Tabell 57. Utvärdering av hur de samhälleliga effektmålen har uppnåtts (på skalan utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, icke påbörjad/svag) samt motivering
En internationellt konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för näringslivet stöds genom att utveckla både kapitalmarknaden för och innovationsfinansieringen till företagen.
God Business Finlands (BF) finansieringsinstrument och rådgivningstjänster har uppmuntrat och stött finländska företag i att utveckla nya verksamhetsmodeller och produkter och identifiera kundbehov, förbättra konkurrenskraften och utnyttja innovations- och affärs-möjligheterna i de nya globala värdeskapande nätverken. Finland har blivit det mest populära nordiska mållandet för utländska investeringar. BF-reformen har effektiviserat arbetet för att attrahera utländska forsknings- och utvecklingsintensiva investeringar, vilket har lett till att internationellt konkurrenskraftiga innovations- och affärsekosystem uppstått i Finland. Finlands industriinvestering Ab och Business Finland Venture Capital Ab är aktiva på kapitalplaceringsmarknaden. Finansieringen i startskedet fortsatte öka i Finland och placeringsaktiviteten i början av 2018 var rekordhög. De utländska inve-sterarnas intresse för finländska företag i startskedet var fortsatt stort.
Tillgången på finansiering för tillväxtorienterade företag förbättras och företag uppmuntras att inrikta sig på den internationella marknaden.
God Business Finland har stärkt förmågan i det offentliga systemet med företagstjänster att effektivt tjäna företagens internationaliseringsmål. Tack vare de synergifördelar som reformen medfört har resurserna kunnat fokuseras på det internationella nätverket och kunderna, vilket medfört ett större mervärde för kunderna till stöd för tillväxten och in-ternationaliseringen. Finlands export och koppling till de internationella värdenätverken är dock fortfarande alltför beroende av stora företag. Av Finnveras finansiering för små och medelstora företag och midcapföretag beviljades 41 procent till växande företag på väg ut på den internationella marknaden. Den avsatta finansieringen för tillväxtföretag i SMF-initiativprogrammet höjdes från 400 miljoner euro till 750 miljoner euro till följd av ökad efterfrågan. Jämfört med andra EU-länder har Finland dragit mest nytta av finan-sieringen från Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) i förhållande till invånarantalet, och i förhållande till bruttonationalprodukten var Finland på tionde plats.
EFSI har också möjliggjort betydande finansieringsprogram för små och medelstora fö-retag.
De arbetssökande ges en aktivare roll vid arbetssökandet.
God Satsningar har i synnerhet gjorts på att aktivera arbetslösa och öka den sociala trygg-hetens sporrande effekt. Skyldigheten för arbetslösa att ta emot det arbete som erbjuds och att delta i service som förutsättning för att beviljas arbetslöshetsförmån har skärpts.
Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa har införts, villkoren har grans-kats och granskas i synnerhet när det gäller sätten att påvisa aktiviteten, och syssel-sättningsanslaget för tjänsterna för arbetslösa har ökats. Möjligheten för arbetslösa att försöka sig på företagande i fyra månader utan att det görs någon bedömning av om företagsverksamheten är en huvud- eller bisyssla trädde i kraft samtidigt som aktive-ringsmodellen vid ingången av 2018.
Det ses till att företagen har en fungerande och konkurrenskraftig författningsmiljö.
God Förutom att man har utvecklat principen En in, en ut som tagits fram för att minska den regleringsbörda som den nya lagstiftningen medför för företagen har man i allt lagbe-redningsarbete tagit hänsyn till att lagstiftningen som gäller företag ska vara fungerande och konkurrenskraften främjas. Regleringen har gjorts smidigare bland annat genom en totalrevidering av arbetstidslagen, enklare tillståndsförfaranden i indrivningsverksam-heten och förbättrad konkurrens på elmarknaden.
Det satsas på att ekonomin är konkurrenskraftig och marknaden fungerar.
God Flera lagändringar har gjorts under regeringsperioden för att öka konkurrensen och öppna upp marknaden i olika branscher.
Genom att gallra bland tillstånds- och anmälningsförfarandena försöker man lätta på arbetsgivarnas administrativa börda.
