De lagförslag som nu läggs fram har varit på remissrunda 21.12.2017—26.1.2018. För Ålands landskapsregerings del löpte tiden för att lämna yttrande ut den 9 mars 2018. Yttrande begär-des av sammanlagt 29 myndigheter, organisationer och sammanslutningar. Remissmaterialet sändes direkt till aktörerna i sändlistan för begäran om yttrande. Dessutom fanns remiss-materialet till påseende på statsrådets projektsidor.
Av de som fick begäran lämnades yttrande av följande: Ålands landskapsregering, riksdagens justitieombudsmans kansli, Electronic Frontier Finland – Effi ry, justitiekanslern i statsrådet, inrikesministeriets migrationsavdelning och räddningsavdelning samt gränsbevakningsavdel-ning, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, Rättsre-gistercentralen, försvarsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, hu-vudstaben, Polisstyrelsen, Brottspåföljdsmyndigheten, skyddspolisen, centralkriminalpolisen, Finnair Abp, Trafiksäkerhetsverket, Norwegian Air Shuttle (DY) and Norwegian Air Internat-ional LTD, Scandinavian Airlines System, Finlands Advokatförbund r.f., Resebyråbranschens förbund i Finland rf, centralen för utredning av penningtvätt, dataombudsmannens byrå, TUI samt Tullen. Yttrande lämnades dessutom av Suomen Isännöintiliitto ry, Finlands Fastighets-förbund rf, Suomen Vuokranantajat ry, Vuokralaiset VKL ry samt RAKLI ry. Ett sammandrag av remissyttrandena finns tillgängligt på statsrådets projektsidor (SM064:00/2015).
I utkastet till regeringsproposition ingick också ett lagförslag i syfte att till behövliga delar ge-nomföra PNR-direktivet. Den fortsatta beredningen av gege-nomförandelagen för PNR-direktivet avskildes under remissbehandlingen till ett eget projekt. Remissyttrandena om genomförandet av PNR-direktivet har behandlats som en del av det projektet (SM001:00/2018).
Reformen av lagstiftningen om polisens behandling av personuppgifter och målsättningen för projektet ansågs på ett allmänt plan i yttrandena vara motiverat. I synnerhet i yttrandena från justitiekanslern i statsrådet, riksdagens biträdande justitieombudsman och dataombudsman-nens byrå betonades dock behovet av intern och extern tillsyn när det gäller behandling av personuppgifter samt behovet av att precisera bedömningen av de risker som behandlingen in-nefattar. I många yttrandet fästes uppmärksamhet också vid att den lagstiftningshelhet som ska tillämpas inom polisväsendet till följd av EU:s dataskyddsreform och de valda nationella lag-stiftningslösningarna blir komplicerad. I yttrandena betonades behovet av att säkerställa att lagstiftningshelheten är begriplig och konsekvent, så att förhållandet mellan lagförslag 1 och dels den allmänna dataskyddsförordningen och de nationella allmänna lagarna och dels be-stämmelserna om polisens personregister i den övriga lagstiftningen blir tillräckligt tydlig för den som tillämpar lagarna. Vid den fortsatta beredningen har strävan varit att samordna propo-sitionen med den allmänna lagstiftningen genom att bl.a. slopa överlappande bestämmelser.
En regleringslösning som baserar sig på ändamålet med behandlingen understöddes i yttran-dena i synnerhet av Polisstyrelsen samt inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning och immigrationsavdelning. Bland andra riksdagens biträdande justitieombudsman och dataom-budsmannens byrå betonade i sina yttranden att den föreslagna regleringslösningen kräver närmare anvisningar, där det dock inte ska föreskrivas om frågor som hör till området för lag-stiftningen. I mång yttranden betonades också den allmänna nivån i förslaget samt vagheten och tvetydigheten i fråga om uppgiftsinnehållet. I yttrandena lyfts behovet av noggrannare be-stämmelser än de föreslagna i synnerhet i fråga om uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter, t.ex. biometriska uppgifter, samt om behandlingen av uppgifter som fåtts med hjälp av teknisk övervakning. Enligt skyddspolisens åsikt försvårar det ändamålsbegrän-sade regleringssättet den praktiska tillämpningen. I yttrandena betonades också förhållandet
mellan den föreslagna lagstiftningen och behörighetsbestämmelserna samt behovet av att sä-kerställa att uppgiftsutbytet mellan myndigheterna fungerar. Efter remissrundan har bestäm-melserna om behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter samt propositionens förhållande till behörighetsbestämmelserna preciserats både på paragrafnivå och i motiveringen till propositionen.
Förhållandet mellan bestämmelsen om behandling av personuppgifter för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet och behandling av personuppgifter för undersökningsändamål i lagförslaget ansågs i många yttranden vara otydligt. Förutom behovet av en preciserad gräns-dragning lyftes i yttrandena fram behovet av att förtydliga polisens befogenhet att behandla personuppgifter i vissa situationer samt behovet av att bedöma huruvida polisens samtliga lagstadgade övervakningsuppgifter kan anses ingå i upprätthållande av allmän ordning och sä-kerhet. Vid den fortsatta beredningen har bestämmelserna om behandling av personuppgifter för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet fogats samman med bestämmelserna om undersökningsuppgifter. I bestämmelserna om behandling av uppgifter för utförandet av poli-sens övriga lagstadgade uppgifter har beaktats de övervakningsuppgifter som det föreskrivs att polisen ska sköta och som inte omfattas av tillämpningsområdet för dataskyddsdirektivet.
