Min metod

Som sagt, tillämpar jag i denna undersökning en kvalitativ och komparativ metod vid analysen, vilket betyder att varje bok i undersökningsmaterialet ska läsas och analyseras noggrant och 15

till slut jämföras. Vid läsningen använder jag en hermeneutisk metod som kallas för tolkningscirkeln eller hermeneutiska cirkeln, vilket innebär att man börjar tolkningen med en helhet, fortsätter med detaljer och går tillbaka till helheten med en bättre förståelse. (Nikolajeva 2000: 13). Konkret betyder detta att när jag först läst boken för att få en allmän uppfattning om boken och temat, närläser jag sedan varje sida och lägger märke till varje bild och mening;

20

detta är möjligt eftersom alla böcker i mitt urval består av mindre än 50 sidor. Därefter går jag tillbaka igen för att betrakta boken som en helhet och när alla böcker har lästs och analyserats kan jag till slut jämföra böckerna med varandra. Jag analyserar också böckerna som ikonotext, det vill säga samspel mellan text och bilder. Jag analyserar inte bilder och text som separata enheter utan betraktar dem också som en syntes där bilder inte bara är dekorationer utan de kan 25

t.ex. komplettera textens luckor och är således en viktig del av tolkningen och analysen.

Nikolajeva (2000: 12-13) menar att läsandet av en bilderbok i själva verket kan jämföras med en hermeneutisk cirkel: alltid när vi startar med antingen text eller bild skapas det förväntningar om den andra delen som sedan skapar nya förväntningar och erfarenheter, och således skapar varje ny omläsning av ord eller bilder bättre förutsättningar för en fullständig tolkning av 30

helheten. Läsaren ”pendlar mellan det verbala och det visuella, medan förståelsen blir bredare

29

och djupare”. Man använder alltså på ett medvetet sätt helheten för att förstå de mindre delarna och detaljerna och tvärtom. (Hellspong 2001: 164).

I analysen lägger jag huvudsakligen märke till karaktärer och deras egenskaper och relationer, i mindre mån också till miljön, och alla dessa aspekter betraktas i relation till könet. Här använder jag Nikolajevas abstrakta schema över typiska drag hos kvinnor och män samt 5

Andraes tabeller av pojk- och flickprotagonisters oönskade resp. ideala drag (se kap. 3.2.3) som hjälpmedel vid analysen. Nikolajevas schema har kritiserats för dess onyanserade karaktär, dess grova indelning i manliga och kvinnliga egenskaper samt ofullkomlighet (se t.ex.

Davidsson 2006 [www]) men jag ser inte schemat i varje fall som en fast och slutgiltig framställning av karakteristiska egenskaper hos kvinnor och män utan ett exempel på hur 10

stereotypa litterära personer kan skildras. Också Andraes tabeller av flick- och pojkprotagonisternas oönskade resp. ideala karaktärsdrag har byggts upp på grund av de ungdomsböcker hon har undersökt och jag anser inte heller dem att vara universella, men de fungerar väl som ett hjälpverktyg i min analys. Jag förhåller mig alltså kritisk till båda framställningarna i den mån att det förstås finns ett oändligt antal olika mångtydiga egenskaper 15

hos människan av vilka Nikolajevas och Andraes scheman belyser några, och därför ser jag inte ett problem med att använda dem.

De egenskaper jag betraktar hos karaktärerna är både inre och yttre egenskaper eller enligt Nikolajevas terminologi den yttre beskrivningen och den psykologiska beskrivningen av personer. Den yttre beskrivningen innebär karaktärens utseende (t.ex. kläder och frisyr), den 20

inre beskrivningen är olika psykologiska karaktärsdrag såsom känslor och attityder, personligheten. Dessutom betraktar jag också handlingar samt relationer mellan personer, de sistnämnda i synnerhet ur maktperspektiv. Miljön och lokaler kommer att behandlas i den mån de har betydelse med avseende på karaktärernas genusgestaltning. För att kunna besvara mina forskningsfrågor har jag formulerat några underfrågor att utgå från:

25

- Vilka slags yttre och inre egenskaper förknippas med manliga resp. kvinnliga karaktärer?

- Finns det några androgyna karaktärer, dvs. personer som inte tydligt kan karaktäriseras som män eller kvinnor?

30

- Hur ser personernas relationer ut utifrån ett maktperspektiv; har t.ex. manliga karaktärer makt över kvinnliga eller tvärtom?

