Fastän massage och andning är populära avslappnande och smärtlindrande metoder finns det många andra icke – medicinska smärtlindringsmetoder man kan ty sig till under förlossningen. Här kommer jag att beskriva nio vanliga metoder.
4.4.1 Mental träning
Mental träning handlar om vår egen inställning gentemot olika händelser och livet överlag.
Alla har sina egna tankebanor, vissa tänker mer positivt andra mer negativt. Genom mental träning kan man bryta de negativa tankesätten och istället för att fokusera på problemet kan man se möjligheterna, så vid förlossningen kan man se barnet istället för smärtan. Vid en tillräckligt positiv inställningen hjälper det vid avslappningen och andningen och bidrar med ett lugn. Det är inte lätt att andra sitt tankesätt, och om man länge har ifrågasatt sin egen förmåga till att föda krävs det gedigen träning av tankesättet. Det är också fråga om viljan att vilja förändra sitt tankesätt. Modern kan också i samband med mental träning ta hjälp av en professionell terapeut som kan ge kognitiv beteende terapi. I KBT är det meningen att medvetandegöra sina känslor och tankar, i denna situation kring förlossningen. Man försöker komma fram till hur man kan påverka föreställningarna i nuet.
Men detta är också något som bör påbörjas i god tid före förlossningen, under graviditeten.
(Abascal, 2009, 176 – 187).
I den mentala träningen bygger och tränar paret upp olika strategier att hitta och behålla fokus under förlossningsarbetet. Paret bygger en grund för en positiv
förlossningsupplevelse genom att stärka självinstinkten, möta sina rädslor och genom att skapa en positiv känsla i kroppen.
Partnern har en stödjande och stärkande roll för kvinnan inför den kommande förlossningen men även under förlossningen och efter barnets födelse. Genom att förberda sig tillsammans vet partnern den blivande moderns kunskap och önskemål. Partnerns roll är att stöda kvinnan och assistera henne med olika andningstekniker, avslappningsövningar och att hjälpa henne återfå fokus ifall kvinnan förlorar fokus under förlossningsarbetet.
(Nyberg och Thomasson, 2009, 1 – 31).
4.4.2 Yoga
Yoga kan vara en bar metod för att förbereda sig för förlossningen och smärtorna. Yoga ger möjligheten att dra ner på tempot och lyssna på sin egen kropp. I yoga ingår olika delar såsom fysiska övningar, andningsövningar, koncentration och fokus, kroppsmedvetenhet, närvaro, avslappnig och meditation. I yoga tränas ställningar som stärker musklerna, i specificerad gravidyoga läggs stort fokus på rygg och bäckenmuskulatur. Stretchning, uthållighet och andning är också viktiga delmoment. Som vid vanlig styrketräning tränas även förhållningssättet till smärta, t.ex. när en yogaställning börjar kännas tung och göra ont i musklerna bör inte modern ge upp utan hålla ställningen och intala sig själv att hon klarar av det och håller sig själv närvarande och medveten om situationen. I gravidyoga tränar an i den rytm som livmodern har under förlossningen. En övning varar i ca 1 – 3 minuter då man fokuserar på sin kropp och andas medvetet såsom under en värk, sedan slappnar man av och vilar såsom under värkpauserna. Yoga kan hjälpa modern att känna igen sin kropp så att hon kan identifiera spänningar och således slappna av onödiga muskelspänningar under förlossningsarbetet. (Abascal, 2009, 187 – 191).
Chuntharapat m.fl. (2009, 105 – 115) undersökte i sin studie effekten av yoga hos gravida kvinnor och hur yogan påverkade förlossningsarbetet. De kom i sin studie till det resultatet att 30 minuter av yoga minst tre gånger i veckan under 10 veckors tid är en effektiv kompletterande metod för att befrämja moderns välbefinnande, minska på smärtorna både under förlossningen samt under de två påföljande timmarna efter förlossningen och för att förkorta själva förlossningsförloppet. Också Narendran m.fl. (2008, 237 – 244) fann i sin studie att ifall man utövat yoga under graviditeten lindras smärtan vid förlossningen och yoga har också positiv effekt på fostrets vikt och minskar risken för prematurer.
4.4.3 TENS
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering. Det är en apparat med gummi- eller plastplattor som fästs på huden som ger elektriska vibrationer med varierande intensitet via en batteriladdad generator. Apparaten stimulerar nerverna runt huden där plattorna är fästa.
