Då man istället för att anklaga personalen vid fel som sker i och med läkemedelsbehandling och istället anser att de lär sig utav det skedda har steget, fastän man inte vet ifall de blivit vanligare, enligt Social- och hälsovårdsministeriet (2007, p. 34) till anmälning blivit lägre.
Vanliga misstag som förekommer inom sjukvården är att fel patient får fel medicin. En vanlig orsak till detta är bland annat att patienterna saknar identifikationsarmband och att det på avdelningar pratas om patientens rum och plats istället för att patientens namn uppges.
Andra vanliga mänskliga misstag som berör läkemedelsbehandlingen är att det oavsiktligt ges en felaktig dos av mediciner eller att recepten missförstås och patienter på detta sätt får i sig fel mängd läkemedel. Ett av de mest centrala sätten att förhindra detta idag inom
sjukvården är att läkemedlen alltid granskas av 2 personer före de ges åt en patient. (Helovuo, et al., 2011)
Enligt Social- och hälsovårdsministeriet skall sjukskötare i sitt yrke efter examination klara av att utvärdera en patients symtom och tillstånd samt utföra utvärdering av patientens läkemedelsbehandling. Detta innebär även utförande av den enligt ordination, under vårdtiden, för att sedan handleda angående fortsatt vård. (Social- och hälsovårdsministeriet, 2007, pp. 34-36)
För att läkemedelsbehandlingen skall kunna utföras rätt måste ordinationen förstås korrekt för att garantera att rätt dos av rätt läkemedel i rätt form ges till patienten som ordinationen berör vid korrekt tidpunkt. Vilket även innebär att kunskap för att följa instruktioner för iordningställande krävs. (Social- och hälsovårdsministeriet, 2007, p. 45)
Läkemedelsräkning, dosering, lagstiftning, läkemedels verkan och proportionsuppfattning är de vanligaste områdena för okunskap inom läkemedelsbehandlingen bland vårdpersonalen. Särskilt bland nyutexaminerade finns det stor variation för beredskap som beror på skillnader i utbildningen. (Social- och hälsovårdsministeriet, 2007, pp. 34-36) En viktig del av läkemedelsbehandlingen är utvärderingen av verkan genom dokumentation, som utförs av vårdpersonalen på sjukhus och patienten själv ifall behandlingen sker inom öppna vården, för att se ifall den påverkar patientens tillstånd på rätt sätt och för att undvika att eventuella biverkningar uppstår. (Social- och hälsovårdsministeriet, 2007, p. 45)
Social- och hälsovårdsministeriet för fram att fel i läkemedelsbehandling som patienten själv handhar kan uppstå ifall patienten är omedveten om orsaken till varför läkemedlet tas samt dess möjliga interaktioner eller biverkningar och kan ta sig form i att läkemedel intas på fel sätt, tillsammans med för läkaren okända preparat, vid fel tidpunkt eller i fel dos. I och med detta är handledning och säkerställande av kunskapen för egenvård viktigt, till exempel genom att även anhöriga vet om de centrala delarna i behandlingen. (Social- och hälsovårdsministeriet, 2007, p. 49)
För att höja följsamheten hos patienter kan okunskapen angående vården påverkas genom handledning på modersmålet med målet att framföra läkemedlens inverkan på hälsan, angående ordinationen, vilket läkemedel det är frågan om samt dosering och eventuella biverkningar. Ytterligare kan materialet för att underlätta förståelsen även tillhandahållas i multimediaformat. (Brown & Bussell, 2011)
Vårdstuderanden hade en bättre möjlighet att få insikt i både patientbemötande samt handledning då de under en praktikperiod fick använda sig av mobilplattformer. Dessutom förbättrades de studerandes kunnande inom läkemedelsbehandling och beslutsfattande i och med lättillgängliga hänvisningar. (Day-Black & Merril , 2015)
3.8 Svårigheter vid administrering av läkemedel
Det höga bruket av mediciner leder till att flertalet, både på sjukhus och hemma, kommer i kontakt med medicineringsfel. Fel i medicineringen uppkommer i hemmet i samband med att patienter själva måste hålla reda på sin medicinering, oföljsamheten till ordinationen är dock en oklar faktor. Även på sjukhusavdelningar ökar medicineringsfelen i samband med antalet läkemedel som skall administreras ökas. Detta kan antingen bero på misstag eller på bristande bakgrundsinformation angående eventuell överkänslighet och dylikt. Fel som kan ske i samband med läkemedelsbehandling är ofta möjliga att förhindra. (Kohn, et al., 2000) De patienter som har ett stort antal läkemedel har svårare att följa sina ordinationer samt besitter sämre kunskap om dem, vilket kan leda till en sämre hälsa. Det som patienter oftast är osäkra över är doseringar, samverkan samt bieffekter. De patienter som är informerade är bättre på att följa sina läkemedelsordinationer och är även mer säkra samt mindre nervösa berörande sin läkemedelsbehandling. (Kerzman, et al., 2005) Fel och biverkningar som uppstår hemma hos patienten skulle kunna undvikas genom att utbildningsmaterial för patienten utvecklas, som i sin tur tillhandahåller information som kan underlätta vid t.ex.
