Kirkkonummella on asukkaita noin 35 100. Auto-liikenne aiheuttaa valtaosan kunnan typenoksi-di- ja VOC-päästöistä. Suurimmat liikennepäästöt aiheutuvat vilkkaimpien teiden eli Turunväylän (valtatie 1) ja Jorvaksentien (kantatie 51) liiken-teestä. Kaksi kolmasosaa hiukkaspäästöistä on peräisin teollisuudesta ja pienpoltosta. Rikkidiok-sidia pääsee ilmaan pääasiassa pienistä voima- ja lämpölaitoksista. Kunnan alueella toimii myös Kantvikin satama, jonka päästötiedot eivät kui-tenkaan ole vielä saatavissa. Energiantuotannon typenoksidipäästöt olivat vuonna 2007 selvästi pienemmät kuin vuonna 2006, mutta
rikkidiok-sidi- ja hiukkaspäästöt olivat edellisvuotta suu-remmat. Teollisuuden päästöjen raportointiin tuli mukaan uusi teollisuuslaitos, mistä syystä raportoidut hiukkaspäästöt kaksinkertaistuivat edellisvuoteen verrattuna. Muut teollisuuden päästöt olivat samalla tasolla kuin edellisvuonna.
Liikenteen aiheuttamat päästöt olivat alhaisempia kuin edellisenä vuonna. Energiantuotannon, teol-lisuuden, autoliikenteen ja pienpolton päästöt on esitetty yllä olevassa taulukossa. Karttakuvassa on esitetty liikenteen suorien hiukkaspäästöjen (= pakokaasujen sisältämät hiukkaset) tiheydet (kg/km vuodessa) suurimmilla teillä.
Lisäk-©Tiedot MML/VIR/UUMA/05/08 ©YTV2008
Typpidioksidipitoisuudet vuonna 2007, µg/m3
tammi helmi maalis huhti touko kesä heinä elo syys loka marras joulu keski-arvo
Puropolku 15 20 6 9 7 8 10 8 12 11 9 10
Vanha Rantatie 12 18 14 8 9 7 7 6 9 12 8 10
si karttaan on merkitty lupavelvolliset laitokset hiukkaspäästömäärien mukaan luokiteltuina.
Karttakuvaan on liitetty myös ilmansaasteiden vaikutuksia kuvaava sormipaisukarpeen vaurio-aste Kirkkonummen näytealoilla vuoden 2004 bioindikaattoriseurannassa.
Kirkkonummella mitattiin vuonna 2007 typpi-dioksidipitoisuuksia passiivikeräinmenetelmällä kahdessa pisteessä: kohtalaisen vilkasliikenteisen kantatie 51:n vaikutuspiirissä, Puropolun varres-sa (n. 100 m kantatie 51:sta, jonka liikennemäärä 13 000 ajoneuvoa vuorokaudessa) ja Vanhan Ran-tatien varrella (5 m tiestä, 5 000 ajoneuvoa vuoro-kaudessa). Mittauspisteet olivat samat kuin aiem-pina vuosina. Mittauspisteet on merkitty karttaan, ja saadut tulokset on esitetty taulukossa.
Kirkkonummen molemmissa mittauspisteissä saadut typpidioksidipitoisuudet olivat alhaisia:
vuosikeskiarvot olivat neljäsosan vuosiraja-ar-vosta. Alhaiset pitoisuudet selittyvät osittain sillä, että mittauspisteet eivät sijainneet vilkkaan lii-kenteen välittömässä läheisyydessä. Vuoden 2007 vuosikeskiarvot olivat hieman matalampia kuin vuonna 2006 mitatut.
Kirkkonummella autoliikenne on merkittävin ilmanlaatuun vaikuttava tekijä. Korkeimmillaan typenoksidi- ja hiukkaspitoisuudet ovat vilk-kaimmin liikennöityjen liikenneväylien varrel-la eli Turunväylän (valtatie 1) ja Jorvaksentien (kantatie 51) varressa. Kirkkonummella mitatut typpidioksidipitoisuudet olivat selvästi vuosiraja-arvon alapuolella ja pitoisuudet olivat matalim-pia seuranta-alueella mitatuista. Todennäköisesti myös hengitettävien hiukkasten pitoisuudet ovat Kirkkonummella raja-arvojen alapuolella. On kui-tenkin syytä ottaa huomioon, että hengitettävien
hiukkasten pitoisuuksista vain pieni osa aiheutuu liikenteen suorista päästöistä. Suurin osa hiuk-kasmassasta on peräisin hiekan jauhautumisesta ja asfaltin kulumisesta. Siten Kirkkonummellakin saattaa Porvoon tapaan esiintyä korkeita hiuk-kaspitoisuuksia keväisin. Lisäksi alueilla, joilla on paljon puun pienpolttoa, voi esiintyä ajoittain korkeita hiukkaspitoisuuksia.
Pienhiukkasten voimakkaita kaukokulkeumia oli poikkeuksellisen vähän verrattuna edellisiin vuosiin. Myös otsonipitoisuudet olivat tavan-omaista alhaisemmat. Kuitenkin YTV:n pääkau-punkiseudun mittausasemilla ja Neste Oil Oyj:n tausta-asemilla Kilpilahden ympäristössä mitat-tujen otsonipitoisuuksien perusteella voidaan arvioida, että otsonin terveys- ja kasvillisuuspe-rusteiset pitkän ajan tavoitteet ylittyivät Kirkko-nummella.
