4.1.1 Förändringar i ordklassernas procentuella andelar
Vid den första datainsamlingsgången var informanterna på antingen sin första eller andra obligatoriska kurs i svenska språket i gymnasiet. Av alla ord i deras berättelser hörde 45,4 % till lexikala ord och 54,6 % till grammatiska ord, vilket tyder på att en ganska klar andel av texternas ord var grammatiska ord. Med tanke på de fyra öppna ordklassernas procentuella andelar kan det konstateras att deras andelar relativt tydligt fördelade sig i informanternas berättelser. Den största öppna ordklassen var verb ef-tersom 18,9 % av alla ord hörde till ordklassen verb vid det första undersökningstill-fället. Substantiv utgjorde den näst största ordklassen för 14,8 % av orden represente-rade denna ordklass. Dessutom framgick det av resultaten att de två minsta ordklasserna var adverb (6,4 %) och adjektiv (5,3 %) vars procentuella andelar dock liknade varandra i relativt stor utsträckning. På basis av forskningsresultaten kan det därmed konkluderas att skillnaden mellan de två minsta ordklassena (adverb och adjektiv) var ganska liten, medan skillnaden mellan de två minsta och de två största (verb, substantiv) ordklasserna var tämligen tydlig.
Det andra undersökningstillfället var när informanterna deltog i sin tredje kurs i svenska.
Då var andelen lexikala ord 44,8 % och andelen grammatiska ord 55,2 %. Andelen lexi-kala ord var därmed lite lägre jämfört med deras andel i berättelserna vid den första da-tainsamlingsgången (45,4 %), medan andelen grammatiska ord var lite högre (55,2 %) i jämförelse med det första undersökningstillfället (54,6 %). Verb utgjorde fortfarande den största öppna ordklassen (18,7 %) och substantiv var den näst största ordklassen (15,0 %) i berättelser som informanterna skrev vid den andra datainsamlingsgången.
Andelen verb minskade dock 0,2 procentenheter från det första undersökningstillfället (från 18,9 % till 18,7 %), medan andelen substantiv ökade i samma avseende, det vill säga 0,2 procentenheter (från 14,8 % till 15,0 %). Adjektiv och adverb kvarstod som de två minsta öppna ordklasserna: adjektivens procentuella andel var 5,8 % och adverbens andel var 5,4 %. Detta tyder på att skillnaden mellan dessa två ordklasser blev ännu mindre vid den andra datainsamlingsgången. Orsaken till detta är att andelen adverb minskade en procentenhet (från 6,4 % till 5,4 %) och samtidigt ökade andelen adjektiv 0,5 procentenhet (från 5,3 % till 5,8 %).
Vid det tredje och sista undersökningstillfället var informanterna på den femte kursen i svenskan. Kursen är den sista obligatoriska svenskkursen under gymnasieutbildningen.
Då innehöll berättelserna 46,6 % lexikala ord och 53,4 % grammatiska ord, vilket inne-bär att andelen lexikala ord var som störst vid den sista datainsamlingsgången. Resulta-ten betyder också automatiskt att andelen grammatiska ord var som lägst då: deras andel var 54,6 % vid den första och 55,2 % vid den andra datainsamlingsgången. I de sista berättelser som informanterna skrev var verb den största öppna ordklassen: de omfat-tade 18,1 % av alla orden i texterna. Efter verb var substantiv den näst största ordklas-sen (15,9 %). Adjektiv och adverb var fortfarande de två minsta ordklasserna: andelen adjektiv var 6,7 % och andelen adverb var 5,9 % vid den sista materialinsamlings-gången.
Sammanfattningsvis kan konstateras att ordklassernas procentuella andelar förändrade under svenskstudiernas gång i gymnasiet. För att börja med verb kan det konkluderas att verb var den enda ordklass vars användning (det vill säga procentuella andelar) i texter-na minskade under gymtexter-nasiets gång. Däremot ökade användningen av substantiv och adjektiv kontinuerligt under språkstudierna, medan användningen av adverb i texterna
vid de tre undersökningstillfällena var mer varierande i jämfört med de andra ordklas-serna. Figur 2 nedan illustrerar dessa förändringar.