läkarmöten. (Gandhi, et al., 2003)
4 Vårdteoretisk utgångspunkt
Som vårdteori för detta arbete har vi valt att använda oss av Kolcabas theory of comfort.
Denna teori utvecklades under 1900-talets slut i samband med att Kolcaba doktorerade inom vårdvetenskap. Kolcabas teori har vi valt då den betonar ämnet som komfort som vi tror att man kan uppnå ifall man känner sig trygg och att man fått sina behov mötta ifall apparna påverkar patientsäkerheten positivt, genom att de till exempel kan minska på eventuella fel som kan ske i och med behandling. (Dowd, 2014)
4.1 Theory of Comfort
Teorin bygger på ett rutsystem på tre gånger fyra rutor där man med hjälp av olika kontexter kan dela in patientes behov för att uppnå komfort i vården. Rutsystemet kallas för komfortens
taxonomiska struktur och innehåller de tre formerna av komfort som Kolcaba beskrivit under utvecklingen av sin teori: relief som innebär att ett behov har blivit bemött, ease som innebär lugnet efter att ett behov blivit bemött och trancendence då den vårdade kan nå över sitt behov av vård. Vårdbehoben som Kolcaba ställer upp i rutsystemet benämns omgivningen, sociala behov, fysiska behov och psykospirituella behov. (Dowd, 2014)
Kolcaba beskriver detta rutsystem som en möjlighet till att kunna utföra produktivt och målinriktat arbete genom att kunna organisera det i situationer som kan vara mer eller mindre krävande samt snabbt föränderliga. (Kolcaba, 1995)
Kolcabas gör i sin teori antaganden som berör patienten, hälsan, omgivningen och vården.
Kolcaba har definierat patienten som mottagare för vård vilket innebär att den enligt henne går att anpassas för allt ifrån individnivå upp till inrättningar och samhällen. Detta innebär att den även går att anpassa till en rad olika ändamål i och med att man uppnår komfort genom att uppnå olika mål. Vad hälsan berör har Kolcaba myntat att komfort är ett behov som man antingen söker eller redan funnit, att man är nöjd med sin hälsovård ifall man är berättigad till att söka komfort. Komfort är även ett holistiskt begrepp som är nära till vård.
Dessutom har hon kommit fram till att komfort underlättar för patienter att söka vård.
Kolcaba menar även att det är frågan om bästa möjliga tillstånd för målet för vården vare sig det är frågan om en enskild patient, dennes familj eller en annan folkgrupp som till exempel en arbetsplats. (Dowd, 2014)
Omgivningen i sin tur är något som kan höja komforten genom påverkan från närstående, inrättningen eller vårdarbetaren. Komforten utvärderas kontinuerligt och det är det som antagandet om vården berör då man med hjälp av olika frågeformulär eller skalor subjektivt kan följa upp patientens komfort eller genom att objektivt bedöma den genom att man följer upp saker som kan mätas. (Dowd, 2014)
Utöver den taxonomiska strukturen har Kolcaba även myntat begreppen: healthcare needs som innebär behov av komfort som behövs i situationer med stressfulla vårdtillfällen då de vanliga tillvägagångssätten inte är tillräckliga, comfort intervention som innebär vårdåtgärder som riktas rakt på det specifika behov som patienten har, intervening variables som innebär subjektiva faktorer som inverkar på uppfattningen av komfort, best practices och best policies som innebär att vårdåtgärder är evidensbaserade och att organisationella och nationella riktlinjer används. (Dowd, 2014)
Enligt Kolbaca kan man använda sig av hennes modell i allt mer krävande situationer för att kunna utföra ett målinriktat arbete som både är nöjaktig och produktivt. Modellen beskrivs som en möjlighet att i snabbt föränderliga situationer kunna organisera arbetet för att det skall bli så bra som möjligt. (Kolcaba, 1995)
Då endast vissa av patientens behov kan tillfredsställas av patienten själv eller dess egen omgivning så måste en vårdarbetare i vårdsammanhang identifiera de övriga behoven hos patienten som sedan med hjälp av teorin kan utföras i vården. Detta innebär att behoven som identifieras läggs in i en av de fyra undergrupperna i rutsystemet vartefter man tillämpar, för att möta de övriga behoven, antingen vårdåtgärder eller komfort. (Kolcaba, 1995)
Därefter måste man ta i beaktande intervening variables alltså saker som en vårdarbetare inte kan påverka så som patientens sociala förhållanden. Därefter måste vårdarbetaren både subjektivt och objektivt fastslå ifall vårdåtgärderna hjälpt, annars måste hen antingen bedöma situationen på nytt, försöka igen eller prova en annan metod. På detta sätt menar Kolcaba att komfort kan öka patientens välbefinnande och dennes tillfrisknande. (Kolcaba, 1995)
Vid användandet av teorins rutsystem kan man enligt Wilson och Kolcaba använda sig av tre olika ingripandesätt, vilka är handledning, komfort för själen samt vanliga vårdåtgärder.