I synnerhet Polisstyrelsen och centralkriminalpolisen betonar behovet av att ändra den gäl-lande lagstiftningen om behandlingen av personuppgifter som anknyter till kriminalunderrät-telseinhämtning. Ändringsförslagen i fråga om kriminalunderrättelseinhämtning fick på en allmän nivå också understöd i andra yttranden. I yttrandena betonades dock också många bris-ter och utvecklingsbehov i fråga om bestämmelserna om kriminalunderrättelseinhämtning i lagutkastet. Som problematiska ansågs bl.a. de föreslagna ändringarna i fråga om behandlings-trösklarna (t.ex. övergång från tröskeln ”skäl att misstänka” till formuleringen ”kan antas”), brister i motiveringen till de föreslagna ändringarna, de allmänt hållna bestämmelserna och deras tvetydighet samt att begreppet kriminalunderrättelseinhämtning inte har definierats i lag-stiftningen. Också den närmare innebörden av begreppen strategisk och tematisk analys har enligt vissa yttranden förblivit oklar i propositionen. Dessutom föreslogs preciseringar i be-stämmelserna om observationsuppgifter. Bebe-stämmelserna om behandling av personuppgifter som anknyter till kriminalunderrättelseinhämtning har omformulerats så att de omfattar be-handling av personuppgifter för förebyggande och avslöjande av alla brott. Bestämmelserna har också preciserats både i fråga om personkategorier och det datainnehåll som behandlas.
Polisstyrelsen och centralkriminalpolisen ansåg att bestämmelsen om bedömning av uppgif-ternas betydelse i lagförslaget är viktig. Justitiekanslern i statsrådet konstaterade i sitt yttrande att förslaget på ett betydande sätt utvidgar polisens rätt att behandla personuppgifter som inte anknyter till ett enskilt uppdrag. I synnerhet i yttrandena från justitieministeriet och dataom-budsmannens byrå betonades behovet av att vid den fortsatta beredningen bedöma bestämmel-sens förhållande till kraven enligt dataskyddslagstiftningen, rättspraxis och grundlagsutskot-tets tolkningspraxis. Dataombudsmannen lyfte fram att fundamenten för den föreslagna be-stämmelsen är ohållbar, eftersom polisen inte har befogenhet att behandla och registrera per-sonuppgifter på det föreslagna sättet. Enligt justitieministeriet finns det skäl att utreda om det är möjligt att noggrannare avgränsa regleringen eller på ett sätt som annars inkräktar mindre på skyddet av personuppgifter. Vid den fortsatta beredningen har bestämmelserna om bedöm-ning av betydelsen för säkerhets skull flyttats till ett moment i samband med ändamålet med behandlingen. Dessutom har propositionens förhållande till polisens befogenheter till inform-ationsinhämtning förtydligats.
I yttrandena lyftes också fram behovet av att precisera tillämpningsområdet för det föreslagna 7 kap. samt vilka bestämmelser i lagförslaget som gäller behandling av personuppgifter vid
skyddspolisen. I skyddspolisens och Polisstyrelsens yttranden behandlades dessutom skydds-polisens ändrade ställning som en riksomfattande enhet under inrikesministeriet. Lagens till-lämpningsområdet har preciserats efter remissrundan och informationsutbytet mellan skydds-polisens och övriga polisenheter har beaktats i bestämmelserna om rätt att lämna ut och få uppgifter.
Suomen Vuokranantajat ry, Vuokralaiset VKL ry, RAKLI ry, Finlands Fastighetsförbund rf och Suomen Isännöintiliitto ry föreslog i sina yttranden möjligheten att lämna ut uppgifter också till bostads- och fastighetsaktiebolag samt hyresvärdar i situationer när det behövs för att trygga hemfriden för de boende eller sköta egendom. Efter remissrundan har lagförslag 1 dock omarbetats så att på utlämnande av personuppgifter i enskilda fall tillämpas fortfarande bestämmelserna i 4 kap. i polislagen. Hyresvärdarnas och bostads- och fastighetsaktiebolagens behov är alltså inte möjligt att tillgodose inom ramarna för projektet för polisens personupp-giftslag.
Enligt yttrandet från Ålands landskapsregering bör lagförslag 1 godtas och tillämpas på Åland på motsvarande sätt genom blankettlagstiftning.
Kommunikationsministeriet ansåg att även regleringens konsekvenser för skyddet för hemlig-heten i fråga om förtroliga meddelanden bör bedömas i propositionen. Detta ansågs dock inte vara ändamålsenligt, eftersom bedömningen har gjorts i samband med regleringen av befo-genheter som ingriper i skyddet för förtroliga meddelanden.
I många yttranden kommenterades dessutom bl.a. behandling av uppgifter för andra ändamål än de ursprungliga, regleringen av informationsutbytet mellan myndigheter, förslagen till be-stämmelser om radering av personuppgifter samt förslagen till bebe-stämmelser om inskränk-ningar av rätten till insyn. De synpunkter och ändringsförslag som framförts i remissyttran-dena har i mån av möjlighet beaktats vid den fortsatta beredningen av propositionen och i de ändringar som gjorts i propositionen, i synnerhet till den del det gäller förhållandet mellan lag-förslaget och EU:s dataskyddslagstiftning samt utvidgningarna i fråga om behandling av upp-gifter för förebyggande och avslöjande av brott.
6 Samband med andra propositioner
Propositionen och framför allt lagförslag 1 har samband med flera sådana propositioner med anknytning till dataskyddslagstiftningen som riksdagen behandlar eller kommer att behandla.
Lagförslagen i propositionen innehåller hänvisningar till dataskyddslagen avseende brottmål (RP 31/2018 rd). Propositionen har också samband med den nationella lagstiftning som kom-pletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning (RP 9/2018 rd).
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottslighet och till vissa lagar som har samband med den (RP 55/2018 rd). I den föreslagna lagen om an-vändning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottslighet in-går hänvisningar till polisens gällande personuppgiftslag. Vid riksdagsbehandlingen bör för-slaget samordnas med denna proposition.
Riksdagen behandlar även en regeringsproposition med förslag till lagstiftning om civil under-rättelseinhämtning (RP 202/2017 rd). Propositionens inverkan på polisens personuppgiftslag och remissyttrandena om behandlingen av personuppgifter har beaktats vid beredningen av denna proposition. Vissa ändringar som föreslås i propositionen om civil
underrättelseinhämt-ning bör dock samordnas med denna proposition under riksdagsbehandlingen. I propositionen föreslås ändring av 5 och 13 § i polisens gällande personuppgiftslag. De föreslagna ändringar-na har beaktats i 7 kap. i lagförslag 1 i denändringar-na proposition. I propositionen föreslås dessutom att av skyddspolisens uppgifter ska utredning av brott slopas. I det fallet att ändringen genomförs ska utredning av brott slopas också i fråga om ändamålen med behandlingen i 48 § i lagförslag 1 i denna proposition.
Propositionen har dessutom samband med ett lagstiftningsprojekt vid inrikesministeriet (SM057:00/2016) som går ut på att bereda en regeringsproposition angående en ändring av lagstiftningen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. Avsikten är att regeringens proposition om den nämnda lagstiftningen ska lämnas till riksdagen så samti-digt med denna proposition som det är möjligt.
Propositionen har också samband med finansministeriets projekt (VM059:00/2016) med be-redning av regeringens proposition till en lag om behandling av personuppgifter inom Tullen och till vissa lagar som har samband med den. Avsikten är att regeringens proposition om den nämnda lagstiftningen ska lämnas till riksdagen så samtidigt med denna proposition som det är möjligt. I propositionen föreslås dessutom att lagen om centralen för utredning av penning-tvätt ändras, som också ska ändras i den regeringsproposition med förslag till lag om ett över-vakningssystem för bank- och betalkonton och till vissa lagar som har samband med den (RP 167/2018 rd) som för närvarande behandlas av riksdagen. Propositionen har också sam-band med finansministeriets lagstiftningsprojekt för beredning av en ny lag om informations-hantering inom den offentliga förvaltningen (VM183:00/2017).
Propositionen har samband också med totalreformen av lagstiftningen om behandling av per-sonuppgifter inom försvarsförvaltningen. Regeringspropositionen om denna lagstiftning läm-nades till riksdagen våren 2018 (RP 13/2018 rd).
Propositionen har också samband med propositionen med förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (RP 224/2018 rd) som har beretts vid inrikesmi-nisteriet. Med lagförslaget ersätts den gällande lagen om utlänningsregistret (1270/1997), som ska ändras också genom denna proposition. Dessutom innehåller den föreslagna lagen om be-handling av personuppgifter i migrationsförvaltningen hänvisningar till lagförslag 1 i denna proposition. Också lagförslagen i regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av skjutvapenlagen, lagen om frivilligt försvar samt 97 a § i värnpliktslagen (RP 179/2018 rd) samt i regeringens proposition med förslag till lag om penninginsamlingar och till vissa lagar som har samband med den (RP 214/2018 rd) som behandlas av riksdagen innehåller hänvis-ningar till polisens personuppgiftslag.
I lagförslag 1 i propositionen förslås att det införs rätt för polisen att få uppgifter ur bostadsda-tasystemet, i fråga om vilket regeringens proposition (RP 127/2018 rd) som bäst behandlas i riksdagen.
Riksdagen behandlar också regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om transportservice och till vissa lagar som har samband med den (RP 157/2018 rd), där det föreslås att 19 § i polisens personuppgiftslag ska ändras.
I fråga om lagförslagen i alla nämnda propositioner ska det säkerställas att hänvisningarna till författningar och paragrafer samordnas under riksdagsbehandlingen. Därtill innehåller propo-sitionerna lagförslag som gäller ändringar av samma lagar.
DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag
1.1 Lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet