Lagutskottet

Bestämmelsen om tid för väckande av talan i lagen angående införande av lagen om faderskap

RP 56/2004 rd — RSv 27/2005 rd Lagutskottet

Riksdagen förutsatte 12.4.2005 att regeringen utreder vilka problem 7 § 2 mom. i lagen angående införande av lagen om faderskap (701/1975) ger upphov till och att den förelägger riksdagen de lagför-slag som eventuellt visar sig vara nödvändiga på grundval av utred-ningen.

Regeringens proposition med förslag till reform av faderskapslagen överlämnades till riksdagen i juni 2014. Riksdagen antog det förslag till ny faderskapslag som in-gick i propositionen 15.12.2014. Lagen avses träda i kraft 1.1.2016.

Ärendet ger inte längre anledning till åtgärder.

Antti Leinonen, lagstiftningsdirektör, justitieministeriet

Utvecklande av förvandlingsstraff för böter RP 164/2007 rd — RSv 79/2008 rd

Lagutskottet

Riksdagen förutsatte 18.6.2008 att regeringen ser till att polisens bö-tesföreskrifter uppdateras vid första tillfälle med hänsyn bl.a. till rätts-praxis på senare tid och att de även i övrigt förtydligas efter behov, och att den bereder en proposition med nödvändiga förslag till be-stämmelser som utesluter strafforderförfarande när den som begår en gärning genom sitt förfarande har visat likgiltighet för förbud eller på-bud i lag för att överlämnas till riksdagen i samband med en totalre-form av ordningsbots- och strafforderförfarandet, eller i förekomman-de fall som en särskild proposition så att förekomman-den kan sättas i kraft samti-digt med det nu godkända lagförslaget.

Riksdagen förutsatte att regeringen omedelbart tar itu med en samlad analys av hur samhällspåföljden kan utvecklas och ser till att det i samband med analysen eller separat i samarbete mellan justitiemini-steriet, social- och hälsovårdsminijustitiemini-steriet, finansminijustitiemini-steriet, kommun-sektorn och övriga behöriga aktörer före utgången av 2009 bereds nödvändiga förslag till riksdagen om en lämplig samhällspåföljd för dem som faller utanför systemet med förvandlingsstraff för böter eller om andra åtgärder som ersätter förvandlingsstraff.

Riksdagen förutsatte att justitieministeriet bevakar och utvärderar ef-fekterna av förvandlingsförbudet för böter och bl.a. ger akt på hur an-talet bötesfångar utvecklas, bötesinkomsterna, bötesstraffets trovär-dighet som straffrättslig påföljd i det fall att en person upprepat gör sig skyldig till mindre brott, effekterna för brottsligheten över lag, effekter-na för företag i handelsbranschen samt för tingsrätter, kommuner och andra behöriga myndigheter, och att ministeriet lämnar en redogörel-se om saken till lagutskottet före utgången av 2010.

Justitieministeriet har utrett en reform av systemet med förvandlingsstraff för böter i en arbetsgrupp 2009, i samband med kommissionen för samhällspåföljders arbete 2010–2012 samt i en övergripande utredning 2013, som byggde på de ovannämn-da. Utredningen innehöll ett förslag om att böter till personer som gör sig skyldiga till upprepade bötesbrott ska kunna förvandlas. I oktober 2014 har polisen reviderat sina bötesanvisningar så att upprepade brott beaktas klarare än tidigare. I decem-ber 2014 överlämnade regeringen en proposition (RP 291/2014 rd) till riksdagen, enligt vilken strafföreläggande eller bötesföreläggande inte ska tillämpas i brottmål, om den bötfälldes tidigare bötesstraff, med anledning av att gärningarna är uppre-pade och likartade, visar på uppenbar likgiltighet för förbud och påbud i lag och för de påföljder som har bestämts för brott mot dem. Om personen under det år som föregått den förseelse som behandlas har gjort sig skyldig till gärningar för vilka han eller hon har förelagts minst tre bötesstraff, ska förseelsen behandlas i dom-stol. På detta sätt ska de som gör sig skyldiga till upprepad bötesbrottslighet kunna dömas till förvandlingsstraff, om böterna inte kan drivas in.

I samband med det arbete som den arbetsgrupp och kommission som nämns i punkt 1 utfört och den övergripande utredning som nämns där har man också utrett möjligheten att införa en samhällspåföljd avsedd uttryckligen för bötesfångar. Man fann dock inget genomförbart alternativ till verkställande av förvandlingsstraff i

fängelse. Man kom längst med att utreda förutsättningarna för att införa en s.k.

bötestjänst. I utredningen från 2013 har man kommit fram till att det inte är ända-målsenligt att införa en bötestjänst, men däremot kunde det vara lämpligt att hänvi-sa en del av de mindre bemedlade bötfällda till exempelvis rehabilitering för miss-brukare i stället för att placera dem i fängelse. Utifrån förslaget har man 2014 vid Brottspåföljdsmyndigheten inlett ett pilotprojekt där personer som dömts till för-vandlingsstraff i högre grad hänvisas till missbrukar- och boendetjänster i samarbe-te mellan Brottspåföljdsmyndighesamarbe-ten och andra aktörer.

