU är medelvärdet 9,6 procent (förhandsbe-sked 2019).
Effektmål: Statsförvaltningen iakttar principerna för god förvaltning
Måluppfyllelse: GOD Indikatorer
y Statsförvaltningen utgår från medborgarna
y Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och en god informationshan-tering gör de offentliga tjänsterna effektivare och bättre.
Finland har placerat sig mycket väl i internationella jämförelser av statsförvaltningens medborgarorientering. I en jämförelse av institutioner i 141 länder i Världsekonomiska forumets konkurrenskraftsrapport 2019 kom Finland på första plats när det gäller bland
annat den offentliga förvaltningens prestationsförmåga och öppenhet. Finland placerade sig också först i en jämförelse av 146 länder som ingår i indexet The Legatum Prosperity och som innehåller indikatorer över bland annat kontrollen av offentlig maktutövning och förvaltningens effektivitet och icke-korruption.
Epidemin har ytterligare framhävt betydelsen av heltäckande, fungerande och tillförlitliga digitala tjänster och vikten av aktuell digital kompetens hos allmänheten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och delegationen för digitalisering i vardagen stö-der utvecklingen av digitala tjänster så att olika befolkningsgrupper kan utnyttja digita-liseringens möjligheter på lika villkor. År 2020 behöll Finland sin första plats i Europeiska kommissionens DESI-index för digital ekonomi och digitalt samhälle, som med 13 indika-torer jämför EU-ländernas digitala funktionsförmåga och dess utveckling. Finlands totala poäng 72,3 är betydligt bättre än EU-genomsnittet (52,6). Enligt resultaten har Finlands ledande ställning möjliggjorts av ett nära samarbete mellan offentlig och privat sektor och en aktiv uppstartsverksamhet. Finland placerar sig först i kategorin digital kompetens och användningen internettjänster. 76 procent av finländarna har åtminstone grundläggande digitala färdigheter och 93 procent använder internet. I kategorin digitala offentliga tjäns-ter ligger Finland på fjärde plats. Den sämsta placeringen, nionde plats, är i kategorin över-föringsförbindelser. Finland har en utmärkt täckning när det gäller mobilt bredband, men en lägre andel fasta bredbandsförbindelser.
År 2020 ökade användningen av Suomi.fi-tjänsterna betydligt jämfört med året innan.
antalet inloggningar ökade från 100 miljoner till 154 miljoner. Coronavirusepidemin och nedstängningen av samhället ökade användningen av digitala tjänster. användningen av Suomi.fi-fullmakter fördubblades och sammanlagt 41 miljoner ärenden sköttes på före-tags, sammanslutningars eller på minderåriga, omyndiga eller andra personers vägnar.
antalet fullmakter i fullmaktsregistret ökade från 4 miljoner till nästan 18 miljoner. Tjäns-ten Fullmakter togs i bruk i allt fler e-tjänster, bland annat tjänsTjäns-ten Omaolo.fi för symptom-bedömning och tidsbokning vid misstankar om coronavirus. Cirka 540 000 personer har nu gett sitt samtycke till elektronisk kommunikation via tjänsten Suomi.fi-meddelanden. I webbtjänsten Suomi.fi fördubblades antalet användare per månad. I tjänsten skapades en servicekanal med vägledning för offren som en del av åtgärderna till följd av dataintrånget i Vastaamo.
Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtoris viktigaste tjänster har kunnat användas multilokalt redan före coronaviruskrisen. antalet webbmöten mer än fördubblades och antalet samtidiga fjärranslutningar steg från 8 000–10 000 per månad till som högst över 30 000. arbetet kunde fortsätta nästan utan störningar under hela epi-demiåret och kundresponsen till Valtori har varit god. Under vårens undantagsförhållan-den och också därefter har till exempel regeringens överläggningar, EU-förhandlingar och stora rättegångar kunnat genomföras i form av videokonferenser.
Vid Statskontoret inleddes snabbt en serviceproduktion för kostnadsstöd till företag. Den första ansökningsomgången var sommaren 2020. Där var andelen digitala ansökningar 97 procent och handläggningstiden i snitt 77 timmar. Vid handläggningen av ansökningarna har effektiviserad automation eller robotteknik använts i 80 procent av fallen. Den andra ansökningsomgången inleddes i december. År 2020 inkom nästan 17 000 ansökningar, över 4 000 företag har fått stöd och cirka 140 miljoner euro har betalats i ersättningar.
Informationshanteringsnämnden, som finns i anslutning till finansministeriet, inledde sin verksamhet. Nämndens uppgift är att främja genomförandet av förfarandena för infor-mationshantering och informationssäkerhet och övervaka att kraven i informationshan-teringslagen iakttas. Informationshanteringsnämnden publicerade rekommendationer bland annat om fullföljandet av ledningens ansvar i informationshanteringen, behand-lingen av säkerhetsklassificerade handlingar, bedömningen av konsekvenserna av för-ändringar i informationshanteringen samt tilllämpningen av bestämmelserna om infor-mationssäkerhet. Nämnden bedömer hur informationshanteringslagen (906/2019), som trädde i kraft vid ingången av året, har genomförts i de statliga ämbetsverken, kommu-nerna och landskapsförbunden. En del av de svarande har redan kommit rätt långt i ge-nomförandet av lagens krav, medan en del har börjat förbereda sig inför de ändringar som krävs.
Uppnående av målen för hållbar utveckling
Skatterna inom energisektorn och avfallsskatten främjar uppnåendet av målet om klimat-neutralitet. De totala utsläppen från energiproduktionen sjönk med 20 procent år 2020.
Utsläppen från el och fjärrvärme har trendmässigt sjunkit med 72 procent jämfört med toppåret 2003.
Den progressiva personbeskattningen jämnar ut inkomstskillnaderna mellan löntagare i Finland så att nettoinkomsterna efter skatt i den lägsta decilen i förhållande till medi-annettoinkomsterna är sex procentenheter högre än bruttoinkomsternas förhållande till medianbruttoinkomsterna. Sammanlagt täckte skatter och inkomster av skattenatur 61 procent av de totala utgifterna i statsbudgeten för 2020.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata registrerar 100 procent av alla födda barn i befolkningsdatasystemet. Dessutom administrerar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tjänsten Suomi.fi, där myndigheter erbjuder privatpersoner och före-tag digitala tjänster.
Statens ekonomiska forskningscentral VaTT publicerade bland annat en bedömning kon-sekvenserna för arbetsmarknaden av det finländska försöket med basinkomst till stöd för
det politiska beslutsfattandet om social trygghet samt en undersökning om den regionala differentieringen av bostadspriserna och orsakerna till den.
På grund av den stora mängden distansarbete och webbmöten minskade statstjänste-männens resdagar till hälften jämfört med 2019. Hos Skatteförvaltningen steg andelen personkunder som sköter sina ärenden via e-tjänsten till 89 procent.
Ytterligare uppgifter om resultaten
Finansministeriets bokslut 2020
Bokslut för Statens ämbetsverk på Åland 2020
Bokslut för Regionförvaltningsverket i Södra Finland 2020
Bokslut för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 2020 Bokslut för Verket för finansiell stabilitet 2020
Statistikcentralens bokslut 2020 Tullens bokslut 2020
Statskontorets bokslut 2020
Bokslut för Statens ekonomiska forskningscentral VaTT 2020
Bokslut för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning 2020 Bokslut för Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori 2020 Skatteförvaltningens bokslut 2020