Nöjaktig De propositioner som beretts vid arbets- och näringsministeriet och lämnades under berättelseåret har enligt en uppskattning utifrån principen en in, en ut ökat företagens regleringsbörda med 0,5 miljoner euro per år. Samtidigt minskade arbetsgivarnas ad-ministrativa börda avsevärt genom införandet av inkomstregistret, som inte beaktats i uppskattningen. Dessutom blev regleringen av arbetstider avsevärt flexiblare i och med totalrevideringen av arbetstidslagen. I och med utvecklingen av principen en in, en ut har företagens administrativa börda synliggjorts mer än tidigare.
Hållbar utveckling
Arbets- och näringsministeriets roll inom hållbar utveckling är att bygga upp gynnsamma förhållan-den för hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd. Ministeriet främjar övergången till en koldioxidne-utral ekonomi och ett arbetsliv som kännetecknas av kompetens och jämställdhet. Ministeriet stöder möjligheterna för de mest utsatta på arbetsmarknaden att få arbete och förebygger marginalisering i enlighet med Agenda 2030-principen att ingen ska lämnas utanför.
Ansvarsfull affärsverksamhet och tillträde till globala marknader för hållbara lösningar främjas. De mål som satts upp för människovärdigt arbete och det praktiska iakttagandet av dem främjas kon-sekvent tillsammans med de övriga ministerierna och arbetsmarknadsorganisationerna i Finland och även globalt genom FN:s, ILO:s och EU:s verksamhet.
I energipolitiken främjas övergången till ett koldioxidneutralt samhälle genom stöd för förnybara energikällor och genom främjande av resurseffektivitet (energi- och materialeffektivitet). Finansie-ringen för detta i budgeten för 2018 var cirka 395 miljoner euro. År 2018 anvisades 55 miljoner euro för genomförandet av energi- och klimatstrategin, 3,5 miljoner euro för informationsåtgärder och främjande åtgärder, 314 miljoner euro för produktionsstödet för förnybar energi, 24 miljoner euro för spetsprojektsfinansieringen för cleantech-lösningar och bioekonomiska lösningar och 2 miljoner euro för investerings- och utvecklingsstödet för den cirkulära ekonomin.
Innovationssystemet utvecklas och förutsättningar skapas för innovationer inom hållbar utveckling som kan utveckla näringslivet med en koldioxidneutral ekonomi som mål. Statens forskningscentral VTT Ab arbetar för att lösa globala utvecklingsrelaterade utmaningar och Business Finland-pro-grammen bidrar till att hållbara och innovativa lösningar kommer ut på den internationella mark-naden. Utvecklingsåtgärderna inriktas bland annat på följande sektorer: bioekonomi och cirkulär ekonomi, hälsa och välfärd, hållbara och intelligenta samhällen, intelligent industri, digitalisering och
artificiell intelligens samt koldioxidsnål energi. Agenda 2030 beaktas i reformen av innovationspoliti-ken. Med sina innovationsåtgärder stöder ministeriet också inledandet av verksamheten i FN:s tek-nikinnovationslabb UNTIL.
Ministeriets åtgärder inom ramen för spetsprojektet för cirkulär ekonomi och bioekonomi och den nationella färdplanen för cirkulär ekonomi har varit inriktade på bland annat utvecklingen av värde-kedjor för trä och innovativa träprodukter som ersätter plast. Statens forskningscentral VTT Ab:s försök Bioruukki har påskyndat uppkomsten och pilottestningen av nya lösningar som bygger på bioekonomi och cirkulär ekonomi. Ett investeringsstöd för cirkulär ekonomi infördes på försöksba-sis.
Kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling (KEINO) stärker med hjälp av stöd och rådgivning de offentliga upphandlingarnas roll i att öppna upp marknader och tillämpa princi-perna för hållbar utveckling i kommunerna och bland offentliga köpare.