Rättspolitiska forskningsinstitutets undersökning om konsekvenserna av att minska förvandlingsstraffen för böter färdigställdes i december 2010. Undersökningen lämnades till riksdagen i början av 2011. Enligt undersökningen har undanröjandet av möjligheten att förvandla böter som dömts ut genom strafforderförfarande inte har haft någon inverkan på brottsligheten och samhällets kostnader för förvand-lingsstraff för böter har som helhet minskat.

Ärendet ger inte längre anledning till åtgärder.

Leena Kuusama, regeringsråd, justitieministeriet

Missbruk av inflytande

RP 79/2010 rd — RSv 373/2010 rd Lagutskottet

Riksdagen förutsatte 15.3.2011 att regeringen skyndsamt börjar bere-da ett förslag till lagstiftning om kriminalisering av missbruk av infly-tande.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering ska regeringen utreda olika lagstiftningsalternativ när det gäller att kriminalisera miss-bruk av inflytande. Justitieministeriet tillsatte 25.4.2014 en arbetsgrupp för att utre-da bland annat denna fråga (arbetsgruppen för utredning av vissa behov av änd-ringar i bestämmelserna om mutbrott, JM 7/41/2014). Arbetsgruppen överlämnar sitt betänkande i februari 2015.

Jussi Matikkala, lagstiftningsråd, justitieministeriet

Övervakning av förundersökningsmyndigheternas verksamhet och beslut om hemliga metoder för att inhämta information

RP 222/2010 rd — RSv 374/2010 rd Lagutskottet

Riksdagen förutsatte 15.3.2011 att regeringen utreder om det utöver dagens system för att övervaka användningen av hemliga tvångsme-del bör inrättas ett expertorgan för att övervaka förundersöknings-myndigheternas verksamhet och användningen av tvångsmedel.

Riksdagen förutsatte att regeringen utreder och överväger om beslu-ten om hemliga metoder för att inhämta information bör ingå i domsto-larnas behörighet.

Den nya förundersökningslagen (805/2011) och tvångsmedelslagen (805/2011) trädde i kraft 1.1.2014. Samtidigt trädde i kraft lagar som ändrar dem och som ba-serar sig på regeringens proposition 14/2013 rd. Justitieministeriet och inrikesmini-steriet har i samarbete berett en förordning av statsrådet om förundersökning, tvångsmedel och förtäckt inhämtande av information (122/2014), som ansluter sig till dessa lagar samt till polislagen och som trädde i kraft 17.2.2014. Genom förord-ningen föreskrivs i detalj om bl.a. registrering av användning av hemliga tvångs-medel och metoder för inhämtande information. I enlighet med förordningen har Polisstyrelsen tillsatt en grupp som ska följa användningen av hemliga tvångsme-del och metoder för inhämtande av information och som består av företrädare för inrikesministeriet, polisen, gränsbevakningsväsendet och Tullen.

Till riksdagen har 30.12.2014 överlämnats en regeringsproposition (RP 346/2014 rd), där det föreslås ändringar i polisförvaltningslagen, polislagen och tvångsme-delslagen. Enligt förslaget ska skyddspolisen överföras från Polisstyrelsen och bli en polisenhet som är direkt underställd inrikesministeriet.

Innan nya projekt som gäller hemliga tvångsmedel och metoder för inhämtande av information inleds är det ändamålsenligt att få erfarenheter av hur de nya förunder-söknings-, tvångsmedels- och polislagar som trädde i kraft i början av 2014 funge-rar. Det är också nödvändigt att man känner till hur de ändringar i lagstiftningen som inverkar på skyddspolisens ställning fungerar.

Jaakko Rautio , lagstiftningsråd, justitieministeriet

Effekterna av åldersgränserna för adoption RP 47/2011 rd — RSv 84/2011 rd

Lagutskottet

Riksdagen förutsatte 7.12.2012 att justitieministeriet observerar och bedömer effekterna av den övre åldersgränsen för adoptionssökande och även effekterna av att den övre åldersgränsen och den största till-låtna åldersskillnaden mellan adoptionssökande och barn som ska adopteras gäller samtidigt och att ministeriet lämnar lagutskottet en utredning om detta före utgången av 2014.

Justitieministeriet har överlämnat sin utredning (promemoria 4.1.2014) till lagut-skottet 17.12.2014.

Ärendet ger inte längre anledning till åtgärder.

Antti Leinonen, lagstiftningsdirektör, justitieministeriet

Underrättelse om användningen av hemliga tvångsmedel RP 14/2013 rd — RSv 203/2013 rd

Lagutskottet

Riksdagen förutsatte 30.12.2013 att regeringen före utgången av 2014 lämnar en utredning om tillämpningen av regelverket om under-rättelse om användningen av hemliga tvångsmedel.

Utredningen (JM 3/41/2012) har sänts till riksdagen 17.12.2014.

Ärendet ger inte längre anledning till åtgärder.

Jaakko Rautio, lagstiftningsråd, justitieministeriet

Uppföljning av systemet med åtalsuppgörelse RP 58/2013 rd — RSv 68/2014 rd

Lagutskottet

Riksdagen förutsatte 18.6.2014 att justitieministeriet med avseende på de principiella problem som konstaterats ovan följer och utvärderar hur lagstiftningen om det nya förfarandet med åtalsuppgörelse tilläm-pas och verkställs och före utgången av 2017 lämnar en utredning till lagutskottet om hur lagstiftningen fungerar.

Justitieministeriet kommer att låta göra en sådan utredning.

Jaakko Rautio, lagstiftningsråd, justitieministeriet