Resultatet i denna undersökning stämmer, överraskande bra, överens med tidigare undersökningar. Elevernas upplevelser av pulspass liknade resultat från tidigare undersökningar. Jag fick inga konkreta resultat på att skolframgången förbättras med hjälp av pulspass. Däremot fick jag resultatet att eleverna upplever att trivseln i klassen förbättrats, eleverna ser framemot pulspass och är mera motiverade att komma till skolan.
Tidigare undersökning har visat att fysisk aktivitet före ett teoretiskt ämne förbättrar koncentrationen och inlärningsförmågan (Ericsson 2005; Diamond 2012; Syväoja m.fl 2012b;
Haapala 2015c & Egidius 2016), och effekten av den fysiska aktiviteten väntas hålla i sig i upp till två timmar (Ratey 2008). När koncentrationen hos eleven är god är sannolikheten att
56
eleven lär sig mera större. Ökad koncentration resulterar i sådant fall i ökad inlärning.
Inlärning är svår att mäta men ses ofta i skolprestationerna på elevens betyg eller på prestationen i återkommande prov i olika ämnen. I denna undersökning hade jag inte tillgång till elevernas betyg, inte heller till provresultat. Detta på grund av att eleverna har bytt klass och även lärare i diverse skolämnen och därför skulle det inte ge ett rättvist resultat, t.ex. på grund av att bedömningen i olika ämnen kan ske på olika sätt beroende på lärare. De elever jag undersökte gick sista året i högstadiet, och avgångsbetyget kan påverka eleverna att studera mera än vad de eventuellt har gjort tidigare. Jag använde mig därför inte av betyg eller prov för att konkretisera resultat av pulsprojektet, det skulle inte ha varit tillförlitligt.
Det är många olika faktorer som inverkar på inlärningen. En elev kan läsa mera för att få bättre vitsord samtidigt som hon har börjat med en idrottslig hobby. Vitsordet i ett ämne kan ju också bli sämre på grund av ökad fysisk aktivitet om idrottsaktiviteten tar upp så mycket tid av fritiden att eleven inte har tid att göra läxor eller läsa till prov över huvudtaget. Därför är det mycket svårt att säga hur mycket fysisk aktivitet under skoldagen direkt inverkar på skolprestationen.
Däremot visar tidigare forskning av koncentrationen förbättras med hjälp av fysisk aktivitet (Diamond 2015). Respondenterna i denna undersökning hade delade åsikter om koncentrationen förbättrades med hjälp av ökad fysisk aktivitet. Hälften av eleverna nämnde nämligen att på lektionen efter ett pulspass är ljudnivån hög samt alla bara pratar med varandra och det uppstår kaos. Andra hälften av eleverna nämnde att det är lättare att koncentrera sig efter ett pulspass eftersom man har gjort sig av med överloppsenergi. En elev konstaterade även att vitsorden i olika ämnen har blivit bättre när hon har deltagit i pulsprojektet på grund av att koncentrationsförmågan har förbättrats.
Det är svårt att exakt säga hur mycket fysisk aktivitet under skoldagen inverkar på elevers koncentrationsförmåga och prestation i skolan. Syväoja (2015) refererar till Syväoja m.fl.
(2013) där det visar att de elever som är fysiskt aktiva en gång i veckan har i medeltal ca 7,5 i skolvitsord, medan de elever som är fysiskt aktiva 4–5 gånger per vecka har nästan ett vitsord högre (ca 8,5) i medeltal av alla skolämnena. (Syväoja 2015.) Resultatet av elevernas upplevelser om fysisk aktivitet och skolprestation i denna undersökning är väldigt oklara.
Eleverna vet inte om pulspass har gjort skolprestationen bättre eller på vilket sätt fysisk aktivitet egentligen har inverkat på eventuell skolframgång. Ett förbättrat vitsord i ett ämne kan bero på flera andra orsaker än ökad fysisk aktivitet, vilket eleverna också tog fasta på i
57
undersökningen. Det är väldigt svårt för eleven, eller för vem som helst, att nämna faktorer som gör att prestationen förändras.
Eleverna i Sursik skolas resursklass anser, att det är roligt med mera fysisk aktivitet i skolan, utöver de obligatoriska gymnastiklektionerna, och att det är roligt att göra något tillsammans med hela klassen. Eleverna upplevde också att pulspassen gav en positiv stämning i klassen, när alla började dagen med att röra på sig tillsammans. Tidigare undersökning har även visat, att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den sociala gemenskapen (Sagelid 2014) och på självförtroendet (Schäfer-Elinder & Faskunger 2006) samt att ökad fysisk aktivitet ökar trivseln i skolan (Kämppi & Tammelin 2014). Det kan också vara tvärtom, att gemenskapen, självförtroendet och trivseln bland eleverna stärks med hjälp av fysisk aktivitet (Andersson &
Karlsson 2011, 6–11). Jag anser, att det är viktigt att hela klassen gör något tillsammans för att få en positiv klassrumsanda och för att t.ex. förhindra eventuell mobbning.
Många skolor försöker inspirera eleven till att vara fysisk aktivitet varje skoldag, men av olika orsaker deltar ändå inte alla elever i eventuella aktiviteter. Aktiviteterna bör vara så mångsidiga som möjligt för att locka eleverna att delta. Flera elever vill kanske inte delta på grund av rädsla att t.ex. vara sämst. En lärare på Sursik skola konstaterade följande:
Och det är kanske en av de största fördelarna med puls, upplever jag åtminstone, att de som, det är ju lättare, eller inte är det lättare men det kräver mindre rörelse av de som har en sämre grundkondition att komma upp i rätt puls än vad det gör för en vältränad, vilket gör att den där vältränade måste röra på sig mera. Och därför fungerar det både för de som är vana att röra sig och de som inte är vana att röra sig. Och enligt den här forskningen så är det ju de som rör sig allra minst som tjänar mest på det. (Lärare)
Detta ledde också till att elever med sämre grundkondition oftast blev först klara med pulspasset. Att bli först klar med något som har med gymnastik att göra kan vara uppmuntrande, om eleven annars inte tycker om att delta i gymnastik, eller om eleven upplever sig vara sämst i klassen på gymnastik.
58