- Vilka slags handlingar och aktiviteter förknippas med kvinnliga resp. manliga karaktärer? Skiljer de sig från varandra?

30

- Förknippas miljön med karaktärernas kön genom att skildra flickor i olika miljöer/lokaler än pojkar?

- Går det att hitta en trend eller förändring i hur genus skildras i de utvalda bilderböckerna på grund av tidsperioden?

5

Jag anknyter mitt tillvägagångssätt och den utvalda metoden till den teoretiska bakgrunden genom att analysera bilderböckerna mot Hirdmans isärhållandeteori, Butlers tankar om genus och performativitet samt teorin om hegemonisk maskulinitet. Jag vill ta reda på om och hur manliga resp. kvinnliga karaktärer och deras egenskaper skiljer sig åt och således hålls isär vilket för sin del enligt Hirdman leder till skapande av könshierarki och manlig överordning.

10

(Hirdman u.å. 51 [www]). Denna överordning studeras genom relationer och maktfördelning mellan kvinnliga och manliga karaktärer. Butlers uppfattning om kön som performativa handlingar gäller min studie på så sätt att jag inte är primärt intresserad av karaktärernas biologiska kön utan det ”performativa genuset”; de egenskaper, handlingar och andra faktorer som antingen förstärker eller försvagar vår uppfattning och antagande om personens biologiska 15

kön. Också Nikolajeva konstaterar att det inte är det biologiska könet utan ”det socialt konstruerade genuset som är det relevanta för litterär analys. Hur många av bilderbokens pojkar och flickor uppvisar ett så kallat ”performativt genus” det vill säga beter sig på ett föreskrivet sätt som avslöjar deras genustillhörighet, hur många bryter mot det, och hur mycket av detta ser vi genom ord och genom bilder?” (Nikolajeva 2000: 166.) Teorin om hegemonisk 20

maskulinitet tangerar denna undersökning genom att jag kommer att betrakta vilka slags maskuliniteter som gestaltas genom karaktärerna, om någon maskulinitetstyp är ideal eller dominerande i relation till andra samt om uppfattningen av en ideal man har på något sätt förändrats över tid i de utvalda bilderböckerna. Eftersom hegemonisk maskulinitet inte är en statisk karaktärstyp utan en historisk mobil relation, är det intressant att se hur (eller om) 25

maskulinitetsideal har förändrats i bilderböcker.

Sammanfattningsvis: böckerna ska läsas ömsevis i kronologisk ordning, varannan bok av Beskow, varannan av Lindenbaum. Jag har bestämd mig för att läsa böckerna ömsevis dels helt enkelt för variationens skull, dels för att undvika stereotypiserade tankemönster och analyser.

30

Läser jag t.ex. alla Beskows böcker efter varandra finns det en risk att min tolkning av en bok präglar också analysen av nästa bok. Jag analyserar alla böcker ur ett genusperspektiv genom att betrakta 1. karaktärer och deras inre och yttre egenskaper i relation till könet. Här använder

31

jag Nikolajevas och Andraes tabeller över typiska drag hos kvinnliga och manliga personer som hjälpmedel i analysen. Jag studerar också vilka slags 2. relationer karaktärerna har med varandra och särskilt är jag intresserad av maktförhållandena mellan karaktärerna. Dessutom betraktar jag vad som är möjligt för kvinnliga respektive manliga karaktärer med tanke på 3.

handlingar och aktiviteter samt vilka slags 4. lokaler och miljöer karaktärerna skildras i med 5

avseende på deras kön. Dessa fyra punkter analyserar jag mot den teoretiska bakgrunden som har beskrivits i kapitel 3 och när alla böcker har lästs och analyserats 5. jämför jag till slut Beskows äldre böcker med Lindenbaums nyare böcker och granskar vilka slags skillnader och likheter de har med hänsyn till utgivningsperioden.

Eftersom mitt material består av bara 6 bilderböcker av två författare är det inte möjligt att 10

generalisera undersökningens resultat. Representativitet skulle naturligtvis vara större om jag hade större material eller fler författare med i undersökningen, men såsom i föregående kapitel motiverats, är avsikten med denna studie inte i alla fall att sträva efter så stor representativitet som möjligt utan att analysera det utvalda materialet kvalitativt. Därför kommer jag inte att dra slutsatser om hur genus skildras i svenska bilderböcker i allmänhet men i stället kan jag visa 15

en trend i genusskildringen genom mitt urval.