MÅL 13:
Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa
Regeringens åtgärder uppfyller i synnerhet delmål 13.2 för att integrera åtgärder mot kli-matförändringar i nationell politik. Även delmål 13.3 om utbildning, kunskapsspridning och kapacitetsuppbyggnad för medborgare och institutioner för att hantera klimatföränd-ringar kommer att främjas.
För att det stränga målet om klimatneutralitet ska nås krävs det att åtgärderna för ut-släppsminskning påskyndas och att kolsänkorna i skogarna stärks. Användningen av sten-kol inom el- och värmeproduktionen ska upphöra senast 2029. Inom alla sektorer reduce-ras utsläppen. Industriutsläppen reducereduce-ras exempelvis via branschspecifika färdplaner för låga koldioxidutsläpp. Färdplanerna har utarbetats i samarbete med branschaktörer och de blev klara sommaren 2020.Målet är att minska klimatutsläppen från jordbruket, stärka koldioxidbindningen och upprätthålla kollagren bland annat genom att ta fram styrmedel och incitament samt genom att vidta åtgärder visavi näringskretsloppet, som ökar pro-duktionen och förbrukningen av biogas och skapar en marknad för återvunnet gödselme-del. Detta för att behovet av att röja ny åkermark för spridning av gödsel ska minska av-sevärt och näringsbelastningen i vattendragen sjunka. Dessutom satsas det på forskning, utbildning och rådgivning där fokus ligger på kolbindning och kollager, koldioxidsnålhet och konkurrenskraft.
Finland har förbundit sig att halvera utsläppen från trafik och transporter fram till 2030.
Regeringens åtgärder för att främja det målet beskrivs i SDG 11, hållbara städer och sam-hällen.
Regeringen genomför åtgärderna för att minska utsläppen på ett socialt och regionalt rättvist sätt och så att alla samhällssektorer inkluderas. Ett sätt att delta på bred front erbjuder det rundabordssamtal kring klimatpolitiken som har inrättats och som leds av statsministern. Centrala samhällsaktörer har inbjudits att delta.
För att reducera koldioxidavtrycket från boende och byggande har regeringen infört ett nytt system med bidrag som ges ut för att förbättra energieffektiviteten i byggnadsbestån-det. Andra viktiga åtgärder är att genomföra programmet för att öka träbyggande och att höja ambitionsnivån för programmet med hjälp av nya nationella mål. Också genomför-andet av färdplanen för koldioxidsnålt byggande och den nya branschspecifika planen för byggbranschen stöder måluppfyllelsen.
Regeringens viktigaste åtgärder för att integrera åtgärder mot klimatförändringar i poli-tiken, strategierna och planeringen på det nationella planet (13.2) är att stärka klimatla-gens styrande effekt, att uppdatera klimatplanen på medellång sikt och den nationella klimat- och energistrategin och att bereda ett klimatprogram för markanvändnings-sektorn som ett nytt styrmedel. Uppdateringen av klimatplanen på medellång sikt och klimat- och energistrategin blir klara senast i början av 2021 och klimatprogrammet för
markanvändningssektorn kort därefter. Klimatlagen kommer att uppdateras så att målet om klimatneutralitet fram till 2035 uppnås. Målet för 2050 uppdateras. Avsikten är att en regeringsproposition med förslag till en reviderad klimatlag blir klar 2021. I enlighet med regeringsprogrammet fogas till lagen de utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar den koldioxidneutrala vägen. I klimatlagen inkluderas också markanvändnings-sektorn och målet att stärka kolsänkorna.
SDG-delmål 13.1 att förbättra Finlands förmåga att anpassa sig till klimatrelaterade risker och naturkatastrofer främjas under regeringsperioden genom att regeringen genomför den nationella planen för anpassning till klimatförändringar. Därutöver vidtas andra an-passningsåtgärder, bland annat klimatåtgärder inom markanvändningssektorn, och som ett led i den nationella vattentjänstreformen vattenhantering för översvämningsskydd och åkrar samt förbättrad hantering av översvämningsrisker, inklusive som ett led i åtgärderna för att förbättra försörjningsberedskapen och reformen av markanvändnings- och byggla-gen. Anpassningsförmågan främjas också inom utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet handels- och utvecklingspolitiken.
Bland klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn märks att sörja för skogsvården samt skogens tillväxt och hälsa, främja beskogning, minska avskogning, ta fram metoder för att minska utsläppen från myr- och torvmarker, vårda torvmarksskog på ett klimat-säkert sätt, minska utsläppen från jordbruksmark och stärka koldioxidbindningen. Styr-medlen och incitamenten ska utvecklas så att kolsänkorna och kollagren i skog och mark stärks. Vidare kommer forskning och produktutveckling kring träprodukter som har högt förädlingsvärde och lagrar koldioxid på lång sikt att vidareutvecklas, likaså hållbar återvin-ning av biprodukter.
Finland kommer aktivt att påverka utvecklingen av EU:s system för utsläppshandel så att priset för utsläppsrätter stiger och effektivt och snabbt styr utvecklingen mot minskade utsläpp. Finland stöder en utvidgning av utsläppshandeln till att omfatta alla klimatpåver-kande utsläpp från lufttrafiken. Alternativt kan skatt på flygbränsle eller en flygavgift för hela EU eller globalt utredas. (13.2)
I utbildningspolitiken beaktar regeringen klimatfostran som ett genomgående tema på alla utbildningsstadier. Även delmål 13.3 om utbildning, kunskapsspridning och kapaci-tetsuppbyggnad för medborgare och institutioner för att hantera klimatförändringar kom-mer att främjas.