Till handledningen hör att vårdaren genom att lyssna på patienten och handleda denne med hjälp av information och uppmuntran kunna till exempels minska patientens oro. Komfort för själen innebär saker som patienten själv tycker om och får denne att må bättre och bli på bättre humör. Till de vanliga ingripanden hör rutinerna som man utför för att vårda patienten.
(Wilson & Kolcaba, 2004)
Det här betyder att rutsystemet enligt Wilson och Kolcaba kan användas för att lägga upp en vårdplan för patienten vilket betyder att det är lättare att utvärdera vårdbehoven då behoven nödvändigtvis inte behöver vara fixerade i en ruta utan kan finnas i fler eller skifta mellan fler. (Wilson & Kolcaba, 2004)
5 Metod
Vi har valt att utföra vårt examensarbete i form av en litteraturstudie vilket enligt Forsberg
& Wengström (2013) innebär att aktuell litteratur, som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och eller annan vetenskaplig litteratur, som berör ämnesområdet söks fram, på ett
systematiskt sätt, för att sedan genomgå en granskning som genomförs kritiskt för att tillslut sammanställas.
Arksey & O'Malley (2005) framför att då systematiska litteraturstudier har höga krav på de källor som skall användas inom studien leder det ofta till att dessa missbenämns som systematiska fastän de egentligen är mer av litteraturstudier. I och med detta har de utvecklat en metod vid namn scoping som istället för som i systematiska litteraturstudier som har en snäv forskningsfråga som strävas till att besvaras, istället fokuserar på ett vidare perspektiv och som kan användas för att urskilja öppningar i forskningslitteraturen som finns tillgänglig samt för att sammanfatta och sprida forskningsfynd. Metoden bygger på fem olika steg:
formuleringen av forskningsfrågan, insamling av tidigare forskning, urvalet av forskning, kartläggning av data samt till slut sammanställning och rapportering av forskningen.
Metoden kan användas för att bland annat bestämma värdet av att utföra en hel systematisk litteraturstudie, för att undersöka bredden och forskningsaktiviteten inom ett område genom att kartlägga det utan att nödvändigtvis redovisa ett resultat och för att sammanfatta fynden i en redovisning för att kunna beskriva fynden för andra. (Arksey & O'Malley, 2005)
5.1 Datainsamling
För att en litteraturstudie skall kunna utföras måste det enligt Forsberg & Wengström (2013) finnas tillräckligt med publicerat material som uppfyller kvalitetskraven. Det inkluderade materialet kan ta sig form av både kvalitativ och kvantitativ forskning, vilket leder till att det enligt dem är bäst att ta med all den litteratur som anses vara relevant enligt de krav man som forskare har ställt upp för inkludering samt vad som för forskaren är möjligt att finna genom sökning och inte fixera sig på ett antal då det inte existerar riktlinjer för detta. En viktig del av studieutförandet är litteratursökningen då man söker i databaser med hjälp av sökord. Denna del av forskningen benämns enligt Forsberg & Wengström (2013) som litteraturgenomgång och omfattar rapporter, konferenssammanfattningar, avhandlingar, vetenskapligt publicerade artiklar och böcker.
Litteraturen som skall användas inom studien kan enligt Forsberg & Wengström (2013) sökas fram antingen genom databassökning och manuell sökning, dock utnyttjas de båda sätten ofta inom samma studie. Databassökning går enligt Forsberg & Wengström (2013) ut på att man använder sig av antingen de databaser som finns tillgängliga via biblioteket eller genom de som man kan använda sig av kostnadsfritt på internet. Vid sökning genom databaser använder man sig av sökord som formas genom studiens frågeställning som sedan
kan kopplas samman i och med användandet av booleska operatorer. I studien skall man enligt Forsberg & Wengström (2013) klargöra för läsaren vilka avgränsningar både gällande litteraturen samt publiceringsår, vilka sökord och vilka databaser man använt sig av.
Forsberg & Wengström (2013) för fram att en manuell sökning går ut på att man antingen läser tidskrifters innehållsförteckningar eller referenslistor för artiklar för att finna litteratur som berör ens forskningsområde, kontaktar forskare som genomför dylik forskning eller genom att söka efter opublicerat material.
Detta innebär att informationen kommer att samlas in genom utnyttjande av databaser, i vårt fall genom att vi använt oss av vetenskapsbiblioteket Tritonias tjänst Finna, vilken är en databasportal som söker i de största databaserna som Academic Search Elite (EBSCO), CINAHL with Full Text (EBSCO), ProQuest, Pubmed samt Pubmed Central och Springer Link. (Vetenskapsbiblioteket Tritonias Finnaportal) Insamlandet av artiklar genom databassökningar skedde mellan september och december år 2016.
Genom denna portal har vi sökt tidigare publicerat material som tangerar ämnet för vårt slutarbete genom att använda oss av sökord som berör området som vi valt att skriva om, som exempel kan nämnas: Safety, mobile application, patient safety, drugs, medication, nonadherence/adherence, smartphone och apps. De resultat man finner genom dessa sökningar delas in med grund i titel och abstrakt. (Rosén , 2012, pp. 436-438)
5.2 Urval
Urvalet av artiklarna sker därefter genom att man använder sig av krav för att antingen ta med dem eller inte beroende på till exempel ifall samma information finns publicerat i en annan artikel eller att artikeln inte tangerar det ämne man skriver om. För att hitta tillräckligt med artiklar bör man allt eftersom man söker, exempelvis efter att man tittat på referenslistor eller abstrakt, ändra på sina egna sökord. (Rosén , 2012, pp. 436-438) I en scoping studie kan man utveckla inkluderings- och exkluderingskriterierna efter hand då man fått en större insikt i den forskning som man hittat. (Arksey & O'Malley, 2005)
Vilket i fallet för vårt arbete innebär att vi sökt artiklar genom databassökningar och sedan identifierat möjligt material på basen av rubrikerna för att grovt sortera dessa genom att läsa artiklarnas abstrakt, för att komma fram till de som kan ses beröra vårt område tillräckligt och som sedan läses i sin fullständighet.
5.2.1 Inkluderingskriterier
För att en artikel skall inkluderas har vi valt att sätta upp följande kriterier: Materialet skall inte ha publicerats för mer än tio år sedan, materialet skall finnas med tillgänglig full text och materialet skall vara referensgranskat. Språket på artiklarna skall vara engelska, svenska eller finska. Materialet skall tangera det ämne vi har valt att skriva om och bör ha publicerats i en vetenskaplig tidskrift.
5.2.2 Exkluderingskriterier
För att en artikel skall exkluderas från vår studie följs följande kriterier: Artikeln har publicerats för mer än tio år sedan, artikeln är inte tillgänglig i full text så som till exempel att den kräver betalning för åtkomst, artikeln är ett dubbelfynd eller att den inte är referensgranskad. Även material som är irrelevant exkluderas ur fynden. Ifall språket är annat än engelska, svenska eller finska exkluderas materialet, detta gäller även fall där endast abstraktet finns tillgängligt på de godkända språken.