Vibrationen frisätter endorfiner, samma som massage. Modern kan själv välja styrkan på vibrationerna och en riktlinje som hon kan hålla är att vibrationerna skall kännas ordentligt, de ska vara på gränsen till att göra ont, dock får de inte vara outhärdliga och smärtsamma.
TENS gör störst nytta under latensfasen och det aktiva öppningsskedet då modern kan fästa plattorna på ryggen eller låren beroende på var det gör ont. Modern kan hyra en TENS apparat på förhand så hon kan använda den senare under förlossningen. (Abascal, 2009, 237 – 239).
Sheperd (u.å.) skriver att TENS inte har några kända bieffekter och är tryggt, dock påpekar Abascal (2009, 238) att TENS apparaten kan i vissa fall störa CTG-apparaten som används för att övervaka fostrets hjärtfrekvens. Men detta har vårdpersonalen uppsikt över.
Johnson (2001, 121 – 158) undersökte effektiviteten av diverse TENS apparaturer och kunde dra slutsatsen att den traditionella TENS apparaten har märkbar effekt på lindringen av smärta. Det är omstritt ifall TENS lindrar förlossningssmärta men vad som kom fram i denna studie var att TENS verkligen har effekt på förlossningssmärtan och således påpekar Johnson att det behövs flere kliniska forskningar om TENS apparater och dess smärtlindrande effekt.
4.4.4 Värme och kyla
Abascal (2009, 241 – 242) skriver att värme eller kyla fungerar för många som en smärtlindrande metod. Vid värmeterapi kan modern använda sig av värmekrus, vetekuddar eller våta frottéhanddukar som värmts i mikrovågsugn. En varm handduk som läggs på perineum vid utdrivningsfasen kan minska på bristningarna. Lewis m.fl. (2000, 151) skriver at värmeterapi är applicering av endera torr eller fuktig värme på kroppen.
Värmeterapi kan vara ytlig eller djup. Vid förlossning är det fråga om ytlig värme och då ger skribenterna exempel på redskap såsom elektrisk värmekudde, hot pack eller varmvattenflaskor.
Kyla kan också fungera för vissa som smärtlindring, exempel på redskap här är isbitar i påsar inlindade i en handduk eller så kan man blöta och frysa ner bindor som modern sedan kan ta fram och lägga på var det smärtar. (Abascal, 2009, 241 – 245). Lewis m.fl. (2009, 151) ger fler exempel på redskap såsom kylpåsar eller kall dusch. De skriver även att kyla sägs vara mer effektivt mot smärta än värme eftersom det verkar snabbare än värme och ger en mer långvarig smärtlindring.
Roche och Hughes (1999, 239 – 261) skriver i sin artikel att värme som smärtlindrande effekt fungerar genom muskelrelaxation och/eller genom Gate kontroll teorin (stimulerineg av andra känselkvaliteter). Skribenterna påpekar dock att värmeterapi inte skall användas i samband med epiduralbedövning med risken att få brännskador eftersom känslan i de smärtande områdena är nedsatt.
4.4.5 Dusch och bad
Ifall man ännu är hemma under öppningsfasen och latensfasen kan en dusch fungera avslappnande och smärtlindrande. En hård duschstråle riktad mot det område som gör ont kan lindra smärtan. Tar man ett bad bör temperaturen vara behaglig, dock kan bad stanna av värkarna under latensfasen och till modermunnen öppnar sig, detta är inte att rekommendera. Badet kan då tas under den mera aktiva fasen. Rekommendationer finns om att inte ta bad efter att fostervattnet gått eftersom det kan öka infektionsrisken. Men är detta inte skrivet i sten så vissa kan rekommendera bad även efter fostervattnets gång. Värt en tanke är att varmt vatten ökar kroppstemperaturen och gör så att man mister vätska, så att dricka och äta är viktigt. Värme kan också höja fostrets puls, så en snabb kalldusch över magen kan användas för att kyla ner. Sheperd (u.å.) skriver att många kvinnor som klagar på ryggont kan få tillfredsställelse av vattenmassage d.v.s. massage given då musklerna är under vatten. Roche och Hughes (1999, 239 – 261) skriver också att en varm dusch kan vara smärtlindrande.
4.4.6 Mat och dryck
Att komma ihåg att äta och dricka är viktigt. Under latensfasen och hela förlossningsarbetet är det viktigt för modern att få sig näring eftersom när hon är mätt ökar
frigörningen av endorfiner och vid regelbundet näringsintag hålls blodsockernivån jämn som bidrar till en bättre smärttolerans. Under förlossningsarbetet bör modern äta lite och ofta, t.ex. saftsoppor, glass, krämer. Lägre fram i förlossningen kan det vara svårt att äta så då bör man koncentrera sig på vätskeintaget. (Abascal, 2009, 244).
4.4.7 Motion
Lewis m.fl. (2000, 151) skriver att motion verkar via många mekanismer för att lindra smärta. Det ökar blodcirkulationen, förbättrar hjärt- och kärlmuskulaturen, reducerar ödem, ökar muskelstyrkan och flexibiliteten och förbättrar den fysiska och psykiska funktionen.
Abascal (2009, 244 – 246) påpekar at tunder latensfasen bör man samla på krafterna men då värkarna börjar öka i styrka kan rörelse i upprätt position lindra smärtan. Det kan vara tungt att röra på sig under förlossningsarbetet men modern kan använda partnern som stöd eller andra redskap som finns på förlossningsavdelningen t.ex. pilatesbollar, gåstolar.
Motion frigör endorfiner och för så att livmodern syresätts bättre så barnet enklare kan tränga sig ner genom förlossningskanalen. Bäckenet vidgas även när man är upprätt och således behöver modern inte pressa ut barnet i ”uppförsbacke”.
4.4.8 Akupunktur och akupressur
Akupunktur/akupressur kan ha smärtlindrande effekt under det tidiga förlossningsskedet.
Kroppen har olika avslappnande punkter och vid tryck på dessa punkter kan personer känna avslappning. Akupunktur innebär att man lägger tycke på dess punkter med hjälp av nålar medan akupressur innebär tryck utan invasiva ingrepp. Avslappnande punkter finns på huvudet, mellan ögonen och i tumvecket. Under förlossningen ändras smärtpunkterna, då kan man applicera tryck på det området som för stunden smärtar. Till exempel under utdrivningsskedet då det gör ont i perineum kan det vara skönt med tryck mot ändtarmen.
Akupunktur och/eller akupressur kan också verka smärtlindrande vid eftervärkar. (Abascal, 2009, 246 – 247).
Hantoushzadeh m.fl. (2007, 26 – 30) undersökte i sin studie den smärtlindrande effekten av akupunktur hos förstföderskor under förlossningen. De kom fram till det resultatet att akupunktur kan minska på smärtan, minska på längden av den aktiva fasen (1:a och 2:a
fasen) samt minska på de administrerbara doserna av oxytocin. Heller inga ogynnsamma bieffekter av akupunktur framkom ur forskningen.
4.4.9 Aquakvaddlar
Denna teknik används för att hantera ryggsmärta under förlossningen. Det är en snabbverkande smärtlindring vid förlossning. Med denna teknik hålls modern fulkomligt medvetande och kan hindra behovet av epiduralbedövning vid ett senare skede. Rent, sterilt vatten injiceras i fyra specifika områden på moderns nedre rygg. Detta kan orsaka en stickande smärta som varar i 20 – 30 sekunder, men den smärtlindrande effekten varar i en timme eller mer och denna procedur kan repeteras flera gånger. (Sheperd, u.å.).
Abascal (2009, 247 – 251) skriver att de små mängderna sterilt vatten också kan injiceras längs med blygdbenet där det gör ont. Kvaddlarna injiceras med en vanlig injektionsnål precis under huden (subkutant). Kvaddlarna ökar produktionen av endorfiner och de kan injiceras endera under en värk eller i en värkpaus.
Både Bahasadri m.fl. (2006, 102 – 106) och Mårtensson och Wallin (2208, 369 – 374) fick som resultat i sina studier vilka undersökte aquakvaddlarnas smärtlindrande effekt under förlossningen, att aquakvaddlar är en effektiv smärtlindringsmetod mot smärta i nedre ryggen under förlossningen.
5 Produkt
Min produkt är en prototyp av en broschyr om förlossningssmärta, andning och massage som hälsovårdarna kan dela ut åt föräldrarna under föräldraförberedelsekurserna.
Produkten kommer jag att vidareutveckla och fulländiga under utvecklingsarbetet inom hälosvårdarstudierna.