Regeringen stärker klimatpanelens roll som vetenskapligt och oberoende expertorgan (13.3).
Genomförandet av det globala ansvaret:
Finland främjar åtgärder i enlighet med målen i klimatavtalet från Paris samt begräsningen av och anpassningen till klimatförändringen inom alla utrikes- och säkerhetspolitiska sek-torer, inbegripet handels- och utvecklingspolitiken. Målet för den klimatrelaterade utrikes-politiken är att globalt främja övergången till koldioxidsnåla, klimatneutrala och klimatre-silienta samhällen. Vi utövar påverkan på olika aktörer med alla till buds stående instru-ment börjande från bilateral diplomati till partnerskap, EU och multipåverkan.
I oktober 2019 godkändes utrikesministeriets första handlingsprogram för klimatrelaterad utrikespolitik, där utgångspunkten är att integrera arbetet för att minska växthusgasut-släppen och öka anpassningsförmågan till klimatförändringar i all verksamhet vid minis-teriet. Finland har fortsatt finansierat klimatåtgärder i utvecklingsländer, men 2018 mins-kade utbetalningarna betydligt eftersom det hade gjorts nedskärningar i de tidigare an-slagen för utvecklingssamarbete. År 2019 deltog Finland i den första formella omgången av kompletterande finansiering för Gröna klimatfonden och höjde sitt bidrag med 25 procent jämfört med den första informella finansieringsomgången. Avsikten är att hälften av det nya lån som Finnfund fick 2019 (210 miljoner euro) ska investeras i åtgärder för att främja klimatmålen. Finland ökar sina klimatbidrag till utvecklingsländer i enlighet med klimatavtalet från Paris.
Regeringen ser till att informera öppet om beloppet och fördelningen av Finlands interna-tionella klimatfinansiering och att informationen är så uppdaterad som möjligt. Resultaten av klimatfinansieringen kommer att avrapporteras. I sin internationella klimatfinansiering tar Finland hänsyn till mållandets behov och omvärld.
Reduktion av katastrofrisker och förutseende finansiering är viktiga inslag i Finlands hu-manitära bistånd och politik. Finland ger ekonomiskt bidrag till FN:s kontor för katastrofris-kreduktion UNDRR (UN Office for Disaster Risk Reduction) och leder en vängrupp bestå-ende av finansiärer.
Vid internationella klimatförhandlingar driver Finland aktivt som EU-medlem på högre åtaganden för utsläppsminskning enligt klimatavtalet från Paris, utarbetande av långsik-tiga strategier för låga koldioxidutsläpp, finslipning av genomförandereglerna för Parisav-talet och främjat genomförande av avParisav-talet i enlighet med de långsiktiga temperaturmå-len. Finland strävar efter att stärka EU: s internationella klimatledning i samarbete med andra medlemsländer som driver en hederslysten klimatpolitik och strävar efter att höja utsläppsminskningsmålet för 2030 till minst 55 procent.
Partsmötet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Madrid i december 2019 sam-manföll med Finlands EU-ordförandeskap. Finland ansvarade för att utarbeta EU:s gemen-samma förhandlingsståndpunkter för medlemsländerna och förde förhandlingar på EU:s
vägnar tillsammans med Europeiska kommissionen. Under Finlands ordförandeskap lade EU fast ett långsiktigt klimatmål om klimatneutralitet fram till 2050. Detta var ett av Fin-lands viktigaste mål under ordförandeskapet.
Finland verkar också aktivt för att den nya kapitalhöjning som för närvarande diskuteras i Nordiska utvecklingsfonden (NDF), som har ett starkt klimatmandat, ska bli verklighet.
Finland arbetar också för att hälften av finansieringen i NDF ska gå till att stödja klimatan-passningen. Klimatåtgärder i utvecklingsländer stöds genom ökad internationell klimatfi-nansiering. I närområdena stöder Finland åtgärder för att minska utsläppen av sot. I EU:s policy för det östliga partnerskapet och i stödet till Centralasien har miljöprojekt lyfts fram som prioriterade insatsområden. Av de nya finansinvesteringarna går 75 procent till kli-matåtgärder.
De branschspecifika färdplaner för koldioxidsnåla lösningar som är inskrivna i regerings-programmet utarbetas av branschorganisationerna. Färdplanerna ska vara klara till som-maren 2020. Utöver åtgärder för att minska de nationella utsläppen är ambitionen att färdplanerna ska påvisa den globala potential som handavtrycket från koldioxidsnåla lös-ningar i finländska företag utgör. Finland främjar också export av resurseffektiva löslös-ningar, kompetens inom cirkulär ekonomi och internationellt samarbete inom cirkulär ekonomi.
De globala utsläppsminskningar som lösningarna möjliggör kan vara mångfalt större än Finlands egna utsläpp.
Finland stöder ambitionerna att begränsa klimatförändringen och öka anpassningsförmå-gan via civilsamhällesoranpassningsförmå-ganisationer, multilaterala oranpassningsförmå-ganisationer samt privat och offentlig sektor. Civilsamhällesorganisationerna i Finland efterlyser klimaträttvisa. Det är de som är minst delaktiga i klimatförändringarna som blir mest lidande.
MÅL 14: