Person 8

Sara, en 31-årig restonom, grundade 2011 en promotionsbyrå [finska:

promootiotoimisto]. Sara utexaminerades från en yrkeshögskola som restonom 2010.

Under studietiden började hon arbeta på ett familjeföretag, där hon även fortsatte efter utexamineringen, inom den bransch som motsvarade utbildningen. Efter ett tag så insåg Sara att det inte fanns möjligheter till avancemang inom företaget, vilket bidrog till att hon bestämde sig för att söka något annat. Sara, som inte har barn eller partner, upplevde blandade känslor bland sin närkrets då hon blev entreprenör. Hon beskriver det som att

”mamma var såklart ganska skräckslagen”, medan Saras syster uppmuntrade och stödde henne i valet att bli entreprenör.

Under den sista tiden på sin gamla arbetsplats kände Sara att arbetet inte mera gav henne något och att hon heller inte gav arbetet något mervärde. Då hon funderade på olika sysselsättningsalternativ, och specifik på entreprenörskap, diskuterade hon mycket med sina kollegor som arbetat länge inom samma företag såväl som med sin chef. Sara berättar att de alla var väldigt uppmuntrande och att då hon nu själv ser att det endast var en frågan om tid när hon skulle bli entreprenör så spelade antagligen deras uppmuntran in. Saras chef på den tidigare arbetsplatsen, dottern i familjeföretaget, introducerade Sara till ett nätverk för unga företagare och berättade om en företagarkurs på ett marknadsföringsinstitut. Sara gick sedan företagarkursen på kvällar och veckoslut vid sidan om jobbet, före hon fattade det slutgiltiga beslutet att säga upp sig. Hon hade också vid sidan om studierna arbetat inom den bransch hon sedan grundade sitt företag

i. Sara ser entreprenörskapet som ett medvetet karriärval. På samma sätt som det hade varit ett karriärval om hon hade sagt upp sig och bytt arbetsplats till ett annat lönearbete på grund av o-motiverande arbetsuppgifter och små möjligheter till avancemang.

När Sara tog steget och blev företagare på heltid var det som att bitarna föll på plats och hon insåg att entreprenörskap som sysselsättningsform är som gjort för henne. Som företagare motiveras Sara av självständighet, frihet och mobilitet. Dessa faktorer är sådana som hon i efterhand kan se att hon saknat i sina tidigare arbeten, men som hon i stunden inte kunnat identifiera. De företagarkollegor som Sara fått via nätverket för unga entreprenörer lyfter hon upp som en motivationsfaktor, och förebilder, i det dagliga arbetet. På ett allmänt plan beskriver hon entreprenörskapet som en möjlighet att göra något fullkomligt, vilket hon ser att har ett stort inflytande på karriärprogressionen. Sara påpekar att man som företagare kan påverka sin inkomstnivå betydligt mycket mera än som löntagare. ”Om man på riktigt är entreprenöriellt lagd så är pengar en stor motivationsfaktor. Det är väldigt förskönande att säga att det (pengar) inte intresserar.”[egen översättning från finska] Pengar kan motivera genom sitt värde men även på så sätt att man konkret ser resultatet av sitt arbete på bankkontot. Sara tillägger ändå, ”Möjligtvis inte pengar i sig men det att man ser konkreta siffror på en tillväxt, då känner man att man lyckats.”[egen översättning från finska]

I framtiden tror Sara att hon kommer att sysselsätta sig som entreprenör i någon form. I dagens läge har Sara svårt att tänka sig att jobba för någon annan, men hon ser det ändå inte som någon omöjlighet om hon skulle få ett oemotståndligt arbetserbjudande. Hon berättar att hon hela tiden funderar på möjliga företagsidéer och att det antagligen igen bara är en fråga om tid före någon av dessa idéer är sådan som det lönar sig att förverkliga.

Inom den närmaste framtiden ser hon att den största utmaningen är relaterad till arbetstagare. Just nu har Sara inte någon anställd arbetstagare, men hon ser att det är oundvikligt att i något skede rekrytera någon. Speciellt rekryteringsprocessen är något Sara funderat på. Hur hitta den rätta personen och hur hitta någon som klarar av en lika bred arbetsuppgiftsbeskrivning som Sara själv har. Som Sara ser det måste det ske strukturförändringar inom arbetsmarknaden och samhället måste inse att det finns flera olika sysselsättningsformer. Hon lyfter upp det positiva i att uppstartsföretag fått mycket synlighet under de senaste åren, men att det ändå finns många olika former av företagsamhet som speciellt unga ännu inte känner till. I allmänhet påpekar Sara att det krävs en förnyelse av attityder och atmosfär samt starkare förebilder för att uppmuntra

unga kvinnor till entreprenörskap. En av de stora skillnaderna på dagens arbetsmarknad är möjligheten att själv forma sin karriärprogression, vilket torde sänka gränsen för att pröva på entreprenörskap.

En högre utbildning bidrar med en viss form av säkerhet relaterat till framtida sysselsättningsalternativ, anser Sara. Själv ser Sara även att hennes utbildning bidragit med ett självförtroende gällande den egna kunskapen, trots att hon lärt sig en stor del av färdigheterna i arbetslivet. En högre utbildning är något som Sara tror att speciellt kvinnliga entreprenörer kan dra nytta av då utbildningen spelar in på säkerhetskänslan av att ha något att falla tillbaka på.

Trots att Sara ser att det finska samhället är jämställt påpekar hon att kvinnliga entreprenörer kan behöva uppmuntran och stöd på ett annat sätt än manliga. Speciellt gällande kombinationen av entreprenörskap och familj kan kvinnliga företagare ha svårt att hitta förebilder eller konkreta lösningar. Då det redan till att börja med krävs väldigt mycket av unga kvinnor i dagens samhälle leder det möjligtvis till att få ser entreprenörskapet som en möjlighet istället för ytterligare en börda. Därtill ser Sara att det för unga kvinnor kan vara svårt att tas på ett trovärdigt sätt. Dock lyfter hon ändå upp att man som entreprenör själv kan välja de man jobbar med. På ett allmänt plan kommenterade Sara att ”Man pratar inte tillräckligt mycket om att jämställdhet i praktiken inte förverkligas.” [egen översättning från finska]