FIGUR 2. Förändringar i de fyra öppna ordklassernas procentuella andelar i berättelser (N=75) skrivna på svenska vid tre olika undersökningstillfällen under de obligatoriska språkstudierna i den finska gymnasieutbildningen.
4.1.2 Förändringar i ordvariation inom ordklasserna
Utöver förändringar i ordklassernas procentuella andelar var syftet med studien också att kartlägga hur ordvariation inom de fyra öppna ordklasserna utvecklas under språk-studiernas gång. I berättelser som informanterna skrev vid det första undersökningstill-fället fick ordklassen substantiv det högsta värdet (0,48), medan det lägsta TTR-värdet räknades för ordklassen verb (0,22). TTR-värdena för adjektiv och adverb var mycket nära varandra (adjektiv: 0,38 respektive adverb: 0,37). Alla TTR-värden i berät-telserna var därmed relativt låga vid det första undersökningstillfället, eftersom alla vär-den var under 0,50. Av resultaten att döma kan man konkludera att lexikonet inom ord-klasserna varierade i ganska låg grad i de första analyserade berättelserna.
TTR-värden för alla ordklasserna förbättrades mellan de två första undersökningstill-fällena. Vid den andra materialinsamlingsgången var TTR-värdet för ordklassen sub-stantiv fortfarande det högsta (0,52) och det var lite högre än i samband med de första
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Substantiv Verb Adjektiv Adverb
Insamling 1 Insamling 2 Insamling 3
berättelserna (0,48). Även om det högsta TTR-värdet räknades igen för substantiv, ut-vecklades ordvariationen inom adjektiv emellertid mest mellan de två första undersök-ningstillfällena: TTR-värdet för ordklassen adjektiv ökade från 0,38 till 0,47. Utöver detta visade resultaten även att TTR-värdet för adjektiv var det näst största efter sub-stantiv. Det lägsta TTR-värdet (0,24) fick ordklassen verb och det var också den ord-klass som utvecklade sig minst mellan den första och den andra datainsamlingen. Vid den andra datainsamlingsgången var TTR-värdet för adverb 0,41, vilket var lite högre än ordklassens första TTR-värde (0,37).
Ordklassernas TTR-värden förbättrade sig delvis också mellan det andra och det tredje undersökningstillfället. Det högsta TTR-värdet vid den sista materialinsamlingsgången var 0,52 och det räknades igen för substantiv. Det är ändå anmärkningsvärt att ordvari-ationen inte längre utvecklades för precis samma TTR-värde räknades redan för texter som var skrivna på det föregående undersökningstillfället. Adjektiv fick fortsättningsvis det näst högsta TTR-värdet (0,48), men det var bara lite högre än det föregående värdet (0,47). På ett motsvarande sätt utvecklade TTR-värdet för verb: det sista TTR-värdet för verb var 0,25 medan dess föregående värde var 0,24. Den enda ordklass vars TTR-värde sjönk mellan den andra och den tredje insamlingsgången var adverb: TTR-värdet sjönk från 0,41 till 0,37.
Sammanfattningsvis kan konstateras att alla fyra ordklasserna utvecklade sig i viss mån under gymnasiet, eftersom ordvariationen inom ordklasserna i huvudsak blev större.
TTR-värdena kvarstod ändå relativt låga (huvudsakligen under 0,50) under gymnasiet.
Ordklassen adjektiv utvecklades mest medan utvecklingen av de tre övriga ordklasserna var mer måttfull. Resultaten och utvecklingen av ordvariationen inom ordklasserna har sammanfattats i Tabell 4 nedan.
TABELL 4. Ett sammandrag av ordklassernas TTR-värden i svenska berättelser (N=75) skrivna vid tre olika materialinsamlingsgånger under gymnasiestudierna.