I sina åtgärder för att förebygga marginalisering och genom det nationella programmet för artificiell intelligens, som siktar på att omfattande främja AI-kompetensen i samhället, bidrar arbets- och nä-ringsministeriet till en fungerande arbetsmarknad och en kompetent arbetskraft samt till principen att ingen ska lämnas utanför. Utbildningsresurserna och utbildningsutbudet har inriktats på de branscher där efterfrågan på arbetskraft är störst och kortvariga arbetslivsorienterade utbildnings-modeller – delvis samfinansierade tillsammans med arbetsgivarna – har utvecklats. Utbildnings-tjänsterna erbjuder aktuell och framtidsorienterad kompetens för uppdatering och komplettering av tidigare yrkeskunskaper så att de motsvarar arbetslivets föränderliga behov.
Finansieringen för etableringen av samserviceställen för unga (Navigatorn) användes för första året och utöver den statliga finansieringen satsade många kommuner på Navigatorverksamheten. Dess-utom genomfördes projekt för psykosocialt stöd genom Navigatorn och resultatbaserad upphand-ling av tjänster för unga. Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet trädde i kraft från och med ingången av 2018. Reformen genomfördes i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna. Dessutom har ovan-nämnda ministerier tillsammans genomfört projekt för att bemöta bristen på högskoleutbildad ar-betskraft genom fortbildning, kompletterande utbildning och examensinriktad fortbildning.
Man har också stött arbetskraftens kompetens och sysselsättningen genom att från och med in-gången av 2019 utan behovsprövning möjliggöra kortvariga studier i maximalt sex månader för ar-betslösa utan att arbetslöshetsförmånen dras in, och inlett ett program till stöd för arbetsförmågan som ska hjälpa anställda att fortsätta arbeta och stanna kvar på arbetsmarknaden. Vissa lagänd-ringar som bidrar till uppkomsten av läroavtalsplatser trädde i kraft den 1 juli 2018. Regeringen har i synnerhet satsat på att aktivera arbetslösa och öka den sociala trygghetens sporrande effekt. Skyl-digheten för arbetslösa att ta emot det arbete som erbjuds och att delta i service som förutsättning för att beviljas arbetslöshetsförmån har skärpts. Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för ar-betslösa har införts, villkoren har justerats och ska justeras och sysselsättningsanslaget har ökats för tjänsterna för arbetslösa. Också möjligheten för arbetslösa att försöka sig på företagande i fyra månader utan bedömning av företagsverksamhetens karaktär som huvud- eller en bisyssla trädde i kraft samtidigt som aktiveringsmodellen vid ingången av 2018.
Arbets- och näringsministeriet har i samarbete med de övriga centrala ministerierna vidtagit åtgär-der för att påskynda utbildningen och sysselsättningen av invandrare. Integrationsutbildningen har gjorts mer arbetslivsorienterad och vägen till yrkesutbildning snabbare genom att det allmänna kra-vet på språkkunskaper slopats och mer språkundervisning införts i utbildningen. Tjänster med en nära koppling till arbetslivet utnyttjas också för att hjälpa invandrare att hitta arbete. För dem som
behöver stöd med basfärdigheterna finns nya möjligheter att avlägga den grundläggande utbild-ningen för vuxna. För personer utanför arbetskraften har man utvecklat en ny utbildningsmodell som stärker övergången till arbetsmarknaden, delaktigheten i samhället och språkkunskaperna. Ar-bets- och näringsministeriet beviljade de fem största städerna 2,5 miljoner euro för kompetenscent-rum för invandrare, där arbets- och näringsförvaltningen, kommunerna och läroanstalterna flexibelt vägleder kunderna till rätt utbildning och ut på arbetsmarknaden.
Arbets- och näringsministeriet har förbundit sig till hållbar utveckling. Ministeriet har utarbetat ett åt-gärdsåtagande med målet att inkludera hållbar utveckling i ministeriets resultatledning och i den po-litiska planeringen. Ett viktigt verktyg i den popo-litiska planeringen är agendan för hållbar tillväxt, som är kopplad till hållbar utveckling.
Utvärderingar av den statliga verksamheten och finansieringen som genomförts inom ansvarsområdet
Utvärdering av VTT 2018
Utvärdering av reformen av företagsstöden, den parlamentariska arbetsgruppens slutrapport