5.2.3 Redovisning över urval
Figur 1. Redovisning över urval (Moher, et al., 2009)
5.3 Analysmetod
Levac et al. som har vidareutvecklat Arksey & O’Malleys metod framför att man i en studie av den formen kan använda sig av kvalitativa analysmetoder samt vid resultatredovisningen av datan välja en lämplig metod, som exempelvis kodning av datan och som vid redovisningen anknyter till forskningsfrågan. (Levac , et al., 2010)
Steg fyra och fem i en scoping studie berör själva analysen och resultatredovisningen, det framförs i metodiken att i det fjärde steget skall man kartlägga det insamlande materialet genom att härleda den information som är relevant till studien som utförs, vilket kan göras i
Antal artiklar identifierade via databassökning
(n = 505)
Screening Inkludering LämplighetIdentifiering
Artiklar identifierade på övrigt sätt
(n = 4 )
Screenade artiklar (n = 55)
Exkluderade artiklar (n = 515)
Lästa artiklar som bedömdes lämpliga
(n = 16)
Exkluderade artiklar (n = 39)
Inkluderade kvantitativa studier
(n = 9)
Inkluderade kvalitativa studier
(n = 7 )
separata dokument. Den information som samlats in i det fjärde steget kommer tillhanda i det femte steget där sammanfattning och redovisning över den görs i vårt sjunde kapitel, för att underlätta det här framförs det att man bör dela in informationen enligt vad den berör.
(Arksey & O'Malley, 2005) I enlighet med det här har vi format våra forskningsfrågor enligt hur appar kan stöda patienter och vårdare varefter vi kommer att redovisa vårt resultat under två rubriker med kategorier som vi härlett genom att använda oss av kvalitativ analysmetod.
Enligt Denscombe (2010) bör man i den kvalitativa forskningen analysera informationen genom att förbereda den vilket bland annat innebär att den ställs upp samt sparas. Efter detta bör man, genom att läsa, bekanta sig med informationen. Före man kan presentera det man har kommit fram till måste man påvisa både informationens samt sina slutsatsers trovärdighet. Vid själva analysen formar man egna konklusioner genom att tyda den information man kommit över i de tidigare stegen av insamlingen. Detta uppnås genom att man rangordnar informationen enligt hur den tangerar ämnet man skriver om, eller genom att man minskar på den genom att dela in den enligt hur mycket informationen påminner sinsemellan källorna. Då man gjort allt detta skall man till slut bedöma sina egna konklusioner, för att undvika motsägelser, både mot ursprungsmaterialet och annan forskning.
Forsberg & Wengström (2013) för fram att man efter detta skall analysera vad texten framför och koda detta för att sedan bilda kategorier av koderna. Kategorierna i sin tur kan ifall det är möjligt koncentreras i teman. Till slut skall en beskrivning över det man funnit framföras tillsammans med en diskussion om detta. Forsberg & Wengström (2013) för fram att bevisvärdet för frågor när det gäller kvantitativ forskning enklast förs fram genom att man beskriver ur vilka sorter av artiklar man kommit fram till svaret.
6 Etiska överväganden
I varje vetenskapligt arbete som görs behövs etiska överväganden. De finns med under hela arbetets gång från det att man väljer ämne och frågeställningar, genom hela skrivprocessen till rapporteringen och spridningen av arbetets resultat. Under ett forskningsarbete handlar etiken om att undvika att människor skadas eller utnyttjas. Till detta finns det ett flertal grundläggande principer som bör följas för att undvika detta och de omnämns i bland annat lagstiftningen. (Kjellström, 2012, pp. 70-89)
Dessa är mer relevanta i andra typer av studier än litteraturstudier. Men också i litteraturstudier ingår det etiska frågor. Inom litteraturstudier finns det risker för feltolkningar och felaktiga bedömningar av källorna ifall skribenternas språkkunskaper är begränsade eftersom största delen av de vetenskapliga källorna är på andra språk än utbildningsspråket. Inom litteraturstudier finns det också etiska utmaningarna i att följa de etiska regler som finns angående förfalskning, plagiat samt också undvika förvrängning och manipulation av forskningsresultatet. (Kjellström, 2012, pp. 70-89)
I och med att detta arbete görs som en litteraturstudie kan skribenterna undvika att personer kommer till skada eller utnyttjas under arbetets gång. Skribenterna använder sig i detta arbete av redan etiska källor. Skribenternas målsättningar i detta arbete är att använda sig av pålitliga vetenskapliga källor och följa de etiska principer som krävs inom forskningsetiken.
7 Resultatredovisning
I kapitlet för resultatredovisningen kommer vi att beskriva de kategorier vi kommit fram till genom analysen av det material vi hittat i de tidigare stegen. Resultatet har delats i två
I kapitlet för resultatredovisningen kommer vi att beskriva de kategorier vi kommit fram till genom analysen av det material vi hittat i de tidigare stegen. Resultatet har delats i två