Validiteten av undersökningen

Med kvalitativ undersökning har man alltid problemet att forskarens egna egenskaper och ideologier påverkar undersökningens gång och dess resultat (se Tuomi & Sarajärvi 2018). Även om man försöker vara objektiv, har man tankar som man är omedveten av. Dessutom följer forskarna ingen testat frågebatteri eller mönster såsom i kvantitativ forskning utan skapar den själva och också analyserar resultaten själva. Igen påverkar forskarnas ålder, religion, politiska åsikter och andra egenskaper till detta (se Tuomi & Sarajärvi 2018). På det sättet är validiteten aldrig styrkan av kvalitativ undersökning. Mina egna tankar och

92

erfarenheter har också påverkat min undersökning och speciellt koderna och analysen av data. Jag har plockat ut sådana saker som intresserar mig och analyserat dem med den kunskap som jag har. Jag hade ändå ett större team med mig och vi diskuterade om analysen med andra studeranden så det finns också andras inverkan i min undersökning vilket ökar kvaliteten.

Intervjuerna blev en stor del av undersökningen. Det skulle ha varit bra att testa intervjuerna förhand för att binda samman innehållen i olika intervjuer på ett mer rimligt sätt (se Saaranen-Kauppinen & Puusniekka 2006). Det gjordes inte och intervjuerna blev därför lite olika och alla fenomen kunde inte hittas från alla intervjuer. Det dök också nya intressanta frågor från materialet som skulle ha varit bra att tas upp med informanterna. Det ökar ändå validiteten av undersökningen att alla intervjuer spelades in så att alla behöriga i projektet kunde använda dem (se Saaranen-Kauppinen & Puusniekka 2006). Man kan alltid gå tillbaka och lyssna på inspelningarna om det är något oklar med resultaten. Också det att intervjuerna inte var den enda forskningsmaterial ökar undersökningens pålitlighet (se Tuomi & Sarajärvi 2018).

Jag har analyserat lärarnas intervjuer med temaanalys och diskursanalys vilket gör analysen också mer pålitlig. Lärarna kan ha gett sådana svar som de har tänkt att motsvarar det som människor väntar på att höra från dem. Svarens innehåll och sättet att ge den kan prata separata språk och diskursanalys försöker hitta vad ligger bakom meningarna. (Se Saaranen-Kauppinen &

Puusniekka 2006.)

Materialet är brett och det dels ökar kvaliteten och dels minskar det.

Resultaten bygger på olika slags material som stödjer varandra eller ger intressanta synpunkter när de strider mot varandra (se Saaranen-Kauppinen &

Puusniekka 2006). På andra hand är undersökningsmaterial så brett att jag inte har kunnat beskriva undersökningsobjektet och iakttagelser från experimentet helt täckande. Materialet är komplext vilket vållar att en systematisk uppsamling av analysen inte är så lätt. Också teorin och undersökningsfrågor begränsar det material som kunde användas till analysen och vissa egenskaper syns inte i avhandlingen (se Vilkka, Saarela & Eskola 2018).

93

Det är vanligt för fallstudie att undersökningsfrågor, teori och begrepp diskuterar med varandra och utvecklar sig genom detta när undersökningen genomförs (Vilkka m.fl. 2018). Mina forskningsfrågor förändrades och utvecklades under undersökningens gång så det fanns brister på materialet gällande de slutliga forskningsfrågorna. Alla frågor kunde inte svaras på så bra och täckande som jag skulle ha hoppats. Till exempel tog vi för lite fotografier från fallstudieskolan för att föra en fullständig analys av skollandskapen (se Gorter 2013). Det gör undersökningen av skollandskap inskränkt men att ha den med i alla fall ger ändå en ny synsätt att titta på materialet vi har samlat in.

Eftersom jag har valt att göra en fallstudie, kan man inte på riktigt dra allmänna slutsatser av resultaten. Det är dock viktigare för kvalitativ forskning att kunna överföra undersökningen till en annan miljö än att generalisera dess resultat. Man kan på ett lyckat sätt upprepa undersökningen om man har beskrivit detaljerat undersökningens gång. Jag har försökt att beskriva så noggrant som möjligt hur materialinsamlingen och analysen har genomförts. ( Se t.ex. Vilkka m.fl. 2018; Elo & Kyngäs 2008; Eskola & Suoranta 1998.) Med den här undersökningen kan man fundera på om materialet är tillräckligt täckande.

Det kan räcka även med mindre antal av material om materialet börjar repetera sig (Vilkka m.fl. 2018; Eskola & Suoranta 1998). Problemet med den här undersökningen var att det fanns dels för litet material om några aspekter och dels en del material användes inte alls. Saarela och Eskola (2018) råder till att tänka på förhand vilket är forskningsföremål och hur mycket material man behöver till att ansvara det, vilket här har klart förblivit otillräckligt. Man kan ändå testa tillräckligheten av materialet genom att analysera först en del av materialet och sedan berika den med andra material (Eskola & Suoranta 1998).

Också jag började med intervjuer och berikade resultaten av dem med andra material som bilder och observationer. Jag tror att som helheten är materialet tillräckligt täckande att svara till forskningsfrågorna.

När vi samlade in materialet agerade vi både som forskare och lärare.

Detta kan ha påverkat på validiteten av undersökningen. Vi kunde till exempel inte göra noggranna och omfattande fältanteckningar och vi fokuserade på undervisningen snarare än på materialinsamlingen. Vi kunde inte heller gå och

94

observera eleverna på rasterna eftersom vi måste förbereda följande lektion. Att agera både som forskare och lärare var intensivt och tröttheten kan ha påverkat på observationen. Det gav oss ändå ett till synvinkel för våra avhandlingar och möjliggjorde närmare samarbete med elever. Utöver detta kunde vi då genomföra sådan undervisning som var nyttigast till våra forskningssyften.

Funktionaliteten och friheten att använda olika språk var stora målsättningar till experimentet så det var bra att vi kunde förverkliga den själv. Det finns också fler av oss som observerade och vi hade tre dagar på oss att observera.

Det kan ha påverkat reliabiliteten positivt eftersom flera observatörerer kan bekräfta resultaten genom att ha samma observationer, och längre observationstid ger en möjlighet att observera fenomen i olika sammanhang (Eskola & Suoranta 1998).

Vi fick en mångsidig bild av skolan under vår vistelse men tre dagar kan ändå vara för litet för att generalisera resultaten. Vanligtvis är forskaren på fältet flera månader, ibland till och med ett år (Lassister och Cambell 2010).

Under tre dagar kunde vi inte möjligen få helhetsbilden av elevernas vardag i skolan även om vi intervjuade läraren som jobbar där varje dag. Vi kände också att det skulle ha varit bra att följa lektionerna i skolan mer. Nu var vi med bara i två lektioner av två olika grupper.