Vuoden 2004 bioindikaattoriseurannassa sor-mipaisukarpeen vaurioaste ja jäkälälajisto vasta-sivat keskimääräistä tasoa Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla. Näytealat, joilla sormipaisukarve oli selvästi vaurioitunut, painottuivat tiheän asu-tuksen ja isojen teiden läheisyyteen.
Kyrkslätt
Kyrkslätt har cirka 35 100 invånare. Biltrafiken förorsakar huvuddelen av kommunens av kvä-veoxid- och VOC-utsläpp. De största trafikut-släppen förorsakas av trafiken på de livligast trafikerade vägarna, dvs. Åboleden (riksväg 1) och Jorvasvägen (stamväg 51). Två tredjedelar av partikelutsläppen härstammar från industri och småskalig förbränning. Svaveldioxid släpps hu-vudsakligen ut från små värme- och kraftverk. På
Kväveoxider Partiklar Svaveldioxid Kolmonoxid VOC-föreningar
t % t % t % t % t %
Energiproduktion 87 16 13 11 350 96
Industri 24 5 54 43 0,1 0,03 0,1 0,1 1 0,2
Biltrafik 388 72 22 17 0,6 0,2 1925 100 214 65
Småskalig
förbränning 36 7 37 29 15 4 116 35
(Trä) 16 35 0,9 114
(Olja) 20 2 15 1
Totalt 535 100 126 100 366 100 1925 100 331 100
kommunens område finns också Kantviks hamn, vars utsläppsuppgifter dock inte ännu är tillgäng-liga. Energiproduktionens utsläpp av kväveoxi-der var år 2007 betydligt lägre än år 2006, men svaveldioxid- och partikelutsläppen var högre.
En ny industrianläggning började rapportera sina utsläpp, vilket ledde till en fördubbling av de rapporterade partikelutsläppen. De andra utsläp-pen från industrin stannade på samma nivå som år 2006. Utsläppen från trafiken var litet lägre än föregående år. Utsläppen från energiproduktion, industri, biltrafik och småskalig förbränning pre-senteras i den ovanstående tabellen. Kartbilden visar frekvensen av trafikens direkta partikelut-släpp (= partiklarna som avgaserna innehåller) på de största vägarna (kg/km per år). Därtill är de tillståndspliktiga anläggningarna utmärkta på kartan klassificerade enligt mängden partikelut-släpp. Kartbilden visar också skadenivån för blås-lav i bioindikatoruppföljningen år 2004 på prov- ytorna i Kyrkslätt. Skadenivån indikerar påverkan av luftföroreningar.
I Kyrkslätt uppmättes koncentrationerna av kvävedioxid med passivinsamlingsmetoden på två ställen: i den relativt livligt trafikerade stam-väg 51:s influensområde, invid Puropolku (ca.
100 m från stamväg 51, vars trafikmängd är 13 000 fordon per dygn) och invid Gamla Kustvägen (5 m från vägen, 5 000 fordon per dygn). Mätningsplat-serna var de samma som under de tidigare åren.
Mätningsplatserna är utmärkta på kartan och de erhållna resultaten presenteras i tabellen.
Halterna av kvävedioxid som uppmättes vid de två mätplatserna i Kyrkslätt var låga: årsmedelta-len låg under en fjärdedel av årsgränsvärdet. De låga halterna förklaras delvis av att
mätningsplat-Halterna av kvävedioxid år 2007, µg/m3
januari februari mars april maj juni juli augusti
septem-ber oktober
serna inte låg i omedelbar anslutning till den liv-liga trafiken. Årsmedeltalen 2007 var litet lägre än de som mätts år 2006. I Kyrkslätt är biltrafiken den faktor, som mest påverkar luftkvaliteten. Kväve-oxid- och partikelhalten är högst intill de livligast trafikerade trafiklederna dvs. intill Åboleden och Jorvasvägen. Halterna av kvävedioxider, som upp-mätts i Kyrkslätt ligger klart under årsgräns-värdet och halterna var bland de lägsta som upp-mätts inom uppföljningsområdet. Sannolikt ligger även halten av inandningsbara partiklar under gränsvärdena i Kyrkslätt. Det är dock skäl att beakta, att av halterna av inandningsbara partik-lar orsakas endast en liten del av trafikens direkta utsläpp. Största delen av partikelmassan härstam-mar från pulverisering av sand och asfaltslitage.
Sålunda kan det i Kyrkslätt, i likhet med Borgå, fö-rekomma höga halter av partiklar på vårarna. På områden där det förekommer mycket vedeldning, kan partikelhalterna också tidvis vara höga.
Det fanns färre episoder med kraftig fjärrtrans-port av finpartiklar år 2007 än under de tidigare åren. Också ozonhalterna var lägre än vanligt.
På basen av ozonhalterna som mättes på SAD:s mätningsstationer i huvudstadsregionen och på Neste Oil Ab:s bakgrundsstationer i Sköldvik in-dustriområdets omgivning kan man dock bedöma att de långsiktiga hälso- och växtlighetsbaserade målen överskreds i Kyrkslätt.
Vid bioindikatoruppföljningen i Kyrkslätt år 2004 motsvarade blåslavens tillstånd och lavbe-ståndet genomsnittsnivån i Nyland och Östra Ny-land. Provytorna där blåslaven var tydligt skadad, var koncentrerade till närheten av tät bebyggelse och stora vägar.
6.9